Annons:

Kommentar: Upplev naturen i naturen – besök ett viltgömsle i sommar

För den som vill uppleva den svenska naturen bortom djurparkers hägnen är så kallade viltgömslen ett bra tips. I dessa kan man beskåda naturen som den är, på dess egna villkor.

Uppdaterad juni 19, 2023, Publicerad juni 11, 2023 – av Sofie Persson

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

201 950 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Svenskar har alltid haft stort intresse för djur och natur, och i nutid finns ett stort intresse att bevara den svenska faunan och floran. Detta är självfallet också något man lär ut till sina barn, vilket är otroligt viktigt. Nyligen skrev undertecknad exempelvis om naturum, det vill säga besökscentrum där barn och vuxna kan lära sig om den svenska naturen helt gratis. Helt fantastiskt, om man frågar mig.

Djur i stort ger oss glädje redan som barn när vi besöker lantgårdar och framför allt djurparker. Sverige har ett antal fina djurparker dit man som familj kan åka och ha en trevlig dag samtidigt som man lär sig om naturens riklighet. Det är just i djurparker vi lär oss om vår svenska natur och en hel del svenskar har nog bara sett svenskt vilt inhägnad.

Saken med djurparker är dock att det inte riktigt blir… Ja, på riktigt. Att titta på djur i hägn eller bakom galler är inte samma sak som att uppleva den svenska naturen. Ungefär på samma sätt som att titta på naturvideor på Youtube inte är som att gå ut i skogen för en promenad.

Ett tips för att verkligen uppleva den svenska naturen i sommar är att boka in en natt i ett så kallat björngömsle, eller viltgömsle. Där kan man uppleva djuren och naturen på riktigt, men samtidigt i tryggt förvar.

Upplägget för detta är ett en guide tar en till ett gömsle ute i skogen och går igenom all praktisk information för att sedan lämna gömslet och komma tillbaka dagen efter. Ibland kan vissa guider även stanna kvar i gömslet. Vanligen är gömslet anpassat för två till fyra personer, men ibland kan fler få plats. Diverse bekvämligheter kan variera beroende på gömsle, men standarden är att den är utrustad med flera fönster där man kan sitta och spana ut i skogen. Sängar brukar ofta finnas på plats. I priset brukar fika ingå, ibland även frukost, men man rekommenderas att ta med egen mat. Observera att man inte bör ta med sådant som prasslar, exempelvis chipspåsar.

Viltgömsle i Finland. Foto: faksimil/Youtube

Väl på plats kan man luta sig tillbaka och spana ut genom fönstren efter vilt hela natten lång, i den mån man orkar. För att öka chanserna att se vilt brukar guiderna lägga ut något gott för att locka exempelvis björn en bit i närheten av gömslet. Andra djur man kan se är exempelvis olika rovfåglar, räv eller älg.

Det som är så speciellt med denna typ av turism är att det, till skillnad från djurparker, sker på naturens och djurens egna villkor.

Samtidigt får man lära sig betydligt mer om Sveriges natur än man får genom att bara läsa om den eller titta på en dagligt utstirrad älg. Det är inte säkert att det dyker upp någon björn eller något annat djur, det är som bekant så naturen fungerar. Vi kan inte forma den till det vi vill, den bara är vad den är. Det bästa är dock att vi, tack vare allemansrätten, kan ta del av den och lära oss av den. Oavsett om man är vuxen eller barn.

Jag har tillbringat en hel del tid på djurparker både som barn och i vuxen ålder. Däremot är det minnena från skogen som håller i sig starkast. Jag minns inte älgarna på Järvzoo, men jag minns de gånger jag faktiskt sett älgar ute i naturen. Jag kan förnimma en magisk känsla av Furuvik eller Skansen, men det kan inte slå den där gången jag som barn gick ut i skogen för att leta efter en trollkarl. Magin jag kände och såg i de höga träden och snåriga stigarna kan inte att mäta sig med någon uppbyggd park. Jag kommer aldrig att glömma när jag för något år sedan hade turen att gå obemärkt förbi en rävunge som skuttade omkring på täkten. Sådana saker stannar kvar i minnet och bildar den kärlek jag idag, och för resten av livet, kommer att ha till den svenska naturen.

Det går fint att boka in sig som singel på ett gömsle, men då kan man komma att få dela med någon annan. Ofta rekommenderas man att inte vara ensam om exempelvis sjukdomsfall skulle inträffa. Barn är välkomna, men man rekommenderas då att vara minst två vuxna.

Det är säkert att vistas i gömslet, men man får aldrig lämna det då det kan innebära fara. Det är också viktigt att låsa dörren då den kan blåsa upp. Om man vill använda sin mobil för att lyssna på musik eller liknande ska man använda hörlurar. Denna typ av turism finns även i exempelvis Finland och Norge.

