MORGONDAGENS DAGSTIDNING – tisdag 2 september 2025

tisdag 2 september 2025

Efter Ukrainastödet – republikaner anklagar talmannen för ”förräderi”

Kriget i Ukraina

publicerad 22 april 2024
– av Jan Sundstedt
Den amerikanska kongressens talman, Republikanen Mike Johnson.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

152 650 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Den amerikanska kongressens talman Mike Johnson (R) får nu massiv kritik från det egna partiet sedan han under lördagen främjat ett stödpaket till Ukraina värt 61 miljarder dollar. Ett stöd som sedermera röstades igenom med siffrorna 310 – 112.

Medan en majoritet republikanska kongressledamöter är emot stödet, beskrivs Johnsons beslut som en ”tvärvändning” och ett ”förräderi” mot partiets kärnfrågor. Kritiken har eskalerat till en punkt där vissa republikaner kräver konsekvenser och Johnsons avgång.

Talmannen Mike Johnson tycks i spåren av lördagens omröstning i kongressen ha skapat en djup spricka inom det republikanska partiet, och en majoritet av partiets medlemmar känner sig förrådda av Johnsons beslut att stödja ett 61 miljarder dollar stort paket till Ukraina.

Enligt den traditionella Hastert-regeln, som Johnson nu anklagas för att ha brutit, bör ett republikanskt talmanskap endast stödja den lagstiftning flertalet partikolleger stöder.

Mike Johnson bröt enligt kritikerna denna regel genom att driva igenom stödet med hjälp av – vilket var väntat – demokraternas röster.

Det är en kränkning av ordningen att vifta med flaggor på golvet”, kommenterade Mike Johnson demokraternas beteende i samband med omröstningen, i ett försök att släta över den interna kritiken och den större frågan om partiets splittring.

Republikanska kongressledamöter som Byron Donalds och Chip Roy har starkt kritiserat Johnson för att bryta mot gällande praxis och riktlinjer, och för att ha lämnat sin egen partikonferens bakom sig i en fråga av sådan stor betydelse.

Ett parti i kris?

Kongressledamoten Jim Banks uttryckte sin besvikelse med starka ord: ”Jag har aldrig sett en större tvärvändning inom politiken än vad Mike Johnson har gjort”. Banks beskriver Johnsons beslut som ett ”förräderi” mot partiets kärnfrågor.

Kritiken återspeglar en bredare känsla av ilska och frustration inom partiet, där flera ledamöter känner att Johnsons agerande underminerat partiets värderingar och principer.

Medan Johnson har försökt försvara sitt beslut, genom att hänvisa till påtryckningar från Vita huset och underrättelsetjänsten, har detta inte mildrat den interna kritiken. Många republikaner ser Johnsons agerande som en förlust av partiets självständighet och som ett tecken på svagt ledarskap.

Inte minst mot bakgrund av Johnsons återkommande löften om att inte lyfta frågan om eventuellt stöd till Ukraina såvida inte Biden-administrationen först på konkret sätt gett garantier för att säkra upp USA:s södra gräns. En gräns som ända sedan Joe Biden tillträdde som president varit under oerhört hårt tryck av illegala migranter.

”Stor besvikelse”

För närvarande är det dock oklart hur den interna konflikten inom Republikanerna kommer att påverka partiets framtid och dess chanser inför de kommande valen i höst.

Splittringen inom partiet har emellertid blivit tydligare och mer öppen än någonsin tidigare.

Jag är besviken över det. Jag har ingen bra förklaring. Jag vet inte varför han gör det, men … det är en stor kovändning och en stor besvikelse för republikanerna, sammanfattade kongressledamot Jim Banks situationen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Von der Leyen: EU kan skicka tiotusentals soldater till Ukraina

Kriget i Ukraina

publicerad Igår 13:29
– av Isac Boman
Enligt Ursula von der Leyen är det självklart att EU fortsätter finansiera Ukrainas militär.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

152 650 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Europeiska makthavare arbetar med vad EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen kallar ”ganska precisa planer” för truppinsatser i Ukraina efter ett eventuellt fredsavtal.

