Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
Två tredjedelar unga i Finland upplever ensamhet regelbundet, enligt Röda Korset Finlands ensamhetsbarometer. Andelen har ökat sedan förra året.
Ungdomar och unga vuxna löper hög risk att drabbas av ensamhet, isolering och utanförskap, enligt Röda Korset Finland. Situationen har dessutom försämrats ytterligare.
I Finland uppger 59 procent unga mellan 16 och 24 år att de ibland känner sig ensamma. En av fyra har levt med ensamhet i över fem år. Dessutom uppger 66 procent att de känner sig ensamma några gånger i månaden eller oftare, en ökning från 47 procent förra året.
– En av fem 16-24-åringar säger att de har upplevt ensamhet i minst fem år. Detta är en lång tid i en ung människas liv. Vi vet att långvarig ensamhet hos unga människor kan leda till inlärningssvårigheter och även öka risken för radikalisering och våld. Det är bråttom att hitta gemensamma lösningar för att minska ungdomars ensamhet, säger Maaret Alaranta, koordinator för social välfärd vid Röda Korset Finland, i ett pressmeddelande.
Psykisk ohälsa
Ekonomiska bekymmer är den fjärde vanligaste orsaken till ensamhet, enligt barometern. Yngre personer och de med lägre inkomster upplever oftare ensamhet. Många uppger också att dåliga relationserfarenheter och känslan av att vara annorlunda eller utanför är centrala orsaker. En tredjedel menar att ensamheten har lett till psykiska problem, samtidigt som psykisk ohälsa i sig också bidrar till ökad ensamhet.
– Psykiska problem är ofta en bidragande orsak till ensamhet, förutom att ensamhet i sig orsakar psykiska problem. Psykiska problem som förklaring till ensamhet är mer framträdande i svaren från ungdomar, unga vuxna och personer med ett främmande språk som modersmål, säger Kirsti Kuusterä, chef för Finlands Röda Kors enhet för välfärd och hälsa.
För att minska ensamheten krävs insatser på alla nivåer i samhället, enligt Röda Korset. Kommuner bör exempelvis inkludera strategier mot ensamhet i sina välfärdsplaner och ge frågan större uppmärksamhet.
– Det är känt att ensamhet orsakar en rad folksjukdomar och det ligger i allas intresse att den äntligen ses som ett hälsohot som berör hela befolkningen, säger Alaranta.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
Finlands befolkning krymper och åldras i rekordtakt och antalet födslar har sjunkit från 60 000 till 45 000 på bara drygt tio år.
— Befolkningspyramiden står på sin spets, varnar demografiprofessor Jan Saarela.
Finland brottas med en accelererande befolkningskris som hotar landets framtida välfärd. Nya siffror visar att antalet barn i skolåldern väntas fortsätta minska de kommande 25 åren, samtidigt som andelen äldre ökar dramatiskt.
— Det är knappast en gynnsam utveckling för framtiden, konstaterar Jan Saarela, professor i demografi vid Åbo Akademi.
Siffrorna talar sitt tydliga språk. I början av 2010-talet föddes omkring 60 000 barn årligen i Finland. Under 2023 och 2024 hade antalet rasat till cirka 45 000 – en minskning med 25 procent på drygt ett decennium.
Nedgången gäller framför allt den infödda finska befolkningen, och Konsultbyrån MDI:s färska rapport bekräftar att befolkningen kommer att fortsätta krympa och försörjningsbördan för de som arbetar bli allt tyngre.
Glesbygden drabbas hårdast
Den demografiska krisen slår olika hårt över landet. Befolkningsprognoserna för 2024-2050 visar ett Finland där glesbygdskommunerna krymper dramatiskt medan endast ett fåtal större städer fortsätter växa.
När professor Saarela tillfrågas i Yle om finländare i glesbygden kan förvänta sig ännu sämre service i framtiden svarar han kort:
— Ja, det tror jag. Jag tror också att vi kommer att få se fler kommunsammanslagningar framöver, med tanke på att antalet kommuner i Finland fortfarande är mycket stort. Jag förespråkar inte kommunsammanslagningar, men jag konstaterar att det sannolikt blir nödvändigt.
