Annons:

Eagle S ankare funnet i Finska viken

Uppdaterad januari 8, 2025, Publicerad januari 8, 2025
– av Redaktionen
Oljefartyget Eagle S väger drygt 74 000 ton.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

175 190 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Ett ankare som påstås ha orsakat omfattande skador på undervattenskablar i Finska viken har hittats och bärgats av det svenska ubåtsräddningsfartyget HMS Belos. Ankaret har överlämnats till finländska myndigheter för vidare undersökning, enligt svenska marinens pressofficer Jimmie Adamsson.

Händelsen uppmärksammades den 25 december, då flera kablar mellan Finland och Estland rapporterades ha skadats. Det misstänks att det oljetankfartyg, Eagle S, som nu hålls kvar i en finländsk hamn, har släpat ankaret över havsbotten och orsakat skadorna. Vid inspektion upptäcktes att fartyget saknade ett av sina två ankare, vilket också ledde till en omfattande sökinsats.

Finländska myndigheter meddelade i fredags att man hade identifierat flera möjliga platser för ankaret. Samma dag skickade Sverige HMS Belos för att bistå i arbetet. Adamsson uppger dock att han inte har information om exakt när och under vilka omständigheter ankaret bärgades.

Eagle S seglar under Cooköarnas flagg men anklagas för vara en del av en så kallad skuggflotta, som Ryssland sägs använda för att undvika internationella sanktioner. Enligt uppgifter är flera personer i fartygets besättning misstänkta för grovt sabotage och grov störning av telekommunikation.

Annons:

Utredningen fortsätter nu under finländskt ansvar, och förhoppningen är att analyser av ankaret kan spela en avgörande roll i att fastställa vad som orsakade skadorna på kablarna.

Det påstådda sabotaget har också lett till att Nato utökat sin militära närvaro i Östersjön och statsminister Ulf Kristersson har bekräftat att även svensk militär kommer att lägga större fokus på övervakning av Östersjöområdet framöver.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Danmark: En majoritet av gängkriminella har utomeuropeisk bakgrund

Ökade otryggheten

Uppdaterad Idag kl 11:10, Publicerad Idag 10:00
– av Jan Sundstedt
Danmark gäng
Enligt en färsk rapport är mer än två tredjedelar av samtliga gängdömda i Danmark av utomeuropeisk härkomst.

Nästan tre fjärdedelar av alla som dömts för gängrelaterade brott i Danmark har invandrarbakgrund från icke-västerländska länder, visar nya uppgifter från landets justitieministerium. Siffror som återigen väckt en politisk debatt om brottslighet, kultur och integration i landet.

Enligt den danska regeringsrapporten har 72 procent av alla dömda enligt landets så kallade gängparagraf invandrarbakgrund, rapporterar Berlingske.

Uppgifterna, som tagits fram av Danmarks Statistik och riksåklagaren, på begäran av den konservativa riksdagsledamoten Mai Mercado, omfattar åren 2018 till 2025.

Under denna period dömdes totalt 213 personer enligt paragrafen. Av dessa hade 54 dansk bakgrund, 36 var invandrare från icke-västerländska länder och 117 var ättlingar till invandrare från samma regioner.

Annons:

Paragraf § 81a i den danska strafflagen gör det möjligt för domstolar att fördubbla straffet om ett brottet är begånget inom gängkriminella kretsar.

Forskaren Lars Højsgaard Andersen vid Rockwool Foundation konstaterar att flera länder utmärker sig i statistiken: Irak, Turkiet, Somalia och Libanon. Han menar att kulturella skillnader i synen på lag och auktoritet "kan spela viss roll."

Den konservative talespersonen i migrationsfrågor, Frederik Bloch Münster, beskriver siffrorna som "anmärkningsvärt höga."

Tydlig skillnad mot befolkningssammansättningen

Att siffran är så markant hög väcker uppmärksamhet, då endast omkring 15 procent av Danmarks befolkning består av personer med utländsk bakgrund. Även om denna procentsats i sig inte är obetydlig, visar statistiken på en kraftig överrepresentation av utomeuropeiska invandrare.

Enligt Danmarks Statistik är Libanon det vanligaste ursprungslandet bland dömda gängmedlemmar (35 fall), följt av Somalia (29), Irak (23) och Turkiet (17).

Statsminister Mette Frederiksen har tidigare kallat okontrollerad invandring för Danmarks "största hot."

I ett uttalande i maj sade hon: — Om det kommer för många människor som begår brott, som inte är demokrater och som hotar vårt tillitsfulla och öppna samhälle, då är det den största faran.

Arkivbild. Foto: Welcomia/iStock

Dansk Folkeparti mobiliserar

De nya uppgifterna offentliggörs samtidigt som Dansk Folkeparti (DF) lanserar ett av Europas mest restriktiva invandringsprogram inför det kommande valet. Partiet föreslår massåtervändanden, medborgarskapsgranskningar och förbud mot islamiska sedvänjor.

I sitt manifest hävdar DF att massinvandringen från Mellanöstern och Nordafrika fört med sig "brottslighet, parallellsamhällen och kulturell förändring."

