MORGONDAGENS DAGSTIDNING – söndag 15 juni 2025

söndag 15 juni 2025


Stoltenberg: ”Sverige i Nato senast i juli”

Sverige-Nato-relationen

publicerad 4 januari 2024
– av Jan Sundstedt
Nato Stoltenberg Kristersson
Ulf Kristersson t.v. och Jens Stoltenberg.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

59 670 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Sverige ska bli fullvärdig Nato-medlem senast i juli i år, förväntar sig Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg enligt tyska nyhetsbyrån DPA. Trots många politiska turer bedömer han att det svenska medlemskapet kommer bekräftas i sommar, efter godkännanden från Turkiet och Ungern.

Jens Stoltenberg uttrycker enligt DPA övertygelsen att Sverige kommer att ansluta sig till den USA-ledda militäralliansen som fullvärdig medlem lagom till att nästa toppmöte hålls i Washington.

Stoltenbergs uttalanden kan bland annat ses i ljuset av att Turkiets president Erdogan under en längre tid satt hård press på att USA ska godkänna leverans av F-16 plan till Turkiet, vilket Turkiet mer eller mindre krävt för att godkänna Sveriges ansökan. I mellandagarna diskuterade USA:s och Turkiets utrikesministrar det svenska Natomedlemskapet via telefon. Turkiet ska även då ha framhävt förväntningar om att USA uppfyller sina åtaganden avseende affären med F-16-planen.

Turkiet godkände häromveckan den svenska ansökan genom sitt utrikesutskott, men den formella ratificeringen kräver en omröstning i turkiska parlamentet. Datum för denna omröstning är ännu inte fastställt men när den är avklarad krävs även president Erdogans undertecknande för att officiellt godkänna Sveriges inträde i Nato.

Även i Natolandet Ungern har både regering och lagstiftare uttryckt tveksamhet till att godkänna Sveriges ansökan.

Sveriges väg mot militäralliansen Nato

Sverige ansökte om medlemskap i Nato, parallellt med Finland, den 18 maj 2022. Den 5 juli samma år fick Sverige och Finland formellt status som blivande medlemmar, "invitees" på engelska. För Finland avslutades processen i april i år då medlemskapet blev helt klart sedan Ungern och Turkiet blivit de sista Natoländerna att ratificera landets ansökan.

I samband med Natos toppmöte i Vilnius i början av juli lovade president Recep Tayyip Erdogan att "så snart som möjligt" skicka över den svenska ansökan till parlamentet för ratificering. Den 23 oktober meddelade turkiska presidentkansliet att Erdogan signerat och skickat vidare Sveriges Natoansökan till parlamentet.

Den 16 november togs frågan upp i parlamentets utrikesutskott, men omröstningen sköts upp. Den 26 december godkände utrikesutskottet Sveriges ansökan och skickade vidare frågan till parlamentets stora kammare.

Varken Turkiet eller Ungern har ratificerat Sveriges ansökan. Ungerns premiärminister Viktor Orbán har tidigare sagt att landet inte ska bli sist med att godkänna Sverige.

Källa. TT

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Kristersson lovar storsatsning på Nato-försvaret

Sverige-Nato-relationen

publicerad Idag 9:28
– av Redaktionen
Ulf Kristersson och Nato-toppen Mark Rutte.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

59 670 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Statsminister Ulf Kristersson lovar att Sverige ska avsätta hela 5 procent av BNP till Natos försvar. Uttalandet gjordes i samband med årets upplaga av det ljusskygga Bilderbergmötet, som i år ägde rum i Stockholm och där både Kristersson och Natos generalsekreterare Mark Rutte deltog.

Beskedet om Sveriges nya försvarsmål presenterades under fredagen, när Kristersson och Rutte möttes i Stockholm inför Natos toppmöte i Haag den 24–25 juni. Förslaget är ett direkt svar på det nya försvarsmål som Rutte föreslagit för hela Nato: att medlemsländerna ska höja sina försvarsutgifter från nuvarande 2 procent av BNP till 5 procent.

– I dag vill jag bekräfta att Sverige kommer att nå ett nytt Nato-utgiftsmål på 5 procent av BNP, sade Ulf Kristersson.

Det nya målet innebär en kraftig ökning av försvarsbudgeten. Planen är att 3,5 procent ska gå till grundläggande försvarsutgifter, medan ytterligare 1,5 procent avsätts till säkerhetsrelaterade kostnader, exempelvis infrastruktur och beredskap i händelse av katastrofer.

Kristersson motiverade beslutet med vad han beskriver som ett allt mer akut säkerhetsläge.

– Ryssland är ett hot mot Ukraina, men inte bara mot Ukraina, utan mot alla europeiska länder och mot alliansen, hävdade statsministern.

Omfattande upprustning

Mark Rutte, på sitt första besök i Stockholm som Natos generalsekreterare, välkomnade det svenska beskedet och betonade att hela alliansen står inför en omfattande upprustning.