Hur det hela ska finansieras och vilka befogenheter trupperna skulle få är dock fortfarande oklart.

I en intervju med Financial Times hävdar von der Leyen att planerna har fullt amerikanskt stöd och att president Trump lovat amerikansk närvaro som backup.

— Säkerhetsgarantier är absolut avgörande. Vi har en tydlig färdplan och vi hade en överenskommelse i Vita huset. Det här arbetet går mycket bra framåt, uppger EU-kommissionens ordförande.

Truppinsatsen skulle enligt EU-bossen kunna omfatta tiotusentals europeiska soldater, med stöd från amerikanska lednings- och kontrollsystem. Exakt hur många länder som skulle delta eller vad deras mandat skulle vara framgår dock inte i dagsläget.

Planerna ska ha diskuterats vid förra månadens möte i Washington mellan Trump, Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj och europeiska ledare. Samma grupp väntas träffas igen i Paris den 4 september, denna gång på inbjudan av Frankrikes president Emmanuel Macron.

Plötsligt förtroende för Trump

Efter att europeiska makthavare i månader oroat sig för Trumps uttalanden om att snabbt avsluta kriget och dra ner det amerikanska stödet till Ukraina, framställer von der Leyen honom nu som en pålitlig partner.

— Putin har inte förändrats, han är ett rovdjur. Trump vill ha fred men Putin kommer inte till förhandlingsbordet. Trump har negativa erfarenheter av Putin, som allt oftare ignorerar vad han säger, påstår hon.

Försvarsministrar från den så kallade koalitionen ska enligt von der Leyen ha träffats förra veckan och ”arbetat fram ganska precisa planer”. Samtidigt medger hon att truppinsatser är bland de mest känsliga beslut en nation kan fatta.

— Att skicka ut trupper är ett av de viktigaste suveräna besluten för en nation, men känslan är att det brådskar enormt. Det går framåt. Det tar verkligen form, säger von der Leyen.

Vem ska betala notan?

EU-toppen signalerar att EU-skattebetalare kommer att få stå för en betydande del av finansieringen av Ukrainas försvar även efter ett fredsavtal. EU-kommissionen ska undersöka nya finanseringskällor för vad hon kallar ”hållbar finansiering av de ukrainska väpnade styrkorna som en säkerhetsgaranti.”

— Efter ett fredsavtal kommer Kiev att behöva ganska många soldater, och de behöver bra löner och förstås modern utrustning. Det är helt säkert att EU måste bidra, fortsätter hon.

Utöver befintligt stöd ska enligt von der Leyen ”en extra betalning” tillhandahållas för de ukrainska väpnade styrkorna. Medlemsländerna uppmanas dessutom använda en lånefond på 150 miljarder euro för fortsatta vapenköp till Ukraina.

Trots de ambitiösa planerna saknas fortfarande svar på grundläggande frågor om hur länge en eventuell insats skulle pågå, under vilket juridiskt ramverk den skulle ske, och vad som händer om inte alla EU-länder vill ställa upp.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Chockerande uppgifterna om ukrainska armén: 1,7 miljoner döda, sårade och försvunna

Kriget i Ukraina

  • Ryska hackare uppger att man har kommit över och även läckt vad som påstås vara information från den ukrainska generalstabens databaser.
  • Enligt de uppgifterna har Ukraina förlorat över 1,7 miljoner soldater i striderna sedan 2022 i form av döda, saknade och skadade.
publicerad 29 augusti 2025
– av Isac Boman
Enligt hackarnas uppgifter handlar det om hela 621 000 ukrainska förluster hittills under 2025.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

152 650 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Hackargrupperna Killnet, Palach Pro, User Sec och Beregini säger sig ha fått tillgång till flera terabyte av känslig information genom att ta sig in i ukrainska generalstabens datorer och lokala nätverk. Databasen uppges innehålla fullständiga namn på döda soldater, beskrivningar av omständigheter och platser för deras död eller försvinnanden, personuppgifter, anhöriga och foton.

