Annons:
Annons:
Ur arkivet

Så slipper du fästingbett i sommar

Publicerad 18 maj 2023 · Återpublicerad 12 juni 2026 – av Redaktionen
Ta hundpromenaden på väl upptrampade stigar för att minska risken för fästingar.

Ät vitlök och smörj in kroppen med kokosolja i sommar – det kan minska risken för fästingbett. Det finns även andra naturliga sätt som kan avskräcka parasiterna.

Varför vissa människor drabbas av fler fästingbett än andra är delvis oklart. En studie från 2018 visade att fästingar drogs mer till personer med blodgrupp A och minst till dem med B. En del forskare menar också att det handlar om kroppsodörer och att fästingar kan dras till personer som exempelvis utstrålar ammoniak, koldioxid eller kroppsvärme.

På marknaden finns en hel del medel för att hindra fästingar att bita sig fast, både för djur och människor, men ofta kan de innehålla en del ämnen som inte är särskilt hälsosamma. Vissa menar att en hel del naturliga saker man har hemma kan hjälpa.



Vitlök

Annons:

Vitlöksälskare kan känna sig något mer säkra från fästingbett, menar vissa. Fästingar ska nämligen ogilla vitlök och att äta det regelbundet ska kunna skrämma bort dem. I en större svensk studie som påbörjades 1998 undersökte läkaren Johan Berglund hur vitlök fungerade mot fästingar på 100 kustjägare. Resultatet visade att bland de som åt vitlökskapslar klarade sig 30 procent fler helt undan bett och de som ändå råkade ut för fästingar fick 30 procent färre bett.

Observera att detta enbart fungerar på människor, djur kan bli sjuka av att äta vitlök och annan lök.

Eteriska oljor

I en studie från 2006 har man tittat på olika eteriska oljor mot fästingbett och fann att kryddnejlika var ett bra alternativ. Bäst ska det fungera om man köper kryddnejlika som eterisk olja och smörjer in och man kan testa att göra ett avkok som med rosmarin.

Enligt finske biologen Torgny Backman kan starka dofter som citronella och eukalyptus vara ett bra skydd mot fästingar.

– De kan ge bra skydd i allt från tiotals minuter till en timme. Om man applicerar eterisk olja en gång i timmen borde den fungera, säger han till finska statskanalen Yle.

Eteriska oljor kan vara skadligt för huden så man bör späda ut med vatten och även testa på en liten hudyta först. När det gäller djur ska man däremot vara försiktig med just eteriska oljor i allmänhet då det kan vara skadligt.

Kokosolja

Enligt insektsforskaren Anders Lindström ska laurinsyran i kokosolja avskräcka fästingar. En studie från 2008 stödjer även att kokosolja ska fungera bra som fästingmedel och man kan då smörja in sig själv och även sina djur med oljan.

Rosmarin

En studie från 2010 visar att medel med rosmarin hade effekt mot fästingar. Så här gör man ett eget avkok på rosmarin:

Koka upp ungefär en liter vatten. Ta sedan bort kastrullen från plattan och ha i en burk torkad rosmarin eller några kvistar färsk, låt sedan blandningen svalna under lock. Det ska även kunna vara effektivt att blanda i lite timjan, men det är inget måste. Häll sedan blandningen i en sprayflaska och ha i en matsked vitvinsvinäger. Spraya på huden innan man ska ut i fästingbelamrade områden. Detta ska även fungera på djur. Blandningen håller i ungefär två veckor.

Knep som inte fungerar

Skaffa höns

Att införskaffa sig höns är något som sägs vara bra mot fästingar på tomten. I verkligheten är det så att höns både kan ha en positiv och negativ verkan på fästingbeståndet, enligt biologen Backman. Höns äter visserligen fästingar, men äter också deras naturliga fiender. De kan också bli värddjur för fästingar.

Bärnstenshalsband

Något som är både stilrent och bra mot fästingar ska vara att använda sig av bärnstenshalsband. Bärnsten ska skapa en statisk laddning i djurets päls som gör att fästingarna får svårare att sätta sig. Tydligen ska det också utsöndras en doft från bärnsten som fästingar inte gillar. Det finns dock inga vetenskapliga belägg för att knepet fungerar.

Plocka bort fort

Det är viktigt att så snabbt som möjligt plocka bort fästingen. Det gör man med en pincett eller med en speciell fästingborttagare som finns att köpa på exempelvis apotek. Vissa tar en bit papper och kniper tag i fästingen så långt in mot huden det går. När man tar bort den ska man dra rakt ut, inte vrida och försöka undvika att klämma den för mycket. Sedan kan man spola ner fästingen i avloppet, elda upp den eller lägga den i en glasburk med sprit/etanol. Då ska det vara minst 40-procentig som exempelvis t-sprit, menar professor Thomas Jaenson enligt Land.se.

