Annons:

Studie: Läsare av ”alternativa” medier mer öppna för andra perspektiv

Publicerad april 4, 2024 – av Jan Sundstedt
Att läsare av "alternativa medier" skulle fastna i "filterbubblor" är en seglivad myt.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

183 590 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

En ny studie från Århus universitet, publicerad av Nordicom vid Göteborgs universitet, avslöjar att den del av danska befolkningen som använder "alternativa" medier inte alls avvisar traditionella nyhetskällor.

Tvärtom visar forskningen att de även söker nyheter från danska dagstidningar i högre grad än den genomsnittliga befolkningen.

Miriam Kroman Brems, doktorand vid avdelningen för medievetenskap och journalistik vid Aarhus universitet, och den som genomförde studien, framhåller att användarna av alternativa medier inte isolerar sig i filterbubblor. Något som ofta hävdas av inte minst statsfinansierade SVT samt Bonnierägda medier som Dagens Nyheter.

Resultaten bygger på en representativ urvalsgrupp av den vuxna danska befolkningen, och visar att altmedialäsare inte bara är mer vänster- eller högerorienterade än genomsnittet, utan också att dessa har ett starkt intresse för politik. Vilket bryter stereotyper om dem som "extrema".

Annons:

Undersökningen ger inte stöd åt tanken att användarna av alternativa medier isolerar sig i så kallade filterbubblor, där de inte exponeras för innehåll från etablerade nyhetsmedier, säger Miriam Kroman Brems.

Utbildningsnivå irrelevant

Brems framhåller att användningen av alternativa medier inte visar något klart samband med utbildningsnivå utan snarare tvärtom.

Något som kanske kommer som en överraskning för många är att undersökningen inte visar något tydligt samband mellan användning av alternativa medier och utbildningsnivå. Med andra ord verkar alternativa medier tilltala människor över alla utbildningsnivåer.

Studien visar också att dessa medieanvändare är mer utbredda bland äldre personer och män samt i mindre privilegierade regioner. Vilket kan tyda på ett ökat intresse för alternativa perspektiv bortom de traditionella mediernas fokus inom dessa grupper.

Undersökningen visar också att användarna av alternativa medier har ett starkt intresse för politik.

Det är intressant, eftersom det är en egenskap vi normalt förknippar med den ideala samhällsmedborgaren.

Läsare av alternativa medier har ofta ett stort politiskt intresse. Foto: Jimmie Åkesson/FB

Hotar inte demokratin

Även om alternativa medier enligt kritiker, som ofta kommer från etablerade mediekanaler som kan känna sig utmanade och hotade, känner oro för dess "påverkan på demokratin", menar Brems att det inte finns någon anledning till alltför stort nervdaller.

Resultaten tyder på att användarna av både vänster- och högerorienterade alternativa medier också ideologiskt lutar mer åt vänster eller höger än resten av befolkningen. Dock indikerar studien inte att användarna i genomsnitt intar extrema ideologiska ståndpunkter.

Hon påpekar det danska mediesystemets speciella karaktär, som kännetecknas av högt förtroende för nyhetsmedier och en stark public service-tradition, vilket kan bidra till att balansera effekterna av alternativa medier.

Därmed kan vi också förvänta oss att bilden kanske kommer att se annorlunda ut i andra länder där till exempel det allmänna medierna förtroendet är lägre, där det inte finns en liknande stark public service-tradition och där det som uppfattas som extrema åsikter exkluderas från den offentliga debatten, säger Miriam Kroman Brems.

Alternativa medier eller oberoende medier är mediekanaler och publikationer som utmärker sig genom att erbjuda perspektiv och innehåll som avviker från det som publiceras i traditionell så kallad mainstream-media.

Det kan exempelvis handla om ett stort fokus på gräsrotsjournalistik eller att man lyfter frågor och ämnen som av politiska eller andra skäl normalt inte täcks av de större mediehusen.

I Sverige har många alternativa medier valt att fokusera särskilt på frågor som invandring, feminism, hbtq och yttrandefrihet – frågor som många upplever ignoreras eller tystas ner i de stora medierna.

De alternativa medierna är till skillnad från etablissemangsmedierna mycket sällan finansierade genom presstöd och andra statliga bidrag utan får i regel förlita sig på donationer från sina läsare, annonser eller prenumerationsintäkter.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Oro för barns trygghet på finska daghem

Välfärdskollapsen

Publicerad Idag 09:35 – av Redaktionen

En stor del av anställda på finska svenskspråkiga daghem upplever att miljön är otrygg för barnen. Främst pekar man mot att det handlar om personalbrist.

Finska statskanalen Yle skickade i april 2025 ut en enkät till drygt tusen anställda inom småbarnspedagogiken i Helsingfors, Esbo, Vanda, Kyrkslätt och Grankulla. Totalt 324 personer besvarade enkäten.

Resultaten visar att sex av tio anställda upplever att miljön är fysiskt eller emotionellt otrygg för barnen.  Personalbrist pekas ut som det genomgående problemet. Närmare 200 personer beskriver i de öppna svaren situationer där för få vuxna ska ta hand om för många barn.

Personalen har bytts ut på ganska kort tid, i flera grupper. Det påverkar barnens trygghet och välmående mycket, säger Marika, som arbetar på ett daghem, till Yle.

Annons:

Särskilt kritiska är tidiga morgontimmar och sena eftermiddagar. Marika berättar att hon vid ett tillfälle haft ansvar för tretton barn under tre år helt ensam. Enligt lagen ska det finnas minst en behörig person per högst fyra barn under tre år. Men genom att räkna ett medeltal för hela dagen kan daghemmen uppfylla kravet statistiskt.