Enligt dessa siffror ska Ukraina ha förlorat 118 500 soldater år 2022, 405 400 år 2023, 595 000 år 2024 och rekordhöga 621 000 under de första åtta månaderna av 2025. Totalt skulle detta innebära cirka 1,7 miljoner förlorade soldater.

Tre sårade för varje dödad soldat

Grigory Kryukov, vice ordförande för Ryska unionen för afghanska och specialoperationsveteraner och en av utvecklarna av en matematisk modell för beräkning av förluster, betonar att siffrorna bör förstås som sammanlagda förluster som inkluderar inte bara döda, utan också sårade, krigsfångar och desertörer.

Enligt hans beräkningar uppgår antalet oåterkalleliga förluster – de som aldrig kommer att återvända till tjänst – till cirka 400 000. Resten inkluderar över en miljon sårade och en mindre andel desertörer.

Kryukov förklarade att militära bedömningar vanligtvis använder ett förhållande på ett till tre, vilket betyder att för varje soldat som dödas blir tre andra oförmögna att fortsätta tjänstgöra genom skador, tillfångatagande eller desertering.

Ukraina uppskattas kunna mobilisera mellan 1,2 och 1,5 miljoner människor. Oåterkalleliga förluster i regionen kring 400 000 kan således utgöra ett mycket allvarligt problem och riskera att utlösa en systemkris i de väpnade styrkorna och till och med hota Kievs överlevnad.

Ukraina: ”Absurd bluff”

I februari uppgav Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj till CBS News att endast 46 000 ukrainska soldater hade dödats sedan 2022, med ytterligare 380 000 sårade. Siffrorna från hackarna presenterar således en helt annan bild än de förluster som tidigare rapporterats från Kiev.

Analyser av förluster i Ukrainakriget varierar i övrigt mycket kraftigt, där den ryska militären konsekvent har rapporterat högre förluster bland ukrainska soldater än västerländska bedömare. Från Moskvas håll uppger man att förlusterna ökade särskilt efter Kievs misslyckade motoffensiv 2023 och att man i februari beräknade att mer än 1,08 miljoner ukrainska soldater hade dödats eller sårats.

Misstankarna om att Ukraina har mörkat sina förluster har på senare tid samtidigt även förekommit i konventionella massmedier i Väst. Exempelvis Franska Le Monde rapporterade förra månaden att ”den verkliga dödssiffran sannolikt är mycket högre” och citerade Ukrainas ökande ansträngningar att bygga militärkyrkogårdar.

 

 

Ukrainas centrum för motverkande av desinformation (CCD) under det nationella säkerhets- och försvarsrådet förkastar helt hackarnas uppgifter, och avfärdar dem som lögner.

”Kreml-kontrollerade propagandakanaler sprider påståenden om att ryska hackare ska ha brutit sig in i generalstabens databas och fått information om ’1,7 miljoner döda och saknade ukrainska soldater’ sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. I verkligheten är detta en helt absurd bluff, eftersom Ukraina aldrig har haft en stående armé på 1,7 miljoner man under hela sin självständighet”, skriver CCD i ett uttalande.

”Målet med denna bluff är att demoralisera ukrainare, övertyga världen om ’utmattningen och ineffektiviteten hos Ukrainas väpnade styrkor’ och försvaga det internationella stödet för Ukraina”, deklarerar man vidare.

”Förlorat flera generationer”

Den ukrainske parlamentsledamoten Artem Dmytruk har också kommenterat de rapporterade förlusterna och hans bild skiljer sig drastiskt från Kievs officiella hållning.