Boende i glesbygdskommuner kan snart räkna med betydligt sämre service. Foto: Reinhold Möller/CC BY-SA 4.0
Även om befolkningskoncentration till större städer är ett globalt fenomen, sticker Finland ut negativt. Samma utveckling ses i övriga nordiska länder, men Finland ligger sämst till.
— Men Finland är, såvitt jag vet, sämst i klassen och har varit det i flera år, säger Saarela.
”Bör födas fler barn”
För att bryta den negativa spiralen ser demografiprofessorn bara två möjliga vägar: fler födslar eller ökad massinvandring.
— Det ena är att det bör födas fler barn, och det andra är ökad invandring, hävdar han.
Många finländare skjuter på barnafödandet av praktiska skäl. Foto: Polina Tankilevitch/Pexels
Den låga nativiteten beror delvis på att många unga finländare upplever det som svårt att kombinera föräldraskap med andra delar av livet.
— Det känns inte fördelaktigt att få barn i vissa livsskeden, och därför skjuter många på beslutet. I vissa fall väntar man så länge att det inte blir några större barnkullar alls, förklarar Saarela.
Ett förslag är därför att införa högre barnbidrag för det första barnet.
— Kanske ett högre barnbidrag för det första barnet skulle hjälpa. Men det kräver resurser, säger professorn, men konstaterar också att resurserna blir allt knappare när antalet personer i arbetsför ålder minskar.
Ökad invandring?
Den andra vägen, ökad invandring, är politiskt känslig och svår att planera. De senaste årens kraftiga invandring, särskilt från Ukraina, har visserligen ökat befolkningen tillfälligt. Men många ukrainare planerar att återvända när kriget tar slut.
— Invandringen påverkas av globala händelser och är svår att förutse. Statistikcentralens prognoser byggde tidigare på ett visst antal immigranter, men de senaste årens kraftiga ökning har gjort att prognoserna inte längre stämmer, säger Saarela.
Forskarna kan heller inte säga exakt hur stor arbetskraftsinvandringen skulle behöva vara för att vända utvecklingen.
Massinvandring uppges kunna bromsa befolkningsminskningen, men för med sig en rad andra problem. Foto: etvulc/iStock
En riskabel väg
Storskalig migration, främst från utomeuropeiska länder, för också med sig en lång rad svårlösliga problem och negativa samhällseffekter i form av ökad otrygghet, fattigdom, kriminalitet, växande parallellsamhällen och etniska konflikter som importeras till mottagarlandet. Massinvandringen har också visat sig vara enormt kostsam ekonomiskt.
Sverige är ett av Västvärldens tydligaste exempel – från ett av världens tryggaste länder till ett land plågat av främmande konflikter, segregation, gängkriminalitet, skjutningar och bombdåd där majoriteten av grova våldsbrott begås av personer med utländsk bakgrund.
Finland har genom lägre invandring hittills undvikit Sveriges mest akuta problem, men även här syns samma negativa utveckling.
Sammanfattningsvis ser professor Saarela få ljusglimtar. Den negativa befolkningsutvecklingen är enligt honom mycket svår att vända, och utmaningarna för Finlands befolkningsstruktur kommer av allt att döma att kvarstå under överskådlig framtid.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
De rödgröna tar hem segern i gårdagens val i Norge. Det innebär att Jonas Gahr Støre sitter kvar som statsminister.
Gårdagens val till Stortinget blev ungefär som förutspått – socialdemokratiska Arbeiderpartiet blev landets största parti med 28,2 procent av rösterna, rapporterar norska statskanalen NRK.
Samtidigt gjorde borgerliga Fremskrittspartiet sitt bästa val någonsin, med 23,9 procent av rösterna, och blev därmed landets näst största parti.
— Det är fantastiskt. Vi går bättre än vad opinionsundersökningarna förutspådde. Så det är otroligt bra, säger Sylvi Listhaug.
Enligt NRK:s prognos får det rödgröna blocket 89 mandat, och det krävs 85 mandat för att få majoritet i Stortinget. Förutom Arbeiderpartiet ingår Sosialistisk Venstreparti, Senterpartiet, Rødt samt Miljøpartiet de Grønne i de rödgröna och alla dessa klarade sig över fyra procentsspärren.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
Under måndagen är det dags för val till Stortinget i Norge. Det är mycket jämt mellan de olika blocken, men Arbeiderpartiet kan ta hem majoritet med en liten marginal.
