Annons:

Så slipper du fästingbett i sommar

Publicerad juni 12, 2026 – av Redaktionen
Ta hundpromenaden på väl upptrampade stigar för att minska risken för fästingar.

Ät vitlök och smörj in kroppen med kokosolja i sommar – det kan minska risken för fästingbett. Det finns även andra naturliga sätt som kan avskräcka parasiterna.

Varför vissa människor drabbas av fler fästingbett än andra är delvis oklart. En studie från 2018 visade att fästingar drogs mer till personer med blodgrupp A och minst till dem med B. En del forskare menar också att det handlar om kroppsodörer och att fästingar kan dras till personer som exempelvis utstrålar ammoniak, koldioxid eller kroppsvärme.

På marknaden finns en hel del medel för att hindra fästingar att bita sig fast, både för djur och människor, men ofta kan de innehålla en del ämnen som inte är särskilt hälsosamma. Vissa menar att en hel del naturliga saker man har hemma kan hjälpa.


Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet den 18 maj 2023.

Annons:

Vitlök

Vitlöksälskare kan känna sig något mer säkra från fästingbett, menar vissa. Fästingar ska nämligen ogilla vitlök och att äta det regelbundet ska kunna skrämma bort dem. I en större svensk studie som påbörjades 1998 undersökte läkaren Johan Berglund hur vitlök fungerade mot fästingar på 100 kustjägare. Resultatet visade att bland de som åt vitlökskapslar klarade sig 30 procent fler helt undan bett och de som ändå råkade ut för fästingar fick 30 procent färre bett.

Observera att detta enbart fungerar på människor, djur kan bli sjuka av att äta vitlök och annan lök.

Eteriska oljor

I en studie från 2006 har man tittat på olika eteriska oljor mot fästingbett och fann att kryddnejlika var ett bra alternativ. Bäst ska det fungera om man köper kryddnejlika som eterisk olja och smörjer in och man kan testa att göra ett avkok som med rosmarin.

Enligt finske biologen Torgny Backman kan starka dofter som citronella och eukalyptus vara ett bra skydd mot fästingar.

De kan ge bra skydd i allt från tiotals minuter till en timme. Om man applicerar eterisk olja en gång i timmen borde den fungera, säger han till finska statskanalen Yle.

Eteriska oljor kan vara skadligt för huden så man bör späda ut med vatten och även testa på en liten hudyta först. När det gäller djur ska man däremot vara försiktig med just eteriska oljor i allmänhet då det kan vara skadligt.

Kokosolja

Enligt insektsforskaren Anders Lindström ska laurinsyran i kokosolja avskräcka fästingar. En studie från 2008 stödjer även att kokosolja ska fungera bra som fästingmedel och man kan då smörja in sig själv och även sina djur med oljan.

Rosmarin

En studie från 2010 visar att medel med rosmarin hade effekt mot fästingar. Så här gör man ett eget avkok på rosmarin:

Koka upp ungefär en liter vatten. Ta sedan bort kastrullen från plattan och ha i en burk torkad rosmarin eller några kvistar färsk, låt sedan blandningen svalna under lock. Det ska även kunna vara effektivt att blanda i lite timjan, men det är inget måste. Häll sedan blandningen i en sprayflaska och ha i en matsked vitvinsvinäger. Spraya på huden innan man ska ut i fästingbelamrade områden. Detta ska även fungera på djur. Blandningen håller i ungefär två veckor.

Knep som inte fungerar

Skaffa höns

Att införskaffa sig höns är något som sägs vara bra mot fästingar på tomten. I verkligheten är det så att höns både kan ha en positiv och negativ verkan på fästingbeståndet, enligt biologen Backman. Höns äter visserligen fästingar, men äter också deras naturliga fiender. De kan också bli värddjur för fästingar.

Bärnstenshalsband

Något som är både stilrent och bra mot fästingar ska vara att använda sig av bärnstenshalsband. Bärnsten ska skapa en statisk laddning i djurets päls som gör att fästingarna får svårare att sätta sig. Tydligen ska det också utsöndras en doft från bärnsten som fästingar inte gillar. Det finns dock inga vetenskapliga belägg för att knepet fungerar.

