MORGONDAGENS DAGSTIDNING – söndag 14 september 2025

söndag 14 september 2025

 

Kommentar: Upplev naturen i naturen – besök ett viltgömsle i sommar

För den som vill uppleva den svenska naturen bortom djurparkers hägnen är så kallade viltgömslen ett bra tips. I dessa kan man beskåda naturen som den är, på dess egna villkor.

publicerad 11 juni 2023
– av Sofie Persson

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Svenskar har alltid haft stort intresse för djur och natur, och i nutid finns ett stort intresse att bevara den svenska faunan och floran. Detta är självfallet också något man lär ut till sina barn, vilket är otroligt viktigt. Nyligen skrev undertecknad exempelvis om naturum, det vill säga besökscentrum där barn och vuxna kan lära sig om den svenska naturen helt gratis. Helt fantastiskt, om man frågar mig.

Djur i stort ger oss glädje redan som barn när vi besöker lantgårdar och framför allt djurparker. Sverige har ett antal fina djurparker dit man som familj kan åka och ha en trevlig dag samtidigt som man lär sig om naturens riklighet. Det är just i djurparker vi lär oss om vår svenska natur och en hel del svenskar har nog bara sett svenskt vilt inhägnad.

Saken med djurparker är dock att det inte riktigt blir… Ja, på riktigt. Att titta på djur i hägn eller bakom galler är inte samma sak som att uppleva den svenska naturen. Ungefär på samma sätt som att titta på naturvideor på Youtube inte är som att gå ut i skogen för en promenad.

Ett tips för att verkligen uppleva den svenska naturen i sommar är att boka in en natt i ett så kallat björngömsle, eller viltgömsle. Där kan man uppleva djuren och naturen på riktigt, men samtidigt i tryggt förvar.

Upplägget för detta är ett en guide tar en till ett gömsle ute i skogen och går igenom all praktisk information för att sedan lämna gömslet och komma tillbaka dagen efter. Ibland kan vissa guider även stanna kvar i gömslet. Vanligen är gömslet anpassat för två till fyra personer, men ibland kan fler få plats. Diverse bekvämligheter kan variera beroende på gömsle, men standarden är att den är utrustad med flera fönster där man kan sitta och spana ut i skogen. Sängar brukar ofta finnas på plats. I priset brukar fika ingå, ibland även frukost, men man rekommenderas att ta med egen mat. Observera att man inte bör ta med sådant som prasslar, exempelvis chipspåsar.

Viltgömsle i Finland. Foto: faksimil/Youtube

Väl på plats kan man luta sig tillbaka och spana ut genom fönstren efter vilt hela natten lång, i den mån man orkar. För att öka chanserna att se vilt brukar guiderna lägga ut något gott för att locka exempelvis björn en bit i närheten av gömslet. Andra djur man kan se är exempelvis olika rovfåglar, räv eller älg.

Det som är så speciellt med denna typ av turism är att det, till skillnad från djurparker, sker på naturens och djurens egna villkor.

Samtidigt får man lära sig betydligt mer om Sveriges natur än man får genom att bara läsa om den eller titta på en dagligt utstirrad älg. Det är inte säkert att det dyker upp någon björn eller något annat djur, det är som bekant så naturen fungerar. Vi kan inte forma den till det vi vill, den bara är vad den är. Det bästa är dock att vi, tack vare allemansrätten, kan ta del av den och lära oss av den. Oavsett om man är vuxen eller barn.

Jag har tillbringat en hel del tid på djurparker både som barn och i vuxen ålder. Däremot är det minnena från skogen som håller i sig starkast. Jag minns inte älgarna på Järvzoo, men jag minns de gånger jag faktiskt sett älgar ute i naturen. Jag kan förnimma en magisk känsla av Furuvik eller Skansen, men det kan inte slå den där gången jag som barn gick ut i skogen för att leta efter en trollkarl. Magin jag kände och såg i de höga träden och snåriga stigarna kan inte att mäta sig med någon uppbyggd park. Jag kommer aldrig att glömma när jag för något år sedan hade turen att gå obemärkt förbi en rävunge som skuttade omkring på täkten. Sådana saker stannar kvar i minnet och bildar den kärlek jag idag, och för resten av livet, kommer att ha till den svenska naturen.

