MORGONDAGENS DAGSTIDNING – lördag 24 maj 2025

lördag 24 maj 2025


Finska män mer religiösa än kvinnor

publicerad 7 november 2023
– av Sofie Persson
Män är mer konservativa - och kyrkliga, än kvinnor.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

17 780 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Unga finska män uppvisar en mer positiv inställning till kyrkan jämfört med unga finska kvinnor, enligt en ny enkätundersökning. Bland annat förespråkar fäder oftare att barnen döps.

Historiskt har kvinnor tenderat att vara mer religiösa än män och har traditionellt förmedlat kyrkans traditioner inom familjen. Denna dynamik har dock börjat förändras under det senaste decenniet, påpekar teologen och forskaren Hanna Salomäki.

Både unga och äldre kvinnor har i princip alltid varit mer religiösa, fram tills de senaste tio åren. Då började man kunna se en förändring, mitt i allt visade unga män ett större intresse för kyrkan, säger hon till statskanalen Yle.

Färre dop

En enkät som genomförts av den Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland visar att 42 procent av män i åldern 18–24 år anser att kyrkans värderingar stämmer överens med deras egna, mot endast 26 procent bland motsvarande kvinnliga grupp. Dessutom överväger 21 procent av dessa unga män att bli medlemmar i kyrkan, jämfört med 9 procent av kvinnorna.

Trots ett generellt svagt kyrkbesök bland finländare väljer många att gifta sig och döpa sina barn inom kyrkans ramar. I denna aspekt är männen något mer positiva till dopet än kvinnorna där två tredjedelar av männen håller dopet för viktigt, medan knappt hälften av kvinnorna delar denna åsikt.

Dopet är fortfarande viktigt men många låter också bli att döpa sina barn. Man vill att barnen när de blir äldre själva får välja om de vill gå med i kyrkan eller inte, säger Salomäki.

Män – mer konservativa

Hon framhåller att den samtida uppmuntran till män att öppet uttrycka sin tro kan vara en faktor i den skiftande dynamiken, en förändring från tidigare generationers tystnadskultur. Salomäki påpekar också att kvinnor tenderar att ha en mer liberal hållning än män, vilket kan påverka deras kyrkliga engagemang.

Män är mer konservativa och delar generellt sett en världsbild där kyrkan får större utrymme. Det finns stora skillnader mellan hur unga kvinnor och unga män röstar till exempel.

Enkäten utfördes under mars och april 2023 inom 15 stadsförsamlingar och samlade svar från 7 356 finländare. Liknande undersökningar har tidigare genomförts 2018 och 2021.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Finländarna använder Tiktok mest i världen

publicerad Igår 12:50
– av Redaktionen

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

17 780 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Skärmtiden på Tiktok är betydligt högre i Finland än i resten av världen, visar en ny sammanställning. I Sverige är Youtube mest populärt.

I Finland använder cirka 1,5 miljoner invånare Tiktok. Appen är den som finländare använder allra mest, där Youtube kommer på andra plats.

I snitt tillbringar finländare 54 timmar och 37 minuter i månaden på Tiktok, visar en rapport från konsultföretaget Kepios. Det är nästan 20 timmar mer än medeltalet i undersökningen, som ligger på omkring 35 timmar i månaden.

När det gäller Sverige lägger man mest tid på Youtube, där svenskar i snitt lägger 28 timmar och 46 minuter varje månad. Tätt bakom på en andra plats kommer Tiktok, som man tillbringar nästan lika mycket tid med: 28 timmar och fyra minuter i snitt varje månad.

Finländare är också de som öppnar Tiktok-appen flest gånger per månad jämfört med resten av världen. I snitt öppnar man appen 587,7 gånger i månaden, alltså nästan 20 gånger per dag, medan det globala medeltalet är 358,7 gånger.

Rapporten bygger på data från android-mobiler under november förra året och endast vuxna användare. Antalet totala användare är därmed troligen mycket större, då främst många under 18 år använder Tiktok och även Youtube.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Vargstammen minskar i Norge

publicerad 20 maj 2025
– av Redaktionen
Vild varg i Norge 2019.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

17 780 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Antalet vargar minskar stadigt i landet. Samtidigt syns en ökning av andra rovdjur.

Under vinterns räkning kom man fram till att det finns mellan 59 och 66 vargar i Norge. Dock håller sig 19 av dessa på båda sidor av Sverige och Norge, vilket innebär att det finns mellan 40 och 47 vargar som enbart har revir i Norge.

Det är ett lägre antal än förra året, och därmed fortsätter den nedgång i antalet konstaterade vargar i Norge som vi har sett de senaste åren, säger Jonas Kindberg från Rovdata, som räknar rovdjur i landet, till NRK.

Under förra året föddes 4,5 kullar, vilket ligger inom ramen för målet, men det är ändå det lägsta sedan vintern 2014/2015. Samtidigt dog sju individer, fem under licensjakten och två utan jakttillstånd.

Björnstammen ökar

Förra året räknade man till hela 191 brunbjörnar i Norge, vilket är det högsta beståndet sedan man började övervaka med hjälp av DNA. Det gör man genom att samla in biologiskt material som spillning och päls.

Det är däremot svårt att ta reda på exakt hur många kullar som fötts då björnar ofta föder när de ligger i ide, men man har ändå konstaterat minst elva kullar.

