Annons:

Pepparholm: ”Nordens största biologiska laboratorium”

Publicerad januari 19, 2025 – av Sofie Persson
Grönfläckig padda (Bufotes viridis) har bosatt sig på Pepparholm.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

183 590 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

På den konstgjorda ön Pepparholm frodas växt- och djurlivet utan någon mänsklig påverkan. Sedan ön skapades i samband med bygget av Öresundsbron 1999 har hundratals växtarter och flera djurarter påträffats, och nya arter upptäcks fortfarande.

Öresundsbron, även kallad Öresundsförbindelsen, invigdes den 1 juli 2000 och sträcker sig 15,9 kilometer mellan Malmö och Köpenhamn, både ovanför och även under Öresund via en tunnel.

Den ursprungliga planen för förbindelsen var att bygga den längs ön Saltholm. Detta hade dock krävt att bron antingen drogs rakt över ön eller att ön expanderades. På grund av risken för att störa öns naturliv övergavs dock planen, och beslutet fattades istället att anlägga en konstgjord ö söder om Saltholm.

Pepparholm, på danska Peberholm, designades av bro- och landskapsarkitekten Inger Berglund från Falun och anlades mellan 1995 och 1999. Ön fick sitt namn genom en namntävling i den danska tidningen Politiken.

Annons:

Brobyggandet mötte motstånd från flera håll, bland annat med argument om att det skulle störa vattnets fria flöde. Saltvatten, som är tyngre än sötvatten, flödar bättre i djupa områden. Pepparholm byggdes dock på ett grunt område som inte påverkade vattenflödet, och därtill grävdes Öresund ännu djupare för att förbättra det befintliga vattenflödet. Det uppgrävda materialet användes sedan för att bygga upp ön.

"Nordens största biologiska laboratorium"

Tunneln mot Köpenhamn börjar på Pepparholm, där både en järnväg och en motorväg passerar genom ön. Inga tåg stannar dock på ön, och motorvägens avfart får endast användas av personer med särskilt tillstånd. Det är endast biologer och personal från Öresundsbron som får besöka ön, som därmed fått ligga orörd från mänsklig påverkan sedan den upprättades.

Pepparholm ingår tillsammans med Saltholm och det omgivande havet i Natura 2000-område 142. Natura 2000 är ett nätverk av värdefulla naturområden inom EU med arter och naturtyper som anses särskilt skyddsvärda ur ett europeiskt perspektiv. Eftersom naturen på Pepparholm har fått utvecklas utan mänsklig inblandning eller naturvård ses ön också som ett experiment och har kallats för "Nordens största biologiska laboratorium".

Ovanliga arter

Pepparholm har idag ett rikt växt- och djurliv med hundratals växtarter och ett stort antal djurarter som har identifierats på ön.

Hårdkårel (Erysimum marschallianum) och Ängsnycklar (Dactylorhiza incarnata). Montage. Foto: Aleksej Yabs, Ivar Leidus/CC BY-SA 3.0

Även flera sällsynta arter har upptäckts på Pepparholm. Bland annat frodas den vilda och fridlysta orkidén ängsnycklar i kolonier på ön, efter att den först hittades 2004. År 2007 identifierades växterna äkta pimpinell, krypvide, strimsporre och strandiris (sibirisk iris). Totalt uppskattas ön hysa omkring 600 växtarter, enligt Natursidan. En annan ovanlig upptäckt är växten hårdkårel, som inte finns i vare sig Sverige eller Danmark, utan tros ha kommit med tåget från Finland, enligt statskanalen SVT.

År 2010 upptäcktes en hare på ön som tros ha tagit sig dit över isen. Fem år senare hittades vita kaniner, som enligt misstankar kan ha släppts ut från en bil. Dessutom häckar gråhäger, brun kärrhök och pilgrimsfalk på Pepparholm, som är populär även bland andra fågelarter. Totalt häckar omkring ett 40-tal olika arter på ön.

Den sällsynta grönfläckiga paddan upptäcktes på ön år 2005. Arten förekommer annars endast på ett fåtal platser i Danmark och längs Skånes västkust. Ett stort antal insektsarter har också identifierats, inklusive över 300 skalbaggsarter och mer än 400 fjärilsarter. Även den sällsynta och giftiga luffarspindeln har hittats på Pepparholm.