Det går fint att boka in sig som singel på ett gömsle, men då kan man komma att få dela med någon annan. Ofta rekommenderas man att inte vara ensam om exempelvis sjukdomsfall skulle inträffa. Barn är välkomna, men man rekommenderas då att vara minst två vuxna.

Det är säkert att vistas i gömslet, men man får aldrig lämna det då det kan innebära fara. Det är också viktigt att låsa dörren då den kan blåsa upp. Om man vill använda sin mobil för att lyssna på musik eller liknande ska man använda hörlurar. Denna typ av turism finns även i exempelvis Finland och Norge.

Såhär kan det se ut i ett gömsle. Foto: fakismil/Youtube

Andra viktiga saker att tänka på kan vara att undvika parfymer och rakvatten eftersom djur och speciellt björn har ett väldigt starkt luktsinne. Bekväma och mörka kläder är att föredra, samt bra skor som passar att gå i terräng med.

Glöm inte att ta med en kamera! Om man någonsin får ett bra fototillfälle så är det nu. Ofta kan också björngömslen kallas just fotogömslen, eller på engelska photohides.

Detta tror jag är ett bättre sätt att uppleva naturen, eller för den som vill lära sina barn mer om den, istället för att se den efterliknande versionen genom ett hägn på en djurpark.

Annars kan man alltid göra den enklare varianten och ta en promenad i skogen. Lyssna på fåglarna. Sätt handen mot ett träd. Njut och ta vara på allemansrätten. Det räcker, och det är fantastiskt, jag lovar!

 

Sofie Persson

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Kommentar: Var gömde sig Bohlin när invandringskritiska svenskar misshandlades?

Hotet mot yttrandefriheten

När Palestinademonstranter gapade på civilförsvarsminister Carl-Oskar Bohlin i Gamla Stan blev det plötsligt en nationell kris. Samma partier som ignorerat det våld och trakasserier som svenska dissidenter utsatts för i decennier skriker nu om "hot mot demokratin" och kräver inskränkningar i demonstrationsrätten.

publicerad 10 september 2025
– av Jan Sundstedt
Carl-Oskar Bohlin valdes in i riksdagen för ett Moderaterna som var öppet fientligt inställda mot invandringskritiska svenskar.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Det var knappast någon heroisk scen som utspelade sig i Gamla Stan den 8 september. Civilförsvarsminister Carl-Oskar Bohlin möttes av ett tjugotal högljudda Palestinademonstranter som följde efter honom genom de trånga gränderna. Hans reaktion? Upp med mobiltelefonen, filma, publicera på sociala medier. Resultatet blev en medial storm där politiker och kommentatorer tävlade om att fördöma händelsen i de starkaste ordalag man kan föreställa sig.

Visst var demonstranternas agerande i vanlig ordning provocerande och gränslöst. Att följa efter en person, skrika och försöka hetsa fram reaktioner är knappast sympatiskt, men reaktionerna efteråt väcker fundamentala frågor om proportionalitet, konsekvens och hur snabbt våra ledare är beredda att offra våra friheter för lite ordning och reda.

Det mest slående är dock hur snabbt och enhälligt etablissemanget plötsligt upptäckte att högljudda vänsteraktivister och invandrardemonstranter minsann utgör ett akut samhällshot som måste bekämpas. Politiker från alla läger, ledarsidor och kommentatorer – alla var de rörande överens om att detta var oacceptabelt, farligt och ett tecken på landets och demokratins förfall.

Men var fanns denna oro när invandringskritiker och nationalister under 2000- och 2010-talen fick sina möten förstörda, hotades eller misshandlades? När meningsmotståndare faktiskt utsattes för verkligt fysiskt våld, inte bara obehagliga tillmälen?