Undvik fästingar på gården

Det finns knep för att undvika fästingar på gården. Ofta brukar man säga att fästingar trivs i höggräs, och att man därför bör hålla sin gräsmatta kortklippt. I själva verket trivs fästingar där det är skuggigt och fuktigt, vilket nödvändigtvis inte innebär höggräs, och behöver värddjur. Biologen Backman tipsar istället om att sätta upp stängsel för att undvika att diverse värddjur kommer in på tomten, alternativt att sätta höga buskar om stängsel inte är ett alternativ.

Vidare kan man också skapa en "fästingbarriär" med natursand runt gården. Barriären bör vara minst en meter bred.

– Sandremsan är en perfekt plats för marklevande bin, men fästingar vill inte gå över torra områden, säger Backman.

Djur

Ta för vana att känna igenom ditt djur varje dag. Ett tips är att köpa en klädrulle, som används för att ta bort hår från kläder, och rolla djuret då och då. Fästingar som ännu inte satt sig kan då fastna på klädrullen. Det skadar inte heller att borsta djuret (utomhus) regelbundet. Ofta sätter sig fästingar kring halsen eller i exempelvis armhålor. Ha gärna en fästingborttagare eller liknande lätt tillgängligt för att snabbt kunna ta bort fästingar från djuret.

Fästingsäkra tips

När man vistas i skogen, eller vid andra platser där det finns risk att stöta på fästingar kan det vara en fördel att ha täckande kläder, speciellt på benen. Stoppa in byxorna i strumporna om det går. Glatta tyger och även gummistövlar gör det svårare för fästingar att följa med hem. Ett tips är att klä armar och ben med vanliga nylonstrumpbyxor då fästingarna glider av tyget.

En del menar att mörka kläder är bättre än ljusa då fästingar dras mer till ljusa tyger, samtidigt som andra menar att ljusa är bättre eftersom man lättare kan se fästingarna då. Oavsett val av kläder bör man borsta av dessa ordentligt innan man går in i hemmet.

Fästingrädsla hindrar många svenskar från att ta sig ut i skogen. Naturen är dock en källa till hälsa och välmående som bör tas vara på. Låt inte rädslan förhindra vistelse i naturen. Den som har lite extra svårt att komma över sin rädsla kan hålla sig på väl upptrampade stigar och undvika högt gräs och kraftigare terräng.

Läsaromröstning

Vilket naturligt medel mot fästingar tror du mest på?

Röstning stängd

Äta vitlök 35%
9 röster
Eteriska oljor som citronella 23%
6 röster
Kokosolja med laurinsyra 27%
7 röster
Spraya med rosmarin- och vinägerblandning 15%
4 röster

26 röster totalt

Fästingar (Ixodida) är parasiter som lever på att suga blod från däggdjur, fåglar och även reptiler samt groddjur. Det finns två större fästingfamiljer, hårda fästingar (Ixodidae), med fler än 700 arter i världen, och mjuka fästingar (Argasidae), med omkring 200 arter. I Afrika finns också en fästingsfamilj (Nuttalliellidae) där det bara förekommer en art, Nuttalliella namaqua.

I Sverige har man hittills hittat 20 arter. På finlandssvenska kallas fästingar för skogsbässar.

Fästingar har många naturliga fiender som exempelvis vissa skalbaggar, enkelfotingar, fåglar, vissa spindlar och myror som äter fästingar.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:
Ur arkivet

Borrås skåra berättar om gamla sägner

Publicerad 9 juli 2023 · Återpublicerad Idag 13:12 – av Redaktionen
Lokalborna har i generationer spunnit myter kring Borrås skåra.

Besök det trolska naturfenomenet Borrås skåra som är en 100 meter lång klyfta, omgiven av branta klippväggar. Här berättas det om sägner kring den sista människan på jorden och hur man bevisade sitt mod genom att hoppa över klyftan.

Utanför Varberg, i närheten av naturreservatet Åkraberg i Halland, ligger en 10 meter djup och 100 meter lång klyfta i ett berg. Skåran i berget är ungefär en till två meter bred och har troligen bildats av strömmande vatten från inlandsisen.

