MORGONDAGENS DAGSTIDNING –
Donera Annonsera Om Nya Dagbladet Kontakt
Globe
Nya Dagbladet
Breaking News
Annons:

https://nyadagbladet.se/utrikes/7-av-10-ukrainare-vill-forhandla-om-fred/

Utrikes

7 av 10 ukrainare vill förhandla om fred

Kriget i Ukraina

Publicerad augusti 8, 2025 – av Redaktionen
Volodymyr Zelenskyj
Volodymyr Zelenskyjs tonläge mot Ryssland har förändrats markant den senaste tiden - ett tecken på fred kan vara nära?
2 min läsning
Redaktionen
redaktionen@nyadagbladet.se

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

183 590 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

En tydlig opinionsförskjutning märks i Ukraina efter mer än tre års krig. I Gallups senaste mätning, genomförd i början av juli, säger 69 % av de tillfrågade att de genom fredsförhandlingar vill få slut på kriget så snart som möjligt.

Endast 24 % föredrar att fortsätta strida tills seger. Det är en spegelvändning jämfört med 2022, då 73 % ville kämpa vidare till seger och endast 22 % förespråkade förhandlingar.

Trots viljan till förhandlingar tror få ukrainare ändå att striderna upphör inom kort. 25 % bedömer att det är troligt att de aktiva striderna tar slut inom de närmaste tolv månaderna, men bara 5% ser detta som ”mycket troligt”.

68 % anser att ett slut på striderna inom ett år är osannolikt. Under tiden fortsätter dagliga missil- och drönarattacker, och striderna är intensiva längs flera frontavsnitt.

Annons:
Allt färre ukrainare tror på en seger på slagfältet. Illustration: Gallup

"Stödet för krigsinsatsen har stadigt minskat i alla delar av den ukrainska befolkningen, oavsett region eller demografisk grupp. Denna förändring sker samtidigt som diplomatiska insatser har fått nytt fäste. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har signalerat beredskap för direkta samtal med Rysslands president Vladimir Putin och föreslagit förnyade förhandlingar, medan USA:s president Donald Trump försöker pressa Kreml med hot om sanktioner", skriver Gallups analytiker Benedict Vigers, och fortsätter:

"Trots dessa initiativ fortsätter konflikten nästan oförändrad. Missil- och drönarattacker sker dagligen, och striderna är hårda längs flera delar av frontlinjen".

Färre tror på Nato och EU

Ukrainarnas syn på USA:s politiska ledning har också svängt kraftigt. 2025 uppger 16 % att de är nöjda med USA:s ledarskap, medan 73 % ogillar detta – den högsta nivån hittills. De starka sympatier som fanns 2022, när 66 % godkände USA:s ledarskap, har därmed i praktiken försvunnit.

Det ukrainska folket har en mycket negativ syn på USA:s nuvarande ledarskap. Illustration: Gallup

Tron på att Ukraina kommer att ansluta sig till den USA-ledda militärpakten Nato har också fallit kraftigt. År 2022 trodde 64 % på medlemskap inom tio år, 2023 steg siffran till 69 %. Förra året hade den sjunkit till 51 % och 2025 är den nere på 32 % – ungefär hälften av nivån tre år tidigare.

Samtidigt har andelen som tror att Ukraina aldrig blir Natomedlem ökat till 33 %, vilket motsvarar andelen som fortfarande räknar med inträde inom ett decennium.

När det gäller EU är förväntningarna starkare, om än dämpade jämfört med tidigare. En knapp majoritet, 52 %, tror 2025 på EU-medlemskap inom tio år, jämfört med 61 % förra året och 73 % både 2022 och 2023.

Redaktionen
redaktionen@nyadagbladet.se

Gallups mätning – juli 2025

  • 69 % vill avsluta kriget genom förhandlingar
  • 24 % vill fortsätta strida tills seger
  • 25 % tror att striderna upphör inom ett år (5 % ”mycket troligt”)
  • 68 % tror att striderna inte upphör inom ett år
  • 16 % godkänner USA:s ledarskap, 73 % misstycker
  • 32 % tror på Natomedlemskap inom 10 år
  • 33 % tror att Ukraina aldrig blir medlem i Nato
  • 52 % tror på EU-medlemskap inom 10 år