Bohlin själv har suttit i riksdagen sedan 2010. Under denna period har politiskt våld från vänsterextremister och invandrargäng varit ett återkommande problem, men då handlade det förstås inte om ministrar från regeringspartierna som drabbades utan om vanliga svenskar, utan inflytande, makt eller snabbnummer till landets redaktioner.

Politikernas och etablissemangsmediernas reaktioner blev därefter, då de alltid varit mest intresserade av att skydda sig själva, att våldet bemöttes med tystnad, nonchalerades eller relativiserades. Det var ingenting som bedömdes vara värt några särskilda åtgärder eller någon större uppmärksamhet.

Moderaterna – ett hycklande parti

Fredrik Reinfeldt, Bohlins dåvarande partiledare och vår tidigare statsminister, gjorde det till och med tydligt att invandringskritiker som misshandlades eller knivhöggs hade sig själva att skylla.

”Jag vill gärna påpeka att de som lever på att driva upp ett vi- och dom-tänkande och ett i grunden hatfullt sätt att se på relationer mellan människor inte ska bli förvånade om sådant händer”, kommenterade han när han nåtts av rapporter om att en ung Sverigedemokrat utsatts för en knivattack.

Just det fallet visade sig senare vara påhittat, men Moderaternas syn på det våld som drabbade de svenskar som vågade kritisera den förda massinvandringspolitiken blev smärtsamt tydligt – och det var alltså detta parti som Bohlin valde att ställa sig bakom och göra politisk karriär i.

Att Moderaterna under Bohlins tid i riksdagen själva var helt drivande för att öka massinvandringen från Tredje världen till Sverige är förstås en annan pikant detalj. Och det får bedömas som sannolikt att flera av de högljudda Palestinademonstranterna nog aldrig ens hade befunnit sig i Sverige om partiet inte drivit en så destruktiv linje under en så lång tid.

Fredrik Reinfeldt och Ulf Kristersson avtäcker en tavla föreställandes den förstnämnde. Foto: Moderaterna

Personskydd eller inte?

En annan besynnerlig aspekt är Bohlins uppenbara avsaknad av säkerhetsskydd. Här har vi Sveriges civilförsvarsminister – den person som påstås vara ytterst ansvarig för landets civila beredskap i en tid av ökade säkerhetshot – som vandrar ensam genom Gamla Stan. Ingen livvakt, ingen säkerhetspersonal, bara ministern och hans mobilkamera.

Antingen innebär detta att hotbilden mot honom bedöms som obefintlig, vilket gör den efterföljande moraliska paniken överdimensionerad. Eller så brister det i säkerhetsarrangemangen kring våra ministrar, vilket i sig är anmärkningsvärt.

Oavsett vilket rimmar det illa med den alarmistiska mediebilden av en minister svävandes i livsfara.

Demonstrationsrättens framtid

Det mest oroande är dock de krav som nu reses i händelsens kölvatten. Politiker från regeringspartierna talar om att begränsa demonstrationsrätten, förbjuda ”aggressiva” demonstrationer och införa hårdare straff för dem som stör makthavare. Några vill till och med förbjuda demonstrationer utanför riksdagen.

Detta är förstås en farlig och vansinnig väg. Demonstrationsrätten är inte till för att vara bekväm för makthavarna – tvärtom är dess själva syfte att möjliggöra missnöjesyttringar och protester. Att den ibland tar sig provocerande eller obehagliga uttryck är ett litet pris att betala för detta.

De som applåderar dessa förslag bör tänka efter: Vem avgör vad som är en ”aggressiv” demonstration? Vilka kommer att drabbas härnäst när repressiva lagar väl är på plats? Historien visar att inskränkningar i demonstrationsrätten sällan stannar vid den grupp man initialt hade i åtanke.

Vänsterns förbudsiver har smittat av sig

De verktyg som skapas för att tysta arabiska Palestinademonstranter kommer nästan garanterat att användas mot andra dissidenter och oliktänkande som motsätter sig makthavarnas beslut och agendor. Om retoriken håller i sig får det nog bedömas som ytterst osannolikt om några regimkritiska protester överhuvudtaget kommer att tillåtas om ett decennium eller två.

