MORGONDAGENS DAGSTIDNING – söndag 3 augusti 2025

söndag 3 augusti 2025

Antibiotikaanvändningen ökar i Danmark

publicerad 3 november 2023
– av Sofie Persson
Det ökade användandet tros bero på en kombination av fler äldre och att man genomför fler intensiva behandlingar.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

118 890 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Under det senaste decenniet har användning av antibiotika ökat med 24 procent på danska sjukhus, enligt en ny rapport. Däremot noteras en minskning av antibiotikaförskrivningen hos danska allmänläkare.

Förra året var antibiotikaanvändningen på sjukhus sju procent högre än under 2019, visar den nya Danmap-rapporten från Statens Serum Institut (SSI) och Livsmedelsinstitutet. Användningen av antibiotika på sjukhus fortsätter att öka. Ute Wolff Sönksen, överläkare vid avdelningen för bakterier, parasiter och svampar på SSI, tror att ökningen kan bero på en kombination av fler äldre medborgare och att man genomför fler intensiva behandlingar på sjukhusen.

Det finns fler äldre i vårt samhälle och därmed fler människor som lever längre med kroniska sjukdomar. Det i sig ökar risken för att få en infektion som behöver behandlas, säger hon till statskanalen DR.

Wolff Sönksen belyser också att högre antibiotikaförbrukning främjar utvecklingen av resistenta bakterier, särskilt inom sjukhusmiljöer där dessa bakterier redan finns. Eftersom sjukhuspatienter ofta är mer sårbara blir de också mer mottagliga för sådana infektioner, vilket leder till ytterligare användning av antibiotika. Dessutom påpekar hon att det ökade antalet operationer de senaste tio åren kan ha bidragit till ökad infektionsrisk.

”Resistenta bakterier”

Vår hypotes är att det är resistenta bakterier som förs in på sjukhuset med patienterna. Risken för att de sedan sprids på sjukhusen ökar när antibiotika används mycket, när det görs fler operationer och när patienter flyttas runt mycket på sjukhusen, säger överläkaren.

Däremot har antibiotikaanvändningen bland allmänläkare minskat sedan 2013. En tänkbar orsak, enligt Wolff Sönksen, kan vara att dessa patienter ofta inte är lika sjuka, vilket ger läkarna större möjlighet att avvakta och prova alternativa behandlingsmetoder.

För att effektivt minska användningen av antibiotika på danska sjukhus rekommenderar Wolff Sönksen att läkare noggrant överväger patientens behov av specifik antibiotikabehandling. Dessutom bör man regelbundet utvärdera och eventuellt ändra läkemedelsvalet baserat på patientens tillstånd. Fokus bör också ligga på förbättrad hygien och städrutiner inom sjukhusmiljön.

Fakta: Antibiotika

Det är ett läkemedel som används för att behandla infektioner orsakade av bakterier. Ofta använder man penicillin för att beskriva läkemedlet, men det är bara en typ av antibiotika, det finns flera olika typer.

Olika antibiotika påverkar olika typer av bakterier där en del kan påverka många olika, och vissa endast ett fåtal. Exempelvis finns det antibiotika med brett spektrum som även påverkar nyttiga bakterier i kroppen, därför är det bättre att oftare använda sig av antibiotika med ett smalt spektrum, som inte påverkar lika många bakterier.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Hemundervisning ökar i Finland

publicerad 1 augusti 2025
– av Redaktionen

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

118 890 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Allt fler barn får hemundervisning i Finland – en trend som tog fart under coronakrisen och har fortsatt att växa sedan dess. Bristande stöd i skolan och ökad medvetenhet lyfts fram som orsaker, samtidigt som myndigheter varnar för kunskapsrisker.

Under coronakrisen började allt fler arbeta hemifrån i Finland, liksom i andra länder. Fler barn undervisades också på distans, särskilt under våren 2020 då alla skolor förutom förskolor stängdes i cirka två månader. Sedan dess har hemundervisning ökat i landet, även efter coronakrisens slut.

Under 2020 fick 585 barn hemundervisning, vilket då var en ökning med en fjärdedel från året innan. Förra året hade siffran ökat till 881 barn.

Till skillnad från i Sverige, där skolplikten är striktare och det därmed är svårare att få tillstånd för hemundervisning, är det betydligt lättare i Finland. Det krävs inget särskilt tillstånd för att få hemundervisa barn.

I Sverige har det blivit vanligare att flytta till Åland för att slippa undan skolplikten i Sverige, där det likt i Finland är lättare att få hemundervisa sina barn. Under 2024 var 95 procent av alla hemundervisade barn på Åland svenskar, enligt skattefinansierade SVT.

Medvetenheten har ökat

Marjukka Saarnisto, vice ordförande för hemskoleföreningen Suomen kotikouluyhdistys, ser flera orsaker till varför fler föräldrar väljer att hemskola sina barn.

Medvetenheten har ökat samtidigt som problemen i grundskolan har ökat. Numera vågar föräldrar fatta modiga beslut i fråga om barnets bästa, säger hon till finska statskanalen Yle.

Det kan också handla om exempelvis mobbning eller brist på stöd till eleven som gör att föräldrar väljer hemundervisning. En vanlig företeelse är att många tror att barn som hemundervisas isoleras från samhället, en myt som Saarnisto menar inte stämmer.

Barn som undervisas hemma har också kompisar. De har hobbyer och har till och med mer tid och energi för det än barn i grundskolan.

En utmaning

Undervisningsråd Riia Palmqvist från Utbildningsstyrelsen menar att ökningen beror just på att distansarbetet ökade under coronakrisen och att många finländare fortfarande arbetar på distans. Eftersom det inte finns ett distansalternativ för grundskolan väljer istället föräldrar hemundervisning.