Skedstork (Platalea leucorodia). Foto: Andreas Trepte/CC BY-SA 2.5

Nya arter upptäckts varje år

Varje år inventerar biologer och botaniker Pepparholm och man fortsätter att upptäcka nya arter. År 2023 noterades att en koloni med skedstorkar hade börjat röra sig i området, något Natursidan rapporterade om. Året därpå, 2024, identifierades gräshoppsarten Aiolopus thalassinus, som är helt ny för Danmark. Dessutom hittades de sällsynta växtarterna kvastfibbla och ölandskungsljus under samma period.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Krukväxter som klarar det nordiska mörkret

Publicerad Igår 08:06 – av Redaktionen

När vintermörkret sänker sig över Norden är det inte bara människor som påverkas – utan även våra krukväxter. Men för den som väljer rätt finns det växter som klarar sig utmärkt i mörka förhållanden.

Nu börjar den mörkaste tiden på året och det kan innebära fler svårigheter för den växtintresserade. En hel del krukväxter kräver nämligen sin beskärda del av solljuset, något det inte finns gott om under den svenska vintern.

Det är bra att tänka till lite extra under vintern för krukväxterna. Bland annat bör man undvika gödning för vår- och sommarblommande växter eftersom de behöver vila under den mörka perioden. Bladkrukväxter kan dock få sin dos näring då och då. Flytta gärna krukorna om det är dags för vädring, då de ogillar kalla drag.

Växtbelysning kan ibland vara att föredra på vintern, beroende på hur mycket ljus man kan erbjuda växterna samt förstås vad det är för växt. Vissa växter mår också bra av att få en dusch med vattenspray för att hålla fukten.

Annons:

Att ha växter i hemmet har ett flertal hälsofördelar, bland annat kan de hjälpa till att rena luften från skadliga ämnen, men också minska stress. För den som vill undvika dyr växtbelysning, oro eller rent av vill ha lättskötta växter finns det dock en hel del som tål lite mörker, något som Land.se skrivit om.

Gullranka (Epipremnum aureum)

Foto: Yazid N/Unsplash

Lättskött är definitivt ett ord att beskriva gullrankan med. Den växer snabbt, angrips sällan av skadedjur och har överlevnadsinstinkter på vintern. Inte nog med det – den kan också minska halten av kemiska gaser inomhus. Växtsaften kan vara irriterande så den bör hållas på säkert avstånd från barn, hundar och katter.

Benjaminfikus (Ficus benjamina)

Foto: In Memoriam: Andy / Andrew Fogg/CC BY 2.0

Det tropiska trädet vill gärna inte ha drag och inte för mycket sol, men har däremot låga ljuskrav och man får inte glömma bort vattningen – då blir benjaminfikusen ledsen.

Fredskalla (Spathiphyllum wallisii)

Montage. Foto: Outi Marjaana, Elena Golovchenko/Pexels

Denna vackra växt är känd för sin förmåga att rena luften från skadliga ämnen, något som exempelvis Nasa forskat kring. I den studien kom man fram till att växten bland annat kan minska det giftiga ämnet bensen med så mycket som 79,5 procent under bara 24 timmar.

I en annan studie som utfördes av forskare vid University of Birmingham, testade man tre vanliga krukväxter, däribland fredskalla, om de kunde hjälpa till att ta bort luftföroreningar i hemmet. Alla tre plantor visade sig vara effektiva mot luftföroreningar, där de tog bort omkring hälften av kvävedioxiden som de exponerades för - på endast en timme.

Fredskallan är lättskött och klarar av att stå mörkt. Växten kan blomma året om, men står den för mörkt kan blommorna förstås utebli fram till våren.

Garderobsblomma (Zamioculcas zamiifolia)

Montage. Foto: WeFt, feey/CC BY-SA 3.0

Denna gröna, ståtliga växt heter egentligen zamiakalla, men går ofta under sitt mer kända namn garderobsblomma – eftersom den går att ha vart som helst, även i garderoben. Den klarar både ljusa och mörka förhållanden samt olika temperaturer, då den helt enkelt anpassar sig till sin omgivning.

Svärmors tunga (Dracaena trifasciata)

Foto: Olha Ruskykh/Pexels

Förr i tiden var det vanligt att dessa växter gick i arv från generation till generation – så pass tålig är svärmorstunga. Den passar också perfekt för den som inte har så mycket tid att sköta sina växter, den kräver inte så mycket vatten utan man ska snarare vara noga med att inte övervattna den. Den tål både solljus och skugga, men kan få förändrade färger på bladen beroende på ljusnivå. Även denna växt är en höjdare på att rena luften.