Det är därför ytterst beklagligt att så många svenskar på sociala medier och forum papegojar makthavarnas krav på att de högljudda aktivisterna ska fängslas eller att demonstrationer av denna typ helt ska förbjudas.

Tidigare var det vänstern som var kända för att kräva censur och förbud av alla politiska åsiktsyttringar man själva ogillade, men denna attityd tycks på senare tid också ha spridit sig till högersidan av det politiska spektrat.

En slags absurd uppfattning om att jobbiga och besvärliga typer inte omfattas av samma grundlagsskyddade rättigheter som övriga, och hellre ska förbjudas än bemötas med argument.

Svaga ledare hotar friheten

Våra högsta ledare måste naturligtvis tåla att stöta på även missnöjda och uppretade politiska motståndare – även när dessa gapar och skriker. Klarar de inte av något så grundläggande är det svårt att se hur de är kapabla att leda landet när det verkligen gäller.

Att första instinkten är att filma, lägga upp på sociala medier och sedan kräva begränsningar av demonstrationsrätten säger dessvärre ganska mycket om tillståndet i svensk politik.

Demonstrationsrätten är inte heller villkorad av att makthavarna tycker om budskapet eller formen och att inskränka den för att ministrar ska slippa obehagliga möten är att undergräva våra grundläggande friheter.

Det tål att upprepas igen: Den makt människor ger staten att tysta andra kommer att användas mot dem själva. Och den dagen kommer de att förstå vad de förlorat – men då är det för sent.

 

Jan Sundstedt

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Svenska åkrar dränks i PFAS

publicerad 9 september 2025
– av Redaktionen
I Sverige använder man främst PFAS-medlen för att bekämpa bladmögel på potatis, mot ogräs samt även insekter som skadar grödorna.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Förra året såldes det rekordmycket växtskyddsmedel med PFAS. Naturskyddsföreningen varnar att en stor del av evighetskemikalierna nu riskerar att ta sig ut i grundvattnet.

Inom det svenska jordbruket har försäljningen av växtskyddsmedel med evighetskemikalierna ökat markant de senaste åren, enligt en sammanställning från Naturskyddsföreningen baserad på siffror från Kemikalieinspektionen. Förra året såldes 76 ton, vilket kan jämföras med 47 ton fem år tidigare.

Det är en mycket oroande utveckling, säger Naturskyddsföreningens generalsekreterare Karin Lexén till TT.

I Sverige använder man sig av 19 verksamma ämnen som är PFAS i godkända växtskyddsmedel. Enligt Naturskyddsföreningen kan de 76 ton växtskyddsmedel som såldes förra året resultera i att över 25 ton TFA (trifluorättiksyra) hamnar i grundvattnet. I Danmark har man nyligen beslutat att sex PFAS-medel i totalt 23 produkter ska bort med hänvisning till att de bryts ner till just TFA.

Skador på foster

TFA har i studier visats kunna göra skada på foster och även påverka fortplantningsförmågan, likt åtskilliga andra PFAS-ämnen är de väldigt svårnedbrytbara. I Sverige använder man främst PFAS-medlen för att bekämpa bladmögel på potatis, mot ogräs samt även insekter som skadar grödorna. Lexén anser dock att Sverige bör ta efter Danmark, och förbjuda TFA-ämnena.

Jag har förståelse för att man behöver ha lite tid på sig att ställa om, samtidigt är det otroligt oroväckande att försäljningen ökar och att vi ser att PFAS sprids i miljön som det gör. Därför borde Sverige följa efter Danmarks exempel, säger Lexén.

Lantbruksorganisationen LRF menar att så länge växtskyddsmedlen är godkända för användning i Sverige bör de betraktas som säkra.

Det enda rimliga, som vi ser det, är att vi följer vad myndigheter, forskning och utveckling visar. Så länge de säger att saker är trygga, så är vi trygga, säger Fredrik Andersson, ledamot i LRF:s förbundsstyrelse.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Ovanlig gråhaj hittad i Sverige

Den biologiska mångfalden

publicerad 5 september 2025
– av Redaktionen
Johan Lembke från Eskilstuna som fångade en gråhaj som var 115 centimeter och vägde 6,15 kilo.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Gråhajar är ovanliga att träffa på i Sverige, men i år har man fiskat upp inte bara en utan två stycken. Det är första gången på 47 år som arten registreras i Storfiskregistret.

