Annons:

Antibiotikaanvändningen ökar i Danmark

Uppdaterad november 3, 2023, Publicerad november 3, 2023 – av Sofie Persson
Det ökade användandet tros bero på en kombination av fler äldre och att man genomför fler intensiva behandlingar.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

201 950 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Under det senaste decenniet har användning av antibiotika ökat med 24 procent på danska sjukhus, enligt en ny rapport. Däremot noteras en minskning av antibiotikaförskrivningen hos danska allmänläkare.

Förra året var antibiotikaanvändningen på sjukhus sju procent högre än under 2019, visar den nya Danmap-rapporten från Statens Serum Institut (SSI) och Livsmedelsinstitutet. Användningen av antibiotika på sjukhus fortsätter att öka. Ute Wolff Sönksen, överläkare vid avdelningen för bakterier, parasiter och svampar på SSI, tror att ökningen kan bero på en kombination av fler äldre medborgare och att man genomför fler intensiva behandlingar på sjukhusen.

Det finns fler äldre i vårt samhälle och därmed fler människor som lever längre med kroniska sjukdomar. Det i sig ökar risken för att få en infektion som behöver behandlas, säger hon till statskanalen DR.

Wolff Sönksen belyser också att högre antibiotikaförbrukning främjar utvecklingen av resistenta bakterier, särskilt inom sjukhusmiljöer där dessa bakterier redan finns. Eftersom sjukhuspatienter ofta är mer sårbara blir de också mer mottagliga för sådana infektioner, vilket leder till ytterligare användning av antibiotika. Dessutom påpekar hon att det ökade antalet operationer de senaste tio åren kan ha bidragit till ökad infektionsrisk.

"Resistenta bakterier"

Vår hypotes är att det är resistenta bakterier som förs in på sjukhuset med patienterna. Risken för att de sedan sprids på sjukhusen ökar när antibiotika används mycket, när det görs fler operationer och när patienter flyttas runt mycket på sjukhusen, säger överläkaren.

Däremot har antibiotikaanvändningen bland allmänläkare minskat sedan 2013. En tänkbar orsak, enligt Wolff Sönksen, kan vara att dessa patienter ofta inte är lika sjuka, vilket ger läkarna större möjlighet att avvakta och prova alternativa behandlingsmetoder.

För att effektivt minska användningen av antibiotika på danska sjukhus rekommenderar Wolff Sönksen att läkare noggrant överväger patientens behov av specifik antibiotikabehandling. Dessutom bör man regelbundet utvärdera och eventuellt ändra läkemedelsvalet baserat på patientens tillstånd. Fokus bör också ligga på förbättrad hygien och städrutiner inom sjukhusmiljön.

Fakta: Antibiotika

Det är ett läkemedel som används för att behandla infektioner orsakade av bakterier. Ofta använder man penicillin för att beskriva läkemedlet, men det är bara en typ av antibiotika, det finns flera olika typer.

Olika antibiotika påverkar olika typer av bakterier där en del kan påverka många olika, och vissa endast ett fåtal. Exempelvis finns det antibiotika med brett spektrum som även påverkar nyttiga bakterier i kroppen, därför är det bättre att oftare använda sig av antibiotika med ett smalt spektrum, som inte påverkar lika många bakterier.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Danmark tar klivet ut i rymden – ska kartlägga månen

Publicerad november 28, 2025 – av Redaktionen

Den danska regeringen har avsatt 125–130 miljoner danska kronor (cirka 180–185 miljoner svenska kronor) till rymdmissionen Máni – en satellit som ska kartlägga månytan för att identifiera säkra landningsplatser för framtida astronauter. Uppskjutningen planeras till 2029.

Missionen leds av forskare vid Köpenhamns universitet i samarbete med flera danska lärosäten, satellittillverkaren Space Inventor samt internationella partners från bland annat Polen, Slovenien och Nederländerna. Den totala budgeten uppgår till cirka 50 miljoner euro.

Det är en dröm som går i uppfyllelse. Att vi nu kommer ända fram till startlinjen, där vi ska börja bygga och utveckla missionen, är en fantastisk känsla, säger Jens Frydenvang, lektor vid Köpenhamns universitet och ledare för projektet, till danska statskanalen DR.

Máni valdes i våras ut av Europeiska rymdorganisationen ESA för att gå vidare tillsammans med nio andra europeiska projekt. I mitten av december väntas ESA fatta det slutgiltiga beslutet om vilka missioner som prioriteras.

Satelliten ska utrustas med ett specialbyggt teleskop för att fotografera månens sydpol med hög detaljgrad. Området är särskilt intressant eftersom forskare tror att det finns stora mängder vatten där, vilket kan användas både som dricksvatten och för att producera raketbränsle.

Utbildnings- och forskningsminister Christina Egelund menar att satsningen markerar Danmark som en rymdnation och stärker landets oberoende gentemot stora kommersiella aktörer som SpaceX.

