MORGONDAGENS DAGSTIDNING – tisdag 16 september 2025

tisdag 16 september 2025

 

Så slipper du fästingbett i sommar

publicerad 6 juni 2025
– av Redaktionen
Ta hundpromenaden på väl upptrampade stigar för att minska risken för fästingar.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Ät vitlök och smörj in kroppen med kokosolja i sommar – det kan minska risken för fästingbett. Det finns även andra naturliga sätt som kan avskräcka parasiterna.

Varför vissa människor drabbas av fler fästingbett än andra är delvis oklart. En studie från 2018 visade att fästingar drogs mer till personer med blodgrupp A och minst till dem med B. En del forskare menar också att det handlar om kroppsodörer och att fästingar kan dras till personer som exempelvis utstrålar ammoniak, koldioxid eller kroppsvärme.

På marknaden finns en hel del medel för att hindra fästingar att bita sig fast, både för djur och människor, men ofta kan de innehålla en del ämnen som inte är särskilt hälsosamma. Vissa menar att en hel del naturliga saker man har hemma kan hjälpa.


Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet den 18 maj 2023.


Vitlök

Vitlöksälskare kan känna sig något mer säkra från fästingbett, menar vissa. Fästingar ska nämligen ogilla vitlök och att äta det regelbundet ska kunna skrämma bort dem. I en större svensk studie som påbörjades 1998 undersökte läkaren Johan Berglund hur vitlök fungerade mot fästingar på 100 kustjägare. Resultatet visade att bland de som åt vitlökskapslar klarade sig 30 procent fler helt undan bett och de som ändå råkade ut för fästingar fick 30 procent färre bett.

Observera att detta enbart fungerar på människor, djur kan bli sjuka av att äta vitlök och annan lök.

Eteriska oljor

I en studie från 2006 har man tittat på olika eteriska oljor mot fästingbett och fann att kryddnejlika var ett bra alternativ. Bäst ska det fungera om man köper kryddnejlika som eterisk olja och smörjer in och man kan testa att göra ett avkok som med rosmarin.

Enligt finske biologen Torgny Backman kan starka dofter som citronella och eukalyptus vara ett bra skydd mot fästingar.

De kan ge bra skydd i allt från tiotals minuter till en timme. Om man applicerar eterisk olja en gång i timmen borde den fungera, säger han till finska statskanalen Yle.

Eteriska oljor kan vara skadligt för huden så man bör späda ut med vatten och även testa på en liten hudyta först. När det gäller djur ska man däremot vara försiktig med just eteriska oljor i allmänhet då det kan vara skadligt.

Kokosolja

Enligt insektsforskaren Anders Lindström ska laurinsyran i kokosolja avskräcka fästingar. En studie från 2008 stödjer även att kokosolja ska fungera bra som fästingmedel och man kan då smörja in sig själv och även sina djur med oljan.

Rosmarin

En studie från 2010 visar att medel med rosmarin hade effekt mot fästingar. Så här gör man ett eget avkok på rosmarin:

Koka upp ungefär en liter vatten. Ta sedan bort kastrullen från plattan och ha i en burk torkad rosmarin eller några kvistar färsk, låt sedan blandningen svalna under lock. Det ska även kunna vara effektivt att blanda i lite timjan, men det är inget måste. Häll sedan blandningen i en sprayflaska och ha i en matsked vitvinsvinäger. Spraya på huden innan man ska ut i fästingbelamrade områden. Detta ska även fungera på djur. Blandningen håller i ungefär två veckor.

Knep som inte fungerar

Skaffa höns

Att införskaffa sig höns är något som sägs vara bra mot fästingar på tomten. I verkligheten är det så att höns både kan ha en positiv och negativ verkan på fästingbeståndet, enligt biologen Backman. Höns äter visserligen fästingar, men äter också deras naturliga fiender. De kan också bli värddjur för fästingar.

Bärnstenshalsband

Något som är både stilrent och bra mot fästingar ska vara att använda sig av bärnstenshalsband. Bärnsten ska skapa en statisk laddning i djurets päls som gör att fästingarna får svårare att sätta sig. Tydligen ska det också utsöndras en doft från bärnsten som fästingar inte gillar. Det finns dock inga vetenskapliga belägg för att knepet fungerar.