Plocka bort fort

Det är viktigt att så snabbt som möjligt plocka bort fästingen. Det gör man med en pincett eller med en speciell fästingborttagare som finns att köpa på exempelvis apotek. Vissa tar en bit papper och kniper tag i fästingen så långt in mot huden det går. När man tar bort den ska man dra rakt ut, inte vrida och försöka undvika att klämma den för mycket. Sedan kan man spola ner fästingen i avloppet, elda upp den eller lägga den i en glasburk med sprit/etanol. Då ska det vara minst 40-procentig som exempelvis t-sprit, menar professor Thomas Jaenson enligt Land.se.

Undvik fästingar på gården

Det finns knep för att undvika fästingar på gården. Ofta brukar man säga att fästingar trivs i höggräs, och att man därför bör hålla sin gräsmatta kortklippt. I själva verket trivs fästingar där det är skuggigt och fuktigt, vilket nödvändigtvis inte innebär höggräs, och behöver värddjur. Biologen Backman tipsar istället om att sätta upp stängsel för att undvika att diverse värddjur kommer in på tomten, alternativt att sätta höga buskar om stängsel inte är ett alternativ.

Vidare kan man också skapa en "fästingbarriär" med natursand runt gården. Barriären bör vara minst en meter bred.

Sandremsan är en perfekt plats för marklevande bin, men fästingar vill inte gå över torra områden, säger Backman.

Djur

Ta för vana att känna igenom ditt djur varje dag. Ett tips är att köpa en klädrulle, som används för att ta bort hår från kläder, och rolla djuret då och då. Fästingar som ännu inte satt sig kan då fastna på klädrullen. Det skadar inte heller att borsta djuret (utomhus) regelbundet. Ofta sätter sig fästingar kring halsen eller i exempelvis armhålor. Ha gärna en fästingborttagare eller liknande lätt tillgängligt för att snabbt kunna ta bort fästingar från djuret.

Fästingsäkra tips

När man vistas i skogen, eller vid andra platser där det finns risk att stöta på fästingar kan det vara en fördel att ha täckande kläder, speciellt på benen. Stoppa in byxorna i strumporna om det går. Glatta tyger och även gummistövlar gör det svårare för fästingar att följa med hem. Ett tips är att klä armar och ben med vanliga nylonstrumpbyxor då fästingarna glider av tyget.

En del menar att mörka kläder är bättre än ljusa då fästingar dras mer till ljusa tyger, samtidigt som andra menar att ljusa är bättre eftersom man lättare kan se fästingarna då. Oavsett val av kläder bör man borsta av dessa ordentligt innan man går in i hemmet.

Fästingrädsla hindrar många svenskar från att ta sig ut i skogen. Naturen är dock en källa till hälsa och välmående som bör tas vara på. Låt inte rädslan förhindra vistelse i naturen. Den som har lite extra svårt att komma över sin rädsla kan hålla sig på väl upptrampade stigar och undvika högt gräs och kraftigare terräng.

Läsaromröstning

Vilket naturligt medel mot fästingar tror du mest på?

Röstning stängd

Äta vitlök 35%
9 röster
Eteriska oljor som citronella 23%
6 röster
Kokosolja med laurinsyra 27%
7 röster
Spraya med rosmarin- och vinägerblandning 15%
4 röster

26 röster totalt

Fästingar (Ixodida) är parasiter som lever på att suga blod från däggdjur, fåglar och även reptiler samt groddjur. Det finns två större fästingfamiljer, hårda fästingar (Ixodidae), med fler än 700 arter i världen, och mjuka fästingar (Argasidae), med omkring 200 arter. I Afrika finns också en fästingsfamilj (Nuttalliellidae) där det bara förekommer en art, Nuttalliella namaqua.

I Sverige har man hittills hittat 20 arter. På finlandssvenska kallas fästingar för skogsbässar.

Fästingar har många naturliga fiender som exempelvis vissa skalbaggar, enkelfotingar, fåglar, vissa spindlar och myror som äter fästingar.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Delfiner fångar fisk med snäckskal – kalven följer efter

Publicerad september 2, 2026 – av Emil Fjellstedt
Indopacifisk flasknosdelfin med ett tomt snäckskal i vattnet
Bilden dokumenterar det ovanliga skalfisket i Hervey Bay, där delfiner använder tomma snäckskal som fiskfällor.