Han uttryckte förhoppning om att ledarna i Haag ska enas om en ny försvarsinvesteringsplan.

– Det inkluderar att enas om en ny försvarsinvesteringsplan som skulle höja våra försvarsinvesteringar till 5 procent av BNP under de närmaste åren, sade Mark Rutte.

Rutte beskrev detta som en nödvändig åtgärd och hänvisade till varningar från den tyska militären som hävdar att Ryssland kan ha kapacitet att angripa ett Nato-land inom tre till fem år.

– Så låt oss inte lura oss själva. Detta är en verklig risk, påstod han.

Ett odemokratiskt maktforum

Det finns en utbredd oro för att en försvarsbudget på denna nivå kan leda till nedskärningar inom andra samhällsområden, såsom välfärd, vård och skola. Regeringen har ännu inte redovisat hur satsningen ska finansieras, och många ifrågasätter om det är möjligt att genomföra en så stor ökning av försvarsutgifterna utan att det kraftigt påverkar den civila sektorn idag eller i framtiden.

Flera har påpekat att det är anmärkningsvärt att Kristerssons utspel sammanfaller med det slutna möte där han, Mark Rutte och andra inflytelserika makthavare inom Bilderberggruppen samlats för att i hemlighet diskutera världsfrågor och agendor – utan vare sig folklig insyn eller möjlighet till journalistisk granskning. Bilderberggruppen har länge anklagats för att vara ett odemokratiskt maktforum där en liten elit, bakom stängda dörrar, formar den globala agendan.

Kritiker varnar för att gruppen i praktiken fungerar som en skuggregering, där världens mäktigaste individer smider planer och fattar beslut med långtgående konsekvenser för majoriteten – utan att denna majoritet någonsin får veta hur besluten tagits eller av vem.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Tidigare överbefälhavaren: 300 miljarder till militären räcker inte

Sverige-Nato-relationen

publicerad 16 april 2025
– av Redaktionen
Johan Hederstedt tror att den verkliga kostnaden kommer att bli betydligt dyrare än vad som hittills presenterats.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

59 670 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Nya Dagbladet har tidigare uppmärksammat hur Tidöregeringen lånar 300 miljarder kronor till ”den största upprustningen sedan kalla kriget”.

Sveriges tidigare överbefälhavare Johan Hederstedt menar dock att detta är långtifrån tillräckligt och pekar på att Nato kommer att kräva att Sverige skjuter till betydligt mer pengar än så.

Den nuvarande satsningen innebär att den moderatledda regeringen lånar ungefär 50 000 kronor per svensk i arbetsför ålder till den militära upprustningen fram till 2035.

Bedömare pekar på att det är framtida generationer svenskar som kommer att tvingas bekosta satsningar genom höjda skatter – och andra föreslår att pensionsåldern höjs för att betala för projektet.

Johan Hederstedt var överbefälhavare mellan 2000 och 2023, och även om han hyllar upprustningsbeskedet så menar han att den verkliga kostnaden kommer att bli betydligt mycket dyrare än vad som hittills presenterats.

– Att man nu tillför 300 miljarder till försvaret är bra, men det kommer inte att räcka. Nato kommer att kräva ännu mer, konstaterar han.

”Gäller att rappa på”

Hederstedt  menar att kriget i Ukraina och USA:s nya utrikespolitik under Donald Trump lett till en ökad osäkerhet i Europa – men också stärkt samarbetet mellan kontinentens länder.

– Europa måste vara enigt och jag ser flera tecken som tyder på det, inte minst den brittiska premiärminister som tar initiativ. EU är starka genom att de satsar enormt mycket pengar på att rusta upp Europas länder vilket är positivt, fortsätter han.

Att Ryssland skulle utgöra något direkt militärt hot mot Sverige tror han är mycket osannolikt – men han hävdar ändå att det är viktigt att mycket snabbt ”stärka det militära, civila och psykologiska försvaret”.

– Vi kan inte vänta, det gäller att rappa på. Beslut och finansiellt stöd behöver komma tidigt, slår han fast.

Istället är det påstådd rysk desinformation, påverkanskampanjer och cyberattacker som hotar Sverige, enligt den tidigare överbefälhavaren – som påstår sig vara särskilt orolig för att svenska väljare ska låta sig påverkas av pro-ryska budskap.

– Det kan vara otroligt allvarligt när de inte bara kan påverka valsystemet utan även människorna när det gäller vad man ska rösta på, heter det.

Dubbla måttstockar

Exakt hur Ryssland påstås gå till väga för att påverka det svenska valresultatet framgår dock inte, men enligt Myndigheten för psykologiskt försvar handlar det bland annat om att ”manipulera informationsflödet” och sprida vilseledande information ”i syfte att påverka opinionen” eller ”störa och försvaga samhället”.