Paradisträd (Crassula ovata)

Foto: Lucie Hošová/Unsplash

Trots sitt afrikanska ursprung är denna växt utomordentligt lämplig för det nordiska klimatet. Den kan klara temperaturer från 30 grader ner till noll. Den spar också vatten i bladen och stammen, därför bör man inte vattna för mycket.

Ampellilja (Chlorophytum comosum)

Foto: Ravi Kant/Pexels

Denna växt är också känd för att suga åt sig farliga ämnen i luften, men är också en fin luftfuktare. Den ställer inga större krav på sin skötare utan är både tålig och klagar sällan. Bäst är det om den får vara i rumstemperatur året om.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

”Den stora älgvandringen” lindrar stress och ångest

Publicerad november 14, 2025 – av Redaktionen

SVT:s naturprogram hjälper miljontals tittare att koppla av och känna närhet till naturen – trots att upplevelsen är digital, visar en studie från SLU.

Den stora älgvandringen är ett program där man varje år livesänder älgarnas vårvandring i Kullberg i Ångermanland. Under 20 dagar får man följa älgarnas väg över skog och simmandes över Ångermanälven. Programmet lockar miljoner svenskar varje år, och även i andra länder.

Nu har forskare vid SLU har undersökt hur tittarna påverkas av älgprogrammet. Genom enkäter som spridits via sociala medier och programmets livechatt har över 2000 personer beskrivit sina upplevelser. Resultaten, som publicerats i tidskriften People and Nature, visar att programmet skapar en stark känsla av lugn och naturkontakt.

Tittarna beskriver hur ljudet av vind, fåglar och regn ger en känsla av närvaro, och hur den långsamma rytmen i sändningen hjälper dem att varva ner. Många upplever att programmet påminner om barndomsminnen, tidigare naturupplevelser eller platser de har en personlig koppling till, säger forskaren Minh-Xuan Truong i ett pressmeddelande.

Annons:

Lindrar ångest

Programmet är ett typiskt exempel på så kallat "slow-tv", där man helt enkelt följer älgarna i naturens takt utan någon kommentator, snabba klipp eller dramatisk musik.

Det som gör upplevelsen så verklighetsnära är framför allt de naturliga ljuden. Älvens brus, fågelsång och vindens sus skapar en känsla av att faktiskt befinna sig på platsen. Vissa tittare uppgav till och med att de kunde känna doften av regn eller granskog.

Att programmet inte är redigerat uppskattas också. Ibland syns djur, ibland inte – precis som när man vandrar i skogen på riktigt.

Studien visar att tystnaden, de långsamma bilderna och naturens skönhet fungerar som en paus från vardagens stress. Flera deltagare i undersökningen beskrev hur programmet lindrar huvudvärk och ångest, medan andra framhöll den lugnande effekten av att se djur i sin naturliga miljö.

Ersätter inte verkliga naturupplevelser

De som tittar uppger generellt att de känner en stark koppling till naturen. Känslan var särskilt uttalad hos personer som ofta vistas utomhus och är miljöengagerade. Kopplingen till naturen tenderade också att öka med åldern. Även livechatten uppskattas under programmets gång, då många upplever att det skapar en känsla av gemenskap.

Forskarna betonar att digitala naturupplevelser aldrig kan ersätta att själv vara ute, men att de kan fungera som ett viktigt komplement.

Digitalt friluftsliv verkar kunna främja återhämtning och naturkontakt på ett liknande sätt som upplevelser i den verkliga naturen. Det kan förstås aldrig ersätta verkliga naturupplevelser men det kan vara ett viktigt komplement, särskilt för personer som har svårt att ta sig ut, sade Truong.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Svenskarna splittrade om plastfri gurka

Publicerad november 13, 2025 – av Redaktionen

En ny typ av ätbar skyddsfilm som ska ersätta plast för grönsaker har testats i svenska butiker med varierande resultat. Nu ska projektet utvärderas för att avgöra om konceptet får en plats i livsmedelshandeln.