Endast en tredjedel av alla som svarat tror att de kommer att arbeta kvar på samma daghem om fem år.

Jenni Tirronen, chef för småbarnspedagogiken i Helsingfors, bekräftar att utmattning är ett stort problem.

Vi är naturligtvis väldigt oroliga för utmattningen. I vår egen personalenkät syns det att ungefär 60 procent av våra arbetstagare upplever att de inte återhämtar sig tillräckligt efter arbetsdagen, säger Tirronen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Norska experter slår larm om bantningsmedicin

Publicerad Igår 10:58 – av Redaktionen

Allt fler använder viktminskningsmediciner för att gå ner i vikt. Nu slår norska experter larm om att preparaten kan utlösa en ny form av ätstörning – en så kallad "bantningsstörning" där patienter fastnar i ett destruktivt beteende.

Användningen av diverse mediciner för viktminskning har ökat i många länder den senaste tiden, exempelvis används allt oftare Wegovy och typ 2-diabetesmedicinen Ozempic vid viktminskning. Dessa preparat har fått ett genomslag eftersom de innehåller semaglutid som ökar mättnadskänslan.

Danska experter har tidigare varnat för att denna typ av mediciner kan förvärra och även utlösa olika typer av ätstörningar, där man sett en större andel patienter som tar medicinen på ett destruktivt vis. Nu går även norska experter inom området in och konstaterar att det finns en helt ny patientgrupp - de som inte kan sluta ta bantningsmediciner.

Vi får ganska många personer som kommer till oss efter att ha tagit bantningsmedicin under en tid och som säger att de inte längre kan kontrollera det själva, men de vågar inte sluta ta bantningsmedicinen eftersom de då kommer att gå upp i vikt, säger psykologen Bente Sommerfeldt till norska statskanalen NRK.

Annons:

"Bantningsstörning"

Sommerfeldt är specialiserad på ätstörningar och menar att allt fler inom området talar om att den växande marknaden för läkemedel mot fetma har utlöst vad som kan komma att bli en ny diagnos.

Vi är på väg att få ännu en ätstörning, som vi kanske kan kalla bantningsstörning.

Även allmänläkare ser att det finns risker med användning av viktminskningsmedicin och menar att det idag inte finns någon bra metod för att faktiskt sluta med den när man väl börjat.

I dagsläget har vi ingen bra metod för att sluta med denna medicinering. Det viktigaste är därför att vi pratar tydligt med patienterna, säger Torgeir Hoff Skavøy, som är ordförande för Norska allmänläkarföreningen.

Cathrine M Lofthu, som är chef för det norska hälsodirektoratet, menar att man tar experternas varningar på stort allvar och att man måste inse att detta är ett socialt problem.

Vi har skapat ett samhälle där det är svårt att göra bra val, säger hon.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Fler finländare anmäler polisen

Publicerad november 17, 2025 – av Redaktionen

Allt fler finländare polisanmäler enskilda poliser. Över 1 100 anmälningar har redan gjorts i år – flera hundra fler än under hela förra året.

Siffrorna kommer från tidningsgruppen Uutissuomalainen. Det rör sig om anmälningar riktade mot enskilda poliser för misstänkta tjänstebrott, inte klagomål mot polismyndigheten som organisation.

Markus Laine, polisjurist vid Polisinrättningen i Sydvästra Finland, förklarar att majoriteten av anmälningarna bottnar i allmänt missnöje med polisens agerande.

Det kan till exempel vara att någon är missnöjd med att en förundersökning aldrig inleddes eller att den lades ner. Det är också vanligt att någon tycker att den har blivit felaktigt omhändertagen på stan, exempelvis när personen varit påverkad, säger Laine till finska statskanalen Yle.

Annons:

Även utdelade böter kan ibland resultera i att den bötfällde polisanmäler polisen.

Trots det höga antalet anmälningar är det endast omkring tio procent som leder vidare till åtalsprövning. Disciplinära åtgärder som avstängning eller uppsägning är ovanliga och handlar om några fall per år.

Enligt den finska Polisbarometern ligger förtroendet för polisen på 92 procent. Men vissa grupper avviker markant från genomsnittet. Offer för sexualbrott eller våld i nära relationer, personer utsatta för människohandel samt sexuella minoriteter uppvisar betydligt lägre förtroendesiffror.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Fler barn föds i Norge för andra året i rad

Publicerad november 12, 2025 – av Redaktionen

Födelsetalen i Norge stiger för andra året i rad efter att ha nått en historisk lågpunkt 2022, visar ny statistik från Medicinska födelseregistret. Trots uppgången föds fortfarande för få barn.

Förra året föddes 54 472 barn i Norge, vilket innebär en ökning med 3,6 procent jämfört med året innan. Det står i stark kontrast till 2022, då landet hade det lägsta antalet födslar på många decennier.

Om det är en trend är vi osäkra på, men det föds fler barn nu än tidigare år, säger överläkare Liv Cecilie Vestrheim Thomsen vid Folkehälsoinstitutet (FHI) till norska statskanalen NRK.

Större barnkullar når föräldraåldern

Thomsen pekar på en demografisk förklaring. För omkring 40 år sedan var barnkullarna i Norge små, men de som föddes i slutet av 1980-talet och in på 90-talet var betydligt större. Det är denna generation som nu är i den åldern då många väljer att bilda familj.

Annons:

Det kan vara att de nu har bestämt sig för att skaffa barn, säger Thomsen.

Trots uppgången föds endast 1,44 barn per kvinna i Norge. För att befolkningen ska reproducera sig själv krävs cirka 2,1 barn per kvinna. Genomsnittsåldern för förstagångsmödrar är nu nästan 32 år.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.