Annons:

Studie: Läsare av ”alternativa” medier mer öppna för andra perspektiv

Publicerad april 4, 2024
– av Jan Sundstedt
Att läsare av "alternativa medier" skulle fastna i "filterbubblor" är en seglivad myt.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

171 300 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

En ny studie från Århus universitet, publicerad av Nordicom vid Göteborgs universitet, avslöjar att den del av danska befolkningen som använder "alternativa" medier inte alls avvisar traditionella nyhetskällor.

Tvärtom visar forskningen att de även söker nyheter från danska dagstidningar i högre grad än den genomsnittliga befolkningen.

Miriam Kroman Brems, doktorand vid avdelningen för medievetenskap och journalistik vid Aarhus universitet, och den som genomförde studien, framhåller att användarna av alternativa medier inte isolerar sig i filterbubblor. Något som ofta hävdas av inte minst statsfinansierade SVT samt Bonnierägda medier som Dagens Nyheter.

Resultaten bygger på en representativ urvalsgrupp av den vuxna danska befolkningen, och visar att altmedialäsare inte bara är mer vänster- eller högerorienterade än genomsnittet, utan också att dessa har ett starkt intresse för politik. Vilket bryter stereotyper om dem som "extrema".

Annons:

Undersökningen ger inte stöd åt tanken att användarna av alternativa medier isolerar sig i så kallade filterbubblor, där de inte exponeras för innehåll från etablerade nyhetsmedier, säger Miriam Kroman Brems.

Utbildningsnivå irrelevant

Brems framhåller att användningen av alternativa medier inte visar något klart samband med utbildningsnivå utan snarare tvärtom.

Något som kanske kommer som en överraskning för många är att undersökningen inte visar något tydligt samband mellan användning av alternativa medier och utbildningsnivå. Med andra ord verkar alternativa medier tilltala människor över alla utbildningsnivåer.

Studien visar också att dessa medieanvändare är mer utbredda bland äldre personer och män samt i mindre privilegierade regioner. Vilket kan tyda på ett ökat intresse för alternativa perspektiv bortom de traditionella mediernas fokus inom dessa grupper.

Undersökningen visar också att användarna av alternativa medier har ett starkt intresse för politik.

Det är intressant, eftersom det är en egenskap vi normalt förknippar med den ideala samhällsmedborgaren.

Läsare av alternativa medier har ofta ett stort politiskt intresse. Foto: Jimmie Åkesson/FB

Hotar inte demokratin

Även om alternativa medier enligt kritiker, som ofta kommer från etablerade mediekanaler som kan känna sig utmanade och hotade, känner oro för dess "påverkan på demokratin", menar Brems att det inte finns någon anledning till alltför stort nervdaller.

Resultaten tyder på att användarna av både vänster- och högerorienterade alternativa medier också ideologiskt lutar mer åt vänster eller höger än resten av befolkningen. Dock indikerar studien inte att användarna i genomsnitt intar extrema ideologiska ståndpunkter.

Hon påpekar det danska mediesystemets speciella karaktär, som kännetecknas av högt förtroende för nyhetsmedier och en stark public service-tradition, vilket kan bidra till att balansera effekterna av alternativa medier.

Därmed kan vi också förvänta oss att bilden kanske kommer att se annorlunda ut i andra länder där till exempel det allmänna medierna förtroendet är lägre, där det inte finns en liknande stark public service-tradition och där det som uppfattas som extrema åsikter exkluderas från den offentliga debatten, säger Miriam Kroman Brems.

Alternativa medier eller oberoende medier är mediekanaler och publikationer som utmärker sig genom att erbjuda perspektiv och innehåll som avviker från det som publiceras i traditionell så kallad mainstream-media.

Det kan exempelvis handla om ett stort fokus på gräsrotsjournalistik eller att man lyfter frågor och ämnen som av politiska eller andra skäl normalt inte täcks av de större mediehusen.

I Sverige har många alternativa medier valt att fokusera särskilt på frågor som invandring, feminism, hbtq och yttrandefrihet – frågor som många upplever ignoreras eller tystas ner i de stora medierna.

De alternativa medierna är till skillnad från etablissemangsmedierna mycket sällan finansierade genom presstöd och andra statliga bidrag utan får i regel förlita sig på donationer från sina läsare, annonser eller prenumerationsintäkter.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Finland var europeiskt föredöme – nu ökar hemlösheten igen

Välfärdskollapsen

Publicerad Idag 19:22
– av Isac Boman
Att komma bort från gatan är extremt svårt när man väl hamnat där.

Finland har länge varit ett föredöme i kampen mot hemlöshet, men nu vänder trenden.

För första gången sedan 2012 ökar antalet personer utan bostad – och särskilt gatuhemlösheten bland unga stiger kraftigt.

Julius Virtavuori har levt utan fast bostad i över två decennier. När Yle träffar honom på stödboendet Tupa i Helsingfors reflekterar han över sin situation.

— Det är ganska lång tid. Jag tänker att det här nog är de sista åren jag är i den här situationen. Det finns ju lägenheter i Finland.