Att vi i Danmark och Europa gör oss starkare på området är mycket viktigt för vårt oberoende, för vår säkerhet och för vår konkurrenskraft, säger hon.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Norsk mejerijätte pausar Bovaer efter larm om sjuka kor

Publicerad november 26, 2025 – av Redaktionen

Den norska mejeriorganisationen Norsk Melkeråvare har tillfälligt stoppat användningen av fodertillsatsen Bovaer. Beslutet kommer bland annat efter rapporter från Danmark om kor som blivit sjuka efter att ha fått tillsatsen, men även norska incidenter har rapporterats.

Arlas metanreducerande fodertillskott började introduceras förra året och idag har man testat det i bland annat Storbritannien, Danmark, Norge och Sverige. Däremot har konsumenter protesterat högt mot Bovaer, eftersom man helt enkelt inte vet hur det påverkar djuren eller slutprodukten – åtskilliga har därför bojkottat Arla eller produkter från kor som fått Bovaer.

Den senaste tiden har även ett antal mjölkbönder i Danmark slagit larm om att deras kor blivit sjuka efter att man börjat med bovaer, bland annat berättade nyligen lantbrukaren Huibert van Dorp att hans kor blivit akut sjuka, varav en avled hastigt. Han menar att tillskottet bryter mot djurskyddslagen eftersom det orsakar lidande för djuren.

"Mer kunskap"

Nu har den norska mejeriorganisationen Norsk Melkeråvare tillfälligt stoppat användningen av fodertillsatsen. Detta beror dels på de danska lantbrukarnas larm, men det har även framkommit att norska mjölkproducenter rapporterat om incidenter.

"Vi har beslutat att pausa tills vi har mer kunskap", skriver Norsk Melkeråvare enligt All About Feed, som betonar att beslutet grundar sig i försiktighetsprincipen.

I november avslutades en större brittisk studie där Arla testat tillskottet på 30 mjölkproduktioner, men resultaten har inte utvärderats ännu.

Ett nytt möte gällande saken kommer att hållas i januari mellan mjölkproducenten och avtalsparterna, enligt norska regeringen.

I Sverige används bovaer av ett antal gårdar, men många har valt att avstå tillskottet. På Mejerikollen kan man få en guide över vilka företag som använder sig av det så kallade klimatsmarta tillskottet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Handläggare hotas – nu kan finska myndighetsbeslut bli anonyma

Publicerad november 26, 2025 – av Redaktionen

Finlands folkpensionsanstalt kräver att handläggares namn ska kunna utelämnas från beslut. Bakgrunden är allvarliga hot mot de anställda – inklusive bombhot och hot mot deras familjer.

Folkpensionsanstalten (FPA) har vänt sig till Social- och hälsovårdsministeriet med en begäran om ändrade regler. Myndigheten vill att det ska bli möjligt att fatta beslut utan att handläggarens namn framgår, något som i dag inte är tillåtet.

Säkerhetsdirektör Sami Niinikorpi beskriver en alarmerande situation där anställda utsätts för det värsta tänkbara.

Det handlar om det allvarligaste möjliga hot som en människa kan ge en annan, säger han till finska statskanalen Yle.

Problemen har vuxit sedan FPA 2017 fick ansvar för beslut om social grundtrygghet. Myndigheten skickade ut omkring 14 miljoner beslut och brev under 2024, varav 1,6 miljoner rörde just grundtryggheten. Varje år inkommer omkring 200 anmälningar om hot och trakasserier från personalen.

Jussi Syrjänen, specialsakkunnig vid Social- och hälsovårdsministeriet, bekräftar att ministeriet nu utreder två möjliga lösningar: antingen tas namnen bort helt från besluten, eller så införs ett system med identifikationsnummer liknande det polisen använder.

Han menar att fallet handlar om en avvägning mellan två grundläggande principer: öppenhet i myndighetsutövning och de anställdas rätt till personlig säkerhet.

Ställen där de anställda upplever hot och farliga situationer kan mycket väl också ha intresse för liknande åtgärder som FPA nu eftersträvar, säger Syrjänen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

I dag ser Utsjoki solen för sista gången på två månader

Publicerad november 25, 2025 – av Redaktionen

I dag går solen upp för sista gången på länge i Finlands nordligaste kommun. Därefter väntar en polarnatt som sträcker sig fram till mitten av januari.

Klockan 11.35 på tisdagen stiger solen över horisonten i Utsjoki för sista gången i år. Bara 46 minuter senare, klockan 12.21, går den ned igen – och stannar borta i 52 dygn.

Då börjar polarnatten, den period då jordens lutning gör att solen inte når upp över horisonten. Fenomenet inträffar i de nordligaste delarna av jorden och varar olika länge beroende på hur nära Nordpolen man befinner sig.

I Utsjoki, som ligger längst norrut i Finland, blir det helt mörkt fram till den 16 januari. Först då stiger solen åter över horisonten, rapporterar finska statskanalen Yle.

Kortare polarnatt längre söderut

Längre söderut i Lappland, närmare polcirkeln, är polarnatten betydligt kortare. I Sodankylä börjar den ett par dagar före jul och pågår endast i fyra dygn.

Söder om Lappland inträffar ingen polarnatt överhuvudtaget, men även där märks jordens lutning tydligt. Dagsljuset fortsätter att minska fram till den 21 december, då vintermörkret är som djupast. Därefter börjar dagarna sakta bli längre igen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.