Flasknosdelfiner utanför Australiens östkust har filmats när de lyfter stora snäckskal ur vattnet för att komma åt fisk som gömt sig inuti. När en kalv kort därpå tog upp samma skal som sin mor fick forskarna en ovanlig inblick i hur jaktsättet kan föras vidare.

Forskare vid University of the Sunshine Coast dokumenterade två sådana händelser i Great Sandy Marine Park utanför Hervey Bay under 2025. Observationerna, som omfattade tre indopacifiska flasknosdelfiner, är de första publicerade beläggen för beteendet på Australiens östkust, enligt en studie i tidskriften Marine Mammal Science.

Jaktsättet kallas på engelska för shelling. Delfinen för in nosen i öppningen på ett stort tomt snäckskal, lyfter det till vattenytan och vinklar eller skakar skalet för att få ut fisken. Forskarna betraktar skalet som ett redskap eftersom delfinen måste hitta, hantera och använda det på ett särskilt sätt.

Den mest uppmärksammade observationen gjordes den 1 oktober 2025. En vuxen hona lyfte ett skal med en fisk inuti. Fisken tog sig ut, varpå delfinen släppte skalet och satte efter den. Tre minuter senare kom hennes kalv upp med samma skal och höll det på motsvarande sätt. Kalven slog även skalet mot vattenytan, tappade det och plockade upp det igen. Det gick däremot inte att avgöra om någon av delfinerna fick tag på fisken.

https://www.youtube.com/watch?v=cBfe5sSqm1c

Filmen visar kalven när den hanterar snäckskalet. Video: University of the Sunshine Coast/The Conversation.

Kan ha lärts på flera sätt

Att kalven använde skalet strax efter modern är förenligt med att beteendet kan läras från mor till unge. Forskarna betonar samtidigt att underlaget är mycket litet och inte räcker för att slå fast hur inlärningen går till. Observationen omfattar bara en mor och hennes kalv.

En studie från 2020 av delfiner i Shark Bay på Australiens västkust pekade i stället på att skalfisket framför allt spreds mellan delfiner som umgicks med varandra, alltså även utanför relationen mellan mor och unge. De nya bilderna från Queensland antyder att jakttekniken kan spridas på mer än ett sätt.

Det innebär dock inte att beteendet är nytt i området. Efter forskarnas observationer hittades fotografier från turistbåtar som visar delfiner med snäckskal i samma del av Hervey Bay redan 2013 och 2019. Beteendet kan ha förbisetts eftersom det är ovanligt, varar kort tid och området tidigare har undersökts i begränsad omfattning.

Populationerna i Hervey Bay och Shark Bay befinner sig på varsin sida av Australien. Forskarna bedömer därför att delfinerna kan ha utvecklat samma redskapsanvändning oberoende av varandra, men även den frågan kräver fler observationer.

Våra filmer ger de första möjliga beläggen för social överföring från mor till unge, där avkomman lär sig ett beteende genom att observera sin mor, säger studiens huvudförfattare Alexis Levengood i universitetets forskningsnyhet.

Forskargruppen vill nu undersöka hur vanligt skalfisket är och om det ska betraktas som en specialiserad jaktstrategi. Fler observationer behövs också för att avgöra vilken roll mödrar, jämnåriga delfiner och självständig problemlösning spelar när tekniken sprids.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Naturen kan ändra tidsuppfattningen

Publicerad september 1, 2026 – av Redaktionen

En studie vid Åbo universitet visar att naturen kan ändra tidsuppfattningen hos människor. Exempelvis kan man känna en ökad känsla av tid och att vistas i naturmiljöer kan även hjälpa att se “den större bilden” av livet, särskilt när man är stressad.

Tiden kan för den moderna människan ofta kännas knapp med jobb, familj, vänner blandat med fritid och hushållssysslor. Även teknologi av olika slag kan göra att tidsuppfattningen känns smalare.


Artikeln publicerades ursprungligen i Nya Dagbladet den 11 maj 2024.


Psykologen Richardo Correia vid Åbo universitet i Finland menar att tid i naturen kan ändra hur man ser på tiden och på tidsuppfattningen generellt.

