Antalet födslar på Island minskade med 500 under 2022. Det är den största nedgången sedan mitten av 1800-talet.
Ólöf Garðarsdóttir, historiker och ordförande för den humanistiska fakulteten vid Islands universitet, menar att födelsetalen i Norden tidigare varit relativt höga i jämförelse med andra europeiska länder, delvis som en följd av de välfärdssystem som funnits på plats.
Nu sjunker dock antalet födslar på Island, rapporterar isländska statskanalen RUV. Förra året föddes 4 400 barn, vilket är en väsentlig minskning från året innan då 4 900 barn föddes i landet.
Även om det föddes relativt många barn under 2021 har fruktsamheten i landet under 2022 inte varit så låg sedan mitten av 1800-talet.
Annons:
Något motsvarande kan noteras även i Sverige då barnafödandet minskade i större delen av landet under 2022. I 20 av 21 län minskade antalet födslar och det har inte fötts så få barn i Sverige sedan 2005, enligt SCB:s siffror. Även i Norge var fruktsamheten rekordlåg under förra året där man uppmätte att fruktsamhetstalet, det vill säga en beräkning av hur många barn en kvinna i genomsnitt kommer att få under sin levnad, låg på 1,41 barn. Det är det lägsta som någonsin uppmätts i landet, enligt den norska statistiska centralbyrån.
Vad gäller andra aspekter av födslostatistiken har det också blivit tydligt att välutbildade personer med högre inkomst oftare skaffar fler barn än de med lägre inkomster, menar Garðarsdóttir. Han menar också att uppfattningen om att invandrare generellt skaffar många barn inte stämmer för Island utgående från befintlig data.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Av de 124 personer som dömdes för våldtäkt i Danmark under 2025 var 37 invandrare eller efterkommande till invandrare från icke-västliga länder. Det motsvarar 30 procent av de dömda.
Statistiken redovisas i en sammanställning från det danska justitiedepartementet, rapporterar B.T. Underlaget har inte offentliggjorts.
Av de dömda var 22 invandrare från icke-västliga länder och 15 efterkommande till sådana invandrare. Tillsammans utgör grupperna omkring elva procent av Danmarks befolkning.
Pekar på flera förklaringar
Lars Højgaard Andersen, forskningsprofessor vid Rockwool Fonden, säger att kulturella föreställningar om kvinnor och könsroller kan vara en del av förklaringen.
Annons:
— I de här miljöerna kan det finnas en mer traditionell syn på kön och på hur relationen mellan man och kvinna ska vara, säger han till B.T.
Andersen framhåller samtidigt att kriminalitetsstatistiken också påverkas av sociala och ekonomiska faktorer. Han pekar bland annat på att personer med icke-västlig bakgrund är överrepresenterade i socialt utsatta miljöer och kriminella gäng.
Bland dem som dömdes för mord eller mordförsök under 2025 hade 44 procent icke-västlig invandrarbakgrund, enligt sammanställningen. För grovt våld var motsvarande andel 30 procent.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Omkring 3 000 danska bönder och företrädare för livsmedelsföretag väntas samlas till ett stort protestmöte i Odense på måndagen. Missnöjet riktas mot regeringens nya kväveregler – men ansvarig minister står fast vid att utsläppen ska minska.
Protestmötet arrangeras av branschorganisationen Landbrug & Fødevarer och hålls på Odense Congress Center. Bakgrunden är en ny lag som skärper gränserna för hur mycket kväve jordbruket får släppa ut, skriver Berlingske.
Lagen väntas antas i september, medan de slutliga utsläppsgränserna blir färdiga först senare under hösten. Bönderna måste därför så nästa års grödor utan att känna till de fullständiga villkoren.
Varnar för dyrare matproduktion
Frukt- och grönsaksodlare befarar att de drabbas särskilt hårt. De kan tvingas köpa mer mark för att uppfylla kraven på hur stora arealer som ska läggas i träda.
— Regeringen är på väg att göra det dyrare och besvärligare att producera livsmedel i Danmark. Det kommer att skada både jordbruket, landsbygden och Danmark som livsmedelsland, säger Landbrug & Fødevarers ordförande Søren Søndergaard.
Konflikten har också fått flera jordbruksrepresentanter att pausa arbetet i de lokala gröna treparterna, där markägare och myndigheter ska komma överens om lokala miljöåtgärder.
Ministern står fast
Christian Rabjerg Madsen, minister för djur och djurskydd, säger att han förstår böndernas frustration och tänker lyssna på deras invändningar. Samtidigt håller han fast vid den överenskomna minskningen av kväveutsläppen.