Såhär kan det se ut i ett gömsle. Foto: fakismil/Youtube

Andra viktiga saker att tänka på kan vara att undvika parfymer och rakvatten eftersom djur och speciellt björn har ett väldigt starkt luktsinne. Bekväma och mörka kläder är att föredra, samt bra skor som passar att gå i terräng med.

Glöm inte att ta med en kamera! Om man någonsin får ett bra fototillfälle så är det nu. Ofta kan också björngömslen kallas just fotogömslen, eller på engelska photohides.

Detta tror jag är ett bättre sätt att uppleva naturen, eller för den som vill lära sina barn mer om den, istället för att se den efterliknande versionen genom ett hägn på en djurpark.

Annars kan man alltid göra den enklare varianten och ta en promenad i skogen. Lyssna på fåglarna. Sätt handen mot ett träd. Njut och ta vara på allemansrätten. Det räcker, och det är fantastiskt, jag lovar!

 

Sofie Persson

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Varg fångad på film som tjuv – stal bete från krabbfällor

Publicerad Igår 09:05 – av Redaktionen

I den kanadensiska kuststaden Bella Bella hade man ett problem med invasiva krabbor – och satte ut fällor för att få bukt med dem. Problemet var att någon hela tiden stal bytet. Bland de misstänkta fanns uttrar, sälar och björnar - men den verkliga tjuven visade sig vara betydligt listigare.

I Bella Bella i Kanada, som ligger i provinsen British Columbia i den sydvästra delen av landet, har man haft ett problem med strandkrabbor. Denna art är invasiv i området och sedan 2021 har man därför satt upp fällor för att försöka begränsa populationen.

Fällorna var utplacerade med bitar av sill och sjölejon som bete. De placerades delvis på grunt vatten, men också på djupare nivåer. Men från och med år 2023 började fällorna förstöras och tömdes på bete upprepade gånger. På de trasiga burarna fanns det märken efter tänder.

För de fällor som låg placerade på lågt vatten gissade man att antingen varg eller björn var boven, eftersom de låg lättillgängligt och även exponerat. Men man kunde inte förstå vad som tog de djupare fällorna.

Vi antog att vargar eller björnar kom åt dessa fällor eftersom de var ganska lättillgängliga vid lågvatten, säger ekologen Kyle Artelle till The Guardian. Men vi kunde bara inte lista ut vad som attackerade de djupare fällorna.

"Kunde inte tro våra ögon"

Misstanken landade på uttrar eller sälar, men för att få klarhet i saken satte man ut viltkameror vid några av fällorna. Redan dagen efter fångades boven på film, och förvånade aktivisterna.

Filmen visar en varghona som simmar i land med en flottör mellan tänderna, en flottör som är bunden till en fälla. Hon drar den upp på stranden för att få en bättre vinkel på repet och drar i linan tills krabbfällan kommer upp från djupet. Strax därefter kommer hon åt betesbehållaren och smiter iväg med godsakerna inuti.

Vi kunde inte tro våra ögon. Det var en lycklig slump att vi faktiskt fångade detta beteende på film. Och det var helt enkelt inspirerande, säger Artelle vars fynd publicerats i den vetenskapliga tidskriften Ecology and Evolution.

Lever i samspel med varg

I större delen av provinsen har man haft stora problem med varg som också jagas frekvent, men inte i just det här området. Bella Bella är centrum för den inhemska befolkningen Heiltsuk, och där finns en ovanlig underart av varg, nämligen den så kallade kustvargen (Canis lupus columbianus) – även kallad British Columbia-vargen. De trivs i marina miljöer och äter främst lax, skaldjur och sälar. I Bella Bella jagar man inte varg, utan lever i samspel med rovdjuret.

Det finns en flock som lever i utkanten av staden. De har levt med människor i tusentals år, men de har skapat en påfallande annorlunda relation, säger Artelle och tillägger att det karga, tätt skogbevuxna landskapet och havslandskapet ”möjligen är en av de få platser i världen där vargar kan vara vargar fullt ut”.

Artelle menar att det karga, tätt skogbevuxna landskapet och havslandskapet ”möjligen är en av de få platser i världen där vargar kan vara vargar fullt ut”. Dock att beteendet är en "helt ny dimension" som man tidigare inte varit medvetna om.

Detta ger oss en ny aspekt av vad det innebär att vara en varg och väcker en större fråga: vad mer kan de göra?

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

75-åriga albatrossen kan bli fågelmor igen

Publicerad november 27, 2025 – av Redaktionen
Albatrossen Wisdom är fortfarande att räkna med - 75 år ung.

