En ny studie från Århus universitet, publicerad av Nordicom vid Göteborgs universitet, avslöjar att den del av danska befolkningen som använder ”alternativa” medier inte alls avvisar traditionella nyhetskällor.
Tvärtom visar forskningen att de även söker nyheter från danska dagstidningar i högre grad än den genomsnittliga befolkningen.
Miriam Kroman Brems, doktorand vid avdelningen för medievetenskap och journalistik vid Aarhus universitet, och den som genomförde studien, framhåller att användarna av alternativa medier inte isolerar sig i filterbubblor. Något som ofta hävdas av inte minst statsfinansierade SVT samt Bonnierägda medier som Dagens Nyheter.
Resultaten bygger på en representativ urvalsgrupp av den vuxna danska befolkningen, och visar att altmedialäsare inte bara är mer vänster- eller högerorienterade än genomsnittet, utan också att dessa har ett starkt intresse för politik. Vilket bryter stereotyper om dem som ”extrema”.
− Undersökningen ger inte stöd åt tanken att användarna av alternativa medier isolerar sig i så kallade filterbubblor, där de inte exponeras för innehåll från etablerade nyhetsmedier, säger Miriam Kroman Brems.
Happy to see my article published in Nordicom Review (@Nordicom_GU)
In it, I ask the simple question: Who are the users of Danish alternative media?
The findings add considerable nuance to the often stereotypical image of alternative news users (see below) pic.twitter.com/240nD0y1kE
— Miriam Kroman Brems (@MK_Brems) April 3, 2024
Utbildningsnivå irrelevant
Brems framhåller att användningen av alternativa medier inte visar något klart samband med utbildningsnivå utan snarare tvärtom.
− Något som kanske kommer som en överraskning för många är att undersökningen inte visar något tydligt samband mellan användning av alternativa medier och utbildningsnivå. Med andra ord verkar alternativa medier tilltala människor över alla utbildningsnivåer.
Studien visar också att dessa medieanvändare är mer utbredda bland äldre personer och män samt i mindre privilegierade regioner. Vilket kan tyda på ett ökat intresse för alternativa perspektiv bortom de traditionella mediernas fokus inom dessa grupper.
Undersökningen visar också att användarna av alternativa medier har ett starkt intresse för politik.
− Det är intressant, eftersom det är en egenskap vi normalt förknippar med den ideala samhällsmedborgaren.
Hotar inte demokratin
Även om alternativa medier enligt kritiker, som ofta kommer från etablerade mediekanaler som kan känna sig utmanade och hotade, känner oro för dess ”påverkan på demokratin”, menar Brems att det inte finns någon anledning till alltför stort nervdaller.
− Resultaten tyder på att användarna av både vänster- och högerorienterade alternativa medier också ideologiskt lutar mer åt vänster eller höger än resten av befolkningen. Dock indikerar studien inte att användarna i genomsnitt intar extrema ideologiska ståndpunkter.
Hon påpekar det danska mediesystemets speciella karaktär, som kännetecknas av högt förtroende för nyhetsmedier och en stark public service-tradition, vilket kan bidra till att balansera effekterna av alternativa medier.
− Därmed kan vi också förvänta oss att bilden kanske kommer att se annorlunda ut i andra länder där till exempel det allmänna medierna förtroendet är lägre, där det inte finns en liknande stark public service-tradition och där det som uppfattas som extrema åsikter exkluderas från den offentliga debatten, säger Miriam Kroman Brems.
Alternativa medier eller oberoende medier är mediekanaler och publikationer som utmärker sig genom att erbjuda perspektiv och innehåll som avviker från det som publiceras i traditionell så kallad mainstream-media.
Det kan exempelvis handla om ett stort fokus på gräsrotsjournalistik eller att man lyfter frågor och ämnen som av politiska eller andra skäl normalt inte täcks av de större mediehusen.
I Sverige har många alternativa medier valt att fokusera särskilt på frågor som invandring, feminism, hbtq och yttrandefrihet – frågor som många upplever ignoreras eller tystas ner i de stora medierna.
De alternativa medierna är till skillnad från etablissemangsmedierna mycket sällan finansierade genom presstöd och andra statliga bidrag utan får i regel förlita sig på donationer från sina läsare, annonser eller prenumerationsintäkter.