Plocka bort fort

Det är viktigt att så snabbt som möjligt plocka bort fästingen. Det gör man med en pincett eller med en speciell fästingborttagare som finns att köpa på exempelvis apotek. Vissa tar en bit papper och kniper tag i fästingen så långt in mot huden det går. När man tar bort den ska man dra rakt ut, inte vrida och försöka undvika att klämma den för mycket. Sedan kan man spola ner fästingen i avloppet, elda upp den eller lägga den i en glasburk med sprit/etanol. Då ska det vara minst 40-procentig som exempelvis t-sprit, menar professor Thomas Jaenson enligt Land.se.

Undvik fästingar på gården

Det finns knep för att undvika fästingar på gården. Ofta brukar man säga att fästingar trivs i höggräs, och att man därför bör hålla sin gräsmatta kortklippt. I själva verket trivs fästingar där det är skuggigt och fuktigt, vilket nödvändigtvis inte innebär höggräs, och behöver värddjur. Biologen Backman tipsar istället om att sätta upp stängsel för att undvika att diverse värddjur kommer in på tomten, alternativt att sätta höga buskar om stängsel inte är ett alternativ.

Vidare kan man också skapa en ”fästingbarriär” med natursand runt gården. Barriären bör vara minst en meter bred.

Sandremsan är en perfekt plats för marklevande bin, men fästingar vill inte gå över torra områden, säger Backman.

Djur

Ta för vana att känna igenom ditt djur varje dag. Ett tips är att köpa en klädrulle, som används för att ta bort hår från kläder, och rolla djuret då och då. Fästingar som ännu inte satt sig kan då fastna på klädrullen. Det skadar inte heller att borsta djuret (utomhus) regelbundet. Ofta sätter sig fästingar kring halsen eller i exempelvis armhålor. Ha gärna en fästingborttagare eller liknande lätt tillgängligt för att snabbt kunna ta bort fästingar från djuret.

Fästingsäkra tips

När man vistas i skogen, eller vid andra platser där det finns risk att stöta på fästingar kan det vara en fördel att ha täckande kläder, speciellt på benen. Stoppa in byxorna i strumporna om det går. Glatta tyger och även gummistövlar gör det svårare för fästingar att följa med hem. Ett tips är att klä armar och ben med vanliga nylonstrumpbyxor då fästingarna glider av tyget.

En del menar att mörka kläder är bättre än ljusa då fästingar dras mer till ljusa tyger, samtidigt som andra menar att ljusa är bättre eftersom man lättare kan se fästingarna då. Oavsett val av kläder bör man borsta av dessa ordentligt innan man går in i hemmet.

Fästingrädsla hindrar många svenskar från att ta sig ut i skogen. Naturen är dock en källa till hälsa och välmående som bör tas vara på. Låt inte rädslan förhindra vistelse i naturen. Den som har lite extra svårt att komma över sin rädsla kan hålla sig på väl upptrampade stigar och undvika högt gräs och kraftigare terräng.

Fästingar (Ixodida) är parasiter som lever på att suga blod från däggdjur, fåglar och även reptiler samt groddjur. Det finns två större fästingfamiljer, hårda fästingar (Ixodidae), med fler än 700 arter i världen, och mjuka fästingar (Argasidae), med omkring 200 arter. I Afrika finns också en fästingsfamilj (Nuttalliellidae) där det bara förekommer en art, Nuttalliella namaqua.

I Sverige har man hittills hittat 20 arter. På finlandssvenska kallas fästingar för skogsbässar.

Fästingar har många naturliga fiender som exempelvis vissa skalbaggar, enkelfotingar, fåglar, vissa spindlar och myror som äter fästingar.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Coronamunskydd – en miljökatastrof

publicerad Idag 9:45
– av Redaktionen
Under coronakrisen användes uppskattningsvis 129 miljarder munskydd världen över.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Miljarder munskydd användes varje månad, utan att återvinnas på ett korrekt sätt, under coronakrisen. Nu varnar forskare för de mikroplaster och hormonstörande kemikalier som frigörs när munskydden börjar brytas ner i naturen.

Under coronakrisen tvingades en stor del av världens befolkning att använda munskydd för att röra sig ute i samhället i tron att det skulle minska risken för smittspridning, något som makthavare starkt hävdade trots att det fanns mycket svagt stöd för den hypotesen. På många håll krävdes det även att barn skulle bära munskydd, trots att experter varnat för att det kan förekomma hälsorisker för unga att bära munskydd under längre perioder, som exempelvis syrebrist och hjärnskador.