Det var Johan Lembke från Eskilstuna som fångade den första gråhajen när han och familjen var ute och fiskade på västkusten i Tjörn i somras.

Efter en timmes fiske kände jag först ett lätt hugg på mitt spö. Halvvägs upp från botten small det till rejält – men släppte lika snabbt. Upp till ytan kom en liten långa, avbiten rakt av. Så mitt tackel agnades åter med just långa. Betet hann knappt nå botten 25 meter ned innan en ny, betydligt starkare fisk högg, säger han till Sportfiskarna.

Hajen var 115 centimeter och vägde 6,15 kilo. Den släpptes ut i havet igen efter att man vägt och fotograferat den.

Några dagar senare fiskade Dan Lundqvist upp en till gråhaj, som var 66 centimeter lång och vägde 1,37 kilo. Även denna släpptes ut i havet igen.

Gråhajen är en långsamväxande art, men kan bli uppemot två meter långa. De är också ovanliga i svenska vatten. Lembkes gråhaj är den första som registrerats i Storfiskregistret på 47 år.

Det är väldigt spännande att den här ovanliga fiskarten återigen dyker upp i svenska vatten. På bara några dagar har vi alltså nu registrerat två av de totalt fyra gråhajar som finns noterade i Storfiskregistret sedan 1971, säger Nicka Hellenberg, storfiskregistrerare vid Sportfiskarna.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Älgstammen ökar efter flera års minskning

Den biologiska mångfalden

publicerad 3 september 2025
– av Redaktionen
I år får 72 328 älgar skjutas i landet, vilket är en ökning med drygt 9 000 älgar mot ifjol.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Efter tio års minskning ökar den svenska älgstammen, enligt Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Det innebär att fler älgar får skjutas under årets älgjakt, men trots ökningen kan älgen ändå rödlistas.

Under 2012 infördes den nya älgförvaltningen i Sverige, vars syfte är att hitta kompromisser mellan olika intressen och sätta upp mål för stammen. Älgen kan ofta ses som en nationalsymbol för Sverige och är en av de viktigaste djuren vid jakt. Samtidigt orsakar de viltolyckor, ofta med dödlig utgång, samt orsakar skador på skogen – enligt SLU.

Var femte år sammanställer Artdatabanken vid SLU en rödlista med arter som anses hotade. SLU beräknar också sedan 2021 hur älgstammen förändras. Så sent som förra året ansåg man att arten minskat så pass mycket att den skulle riskera att rödlistas vid nästa sammanställning, som ska ske i år. Detta på grund av att älgstammen minskat i stora delar av landet de senaste tio åren.

Fler jägare avstår

Nu har stammen ökat, visar den senaste rapporten från SLU. Inför jakten förra hösten hade Sverige ungefär 300 000 älgar, vilket är en ökning med cirka tio procent jämfört med föregående år.

En av anledningarna är, enligt rapporten, att alltfler jägare har avstått från att skjuta en del av älgarna de ser. Framförallt har man låtit bli korna som ska föda nästa års kalvar.

– Det är förstås väntat att älgstammen ökar om vi skjuter färre älgar. Men det är viktigt att ta reda på hur mycket, och att försöka förstå varför jägarna inte längre verkar ställa upp på avskjutningsmålen, säger Fredrik Widemo, universitetslektor på SLU och den som koordinerar arbetet med älguppdraget, i ett pressmeddelande.

Kan ändå rödlistas

Det innebär att man inför årets jakt, som började under veckan, får skjuta mer älg än förra året. I år får 72 328 älgar skjutas i landet, vilket är en ökning med drygt 9 000 älgar mot ifjol.

Trots ökningen kan älgen ändå komma att rödlistas, men det preliminära förslaget är att man istället lägger den på rödlistans lägsta kategori som ”nära hotad”.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.