Annons:

Det tyngsta är känslan av att sakna mål, berättar han.

— Man tar en dag i taget. Det finns inget att bygga sitt liv på långsiktigt. Och de bieffekter som hemlösheten för med sig – en viss användning av rusmedel. Den boomen är förbi för länge sedan för min del, nu tar man det bara lugnt.

Framgångsrik modell under press

Julius situation är inte unik, men Finland har under många år arbetat systematiskt med att minska hemlösheten. Landet har varit ett föregångsland i Europa, främst genom den så kallade "bostad först-principen".

Modellen innebär att hemlösa personer först får en egen bostad med hyreskontrakt, och därefter stödinsatser anpassade efter individuella behov. Istället för att kräva att människor först löser sina sociala eller hälsomässiga problem för att kvalificera sig för bostad, vänds ordningen – bostaden kommer först. Upplägget har uppmärksammats brett internationellt och visat goda resultat.

Men enligt en färsk rapport från Statens centrum för stödbyggt bostadsbyggande (tidigare ARA) har trenden brutits. För första gången sedan 2012 ökar hemlösheten igen.

I slutet av 2024 registrerades 3 806 hemlösa personer i Finland. Särskilt alarmerande är ökningen av gatuhemlöshet – personer som sover utomhus, i trappuppgångar eller på tillfälliga härbärgen. Totalt 649 personer levde under dessa förhållanden, vilket är 230 fler än året innan.

Siffrorna är dock endast riktgivande, eftersom hemlöshet är svårt att mäta exakt. En person som en natt sover hos bekanta kan nästa natt tvingas sova på gatan eller i en trappuppgång.

"Väldigt oroväckande"

På nödboendeenheterna rapporteras om en kraftig ökning av unga personer som hamnar utanför samhällets stödåtgärder och tvingas sova på gatan.

Jussi Lehtonen, servicechef vid organisationen Vailla vakinaista asuntoa (Utan permanent bostad), har arbetat med hemlöshetsfrågor i över 30 år. Han ser den ökande ungdomshemlösheten som särskilt oroande.

— Det är väldigt oroväckande, för unga människor har hela livet framför sig. Det syns i åratal efteråt om de hamnar i den situationen. Och det skulle vara väldigt viktigt att få dem snabbt bort från den situationen, säger Lehtonen.

Han menar att hemlösheten ofta är en konsekvens av att det finns för få billiga bostäder kombinerat med nedskärningar i bidragssystem, vilket gjort det svårare för människor med små inkomster att klara sig ekonomiskt.

— Att hamna på gatan är skadligt på många olika sätt. För en del blir hemlösheten kronisk. Det sociala nätverket formas på nytt, och man har ganska mycket att göra med folk som är på gatan. Vem som helst förstår att det inte är bra, konstaterar Lehtonen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Majoritet på Island vill skilja kyrka och stat

Publicerad Idag 14:10
– av Redaktionen
Kyrka i Hof på Island.

Drygt hälften av islänningarna stödjer en separation av kyrka och stat, visar en ny undersökning från opinionsinstitutet Prósent. Stödet är starkast i huvudstadsområdet och bland unga väljare.

På Island är den evangelisk-lutherska Isländska kyrkan (Þjóðkirkjan) en statskyrka och har en särställning enligt landets grundlag. Cirka 58,6 procent av islänningarna tillhör denna kyrka.

I undersökningen, där 2000 islänningar deltagit, uppger 52 procent att man är för en separation mellan kyrka och stat samtidigt som 21 procent motsätter sig detta. Ytterligare 27 procent anger att de varken är för eller emot, rapporterar isländska statskanalen RUV.

I huvudstadsområdet Reykjavik stödjer 58 procent en separation, jämfört med 39 procent på landsbygden. Bland de yngsta respondenterna är stödet 71 procent, medan åsikterna i den äldsta åldersgruppen är jämnt fördelade.

Annons:

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Identiska ortnamn skapar förvirring i Svenskfinland

Publicerad Idag 09:02
– av Redaktionen
17 platser kallas för Brändö i Svenskfinland.

I Svenskfinland kan ortnamnen lätt skapa förvirring och missförstånd. Det är nämligen så att väldigt många platser har samma, eller snarlika namn.

Tittar man närmare på namn på områden via finska Lantmäteriverkets kartplats, kan man se att det finns en hel del gemensamma nämnare. Exempelvis finns det 36 olika platser som heter Böle och 17 ställen som heter Brändö i Svenskfinland.

För att göra namnen lite mer unika har man dock ibland lagt till ändelsen "-en" i slutet. Det finns exempelvis 126 platser som antingen heter Storäng eller Storängen. Ett annat exempel är Långholm och Långholmen, som 105 platser kallas för. Detta är ett återkommande fenomen som kan ses på ett stort antal orter orter.

Förr var våra samhällen betydligt mindre och man behövde oftast bara orientera sig inom det egna närområdet. Då var det helt naturligt att det kunde finnas exempelvis ett Böle i varje by, säger Maria Vidberg, namnvårdare vid Institutet för de inhemska språken, till finska statskanalen Yle.