I många länder var det lagkrav med böter som följd, samtidigt som det i andra länder implementerades som en stark rekommendation – som till exempel i Sverige.  Efter coronakrisen har man dock föreslagit att införa någon form av ”pandemilag” i Sverige där krav på munskydd skulle ingå.

Även om det började säljas tvättbara munskydd så var engångsmunskydden de som användes flitigast, och i vissa länder, som exempelvis Österrike och Tyskland, var det krav på just sådana. Däremot konstaterades det snabbt att dessa kirurgiska munskydd skapade miljöproblem, på endast 14 månader hade antalet slängda munskydd i naturen ökat med 9000 procent i en rad västerländska länder inklusive Sverige.

Miljarder masker varje månad

Under coronakrisen användes uppskattningsvis 129 miljarder munskydd gjorda av främst polypropen och andra plaster varje månad världen över. Eftersom det inte funnits något återvinningssystem har de flesta hamnat på soptippen eller som skräp i naturen, och har börjat brytas ner.

Forskare från universitetet i brittiska Coventry har undersökt hur mycket ämnen som frigöras från munskydden i vatten. Det gjorde man genom att lämna nyinköpta munskydd av olika sorter, som användes under coronakrisen, i renat vatten under 24 timmar. Sedan filtrerade man vätskan för att se vad som kom ut.

Resultaten, som publicerats i Environmental Pollution, visar att alla de undersökta munskydden släppte ifrån sig mikroplast. Mest läckte FFP2- och FFP3-skydden, det vill säga de munskydd som marknadsfördes som att ha bäst skydd mot smitta.

Hormonskadande ämnen

Det som oroade forskarna mest var dock att munskydden även släppte ut bisfenol B, vilket är en hormonstörande kemikalie. Anna Bogush, som är en av forskarna bakom studien, menar att studien understryker det akuta behovet av att ompröva hur vi producerar, använder och kasserar munskydd.

Vi kan inte ignorera miljökostnaden för engångsmasker, särskilt när vi vet att mikroplasterna och kemikalierna som de släpper ut kan påverka både människor och ekosystem negativt, säger hon till The Guardian och fortsätter:

När vi går vidare är det viktigt att vi ökar medvetenheten om dessa risker, stöder utvecklingen av mer hållbara alternativ och gör välgrundade val för att skydda vår hälsa och miljön.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Svenska fröpåsar innehåller främmande arter

Den biologiska mångfalden

publicerad Idag 9:09
– av Redaktionen
Ängsblommor gynnar den biologiska mångfalden, men utländska arter kan påverka den negativt.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


En stor del av blomfröerna i svenska fröpåsar kommer inte från Sverige, visar en granskning från Naturskyddsföreningen. Nästan samtliga fröpåsar innehöll också främmande arter.

Under hösten är det vanligt att så frön av ängsblommor inför våren och sommarens blomning. Syftet med att så ängsblommor är ofta att gynna den biologiska mångfalden samt de svenska pollinatörerna.

I granskningen har man kartlagt 77 fröpåsar med blandningar av blomfröer från 18 olika företag som säljs i Sverige. Resultatet visar att en stor del av fröpåsarna som marknadsförs som gynnsamma för biologiskt mångfald innehåller arter som inte är en naturlig del av den svenska floran, vilket i sin tur kan påverka negativt – speciellt för pollinerande insekter.

Genom årtusenden har insekter utvecklat anpassningar till inhemska växter, där blomningstider och insekternas utvecklingsstadier är noggrant synkroniserade. Därför är det viktigt med så lokala fröer som möjligt”, skriver Naturskyddsföreningen.

Totalt innehöll 57 av fröblandningarna arter som riskerar att bli invasiva i Sverige. Vidare innehöll 80 procent av fröpåsarna minst en art av okänt ursprung.

Inför årets höstsådd rekommenderar Naturskyddsföreningen att man efterfrågar svenska frön i butikerna. Ännu bättre är att samla egna lokala fröer från det vilda, vilket hösten ofta är en utmärkt tid att göra. Ofta är frökapslar från blommor redo att plockas när de är mörka, torra och hårda.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Väljarna ger regeringen underkänt i naturvård

publicerad Igår 7:00
– av Redaktionen

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Endast var femte väljare nöjd med regeringens naturpolitik, visar ny undersökning från Naturskyddsföreningen. Samtidigt slår organisationen fast i en rapport att regeringens politik förvärrar naturkrisen.