Palmqvist betonar dock att det är krävande med hemundervisning och att det finns risk att barnet inte får tillräckligt med kompetens för att studera vidare.

Det kan vara svårt att komma in på gymnasium eller en yrkesskola om man inte har bevis på sin kompetens, säger hon.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Danmark på väg bort från Microsoft

publicerad 16 juli 2025
– av Markus Andersson
För mycket offentlig digital infrastruktur har varit kopplad till väldigt få utländska aktörer, förklarar Danmarks digitalminister Caroline Stage om att man nu frångår Microsoft till förmån för fria och mer kostnadseffektiva alternativ.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

118 890 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Danmarks digitala ministerium har under sommaren påbörjat en övergång från Microsofts ordbehandlare Office 365 till det fria alternativet LibreOffice, där en fullständig övergång förväntas kunna slutföras under hösten. Man kommer även att överge Microsoft Windows till förmån för Linux.

Förändringen förklaras med Danmarks målsättning att stärka sin digitala suveränitet, samt att man vill försäkra sig om att kontrollen över känsliga data och system förblir i nationell ägo.

Danmark går med detta i den angränsande tyska delstaten Schleswig-Holsteins fotspår, som är i färd med att omvandla 30 000 offentliga datorer från Microsoft till Linuxbaserade och fria lösningar.

”Det handlar inte om isolering eller digital nationalism. Vi ska inte vända ryggen helt till globala teknikföretag, många av dem erbjuder lösningar som gynnar oss. Det gäller idag såväl som i framtiden.

Vi får däremot inte göra oss själva så beroende av så få att vi inte längre kan agera fritt. Just nu är för mycket offentlig digital infrastruktur kopplad till väldigt få utländska aktörer. Det gör oss sårbara, även finansiellt”, säger digitalministern Caroline Stage (Venstre) på LinkedIn om projektet som bland annat rapporteras av Politiken.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Finländare åt mer kött förra året

publicerad 21 juni 2025
– av Redaktionen

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

118 890 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Förra året åt man mer kött och kyckling i Finland, jämfört med året innan. Samtidigt slog havrekonsumtionen nytt rekord i finländarnas kost, visar en ny undersökning.

Under förra året åt finländarna 78,2 kilo kött per person, inklusive vilt och innanmat. Större delen av köttmängden, 76,2 kilo, var nötkött, griskött, lammkött och kyckling.

Konsumtionen av särskilt nötkött har minskat flera år i rad, men förra året gick konsumtionen istället uppåt, visar undersökningen från finska Naturresursinstitutet. Även kycklingmängden på tallriken ökade i finländska hem. Samtidigt åt man mindre gris- och fårkött. Fiskätandet var till synes oförändrat där varje finländare i snitt åt 13,7 kilo förra året.

Spannmålskonsumtionen ökade förra året och landade på 87,3 kilo per person. Främst ökade mängden havre som förtärdes, som landade på rekordnivåer förra året. Konsumtionen av vete och korn ökade också, samtidigt som råg minskade.

Här ser vi något av en trend. Det beror på att livsmedelsindustrin har skapat en hel del nya havreprodukter. En del av den här trenden är också att finländarna dricker mer havremjölk, säger statistikexperten Erja Mikkola, till den finska statskanalen Yle.

Vanligt mjölkdrickande minskade med cirka två procent, men man åt ungefär lika mycket smör och ost som under det tidigare året. Vidare åt varje finländare i genomsnitt 48 kilo frukt och 64 kilo grönsaker förra året.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Islands äldsta levande växt upptäckt

publicerad 11 juni 2025
– av Redaktionen
De norra områdena runt Mývatn på Island är inte kända för sin frodiga växtlighet, vilket gör det mer udda att just växten hittades där.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

118 890 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Den äldsta levande växten någonsin har upptäckts på norra delen av Island. Växten är en 500 år gammal enbuske.

Upptäckten gjordes av botanisten Pawel Wasowicz när han bedrev mossforskning norr om sjön Mývatn. Där stötte han på ett ovanligt gammalt exemplar av en enbuske, och när man sedan tog prover visade det sig att busken var cirka 500 år gammal – kanske ännu äldre. Den tidigare äldsta kända levande växten på Island var 280 år gammal.

Forskarna använde dendrokronologi för att uppskatta växtens ålder genom att såga ett tunt tvärsnitt från stammen och undersöka det under mikroskop. Bredden på årsringarna avslöjar sedan växtens tillväxtförhållanden år för år – ju bredare ringarna är, desto bättre var förhållandena. För att fastställa enbuskens exakta ålder skulle man dock behöva såga igenom hela stammen, vilket skulle ha dödat den. Istället togs endast ett prov från den övre delen av stammen, och åldern uppskattades utifrån det materialet.

Forskare säger att prover som tagits från växten ger värdefull information om regionens klimathistoria, som sträcker sig tillbaka till år 1159.

För att sätta det i perspektiv – vi talar om en enbuske som började växa under klosterlivets glansdagar på Island, när biskopar bodde i Hólar och Skálholt, säger Wasowicz till isländska statskanalen RUV.

De norra områdena runt Mývatn är inte kända för sin frodiga växtlighet, vilket gör det mer udda att just enbusken hittades där. Forskarna har ännu inte avslöjat växtens exakta plats, utan kommer att göra det först när platsen har fått formellt skydd.

Forskningen bedrivs av Islands naturhistoriska institut i samarbete med Schlesiens universitet och Cambridge University.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.