"Mot bakgrund av den ökande tidsbristen i moderna urbana samhällen, med allvarliga konsekvenser för människors hälsa och välbefinnande, hävdar jag att vi behöver en bättre förståelse för hur naturupplevelser formar vår tidsuppfattning och föreslår hur framtida forskning kan ge handlingsbara insikter för att bidra till att återställa ett hälsosammare och mer balanserat förhållande till tid och natur", skriver psykologen i People and Nature.

I studien jämfördes människors tidsupplevelser när de utförde olika uppgifter i både urbana och naturliga miljöer. Där upptäckte man att människor upprepade gånger kände en ökad känsla av tid när de befann sig i naturmiljöer, jämfört med stadsmiljöer.

Exempelvis var det mer troligt att uppfatta en promenad på landsbygden som längre, jämfört med en promenad i en stadsmiljö. Tiden upplevdes också gå långsammare när man utförde sysslor i naturliga miljöer jämfört med i staden.

Naturen är läkande

Orsaken till att tidsuppfattningen kan ändras genom vistelse i naturen skulle kunna vara att naturen faktiskt verkar läkande i många avseenden, där studier visat att det är bra för både hälsan och välbefinnandet att tillbringa tid i naturen.

Tidigare forskning har exempelvis visat att naturen verkar lugnande och hjälper till att flytta fokus från det omedelbara ögonblicket till våra framtida behov. Med andra ord hjälper naturen till att se den större bilden i livet istället för att fokusera på stress i nuet. Det skulle exempelvis kunna underlätta att prioritera handlingar så att man når långsiktiga mål snarare än att leva i ett tillstånd där man "bara försöker hålla huvudet ovanför vattenytan".

Vistelse i naturen verkar också göra att man blir mindre impulsiv, vilket gör att man lättare kan fördröja omedelbar tillfredsställelse till förmån för mer långsiktiga belöningar. En studie från 2020 visar även den att tidsmedvetenheten ökar när man utför sysslor i naturliga miljöer jämfört med i stadsmiljöer.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Så ser du skillnad på bi och geting

Publicerad augusti 31, 2026 – av Emil Fjellstedt
Montage med ett honungsbi till vänster och en vanlig geting till höger
Honungsbiet är brunare och tydligt hårigt, medan den vanliga getingen har en blankare gulsvart kropp och smalare midja.

Honungsbin är oftast brunare och tydligt håriga, medan getingar har en blankare gulsvart kropp och en smal midja. I augusti blir getingarna dessutom fler kring matbordet – men det finns enkla knep för att se vem som surrar förbi.

Den här jämförelsen gäller främst honungsbiet och våra vanliga sociala getingar. I Sverige finns drygt 300 biarter som kan se ganska olika ut, så naturen följer inte alltid en enkel färgmall.


Artikeln publicerades ursprungligen i Nya Dagbladet den 9 juli 2022.


Ofta räcker det ändå att titta på kroppen, midjan och vad insekten verkar vara intresserad av. Ett hårigt bi bland blommorna är sällan svårt att skilja från en blank geting som undersöker saftglaset.

Titta på midjan och behåringen

Getingen har den tydliga ”getingmidjan”: en smal förbindelse mellan fram- och bakkroppen. Den vanliga getingen är dessutom klart gulsvart, har förhållandevis lite hår och ser ofta blank ut.

Honungsbiet är kraftigare byggt och täckt av hår som hjälper det att samla pollen. Färgerna går mer i brunt, svart och guld än i getingens skarpa gula och svarta teckning. Äldre honungsbin kan vara mindre lurviga eftersom håren slits med tiden.

Maten avslöjar ofta getingen

Honungsbin söker framför allt nektar och pollen i blommor. Getingar äter också nektar och andra söta ämnen, men jagar samtidigt flugor, larver och andra smådjur som blir mat åt larverna i boet. Det är därför en geting kan dyka upp både vid läsken och den grillade maten.

Att ställa ut ett glas saft som test är däremot ingen bra idé – det kan locka dit fler getingar. Se i stället vad insekten redan gör och låt den flyga vidare utan hastiga rörelser.

Därför märks getingarna mer i augusti

Getingsamhället växer under sommaren och är som störst mot slutet av säsongen. Samtidigt förändras arbetarnas vardag. Tidigare har de jagat proteinrik föda åt larverna och i utbyte fått en sockerhaltig vätska från dem.