Skyddsfilmen är gjord på havreolja och rapsolja som sedan sprayas på grönsaken eller frukten, där den bildar en skyddande hinna. Skyddsfilmen är väldigt tunn och är endast 10–15 mikrometer tjock, samt doft- och smakfri – men den är fullt ätbar och tanken är också att den ska ätas.

Det är det svenska startupföretaget Saveggy som tagit fram den ätbara skyddsfilmen tillsammans med forskare vid Lunds universitet. Under oktober fick cirka 700 Ica-butiker i södra och västra Sverige möjlighet att sälja gurkan i ett pilotprojekt.

Projektet ska nu utvärderas, men redan nu har man fått en hel del reaktioner på den naturliga skyddsfilmen. Många svenskar gillar att man minskar användningen av plast och att skyddsfilmen är miljövänlig, andra är dock mer skeptiska. Att skyddsfilmen ska ätas är inte alltid populärt och många frågar sig vad det egentligen innehåller.

Annons:

Att vi nu har kommit ut på bredare front gör att fler får möjlighet att testa gurkan och bilda sig en egen uppfattning. Vi välkomnar diskussionen och har stor respekt för att alla inte omfamnar något nytt direkt. I sociala kanaler ser vi ibland spekulationer som inte alltid bygger på fakta. Många har också hört av sig för att få veta mer, vilket vi ser som något positivt, säger Martin Alexandersson, vd på Saveggy, till Land.se.

På Ica kommer man nu att utvärdera pilotprojektet och gurkorna kommer inte att säljas längre, men man vittnar däremot om att det funnits en hel del positiva reaktioner.

Vi analyserar nu resultaten från piloten för att därefter fatta beslut om nästa steg. Vi ser dock flera positiva indikationer både från många av de handlare som testat och även konsumenterna, säger Maria Gustavsson, som är innovationschef på Ica.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Nattaktiva insekter minskar kraftigt – ljusföroreningar pekas ut som boven

Publicerad november 11, 2025 – av Redaktionen

Med hjälp av väderradar har forskare från Keele University kartlagt insektsrörelser i Storbritannien. Resultaten pekar på att artificiell belysning utgör ett allvarligt hot mot de nattflygende arterna och den biologiska mångfalden.

I studien, som publicerats i Global Change Biology, har man kartlagt hur insekter rör sig över Storbritannien genom att använda sig av radarsystem som används för att spåra nederbörd och stormar. Studien analyserade radar­data från över 35 000 kvadratkilometer, som samlats in mellan 2014 och 2021.

Resultaten visade att antalet dagsaktiva insekter varit relativt stabilt eller till och med ökat i de södra regionerna. Däremot kunde man se att de nattaktiva insekterna minskat kraftigt under perioden, och då särskilt i de norra delarna. Främst hade de minskat sedan 2016 och i de områden med ljusföroreningar från lampor. Även på dagen fanns mindre insekter i dessa områden.

Den nya studien stödjer också tidigare fynd när det gäller nattaktiva insekter och ljusföroreningar – att 31 procent av nattfjärilar minskade mellan åren 1969 och 2016, vilket delvis berodde på ökade ljusföroreningar.

Annons:

Detta är en av de första studierna som visar hur dag- och nattaktiva insekter påverkas på olika sätt och hur deras livsmiljöer påverkar dessa mönster. Det är ett viktigt steg mot att förstå var bevarandearbetet bör fokuseras, säger studiens huvudförfattare Dr Mansi Mungee i ett pressmeddelande.

Den största mängden insekter fanns i skogsområden, gräsmarker och städer – samtidigt som jordbruksmark och platser där artificiell belysning var stark hade de lägsta nivåerna. Detta kan förklaras med att denna mark har förlorat naturligt vilda växter samt har en ökad användning av bekämpningsmedel och konstgödsel.

Forskarna förklarar att även om insekter är små är deras inverkan på ekosystemen enorm. De pollinerar grödor, bryter ner avfall och är en viktig födokälla för fåglar, fladdermöss och andra vilda djur. Förändringar i deras antal kan få ringverkningar i hela ekosystem. Forskarna tror dock att denna typ av studier med väderradar kan utgöra en revolution inom naturvården.

Leddjur utgör cirka 80 procent av alla kända djurarter, men vi har saknat konsekventa, storskaliga verktyg för att övervaka dem. Denna nya metod baserad på väderradar förändrar det, säger Dr Ryan Neely.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.