En ny nationalarena med plats för 8600 åskådare planeras att byggas på Island. Målet är att arrangera världsmästerskapet i herrhandboll 2029 eller 2031.
Arenan planeras kunna öppnas för allmänheten 2027 eller 2028, däremot är det ännu oklart hur den kommer att se ut. Därför har man anordnat en öppen tävling för design och konstruktion av byggnaden. Designtävlingen kommer att vara öppen för grupper som består av en arkitekt, en ingenjör och entreprenörer. Kvalificerade team kommer också att få finansiering för att utarbeta ett designförslag och ett anbud i enlighet med kostnadsprognoser, rapporterar Icelandic Review.
Byggnaden, som ska ligga i Laugardalur i Reykjavík, beräknas kosta ungefär 15 miljarder isländska kronor, vilket motsvarar ungefär 1,1 miljard kronor. Den kommer till 55 procent att ägas av den isländska staten och till 45 procent av Reykjavíks stad.
Island har tillsammans med Danmark och Norge ansökt om att få arrangera världsmästerskapet i herrhandboll 2029 eller 2031, varpå det då skulle hållas på den nya arenan.
Annons:
Vidare planerar man att bygga ett fotbollsstadium och ett stadium för friidrott, däremot kommer man att lägga det främsta fokuset på nationalarenan eftersom den kan färdigställas enklare och även gynna ungdomsidrott och lokala idrottsföreningar.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Obehöriga har kommit åt namn, adresser och personnummer för omkring 8,8 miljoner personer i Danmarks centrala personregister CPR. Vägen in gick genom ett privat danskt företags fullt lagliga åtkomst till registret.
Beskedet kom från CPR-administrationen under måndagen. Myndigheten skriver att det rör sig om en "allvarlig säkerhetsincident".
Siffran omfattar levande, utvandrade och avlidna. Registret rymmer totalt omkring 11 miljoner personer, vilket innebär att ungefär fyra av fem registrerade berörs.
De obehöriga missbrukade företagets rätt att söka i CPR, inom ramen för de uppgifter som privata företag får ta del av. Enligt CPR-lagens paragraf 38 får företag med berättigat intresse hämta uppgifter om större, i förväg identifierade grupper av personer. Företagets åtkomst har nu stoppats.
Annons:
Fredag kväll den 2 oktober upptäckte myndigheten att det under september förekommit oregelbunden aktivitet i systemet. Under helgen stod omfattningen klar. Namn och adresser för personer med namn- och adresskydd omfattas enligt genomgången inte.
Digitaliseringsminister Christina Egelund (M) uppgav efter att ha informerat två folketingsutskott att det handlat om ett ovanligt stort antal sökningar från ett litet danskt företag under tio dagar, rapporterar TV2. Hon kunde inte säga om det rör sig om ett internationellt cyberangrepp, och enligt henne är det för tidigt att avgöra om någon behöver nytt personnummer. System som använder MitID, bland annat inom sjukvården, förefaller enligt ministern inte vara komprometterade.
Vem som ligger bakom är okänt och utredningen befinner sig i ett inledande skede. Myndigheten har inte uppgett att uppgifterna sålts eller publicerats. Datatilsynet har underrättats och polisen utreder tillsammans med andra myndigheter.
I ministeriets pressmeddelande kallar Egelund intrånget "en djupt allvarlig händelse" och uppger att hon begärt en grundlig säkerhetsgenomgång av CPR-systemet.
Myndigheten varnar nu för bedragare: lämna aldrig ut lösenord eller andra förtroliga uppgifter vid samtal eller mejl, inte ens om den som hör av sig redan tycks känna till ditt namn, din adress och ditt personnummer. Kartläggningen av hela förloppet pågår.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
En far och hans son sköts ihjäl och en tredje man skadades när ett jaktlag fördelade poster på en gårdsplan i Halden under söndagsmorgonen. En man som inte hörde till laget greps på plats.
En man i övre 20-årsåldern misstänks för två mord och mordförsök, och polisens huvudhypotes är en konflikt.
Fadern var i 70-årsåldern och sonen i 40-årsåldern. Den skadade mannen, också han i 40-årsåldern, fördes med ambulanshelikopter till Kalnes sjukhus.
Han sköt med ett jaktgevär, lade själv ner vapnet och hölls under uppsikt tills polisen kom.
Annons:
Han vill inte höras av polisen. I en skriftlig förklaring erkänner han däremot att han avlossade de dödande skotten och skottet som skadade den tredje personen, uppger polisen.
— Han har erkänt att ha vållat skada, inte mordförsök, säger försvararen Ole Richard Holm-Olsen till NTB.
Polisen ser en koppling till jaktlaget men inget familjeband mellan den misstänkte och offren. En preliminär rättspsykiatrisk undersökning är gjord, och utlåtandet väntas de närmaste dagarna.