När ryska medier och opinionsbildare rapporterar kritiskt eller negativt om europeiska etablissemangspolitiker och istället lyfter fram nationalistiska eller konservativa alternativ som Alternativ för Tyskland, brukar detta exempelvis lyftas fram som exempel på påstådd rysk valpåverkan.

Kritiker har länge pekat på att debatten om främmande valpåverkan ofta förs på ett medvetet oärligt och alarmistiskt sätt – och att de som förfasar sig över effekterna av rysk propaganda på väljarkåren samtidigt blundar för det inflytande amerikanska medier, lobbygrupper och tankesmedjor eller vänsterliberala internationella NGO:er som George Soros Open Society Foundations haft över svensk politik i decennier.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Natomöte arrangeras i Helsingborg

Sverige-Nato-relationen

publicerad 10 april 2025
– av Redaktionen
Moderaternas utrikesminister Maria Malmer Stenergard representerar Sverige vid mötet.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

59 670 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Varje år arrangeras ett informellt möte med Natoländernas utrikesministrar, och nästa år hålls evenemanget i Sverige – närmare bestämt i skånska Helsingborg.

– Det är med stolthet som Sverige nästa år står värd för Natos informella utrikesministermöte, deklarerar Moderaternas utrikesminister Maria Malmer Stenergard.

Den första konferensen för den USA-ledda militärpaktens utrikesministrar hölls i Berlin 2022 och årets upplaga arrangeras i turkiska Antalya i maj. Syftet uppges vara att ministrarna ska få möjlighet att diskutera under friare former – utan att behöva ta hänsyn till någon formell dagordning.

– Jag ser fram emot att välkomna mina kollegor till en strategisk viktig region. Helsingborgs läge vid Öresund, som är ett av världens mest trafikerade sund och vägen in till Östersjön, binder samman Norden och Europa, fortsätter Stenergard.

Även om konferensen inte är en officiell del av den militära alliansens verksamhet sker planeringen ändå i nära samarbete med Nato, och det är generalsekreteraren Mark Rutte som kommer att leda mötet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Professor: Rimligt att framtida generationer betalar för upprustningen

Det nya kalla kriget

publicerad 27 mars 2025
– av Markus Andersson
Daniel Waldenström tycker att det är i sin ordning att skatterna höjs för kommande generationer för att finansiera dagens upprustning.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

59 670 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Svenska makthavare har fattat beslut om att låna 300 miljarder till en militär storsatsning som Ulf Kristersson beskriver som den ”största upprustningen sedan kalla kriget”.

Daniel Waldenström är professor i nationalekonomi, och han tycker att det är fullt rimligt att det blir framtida generationer svenskar som får bekosta Tidöpartiernas projekt.

Den moderatledda regeringens besked är att Sverige ska lägga 3,5 av BNP på försvaret – jämfört med dagens 2,4 procent. För att nå dit tänker man låna motsvarande 50 000 kronor per svensk i arbetsför ålder – sammanlagt 300 miljarder kronor.

Waldenström, som är verksam vid Institutet för näringslivsforskning, tycker dock inte att summan är någonting att bråka om – och pekar på att under andra världskriget gick Sverige från att lägga 2 procent till 10 procent av BNP på försvaret på ett enda år.

Han medger ändå att militärsatsningen kommer att innebära nedskärningar inom flera områden.

– Det innebär att vi kommer behöva omprioritera i våra utgifter. Vi kommer behöva dra ner på vissa saker och ge plats åt ökad prioritet till civil och militär beredskap och krigskapacitet. Det kommer innebära att vissa utgifter minskar eller tas bort, annars har vi inte råd, heter det.

”Får ta en större smäll”

Att jättesatsningen finansieras med lånade pengar anser han inte heller är några konstigheter utan fullt motiverat, så länge man har en klar plan kring vad det är man behöver låna till.

– Först efter att vi säger, ’så här mycket pengar kommer vi att behöva till de här utgifterna’. Istället för att börja med att samla in pengar och stoppa de i en kasse för oklara ändamål och då riskera att politiker kommer kunna ’nalla’ från den här kassan till massa saker som vi inte hade tänkt. Det skulle jag säga är en risk i sådana fall som vi kan undvika.

Eftersom pengarna kommer att betalas tillbaka med ränta framöver kommer skatterna också att behöva höjas i framtiden, och Waldenström är tydlig med att kommande generationer svenskar kommer att tvingas finansiera de beslut som fattas idag.

– Det är klart att det kommer bli så att framtida generationer får ta en större smäll än om vi bara skulle gå på årets budget. Men det känns också rimligt att framtida generationer är med och finansierar en återuppbyggnad för den kommer också att gynna dem.

– Det är helt enkelt så att de kommer att få betala lite mer skatt till en följd av det här. De kommer att få betala skatter för att finansiera vår återbetalning av de här lånen, avslutar professorn.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.