— Jag vill lyssna på jordbruket, föra en dialog och hitta lösningar. Men det blir lösningar inom ramen för att vi ska genomföra den minskning av jordbrukets kväveutsläpp som vi har avtalat både politiskt och med jordbruket självt, säger han.
Ministern hoppas att arbetet i de lokala treparterna kan återupptas när de slutliga utsläppsgränserna och ersättningarna är klara i slutet av september eller början av oktober.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Isländarna har röstat nej till att återuppta förhandlingar om EU-medlemskap. Nej-sidan fick 52,5 procent av de giltiga rösterna, mot 47,5 procent för ja-sidan.
Enligt den isländska public service-kanalen RÚV röstade 99 037 personer nej och 89 459 ja. Därtill registrerades 1 200 blanka eller ogiltiga röster.
Omröstningen var rådgivande och gällde inte ett omedelbart inträde i unionen, utan om de anslutningssamtal som lades på is för drygt ett decennium sedan skulle återupptas. Enligt Omni växlade ledningen under rösträkningen innan nej-sidan drog ifrån.
Island deltar redan i EES och Schengensamarbetet, men ett fullt medlemskap i EU har länge varit omstritt. Frågan har bland annat handlat om nationellt självbestämmande och kontrollen över landets fiskevatten.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Montage: NyD. Foto: David Stanley, Robin Marty/CC BY 2.0
Tusentals grönländska flickor och kvinnor fick spiral eller andra preventivmedel utan vetskap eller samtycke under den period då Danmark ansvarade för sjukvården.
Danmarks parlament har beslutat att ge ekonomisk ersättning till grönländska kvinnor som fick preventivmedel utan vetskap eller samtycke. Upp till 4 500 kvinnor kan omfattas av den så kallade spiralskandalen.
Varje godkänd sökande får 300 000 danska kronor skattefritt. Ersättningen är lika stor oavsett vilken preventivmetod som användes eller om kvinnan utsattes vid flera tillfällen.
Ordningen gäller kvinnor som bodde på Grönland eller gick på internatskola i Danmark under perioden 1960–1991, då Danmark ansvarade för det grönländska sjukvårdssystemet. Ansökningar har kunnat lämnas in sedan den 1 juli, men beslut kan fattas först när lagen träder i kraft den 1 september.
Den sökande ska lämna en försäkran om att ingreppet skedde utan hennes vetskap eller samtycke och göra händelsen sannolik genom en trovärdig berättelse eller annat relevant underlag. Journalhandlingar är inte ett krav, eftersom många fall ligger flera årtionden tillbaka och dokumentation kan saknas.
Tusentals fick spiral på några år
En oberoende dansk-grönländsk utredning visar att minst 4 070 kvinnor och flickor hade fått spiral insatt vid utgången av 1970. Det motsvarade omkring hälften av de grönlandsfödda kvinnorna i fertil ålder.
Utredningen bygger bland annat på berättelser från 354 kvinnor om 488 händelser. Av 410 fall som gällde spiralinsättning saknades samtycke eller tydligt samtycke i 300 fall. I ytterligare 63 fall var uppgifterna otillräckliga, medan samtycke hade lämnats i 47 fall.
Totalt 185 av flickorna var under 18 år när ingreppen genomfördes. De yngsta var tolv år. Flera berättade att de skickades till läkare från skolor, elevhem eller internat utan att själva ha valt eller ens förstått varför de skulle få en spiral.
Danska myndigheter drev under 1960- och 1970-talen en omfattande familjeplanering på Grönland. Bakom politiken låg oro över den snabba befolkningstillväxten och kostnaderna för bostäder, skolor och annan offentlig service. Utredningen beskriver även hur danska ideal om små kärnfamiljer fördes över på ett grönländskt samhälle där större släktnätverk hade en central roll.
”Kvinnorna har väntat länge nog”
Lagen röstades igenom med bred majoritet i Folketinget. Flera av kvinnorna följde omröstningen på plats och mötte beslutet med tårar och lättnad, rapporterar grönländska KNR.
Danmarks hälsominister Ida Auken sade efter omröstningen att kvinnorna hade väntat länge nog och att tidsplanen måste hållas. Ersättningen är enligt henne ett erkännande av den orätt som begicks.
Statsminister Mette Frederiksen bad 2025 om ursäkt på Danmarks vägnar och beskrev behandlingen av kvinnorna som systematisk diskriminering. Grönlands dåvarande regeringschef Múte B. Egede har gått längre och betecknat ingreppen som folkmord, en beskrivning som den danska regeringen inte har ställt sig bakom.
För kvinnorna är beslutet ingen slutpunkt. Sofie Chemnitz, som själv utsattes, beskrev ersättningen som ett plåster på såret och sade att det de gått igenom alltid kommer att finnas kvar i deras kroppar.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