Även järven har ökat flitigt i landet och under förra året registrerades 61 kullar, vilket är över det nationella målet på 39.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Gudstron ökar bland finska 15-åringar

publicerad 16 maj 2025
– av Redaktionen
Mellan 2023 och 2024 ökade andelen flickor som tror på Gud med 13 procent.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

17 780 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Betydligt fler 15-åringar i Finland uppger en personlig tro på Gud än tidigare. På bara fem år har andelen troende ungdomar ökat markant – och även viljan att tillhöra kyrkan har stärkts, visar en ny omfattande studie med över 100 000 deltagare.

I studien, som publicerades i den finska tidskriften Uskonto, katsomus ja kasvatus, har man analyserat förändringar i ungdomars religiösa tro över tid, med särskilt fokus på könsskillnader. Bakom studien står forskare vid yrkeshögskolan Diakonia-ammattikorkeakoulu och Östra Finlands universitet. Den bygger på enkätdata som samlats in från över 100 000 ungdomar som deltagit i konfirmationsundervisning mellan åren 2019 och 2024. I Finland genomgår ungdomar vanligtvis konfirmationsundervisningen det år de fyller 15, och enligt studien deltar nära tre fjärdedelar av alla 15-åringar i undervisningen. Bland dem som tillhör den evangelisk-lutherska kyrkan är deltagandet över 90 procent.

Enkäterna innehöll både frågor om ungdomarnas religiösa övertygelse – såsom tro på Gud, på Jesu uppståndelse, bönevanor och vilja att tillhöra kyrkan – samt om hur de själva upplevde att deras tro och relation till kyrkan hade påverkats av undervisningen.

Gudstro ökar

Resultaten visar att flickors tro på Gud låg stabilt kring 35 till 37 procent mellan åren 2019 och 2023, men ökade till så mycket som 50 procent under 2024, en ökning med hela 13 procentenheter på ett år. Tron på Jesu uppståndelse ökade samtidigt från cirka 34 procent till 45 procent under samma period.

För pojkar har tron på Gud ökat från 36 procent år 2019 till hela 62 procent under 2024. Liknande ökning sågs även i pojkars tro på Jesu uppståndelse, som steg från 39 procent år 2019 till 60 procent under 2024.

Existentiella frågor var aktuella år 325 och är det fortfarande år 2025, säger Juha Pihkala, biskop emeritus i Tammerfors stift, som kommenterar studien till finska statskanalen Yle.

Andra undersökningar har också visat att fler unga vuxna finländare också söker sig till kyrkan.

Fler vill tillhöra kyrkan

Även andelen ungdomar som vill tillhöra kyrkan har ökat. Bland pojkar steg siffran från 52 procent år 2019 till 66 procent under 2024. För flickor ökade motsvarande siffra från 63 till 67 procent.

Samtidigt ökade andelen pojkar som uppgav att de uppmuntrats att be under undervisningen från 43 till 59 procent. Bland flickor steg motsvarande andel från 43 till 53 procent. Andelen pojkar som kände att deras tro stärkts genom konfirmationsundervisningen ökade från 42 till 65 procent, medan andelen flickor steg från 42 till 55 procent.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Fremskrittspartiet röstade ja till surrogatmödraskap – trots partiledarens nej

publicerad 5 maj 2025
– av Redaktionen
Kritiker har länge varnat för att en legalisering av surrogatmödraskap kan leda till kommersialisering och utnyttjande av kvinnor.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

17 780 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Fremskrittspartiet (FRP) har beslutat verka för legalisering av surrogatmödraskap i Norge under nästa mandatperiod. Beslutet togs med klar majoritet under partiets landsmöte i helgen, vilket markerar ett tydligt avsteg från partiledaren Sylvi Listhaugs linje.

Därmed går FRP ännu längre än det liberala partiet Venstre, som i våras endast ställde sig bakom icke kommersiellt och strikt reglerat surrogatmödraskap.

Inför omröstningen tog Listhaug tydligt avstånd från förslaget och uppmanade partimedlemmarna att rösta nej. Hon varnade för att beslutet riskerar att få långtgående negativa konsekvenser för hur vi ser på barn och barnafödande.

– Jag anser att beslutet öppnar dörren för något mer, det öppnar dörren för att ta emot betalning. Då menar jag att vi är på villovägar, sade Listhaug.

Bland förespråkarna fanns Julianne Ofstad, vice ordförande i Oslos kommunfullmäktige. Hon ser legaliseringen som ett sätt att hjälpa fler att få barn på ett tryggt sätt:

– Genom att tillåta surrogatmödraskap kan vi säkerställa att det sker under ordnade former här hemma, istället för att det enbart är möjligt för de som kan resa utomlands och betala själva, säger hon till NRK.

Kritiseras av olika läger

Motståndare till surrogatmödraskap har länge varnat för att legalisering kan leda till kommersialisering och utnyttjande av kvinnor, särskilt i utsatta ekonomiska situationer. Feminister brukar även lyfta fram risken att kvinnors kroppar riskerar att reduceras till ett medel för andras barnalstring.

Etiska invändningar rör också bristande samtycke, maktobalans och barnets rätt till sitt ursprung, och vissa menar att en legalisering i Norge riskerar att bidra till att normalisera en global marknad för surrogatarrangemang.

Även i konservativa kretsar vänder sig många mot surrogatmödraskap – och betonar att de bryter mot traditionella familjeideal och människosynen att barn inte bör ”beställas som varor”.

Kritiker menar också att surrogatmödraskap underminerar relationen mellan barn och mor, samt skapar oklara familjeband och en värld där barn blir en rättighet för vuxna snarare än individer med egna rättigheter.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.