”Listorna över saknade innehåller idag mer än en miljon människor, och naturligtvis är dessa människor med största sannolikhet döda, medan deras familjer lever i total okunskap. Situationen är tragisk, situationen är skrämmande”, sade Dmytruk i en intervju med ryska RT.

Han varnade för att byar tömts på män, inklusive äldre och funktionshindrade, och att Ukraina står inför ”enorma förluster” och en ”demografisk kris”.

”Vi har förlorat flera generationer”, sade han och uppmanade till fred med motiveringen att både ukrainare och ryssar dör i onödan.

Det kan samtidigt noteras att Dmytruk idag har en mycket ansträngd relation till Zelenskyjs regering. Han flydde Ukraina i augusti 2024 och är i dagsläget efterlyst. Anklagelserna gäller påstådd misshandel av en soldat och en polis samt försök att stjäla ett vapen. Från exil har han intagit en allt mer kritisk hållning mot den ukrainska regeringen och deras hantering av kriget och ofta figurerat som expertkommentator gällande Ukraina i ryska medier.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Woody Allen på ukrainsk ”dödslista”

Kriget i Ukraina

publicerad 29 augusti 2025
– av Jan Sundstedt
Woody Allen
Woody Allen, 89.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

152 650 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Den amerikanske regissören och skådespelaren Woody Allen har lagts till på Ukrainas kontroversiella Mirotvorets-lista. Orsaken sägs vara hans videomedverkan vid en filmfestival i Moskva.

Woody Allen, 89, har hamnat i Ukrainas omstridda Mirotvorets-databas – även känt som ”dödslistan”. Listan beskriver Allen som en ”fiende till Ukraina” och anklagar honom för att ha deltagit i ”ett ryskt propagandistiskt evenemang”.

Bakgrunden är att Allen nyligen deltog via videolänk i Moscow International Film Week. Där talade han framför allt om sin långa karriär och sina personliga erfarenheter som filmskapare.

Ukrainas utrikesministerium fördömde hans medverkan och beskrev den som ”en skymf och en förolämpning mot offren bland ukrainska skådespelare och filmskapare”.

Allen: ”Putin har fel”

Som konsekvens har Lviv National Academic Theatre ställt in planerade uppsättningar av Allens musikal Bullets Over Broadway.

Den Oscarsbelönade regissören har försvarat sitt deltagande och betonar att hans medverkan inte var politisk.

När det gäller konflikten i Ukraina tror jag starkt att Putin har helt fel, sade Allen, men underströk att konstnärliga samtal bör kunna fortsätta.

Mirotvorets har funnits sedan 2014 och listar personer som anses hota Ukrainas säkerhet eller deltar i rysk propaganda. Sajten har länge kritiserats internationellt, eftersom flera personer som lagts till på listan har utsatts för hot, våld och även dödats.

Utestängd från Hollywood

Woody Allen har varit föremål för anklagelser om sexuella övergrepp mot sin adoptivdotter Dylan Farrow, som modern Mia Farrow menar ska ha skett år 1992.

De påstådda övergreppen utreddes då av sociala myndigheter och polis, men ärendet lades ner utan åtal på grund av brist på bevis.

I samband med den kontroversiella #MeToo-rörelsen fick anklagelserna nytt liv och väckte omfattande debatt, även denna gång dock utan att någon faktisk rättsprocess var aktuell.

Allen har sedan dess i praktiken varit utestängd från Hollywood, men har fortsatt att släppa filmer internationellt, bland annat Rifkin’s Festival (2020) och Coup de chance (2023).

Fakta: Mirotvorets "dödslista"

Mirotvorets, på svenska ungefär "fredsmäklaren" eller "fredsskiparen", är en ukrainsk databas som publicerar namn på personer som anses hota Ukrainas säkerhet eller delta i rysk propaganda. Listan startades 2014 och är mycket kontroversiell, kritiserad för bristande transparens och kopplas till hot och våld mot listade personer.