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

https://nyadagbladet.se/utrikes/kopenhamn-blir-centrum-for-ukrainsk-vapenexport/

Utrikes

Köpenhamn blir centrum för ukrainsk vapenexport

Kriget i Ukraina

Publicerad Idag 14:27 – av Jan Sundstedt
I september etablerades en ukrainsk raketbränslefabrik i Sønderjylland – nu tar samarbetet ytterligare ett steg med vapenexportkontor i huvudstaden.
2 min läsning
Jan Sundstedt
jan.sundstedt@nyadagbladet.se

Ukraina planerar att öppna två kontor för vapenexport i Köpenhamn och Berlin innan årets slut, trots förväntade ryska reaktioner. Syftet är att finansiera inhemsk produktion av efterfrågade vapensystem genom att sälja överskottsproduktion, bekräftar president Volodymyr Zelenskyj.

Danmarks försvarsminister Troels Lund Poulsen välkomnar beskedet, men den danska tv-kanalen TV 2:s försvarskorrespondent Anders Lomholt varnar för att beslutet inte är riskfritt för Danmark.

— Ryssland kommer definitivt att se det som en provokation. Vi såg mycket skarpa reaktioner när det beslutades att tillåta en ukrainsk fabrik vid Vojens, där man ska tillverka raketbränsle, säger Lomholt.

Danmark och Tyskland valdes ut på grund av deras samarbetsvilja både på statlig nivå och inom militärindustrin. Kontoren ska främja export av ukrainska vapen som inte är i hög efterfrågan i landet, medan intäkterna ska användas för att köpa avancerade amerikanska vapensystem.

Annons:

— Det handlar om vapen som vi har råd att sälja, så att vi får pengar till vår inhemska produktion av saker som vi saknar och som vi inte har tillräckligt med pengar till, säger Zelenskyj.

Intäkter finansierar USA-vapen

Från ryskt håll finns enligt försvarskorrespondenten stort missnöje med att Danmark inte bara stödjer Ukraina, utan också aktivt främjar ukrainsk vapenindustri med massivt vapenstöd.

Bland de vapen som Ukraina fortsätter att utveckla och exportera finns Flamingo- och Ruta-robotarna. Pengarna från exporten ska användas till att köpa dyra amerikanska vapensystem som Patriot-missiler och kryssningsroboten Tomahawk, även om den sistnämnda fortfarande saknar godkännande från USA.

Zelenskyj uppger också att Ukraina siktar på att producera 600-800 interceptor-drönare per dag i slutet av november. Dessa används för att fylla luckor som uppstått på grund av brist på luftförsvarssystem.

— Det är verkligen ett riktigt gott budskap för Danmark och inte minst för vår försvarsindustri, att man nu prioriterar att samarbeta i ännu tätare grad med Danmark, hävdar Troels Lund Poulsen

Dagens besked är den senaste utvecklingen i det allt djupare samarbetet mellan Danmark och Ukraina. I september meddelades att ett ukrainskt företag ska producera raketbränsle till det ukrainska försvaret i Sønderjylland.

Jan Sundstedt
jan.sundstedt@nyadagbladet.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

https://nyadagbladet.se/utrikes/tyskland-skickar-patriot-system-ukraina-vill-ha-fler/

Utrikes

Tyskland skickar Patriot-system – Ukraina vill ha fler

Kriget i Ukraina

Publicerad Igår 17:15 – av Isac Boman
Zelensky förbereder kontrakt för ytterligare 25 Patriot-system. Varje system kostar cirka en miljard dollar.
2 min läsning
Isac Boman
isac.boman@nyadagbladet.se

Ukraina har tagit emot ytterligare amerikanskt tillverkade Patriot-luftvärnssystem från Tyskland. Det bekräftade president Volodymyr Zelenskyj på söndagen.

Den allt mer ifrågasatta och pressade presidenten har offentligt tackat Tysklands förbundskansler och den tidigare BlackRock-chefen Friedrich Merz för leveransen av nya amerikanska luftvärnssystem. Den tidigare uppgörelsen mellan länderna har nu verkställts, meddelade presidenten på söndagen.

"Våra överenskommelser har uppfyllts. Fler Patriot-system finns nu i Ukraina och tas i bruk", meddelade han.

Ukraina har under lång tid krävt mer avancerade vapen från sina västliga allierade, däribland Tomahawk-kryssningsrobotar och ytterligare Patriot-batterier. Enligt New York Times rapportering i maj ägde landet åtta Patriot-system, men endast sex av dessa var operativa.