Mannen har samtyckt till häktning med restriktioner. Häktningsförhandlingen ska hållas som kontorsförhandling på måndagen och var vid halv sju på morgonen ännu inte avgjord.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Våld mellan elever har förekommit i över hälften av Danmarks skolklasser under ett läsår. Värst är det i lågstadiet, och regeringen vill nu ge lärarna större rätt att gripa in fysiskt.
Våld mellan elever har förekommit i 55 procent av klasserna, och i 36 procent sker det minst en gång i månaden, skriver det danska undervisningsministeriet. Rapporten är gjord av analysföretagen Epinion och Als Research på uppdrag av ministeriet.
I årskurs 0–3 har våld och utagerande beteende förekommit i tre av fyra klasser. Där har också 39 procent av klasserna haft fysiskt våld mot personalen, jämfört med 3 procent i högstadiet.
Slagen faller oftast utanför lektionerna, när lek, sport eller skämt går över styr, enligt Berlingskes återgivning av rapporten. Bara i sju procent av fallen beskrivs våldet som medvetet och planerat.
Annons:
Ofta handlar det om ett fåtal barn. I 60 procent av klasserna med minst en episod uppger klassläraren att en eller två elever står för våldet. Klasser med elever som får stöd utöver den vanliga undervisningen löper större risk.
Hoten är också vanliga. Enligt Berlingske förekommer verbala eller digitala hot om våld minst en gång i månaden i 34 procent av klasserna.
— Omfattningen av våldet i skolan är milt sagt bekymmersam. Skolan ska inte vara en plats där varken elever eller lärare är rädda att vara. Punkt slut, säger undervisningsminister Magnus Heunicke (S).
Regeringen lägger inom kort fram ett lagförslag som ska ge lärarna bättre möjligheter att gripa in fysiskt. I undersökningen anser 43 procent av lärarna att en sådan utökad rätt skulle rusta dem bättre, medan 78 procent pekar på fler timmar med två vuxna i klassrummet.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Googles finländska bolag Tuike Finland avverkade omkring 330 hektar skog i Muhos för ett planerat datacenter utan den miljökonsekvensbedömning som finsk lag kräver. Avverkningen fortsatte till augusti, trots att myndigheten redan i maj slagit fast att bedömningen behövdes.
Uppgifterna kommer från finländska Helsingin Sanomat, sedan tidningen tagit del av handlingar hos den finländska Tillstånds- och tillsynsmyndigheten Lupa- ja valvontavirasto (LVV).
Enligt finsk lag krävs en miljökonsekvensbedömning (på finska YVA) när skog permanent tas bort från ett sammanhängande område på över 200 hektar.
Tuike uppger i handlingarna att avverkningen och förberedelsearbetena i Muhos omfattar 330 hektar.
Annons:
Avverkningen inleddes i mars i år. I slutet av april bad Tuike LVV pröva om någon bedömning alls behövdes.
Bolaget och konsultfirman Ramboll hävdade att bestämmelsen inte var tillämplig, eftersom den står under rubriken uttag av naturresurser och skogen fälldes inför byggnation.
LVV svarade den 22 maj att projektet omfattas av YVA direkt enligt punkt 2 f i lagens projektlista. Med skogsnatur avses enligt myndigheten inte bara orörd skog, utan även brukad skog.
Enligt satellitdata fortsatte avverkningen trots detta till augusti. LVV utreder nu om Tuike har agerat lagligt.
Arkivbild. Montage. Foto: PxHere/Tero Laakso (CC BY 2.0)
Bolaget: helt lagligt
Tuikes svar kom i måndags.
Bolaget skriver att "Tuike Finland Oy bär fullt ansvar för sin egen verksamhet" och att man innan arbetet inleddes genomförde "ett noggrant utredningsarbete i samarbete med alla berörda intressenter och juridiska rådgivare".
Slutsatsen var enligt bolaget att tillvägagångssättet är "helt lagligt och korrekt". När det gäller själva fällningen av träden har Google enligt bolaget följt skogslagen.
Google planerar även ett datacenter i Kajana. Där uppger Tuike att avverkningen omfattar "strax under 200 hektar", alltså precis under gränsen för när bedömning krävs.
Satsningarna ska ses mot bakgrund av att Google, enligt Helsinki Times, bara dagar tidigare meddelade investeringar på 13 miljarder euro i finländska datacenter.
HS frågade LVV:s enhetschef om bolaget, trots LVV:s besked, har genomfört avverkningen utan YVA-förfarande.
— Det ser lite ut så, säger Sari Myllyoja, enhetschef vid LVV, till HS.
En namninsamling med 50 000 underskrifter överlämnades härom veckan till den finländska riksdagen som protest mot de storskaliga datahallarna.
Undertecknarnas främsta oro gäller påverkan på elmarknaden samt lokalmiljön.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