Partiet varnar dessutom för att invandring från länder som Turkiet, Syrien, Irak, Libanon, Pakistan, Afghanistan och Somalia har lett till "den största demografiska förändringen i Danmarks historia", och menar att "mellanösternska förhållanden måste tryckas tillbaka så att alla i landet kan känna sig hemma."

Till skillnad från exempelvis Tyskland och Frankrike registrerar Danmark brottsstatistik utifrån migrationsbakgrund. Syftet är att bättre kunna utvärdera integrationen även bland medborgare med utländska föräldrar.

Men siffrorna är uppseendeväckande: andra generationens invandrare visar enligt Danmarks Statistik ännu högre brottslighet än den första generationen – som redan ligger på en nivå långt över etniska danskar.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Finland importerar blockpolitik – Sverige tar finska kompromisser

Publicerad oktober 25, 2025
– av Isac Boman
Ulf Kristersson och Petteri Orpo leder båda högerkonstellationer med liknande sammansättning.

Den politiska kulturen i Sverige och Finland håller på att förändras och de två grannländerna närmar sig varandra.

Finländska partier organiserar sig alltmer i blockliknande strukturer som i Sverige, samtidigt som svenska partier anammat det "finska" sättet att förhandla fram regeringsprogram genom kompromisser.

Inför det finska riksdagsvalet 2023 var Socialdemokraternas partiledare Sanna Marin mycket tydlig. Hon förklarade att hennes parti inte under några som helst omständigheter kunde ingå i samma regering som Sannfinländarna på grund av alltför stora skillnader vad gäller ideologi och värderingar.

Efter valet bildades istället en högerregering där Samlingspartiet och Sannfinländarna gick samman kring en åtstramningspolitik för att minska landets statsskuld. Tillsammans med Svenska folkpartiet och Kristdemokraterna skapade de en regeringskonstellation som påminner mycket starkt om det svenska Tidösamarbetet.

Annons:

Sanna Marin kommenterade då att Samlingspartiets linje med omfattande nedskärningar låg alltför långt från Socialdemokraternas politik för att möjliggöra någon form av samarbete.

Blockpolitik ersätter breda koalitioner

I en intervju med statstelevisionen SVT identifierar statsvetaren Jaakko Turunen valrörelsen 2023 som en vändpunkt för finsk politik. Det var då som den traditionella finska modellen – att efter valet förhandla fram breda koalitionsregeringar över blockgränserna – började överges.

Partierna valde istället att tydligare organisera sig längs en mer traditionell vänster-högerskala, vilket länge varit det svenska mönstret.

Turunen pekar också på att framväxten av stora ”högerpopulistiska” och konservativa partier i båda länderna, och övriga partiers svårigheter att hantera dem, har bidragit till att göra de politiska landskapen mer likartade.

— Det har på sätt och vis växt fram en ny dimension i politiken. Tidigare har borgerligheten främst associerats med ekonomisk högerpolitik, men nu har det uppstått en ny gren inom högern vid sidan av detta, säger han.

Sverige anammar finskt förhandlingssätt

Samtidigt som Finland rör sig mot svensk blockpolitik har Sverige tvärtom börjat använda sig av traditionellt ”finska” metoder för regeringsbildning. Turunen lyfter fram både januariavtalet och Tidöavtalet som exempel på denna utveckling.

— I Finland har regeringsprogrammet traditionellt sett varit en kompromiss mellan de partier som ska sitta i regeringen. För att få till Tidösamarbetet behövde det parti som leder regeringen, i det här fallet Moderaterna, göra eftergifter för att få till ett regeringsprogram.

På sikt tror Turunen att blockpolitiken i Sverige kommer att försvagas. Utvecklingen avgörs i hög grad av Socialdemokraternas styrka och om småpartier som Liberalerna och Centerpartiet väljer att bryta sig loss från sina nuvarande block.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Myggor har upptäckts på Island

Publicerad oktober 22, 2025
– av Redaktionen
Den köldtåliga arten Culiseta annulata har hittats på isländska marker.

Tre myggor har hittats under oktober, bekräftar Islands naturhistoriska institut. Det är första gången man hittat myggor på Island.

Det var i kommunen Kjós som Björn Hjaltason den 16 oktober upptäckte den första myggan, något han skrev om i Facebook-gruppen Skordýr á Íslandi (Insekter på Island). Det var en "konstig fluga" på ett vinband, som är ett vindränkt band han använde för att locka till sig insekter.

Jag fick genast en misstanke om vad det kunde vara och samlade snabbt in flugan. Det var en hona, säger han till isländska statskanalen RUV.

Senare hittade Hjaltason ytterligare två, varav han senare skickade in alla till naturhistoriska institutet som tog dem för analys och bekräftade Björns misstanke – flugorna var verkligen myggor.

Annons:

Köldtålig art

Matthías Alfreðsson, entomolog vid Islands naturhistoriska institut, menar att fynden är betydelsefulla och tror att myggorna har kommit till Island för att stanna. Forskare har tidigare förutspått att myggor slutligen kommer att nå Island, speciellt med tanke på att knott tog sig dit och etablerade sig så sent som 2015.