Annons:

"Behövs fler system"

Zelenskyj var tydlig med att han vill ha ännu fler vapenleveranser framöver.

"Naturligtvis behövs fler system för att skydda viktiga infrastrukturobjekt och våra städer över hela Ukrainas territorium, och vi kommer att fortsätta arbeta för att få dem – inte bara på politisk nivå med stater och ledare utan även direkt med tillverkarna av alla nödvändiga luftvärnssystem och robotar till dem", fortsatte presidenten.

Rysslands försvarsdepartement uppger att man förstört omkring 40 Patriot-avfyrningsramper sedan 2023.

Nya kontrakt förbereds

Den amerikanske presidenten Donald Trump har hittills avböjt att leverera Tomahawk-robotar till Ukraina, men har istället uppmanat Nato-länder att köpa amerikanska vapen åt Kievs räkning. Moskva har genomgående uppgett att inget utländskt stöd kommer att förändra situationen på slagfältet till Ukrainas fördel.

Förra månaden uppgav Zelenskyj att Ukraina och USA förbereder ett kontrakt för 25 Patriot-system. Han tillade att leveranserna kan ta flera år om inte EU-länder visar "god vilja" genom att prioritera Kiev eller överföra system de redan äger.

Med en kostnad på cirka en miljard dollar per system hoppas Ukraina kunna finansiera inköpen genom ett EU-lån som backas upp av frysta ryska tillgångar. Ryssland har å sin sida fördömt alla försök att konfiskera dess tillgångar som stöld.

Isac Boman
isac.boman@nyadagbladet.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

https://nyadagbladet.se/utrikes/ryssland-genomfor-karnvapenovning-sverige-erbjuder-gripen-till-ukraina/

Utrikes

Ryssland genomför kärnvapenövning – Sverige erbjuder Gripen till Ukraina

Kriget i Ukraina

Publicerad oktober 22, 2025 – av Markus Andersson
Volodymyr Zelenskij tillsammans med statsminister Ulf Kristersson vid ett besök hos Saab i Linköping där en avsiktsförklaring om export av ett hundratal Gripenplan utlovades till Ukraina. Samtidigt genomförde Ryssland en storskalig kärnvapenövning med bland andra Yars interkontinental ballistisk robot som avfyrades från kosmodromen Plesetsk i Archangelsk-regionen.
3 min läsning
Markus Andersson
markus.andersson@nyadagbladet.se

Ryssland utförde på onsdagen en storskalig övning med kärnvapenmissiler, samtidigt som Sverige undertecknade en avsiktsförklaring om att exportera Gripen-plan till Ukraina. Beskedet kommer dagen efter att USA meddelade att det planerade toppmötet mellan Donald Trump och Vladimir Putin skjuts upp.

Kreml offentliggjorde videomaterial som visar generalstabschefen Valerij Gerasimov när han rapporterar till president Putin om övningarna. Ryssland avfyrade missiler från markbaserade ramper, ubåtar och flygplan, däribland interkontinentala ballistiska missiler med kapacitet att nå USA. Missilerna innehöll dock inga skarpa kärnvapenstridsspetsar.

Under avgörande skeden av Ukrainakriget har Putin vid upprepade tillfällen påmint om Rysslands kärnvapenstyrka som en varning till Kiev och dess västliga allierade. Nato har under oktober också genomfört övningar för kärnvapenavskräckning.

Sverige erbjuder stridsflygplan

Sverige meddelade att landet undertecknat en avsiktsförklaring om att exportera Gripen-stridsflygplan till Ukraina. Beskedet kommer i takt med att europeiska regeringar intensifierar insatserna i Ukrainakriget, som nu pågått i tre år och åtta månader.

Annons:

Ukrainska piloter har varit i Sverige för att testa Gripen, ett robust och kostnadseffektivt alternativ jämfört med amerikanska F-35.

— Vi har påbörjat arbetet med att förvärva Gripen och förväntar oss att det framtida kontraktet ger oss minst 100 sådana plan, sade president Volodymyr Zelenskij under ett besök hos försvarskoncernen Saab.

Kiev siktar på att ta emot och börja använda planen redan nästa år.