Annons:

"Hör till vårt kulturarv"

Vidare berättar Vidberg att ortnamnen delas upp i två kategorier – de hävdvunna ortnamnen samt de offentliga ortnamnen som kommunen fattar beslut om, exempelvis namn på nya stadsdelar eller gator.

De hävdvunna ortnamnen hör till vårt kulturarv och har uppstått spontant i språkbruket.

Med andra ord har de vanligaste ortnamnen uppstått när man förr namngav platser i närområdet utifrån naturen. Exempelvis om man haft kalvar på en holme kunde den få namnet Kalvholmen. Brändö indikerar att man bränt något eller att platsen utnyttjats för svedjebruk.

Förr reste man inte särskilt långt från hemmet, men idag kan dessa liknande ortnamn skapa förvirring hos medborgarna.

"Till och med jag som är ålänning har blandat ihop Brändö med själva Brändö skärgård och Brändö i Jomala på fasta Åland”, skriver Anna-Maria.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Stor razzia i Östersjöområdet – över 40 gripna

Uppdaterad oktober 14, 2025, Publicerad oktober 13, 2025
– av Redaktionen
EMPACT är ett europeiskt samarbete där polis och myndigheter från olika EU-länder gemensamt bekämpar grov internationell brottslighet.

En svenskledd europeisk insats mot gränsöverskridande brottslighet har resulterat i över 40 gripna personer, stora mängder beslagtagen narkotika samt omfattande beslag.

Kronofogden utmätte dessutom gods för 4,5 miljoner kronor. Över 22 000 personer och 13 000 fordon kontrollerades i främst Östersjöområdet.

Insatsen EMPACT Trident riktade sig mot organiserade stöldbrott, smuggling och allvarlig organiserad brottslighet. Förra veckan greps över 40 personer för brott i Sverige, Danmark, Finland, Polen och Estland.

— Insatsen visar att den gränsöverskridande brottsligheten är omfattande och att kriminella aktörer rör sig mellan flera länder för att bedriva sin brottsliga verksamhet. Vi ser även samma tillvägagångssätt i flera länder, vilket tyder på att brottsligheten begås av internationella brottsaktörer, säger Mikael Eliasson vid Polismyndigheten, insatsledare för EMPACT Trident.

Annons:

Han fortsätter:

— Insatsen är också ett medskick till oss själva att vi behöver vara ännu mer vid gränsövergångarna, oavsett om det är flyg, färja, tåg, fastland eller bro. Genom informationsutbyte och operativ samverkan lär vi dessutom mycket av varandra, för att bli ännu effektivare i framtiden.

Stora beslag och omfattande kontroller

Ett stort antal brottsanmälningar har upprättats för grova stölder av bland annat bilar och båtmotorer, häleri, miljöbrott, penningtvätt och grova narkotikabrott. Över 200 böter utfärdades för olika mindre brott.

Stora mängder narkotika beslagtogs, vilket ledde till gripanden. Bland övriga beslag finns bilar, båtmotorer, kontanter, guld och bildelar. Kronofogden utmätte dessutom gods till ett värde av 4,5 miljoner kronor.

15 fordon med miljöfarligt avfall stoppades vid gränsen efter misstankar om otillåten avfallstransport. Ett 20-tal personer förvarstagits enligt utlänningslagstiftningen.

Inom ramen för insatsen genomfördes även åtgärder mot syntetiska droger, införsel av krockskadade bilar och kontroller av EU:s cabotageregler. Transportstyrelsen utfärdade drygt en miljon kronor i sanktionsavgifter gentemot åkeriföretag.

Tio länder deltog

— Insatsen av den här typen belyser omfattningen av den kriminella verksamheten. De konkreta resultaten visar att många reser till Sverige för att begå brott eller smuggla varor som är förbjudna att föra in. Samverkan under insatsen visar behovet av att deltagande länder samt att myndigheterna kommer närmare varandra i det dagliga arbetet för att bekämpa brottslighet i våra gränsområden, säger Tullverkets Stefan Thorsell, insatsledare för EMPACT Observer.

Tio länder deltog i insatsen: Sverige, Danmark, Finland, Estland, Lettland, Litauen, Polen, Tyskland, Norge och Island. Ett 20-tal myndigheter från de olika länderna var involverade, och Europol fanns på plats. De svenska myndigheterna som deltog var Polismyndigheten, Tullverket, Kronofogden, Kustbevakningen, Transportstyrelsen och länsstyrelserna.

EMPACT är ett europeiskt samarbete där polis och andra myndigheter från olika EU-länder jobbar tillsammans mot grov internationell brottslighet. Länder delar information med varandra och genomför gemensamma insatser mot de brottstyper som hotar EU mest.

EMPACT arbetar i fyraårscykler där man bestämmer vilka brott som är viktigast att bekämpa. Just nu, mellan 2022 och 2025, ligger fokus bland annat på organiserade stöldbrott och syntetiska droger.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.