Det är första gången som en mygga har hittats på isländsk mark, säger han.

Myggarten som hittats är av arten Culiseta annulata, som är känd för att vara mycket köldtålig och normalt återfinns i bland annat Sverige.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Liberala väljare har svårare att tolerera konservativa

Publicerad oktober 20, 2025
– av Isac Boman
Genom att samtala ökar förståelsen för olika perspektiv och fientligheten minskar.

De politiska klyftorna fördjupas i Västvärlden och ny finländsk forskning visar att den så kallade affektiva polariseringen – att vi ogillar varandra – ökat markant sedan 2011.

Man kan också tydligt se att liberala väljare är mer intoleranta mot konservativa väljare än tvärtom.

I USA framstår klyftan mellan republikaner och demokrater som avgrundsdjup. I Europa samlar invandringskritiska demonstrationer allt fler. Även i Finland och Sverige märks att samhället splittras i läger som alltmer öppet tar avstånd från varandra.

Frågorna diskuterades nyligen i det finländska radioprogrammet Slaget, med Kimmo Grönlund, professor i statskunskap vid Åbo Akademi och universitetsläraren Daniel Kawecki vid Helsingfors universitet, som nyligen disputerat om polarisering.

Annons:

Daniel Kaweckis intresse för polarisering väcktes när han flyttade från Sverige till Finland under studietiden. Han blev förvånad över tonen i de politiska debatterna.

— Det var en helt annan ton i Finland. Sverige hade en mycket mer moraliserande och fördömande ton i de politiska samtalen. Jag tyckte rätt bra om den finska stilen, säger Kawecki till Yle.

Debattklimatet förändrades

Men med åren upplevde han att diskussionsklimatet i Finland alltmer började likna det svenska. Man började fokusera på vilka värderingar som skilde människor åt och attackerade varandra hårdare.

Inom forskningen skiljer man på sakfrågepolarisering och affektiv polarisering – att vi faktiskt ogillar varandra. I Finland har den affektiva polariseringen ökat stadigt sedan Sannfinländarna gjorde framgångar i riksdagsvalet 2011.

Kawecki beskriver hur polariseringen tar sig uttryck: Väljare till Vänsterförbundet, De Gröna och Socialdemokraterna gillar varandras partier, men känner stark motvilja mot Sannfinländarna. Sannfinländarnas väljare ogillar i sin tur framför allt Vänsterförbundet och De Gröna, men skillnaderna är inte symmetriska.

— Det är häpnadsväckande att Vänsterförbundets och De Grönas väljare ogillar sannfinländska väljare mycket mer än vad sannfinländska väljare ogillar De Grönas och Vänsterförbundets väljare, säger Kimmo Grönlund.

Han konstaterar att "så kallade liberala väljare har svårare att tolerera konservativa väljare" än vad konservativa har att tolerera liberala, och Kawecki har en förklaring till varför det är så.

— På den liberala sidan betraktar man den konservativa sidan inte bara som en åsiktsmotståndare utan också som aktivt intolerant, inskränkt och bakåtsträvande. I stället för att försöka förstå det konservativa synsättet så vill man hellre ställa en diagnos eller klistra etiketter på det.

Nya konfliktlinjer

Förutom den klassiska höger-vänster-axeln om ekonomi talar forskare om en ny dimension mellan värdeliberala och värdekonservativa.

Det värdeliberala lägret brinner för ”klimatet”, individens frihet, förespråkar massinvandring och fokuserar på minoriteters rättigheter. Det värdekonservativa lägret betonar traditioner, etablerade normer, nationell kultur och lag och ordning.

Kawecki förklarar att konflikten handlar om olika uppfattningar om samhällsutvecklingen.

— På den liberala sidan har man en uppfattning om att världen ständigt går framåt mot det bättre, mot en god värld. Mot ett jämlikare, rättvisare samhälle där man frigör sig från normer som håller tillbaka och förtrycker. Man tror så starkt på detta att man blir otroligt frustrerad när någon utmanar det.

Men värdekonservativa upplever inte alls att världen går mot det bättre. De känner istället att något värdefullt håller på att gå förlorat.

Tror på dialog

Kimmo Grönlund har forskat på demokratiska samtal där slumpmässigt utvalda personer diskuterar i modererade grupper.

— Resultaten visar entydigt att människor ändrar åsikt. Folk börjar faktiskt tycka mindre illa om dem som är annorlunda eller tycker annorlunda. De börjar förstå varför någon tycker annorlunda än de själva. Det är ju grunden till att minska på den affektiva polariseringen.

Han betonar också att "Finland toppar listan som världens bästa demokrati enligt den amerikanska organisationen Freedom House".

Daniel Kawecki menar att kompromisser är möjliga i ekonomiska frågor, men att värderingsfrågor är betydligt svårare.

— Det kan hända att vi inte ändrar åsikt, men vi kan i alla fall börja förstå varandra. Och det är ju väldigt viktigt om vi ska minska på den affektiva polariseringen, argumenterar Grönlund.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.