Laysanalbatrossen Wisdom har återvänt till Midwayöarna i Stilla havet. Den 75-åriga fågeln kan slå sitt eget rekord som världens äldsta fågelmor om årets häckning lyckas.

Wisdom ringmärktes första gången 1956 efter att hon lagt ett ägg. Eftersom laysanalbatrosser inte häckar före fem års ålder var hon redan då minst fem år gammal.

Nu är hon tillbaka på platsen där legenden om Wisdom en gång startade - på Midwayöarna i nordvästra Hawaiiökedjan.

Enligt personalen på naturreservatet Midway Atoll i centrala Stilla havet anlände hon något tidigare än vanligt i år, medan hennes partner från förra säsongen ännu inte dykt upp.

I fjol lade hon ett ägg för första gången på fyra år. Om det blir några ägg i år vet man inte, men skulle så vara fallet slår hon sitt eget rekord som den äldsta fågelmodern i världen.

Under sin livstid beräknas Wisdom ha producerat mellan 50 och 60 ägg, varav uppskattningsvis 30 ungar har blivit flygfärdiga.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Finland tillåter vargjakt nästa år

Publicerad november 22, 2025 – av Redaktionen

Den finska regeringen presenterade på torsdagen ny lagstiftning som tillåter stamvårdande vargjakt nästa år. 65 vargar ska skjutas nästa år.

Naturresursinstitutet uppskattade tidigare i höstas att det finns cirka 430 vargar i Finland och att den har ökat med 46 procent det senaste året. Den kraftiga ökningen har gjort att regeringen nu vill tillåta jakt för att minska problemen.

Jord- och skogsbruksminister Sari Essayah motiverar beslutet med att vargarna rör sig allt närmare bebyggda områden.

Målet är en lagstiftning som på ett hållbart och långsiktigt sätt kan minska på de problem som vargen orsakar, säger hon till finska statskanalen Yle.

Martin Hägglund, ordförande för viltrådet i Egentliga Finland, välkomnar förslaget.

Det finns för mycket varg i vissa delar av Finland. Därför har vi problem som vi måste åtgärda, säger han.

Men miljöorganisationen Natur & Miljö är kritisk. Enligt verksamhetsledaren Jonas Heikkilä är vargstammen inte tillräckligt livskraftig för jakt. Han menar att vargstammen bör ligga på omkring 500 individer för att klassas som livskraftig.

Nu känns det bara som att regeringen driver igenom regionalpolitik, säger han.

Lagändringarna möjliggörs genom att EU:s ministerråd i somras nedgraderade vargens skyddsstatus från strikt skyddad till skyddad. Ändringarna ska träda i kraft i januari 2026 efter behandling i riksdagen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Kemikalieinspektionen skärper skyddet mot PFAS

Publicerad november 21, 2025 – av Redaktionen

38 växtskyddsmedel ska omprövas av Kemikalieinspektionen för att skydda grundvattnet från PFAS-ämnen. Åtgärden följer Danmarks beslut att förbjuda över 30 preparat av samma anledning.

Kemikalieinspektionen tar nu krafttag för att skydda framtidens grundvatten genom att ompröva växtskyddsmedel som innehåller PFAS-ämnen som kan brytas ner till trifluorättiksyra, TFA. Denna vattenlösliga substans kan inte renas bort med dagens teknik.

TFA är ett PFAS-ämne som är mycket lättrörligt i mark och som inte bryts ner i miljön. Ämnet har påträffats i grundvatten över stora delar av Europa.

TFA bedöms på lång sikt utgöra ett allvarligt hot mot grundvattnet och kan inte renas bort med dagens teknik. Eftersom TFA bildas från godkända växtskyddsmedel som innehåller PFAS-ämnen, måste vi agera, säger Mats Allmyr, strategisk rådgivare på Kemikalieinspektionen, i ett pressmeddelande.

Danmarks Miljöstyrelse tog initiativet i somras och återkallade 33 växtskyddsmedel för att skydda grundvattnet då verksamma ämnen i preparaten visade sig bilda TFA. Enligt EU:s växtskyddsmedelsförordning innebär det att Sverige också måste ompröva sina produktgodkännanden av motsvarande produkter.

Kemikalieinspektionen tar nu ett helhetsgrepp och omprövar både de växtskyddsmedel som Danmark återkallat och som även finns i Sverige, samt övriga svenska preparat som innehåller något av de verksamma ämnena diflufenikan, flonikamid, fluazinam, fluopyram, mefentriflukonazol samt tau-fluvalinat.  Totalt rör det sig om 38 svenska växtskyddsmedel.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.