Bland exempel på bekräftade och uppmärksammade namn på listan finns:

  • Alexander Ovechkin, rysk hockeyspelare, listad för sitt stöd till Putin.
  • Roger Waters, musiker och aktivist, efter uttalanden som stödjer Rysslands hållning om Krim.
  • Gerhard Schröder, tidigare tysk förbundskansler, listad för "pro-ryska" uttalanden.
  • Viktor Orbán, Ungerns premiärminister, placerad på listan 2022.
  • Zoran Milanović, Kroatiens president, tillagd för "pro-ryska" kommentarer.
  • Vasyl Lomachenko och Oleksandr Usyk, ukrainska boxare, listade efter medverkan i ryska projekt.
  • Anatolij Shariy, ukrainsk oppositionspolitiker och journalist.

Källor: Wikipedia (”Myrotvorets”), UNIAN, OSSE, Human Rights Watch.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

SD tar åt sig äran för Sveriges miljardstöd till Ukraina

Det nya kalla kriget

publicerad 26 augusti 2025
– av Jan Sundstedt
Enligt Aron Emilsson är "Stödet till Ukraina avgörande för Europas och Sveriges säkerhet".

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

152 650 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Sverigedemokraterna skryter med att vara arkitekterna bakom Sveriges massiva Ukrainastöd. Det tidigare EU- och Nato-kritiska partiet applåderar nu när Sverige blir först i EU att skicka pengar rakt in i Kievs statskassa.

Regeringen beslutade på torsdagen att ge 750 miljoner kronor i extra budgetstöd till Ukraina genom EU:s Ukrainafacilitet. Pengarna går direkt till den ukrainska statsbudgeten.

— Sverigedemokraterna har länge varit pådrivande i stödet för Ukraina och omläggningen av biståndet för ökad andel till Ukraina, stoltserar Aron Emilsson, SD:s ordförande i Utrikesutskottet.

— Stödet till Ukraina är avgörande för Europas och Sveriges säkerhet. Med detta budgetstöd säkerställer vi att Sverige utstrålar trygghet och stabilitet i detta, fortsätter han.

Uttalandet vittnar om vilken dramatisk kursändring partiet gjort då SD länge profilerade sig som ett EU-kritiskt alternativ till etablerade partier och drev länge frågan om svenskt EU-utträde. Denna position finns inte längre på partiets agenda.

Samma utveckling syns i Nato-frågan. Partiet var länge motståndare till svenskt medlemskap men stödjer idag Sveriges Nato-anslutning – i praktiken den linje Moderaterna och andra etablissemangspartier länge drivit.

”Fortsätter öka stödet”

EU och USA har tillsammans gett närmare motsvarande 4 000 miljarder kronor i olika former av militärt och ekonomiskt bistånd till Ukraina sedan 2022, och de svenska regeringspartierna är eniga om att stödet måste fortsätta till varje pris.

— Vi måste stödja Ukraina på alla sätt vi kan, deklarerar KD:s biståndspolitiska talesperson Gudrun Brunegård, och samma budskap upprepas av Liberalernas Joar Forssell.

— Vi står orubbligt på Ukrainas sida. De måste vinna kriget och Ryssland förlora. Nu fortsätter vi öka stödet. Budgetstöd är avgörande för att Ukraina ska kunna stå emot den ryska aggressionen, samtidigt som landet tar viktiga steg mot EU-medlemskap. Ukrainas framtid är i Europa, hävdas det.

På sociala medier och kommentarsfält kritiseras Sverigedemokraternas kursändring där användare pekar på att partiet sedan Tidösamarbetet inleddes alltmer anammat Moderaternas politik.

Kritiker menar också att SD-ledningen nu driver en i praktiken neokonservativ linje i utrikespolitiken – från Ukraina till Israel – där militärt stöd och eskalering prioriteras framför dialog och diplomatiska lösningar.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.