När larverna har utvecklats färdigt blir många arbetargetingar ”arbetslösa” och börjar söka socker på andra håll, förklarar Lunds universitets frågetjänst Fråga en biolog. Därför samlas de gärna kring saft, läsk, mogen frukt och annat sött under sensommaren.

Getingarna behöver alltså inte ha blivit argare. De är helt enkelt många och mer intresserade av vår mat. Täck över sötsaker, kontrollera öppna burkar och flaskor och undvik att vifta efter dem.

Honungsbiet lämnar ibland gadden

Ett honungsbis gadd kan fastna i människans hud och slitas loss när biet flyger därifrån. Getingens gadd fastnar normalt inte, vilket gör att getingen kan sticka flera gånger. Skillnaden gäller honungsbin – inte alla de hundratals andra biarter som finns i Sverige.

Om en gadd sitter kvar bör den skrapas bort så snart som möjligt, exempelvis med en nagel. De flesta stick går över av sig själva, men den som får svårt att andas eller känner sig svimfärdig ska ringa 112, enligt 1177.

Fakta: Bin och getingar

I Sverige finns drygt 300 arter av bin och omkring 50 arter i familjen getingar. Tolv av getingarterna är sociala och lever i samhällen med drottning och arbetare. De flesta svenska bin lever däremot ensamma.

Bin och getingar är viktiga i naturen. Bin hör till våra främsta pollinatörer, medan getingar både pollinerar blommor och håller efter andra insekter.

Allvarliga allergiska reaktioner efter stick är ovanliga. Ungefär en till tre personer avlider varje år i Sverige, huvudsakligen medelålders och äldre, enligt 1177:s kunskapsstöd.

Läs mer hos SLU Artdatabanken, Artfakta om getingar och 1177.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Så avslöjar doften att regnet är på väg

Publicerad augusti 28, 2026 – av Jan Sundstedt
Rosa paraply i ett regnigt och vått gatulandskap

Det går faktiskt att känna doften av regn innan de första dropparna faller. Näsan uppfattar då antingen ozon som förs ner av ovädrets fallvindar eller doftämnen som blåser in från ett område där regnet redan har börjat.

Det handlar alltså inte om att luktsinnet förutsäger vädret. Förklaringen är i stället att luft och doftämnen kan röra sig snabbare än själva regnskuren.

Två lukter är särskilt förknippade med ett annalkande oväder: den skarpa doften av ozon och den jordiga doft som brukar kallas petrichor.

Ovädrets luft kan nå fram först

Inför ett åskregn kan kraftiga fallvindar föra ner ozonrik luft från högre delar av atmosfären. Ozon har en skarp, något sötaktig lukt och kan därför märkas innan nederbörden når marken, förklarar atmosfärskemisten Louisa Emmons vid National Center for Atmospheric Research för Scientific American.

Doften kan även komma från regn som redan faller längre bort. När dropparna träffar torr jord, växter, asfalt eller sten frigörs ämnen som följer med vinden framför skuren. Den som står i vindriktningen kan därför känna lukten innan det börjar regna på den egna platsen.

Marken skickar upp doftämnen

Den jordiga regndoften fick namnet petrichor av forskarna Isabel Joy Bear och Richard Thomas i en Nature-studie 1964. Den består av ämnen som samlats på torra mineral- och lerytor och frigörs när ytan blir våt.

En viktig beståndsdel är geosmin, ett ämne som produceras av jordbakterier i släktet Streptomyces. Tillsammans med bland annat växtoljor bidrar det till lukten av våt jord.

MIT-forskare har visat hur doften kommer upp i luften. När en regndroppe träffar en porös yta fångas små luftbubblor i droppen. Bubblorna stiger och spricker, varpå mikroskopiska aerosoler med ämnen från marken kastas ut. Försöken visade att lätt och måttligt regn bildar fler sådana aerosoler än ett kraftigt skyfall.

Det intressanta är att de inte diskuterade mekanismen för hur doften kommer ut i luften. En hypotes är att den kommer från den mekanism som vi har upptäckt, säger MIT-forskaren Cullen Buie i universitetets forskningsnyhet.

Det är därför näsan ibland hinner före regnet. Den känner inte dropparna som är på väg, utan de kemiska spår som ovädrets vindar bär med sig – ozon från högre luftlager och petrichor från mark som redan har blivit våt.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.