Toppmöte uppskjutet

Efter månader av stagnerad diplomati talade Putin och Trump förra veckan och tillkännagav oväntat att de skulle hålla toppmöte i Ungern inom ett par veckor. Men efter ett telefonsamtal mellan ländernas utrikesministrar meddelade Vita huset att Trump inte har några planer på att träffa Putin "inom överskådlig framtid".

Trump förklarade att han inte ville ha ett "förspillt möte" – något som Kreml sade att även Putin vill undvika.

— Datumen har inte fastställts än, men grundlig förberedelse behövs, och det tar tid, sade Kremls talesperson Dmitrij Peskov.

Förseningen kom efter att Ryssland till USA upprepat sina villkor för fred, däribland att Ukraina ska överlämna kontrollen över hela Donbas-regionen, enligt tre källor till Reuters. Detta innebar ett avvisande av Trumps uttalanden om att båda sidor borde stanna vid de nuvarande frontlinjerna.

Aktierna i europeiska försvarsbolag steg på nyheten om det uppskjutna toppmötet. De flesta europeiska regeringar ger starkt stöd till Kiev och har lovat öka sina militära utgifter för att hjälpa Ukraina.

Markus Andersson
markus.andersson@nyadagbladet.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

https://nyadagbladet.se/inrikes/kristersson-tar-emot-zelenskyj-ny-militarexport-ska-presenteras/

Inrikes

Kristersson tar emot Zelenskyj – ny militärexport ska presenteras

Kriget i Ukraina

Publicerad oktober 22, 2025 – av Markus Andersson
Kristersson och Zelenskyj under ett tidigare möte i Stockholm.
2 min läsning
Markus Andersson
markus.andersson@nyadagbladet.se

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj anländer till Sverige under onsdagen för ett möte med statsminister Ulf Kristersson och flera ministrar.

Besöket äger rum i Linköping och väntas innefatta både politiska samtal och ett verksamhetsbesök. Efter mötet ska en nyhet inom militärexporten presenteras.

Statsminister Ulf Kristersson meddelade på X att han kommer att ta emot den ukrainske presidenten i Linköping. Kristersson var mycket noga med att betona att Sverige kommer att fortsätta stödja Ukraina militärt i det utdragna kriget mot Ryssland.

"Ett starkt och handlingskraftigt Ukraina är en viktig prioritering för Sverige, och vi kommer att fortsätta att se till att Ukraina kan slå tillbaka mot Rysslands aggression", skrev Kristersson på plattformen, och fortsatte:

Annons:

"Jag ser fram emot att diskutera hur vi kan fördjupa vårt samarbete – vi har mycket att lära av varandra".

Nya vapen till Ukraina?

Enligt ett pressmeddelande från regeringen kommer en nyhet inom försvarsexportområdet att presenteras efter mötet mellan de två statsledarna. Vad nyheten gäller är ännu inte känt.

I samband med de politiska samtalen planeras även ett verksamhetsbesök. Linköping är hem för Saabs produktion av stridsflygplanet JAS 39 Gripen, men det har inte bekräftats om det är dit presidenten ska ta vägen. Gripen har tidigare testflugits av ukrainska piloter och har nämnts som ett möjligt militärt stöd till Ukraina.

Saabs presschef Mattias Rådström valde att inte bekräfta företagets medverkan vid dagens besök och hänvisade istället till Regeringskansliet. Han meddelade dock att Saab kommer att finnas tillgängliga för intervjuer under dagen.

Ministrar närvarar

Förutom statsministern kommer ytterligare fyra ministrar att delta vid mötet: energi- och näringsminister Ebba Busch (KD), utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M), försvarsminister Pål Jonson (M) samt utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L).

Linköpings kommun har däremot ingen officiell representation vid besöket, eftersom det rör sig om ett statsbesök. Kommunalrådet Niklas Borg (M) bekräftade att den politiska ledningen är informerad om besöket.

"Vi i den politiska ledningen är informerade, men vi deltar inte i besöket", skriver han till statskanalen SVT.

Polisen bekräftar att det finns en samordnad säkerhetsinsats mellan polisregionen, Säkerhetspolisen och Regeringskansliet, men är förtegen om detaljer kring resurserna, samtidigt som man bedömer att besöket inte kommer att påverka trafiken i Linköping i någon större utsträckning.

Markus Andersson
markus.andersson@nyadagbladet.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.