Bland invånarna i trakten har Borrås skåra länge varit mytomspunnen. I slutet av skåran sitter ett stenblock som sägs vara upphängt i en osynlig silkestråd. När jordens sista människa passerar under stenen, sägs det, kommer bandet att brista och stenblocket falla ner. Om man ändå känner sig osäker på att passera under stenblocket kan man offra ett mynt i skålgropen som finns ungefär i mitten av skåran.

I andra sägner sägs att man måste hoppa över skåran uppe på berget för att visa sitt mod – exempelvis ska drängar ha behövt göra detta innan de beviljats anställning. Det finns också historier som säger att brudgummar under 1800-talet efter vigseln måste ta sin fru i famnen för att sedan hoppa över klyftan.

Annons:

Efter att man gått igenom skåran ska man kunna leta sig upp på berget där det finns en utkiksplats. På berget finns även rester av en fornborg.

Platsen beskrivs ofta av besökare som trolsk, märklig och som hämtad från berättelsen om Ronja Rövardotter. Innan man kommer upp till skåran krävs en vandring uppför en brant backe.

Så hittar du dit

För att komma till Borrås skåra kan man från E6:an ta avfart 56 mot Värö. Från Värö kyrka kan man sedan leta efter skyltar som visar vägen till berget.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Ur arkivet

Katten Dexter plockar skräp i grannskapet

Publicerad 25 november 2022 · Återpublicerad Igår 08:25 – av Redaktionen
Några av Dexters fynd.

Dexter gillar att göra sin husse och matte glada genom att plocka skräp. Sedan fem år tillbaka har katten sakta men säkert rensat närområdet på allt från glasspapper till korvförpackningar.

– Han är helt enkelt bara en katt med en ovanlig hobby, vilket i sig leder till ett renare närområde, säger Fredrik.

9-åriga katten Dexter i Österskär har sedan fem år tillbaka plockat väsentliga mängder skräp i området för att sedan ta hem det till husse och matte som lägger hans hittegods i soporna. Tidigare tog Dexter liksom så många andra katter hem döda möss och fåglar, vilket inte uppskattades av matte och husse. När han en dag istället kom hem med ett glasspapper reagerade husse Fredrik Weisten med glädje, något som tycks ha inspirerat Dexter att fortsätta plocka skräp.

– Jag suckade för att jag trodde att det var en fågel först. Ytterligare ett dött djur att ta hand om. Men när han kom fram till mig visade det sig vara ett glasspapper. Eftersom jag blev så glad så tänkte väl Dexter att "skräppapper verkar han gå i gång på". Efter det började det dyka upp en massa skräp på tomten som vi inte kände till, berättar Fredrik i reportaget i Nyheter24.

Annons:

Det började med att Dexter kom hem med skräp från den lokala badplatsen. Det kunde handla om glasspapper, plastpåsar eller korvförpackningar. Sedan dess har han efterhand rensat flera områden på skräp. Skräpet lägger Fredrik och hustrun Susanne i en svart sopsäck som rymmer 125 liter. Den säcken blir full på nästan ett år.

– Han är helt enkelt bara en katt med en ovanlig hobby, vilket i sig leder till ett renare närområde, konstaterar Fredrik.

Husse och matte har efter kattens speciella hobby satt upp kameror för att filma skräpplockandet. I en video som publicerats på Nyheter24 kan man se Dexter stolt komma jamande upp på farstun med en bit skräp i munnen, som han sedan lägger ifrån sig och jamar efter husse och matte.

Dexter har två kattkompisar som han bor med, men dessa har i nuläget inte visat samma intresse för skräpplockning.

 

Nedskräpning i Sverige

Under 2020 slängdes det omkring 35 miljoner skräpföremål på landets trottoarer, gång- och cykelbanor i veckan. Det motsvarade ungefär 60 ton skräp. Ungefär en tiondel av det skräpet, det vill säga 3,3 miljoner föremål, var plast. Det är olagligt med nedskräpning i Sverige och kan ge böter, i allvarliga fall även fängelse.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Rädda för spindlar och ormar – men barnen dras ändå till naturen

Publicerad Igår 07:42 – av Emil Fjellstedt
Barn sitter på huk vid en vattenpöl på en skogsväg och undersöker vattnet med händerna.
Rädsla för enskilda djur kan finnas samtidigt som nyfikenhet på naturen, visar studien. Illustrationsbild; barnen på bilden deltog inte i undersökningen.

Barn som är rädda för spindlar, ormar eller skalbaggar kan ändå dras till naturen. I en ny studie från Duke University hängde barnens rädsla inte ihop med deras intresse för den.

I en studie som publicerats i tidskriften Frontiers in Psychology lät forskare vid Duke University och North Carolina State University 295 barn mellan 3 och 13 år berätta hur rädda de är för tio djur: ödlor, ormar, björnar, vargar, spindlar, fladdermöss, fåglar, katter, myror och skalbaggar.