I dag har Norge en minoritetsregering som leds av det socialdemokratiska Arbeiderpartiets partiledare Jonas Gahr Støre, detta efter att Senterpartiet lämnade regeringen i vintras. Dagens val kommer avgöra om Arbeiderpartiet får behålla regeringsmakten eller om det borgerliga Fremskrittspartiet tar över.
Eftersom Norge är en stor producent av olja är det en stor fråga för partierna. I dag bekostas ungefär en femtedel av den norska statsbudgeten med pengar från oljefonden, men flera partier är överens om att man i någon grad bör avveckla oljenäringen till förmån för så kallad grön energi. Fremskrittspartiet anser dock att man inte bör avveckla oljeproduktionen, eftersom man anser det viktigt för landets ekonomi och energiförsörjning.
Enligt en sammanställning från Faktisk Partibarometer från 6 september visar mätningen att cirka 27 procent kommer att rösta på Arbeiderpartiet, samtidigt som 21 procent kommer att välja Fremskrittspartiet. Liberala Høyre, med Erna Solberg i spetsen, kan göra sitt sämsta val på 20 år och har i nuläget 14 procents stöd, enligt sammanställningen.
var embedConfig = {"hash":"o21ymw2","width":630,"height":180,"t":"{CACHE_BUSTER}","userId":10364,"network":"STANDARD","type":"html5"};
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!
156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.
Den ukrainska vapentillverkaren Fire Point etablerar en fabrik för raketbränsle i danska Skrydstrup. För att påskynda etableringen använder regeringen en omstridd lag som kringgår medborgarnas överklaganderätt – och behöver därmed inte ta hänsyn till lokalbefolkningens oro.
Bara på andra sidan stängslet från flygbasen Skrydstrup, där Danmarks nya F-35-stridsflygplan är stationerade, ska det ukrainska vapenföretaget Fire Point starta produktion av fast raketbränsle den 1 december. Beskedet kom under en presskonferens med försvarsminister Troels Lund Poulsen (Venstre).
— Vi är stolta över att få välkomna dem till Danmark. Vi bidrar nu som land till att säkerställa att Ukraina kan föra den viktiga kampen mot övermakten Ryssland, hävdar ministern, som personligen besökt företaget i Ukraina.
Fire Point ligger bakom Ukrainas nya kryssningsrobot ”Flamingo”, som enligt uppgifter nyligen använts mot en rysk bas på Krim. Vapnet uppges ha en räckvidd på 3 000 kilometer och har av president Volodymyr Zelenskyj beskrivits som landets ”mest framgångsrika” missil.
Det är just det fasta raketbränslet till denna missil som nu ska produceras i Skrydstrup, där lokalbefolkningen uttryckt stark oro över eventuella säkerhetsrisker.
”Dialog” ska lugna medborgarna
För att möjliggöra den snabba etableringen använder den danska regeringen den kritiserade lagen som sätter medborgarnas överklaganderätt ur spel och ger myndigheterna fritt spelrum att kringgå andra lagar när ett projekt anses tjäna väsentliga nationella försvarsmål eller civila beredskapssyften.
Lokalbefolkningen har reagerat med oro över att ha en raketbränslefabrik i sitt närområde och ett offentligt möte hålls på lördag, där både försvarsministern och näringsminister Morten Bødskov (Socialdemokraterna) ska möta bekymrade medborgare.
— Jag förstår mycket väl de många bekymmer som potentiellt kommer i och omkring Skrydstrup, medger Troels Lund Poulsen.
Haderslevs borgmästare Mads Skau (Venstre) försöker balansera mellan regeringens beslut och missnöjda medborgares oro.
— Vi ska se till att det fortfarande är tryggt för medborgarna att bo i området. Det gör vi genom dialog. Jag har sagt till ministrarna att det är viktigt att de håller medborgarna informerade om vad som försiggår.
”Hundratals arbetstillfällen”
Näringsminister Bødskov är noga med att betona att fabriken kommer att skapa ”flera hundra arbetstillfällen”, främst för outbildad arbetskraft.
Trots användningen av den omstridda lagen bedyrar han att säkerheten inte kompromissas:
— De krav som existerar för säkerhetsavstånd till omgivningen rör vi inte. Detsamma gäller kraven för transport av raketbränsle. Det som gäller idag kommer också att gälla imorgon.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