I undersökningen, som genomfördes 1–4 augusti 2025, ställde man frågor till svenskarna kring deras syn på förlusten av biologisk mångfald och regeringens politik i frågan. Totalt deltog 1050 personer i åldern 18–79 år.

Resultaten visar att 51 procent inte alls eller inte är särskilt nöjda med regeringens politik för att stoppa förlusten av biologisk mångfald i Sverige, medan 19 procent uppger att de är nöjda med regeringens arbete. Vidare uppger 30 procent att de är tveksamma.

Det är ett mycket lågt förtroende och ett tydligt underbetyg till regeringen. Det pågår en naturkris i våra skogar, hav och landskap – men regeringen låtsas som om det regnar, säger Beatrice Rindevall, ordförande för Naturskyddsföreningen i ett pressmeddelande.

Foto: Juliane Liebermann/Unsplash

Svaga insatser för naturen

Samtidigt uppger 61 procent att de oroar sig mycket, eller i ganska hög grad, för förlusten av biologiskt mångfald i den svenska naturen. Kvinnor är mer oroade än män, där 67 respektive 55 procent uppger att de känner sig oroliga kring ämnet.

Bland yngre personer i åldrarna 18–29 år uppger 45 procent att de känner sig oroliga, samtidigt som siffran bland äldre, 65–79 år, ligger på 70 procent.

De låga förtroendesiffrorna återspeglar också regeringens svaga insatser för naturen, menar Naturskyddsföreningen. I en ny rapport har föreningen granskat regeringens naturpolitik sedan 2022. Av 19 granskade förslag och lagstiftningar riskerar regeringens linje att förvärra naturkrisen i 13 fall.

Regeringen har bland annat minskat skyddet av värdefull natur, luckrat upp strandskydd och sänkt skyddet för varg, säl och skarv. Dessutom har man motarbetat EU:s naturrestaurieringslagstiftning.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Svenska åkrar dränks i PFAS

publicerad 9 september 2025
– av Redaktionen
I Sverige använder man främst PFAS-medlen för att bekämpa bladmögel på potatis, mot ogräs samt även insekter som skadar grödorna.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Förra året såldes det rekordmycket växtskyddsmedel med PFAS. Naturskyddsföreningen varnar att en stor del av evighetskemikalierna nu riskerar att ta sig ut i grundvattnet.

Inom det svenska jordbruket har försäljningen av växtskyddsmedel med evighetskemikalierna ökat markant de senaste åren, enligt en sammanställning från Naturskyddsföreningen baserad på siffror från Kemikalieinspektionen. Förra året såldes 76 ton, vilket kan jämföras med 47 ton fem år tidigare.

Det är en mycket oroande utveckling, säger Naturskyddsföreningens generalsekreterare Karin Lexén till TT.

I Sverige använder man sig av 19 verksamma ämnen som är PFAS i godkända växtskyddsmedel. Enligt Naturskyddsföreningen kan de 76 ton växtskyddsmedel som såldes förra året resultera i att över 25 ton TFA (trifluorättiksyra) hamnar i grundvattnet. I Danmark har man nyligen beslutat att sex PFAS-medel i totalt 23 produkter ska bort med hänvisning till att de bryts ner till just TFA.

Skador på foster

TFA har i studier visats kunna göra skada på foster och även påverka fortplantningsförmågan, likt åtskilliga andra PFAS-ämnen är de väldigt svårnedbrytbara. I Sverige använder man främst PFAS-medlen för att bekämpa bladmögel på potatis, mot ogräs samt även insekter som skadar grödorna. Lexén anser dock att Sverige bör ta efter Danmark, och förbjuda TFA-ämnena.

Jag har förståelse för att man behöver ha lite tid på sig att ställa om, samtidigt är det otroligt oroväckande att försäljningen ökar och att vi ser att PFAS sprids i miljön som det gör. Därför borde Sverige följa efter Danmarks exempel, säger Lexén.

Lantbruksorganisationen LRF menar att så länge växtskyddsmedlen är godkända för användning i Sverige bör de betraktas som säkra.

Det enda rimliga, som vi ser det, är att vi följer vad myndigheter, forskning och utveckling visar. Så länge de säger att saker är trygga, så är vi trygga, säger Fredrik Andersson, ledamot i LRF:s förbundsstyrelse.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.