Barnen fick också välja mellan bilder på trädgårdar, djur nära hemmet och resmål. Av barnen var 124 på North Carolina Zoo i USA och 171 på skolbesök vid Lola ya Bonobo, en fristad för bonobor nära Kinshasa. De kongolesiska barnen bodde i storstaden, inte i regnskogen.

Varken i USA eller Kongo fanns någon statistiskt säkerställd koppling mellan djurrädsla och de tre måtten på naturintresse: trädgårdar, vilda djur nära hemmet och naturresor. Barn som var rädda för skalbaggar valde lika ofta bilden med fjärilar och skalbaggar som andra barn.

Annons:

Forskaren Vanessa Woods vid Dukes avdelning för evolutionär antropologi säger att just det var bland det mest oväntade.

— Vi fann i stället att den här rädslan kan samexistera med en dragning till den naturliga världen i stort, säger Woods.

En flicka i Kinshasa uppgav rädsla för sju av de tio djuren men sa ändå till forskarna:

— Jag gillar att besöka skogen. Där finns träd som skyddar mig, sa flickan.

Studien visar också stora skillnader mellan enskilda barn. Vissa drogs genomgående till artrika miljöer, andra föredrog ordnade. Forskarna tolkar det som att naturintresse kan likna ett temperament, men det är deras hypotes och inte en fastställd medfödd egenskap. Studien gäller bildval och uppgivna preferenser, inte hur barn beter sig ute i skogen.

Nästa steg är att studera barns reaktioner i Duke Gardens, där en vild och en noga planerad trädgård kan jämföras. Woods avslutar med ett budskap till föräldrar:

— Ge inte upp hoppet om barnets naturintresse för att det är livrädd för en enda skogsvarelse. Det finns fortfarande plats för förundran, säger hon.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Svamp spelar synth med hjälp av robotarmar

Publicerad 9 november 2026 – av Markus Andersson
En svamp med elektroder på hatten intill robotarmar med klubbor och vita spelplattor på marken i en skog.
Bionics and the Wires omvandlar förändringar i svampens elektriska ledningsförmåga till kommandon som styr robotarmarna.

I en skog i Derbyshire sitter en svamp med elektroder och spelar synth. Två robotarmar slår på plattor medan svampens elektriska signaler styr varje slag.

Svampen står kopplad till elektroder, och bredvid den arbetar två robotarmar byggda av trä. Armarna håller gula klubbor och slår på vita plattor på en MIDI-kontroller, ett styrdon som skickar noter vidare till en synthesizer.

Filmen är inspelad i Snake Woodlands i Derbyshire. Produktionen finansieras av National Lottery genom Arts Council England, och klippet har setts över en miljon gånger på Youtube.

Från ledningsförmåga till ljud

Bakom projektet står brittiska Bionics and the Wires, konstnärsduon Jon Ross och Andy Kidd. Ross bygger de skräddarsydda robotarmarna. Kidd, med bakgrund i liveframträdanden och elektronisk musik, formar ljudet med synthesizers, keyboards och digitala ljudlandskap.

Annons:

Tekniken är enklare än den låter. Utrustningen mäter små förändringar i hur väl svampens yta leder ström och gör om dem till kommandon som får armarna att röra sig. Ross förklarar principen i en intervju med tidningen Outside.

— Vi registrerar minimala fluktuationer i elektrisk ledningsförmåga över en svamps eller växts yta och omvandlar det till rörelse, säger Jon Ross.

Signalerna påverkas av ljus, temperatur och luftfuktighet. Därför varierar aktiviteten mellan arter och mellan olika dagar.

— Vi sonifierar en växts eller svamps stämning i stället för att avkoda ett nervsystem, säger Ross.

Slagen på plattorna styr en synth i musikprogrammet Ableton Live. Enligt filmens beskrivning ligger en LFO, en långsam oscillator som varierar ljudet, på en ackordeffekt. Tonhöjden skiftar därför något vid varje slag, och inga två slag låter likadana.

Naturen som medmusiker

Duon kallar sig bio-artister och vill rubba synen att skapande bara är något människor ägnar sig åt. Armarna och händerna är enligt Ross symboler för makt. Genom att ge dem åt växter och svampar utmanar duon tanken att människan står över naturen.

Samma metod används på mossa, ek, kaktus och vinranka. Duons webbplats visar bland annat en film från Priorat i Katalonien, som ska visas på 0-1 Gallery i Haag i en utställning våren 2027.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.