Annons:

Pepparholm: ”Nordens största biologiska laboratorium”

Publicerad 19 januari 2025 – av Sofie Persson
Grönfläckig padda (Bufotes viridis) har bosatt sig på Pepparholm.
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 61 800,00 SEK 82% Mål: 75 000,00 SEK

På den konstgjorda ön Pepparholm frodas växt- och djurlivet utan någon mänsklig påverkan. Sedan ön skapades i samband med bygget av Öresundsbron 1999 har hundratals växtarter och flera djurarter påträffats, och nya arter upptäcks fortfarande.

Öresundsbron, även kallad Öresundsförbindelsen, invigdes den 1 juli 2000 och sträcker sig 15,9 kilometer mellan Malmö och Köpenhamn, både ovanför och även under Öresund via en tunnel.

Den ursprungliga planen för förbindelsen var att bygga den längs ön Saltholm. Detta hade dock krävt att bron antingen drogs rakt över ön eller att ön expanderades. På grund av risken för att störa öns naturliv övergavs dock planen, och beslutet fattades istället att anlägga en konstgjord ö söder om Saltholm.

Pepparholm, på danska Peberholm, designades av bro- och landskapsarkitekten Inger Berglund från Falun och anlades mellan 1995 och 1999. Ön fick sitt namn genom en namntävling i den danska tidningen Politiken.

Annons:

Brobyggandet mötte motstånd från flera håll, bland annat med argument om att det skulle störa vattnets fria flöde. Saltvatten, som är tyngre än sötvatten, flödar bättre i djupa områden. Pepparholm byggdes dock på ett grunt område som inte påverkade vattenflödet, och därtill grävdes Öresund ännu djupare för att förbättra det befintliga vattenflödet. Det uppgrävda materialet användes sedan för att bygga upp ön.

"Nordens största biologiska laboratorium"

Tunneln mot Köpenhamn börjar på Pepparholm, där både en järnväg och en motorväg passerar genom ön. Inga tåg stannar dock på ön, och motorvägens avfart får endast användas av personer med särskilt tillstånd. Det är endast biologer och personal från Öresundsbron som får besöka ön, som därmed fått ligga orörd från mänsklig påverkan sedan den upprättades.

Pepparholm ingår tillsammans med Saltholm och det omgivande havet i Natura 2000-område 142. Natura 2000 är ett nätverk av värdefulla naturområden inom EU med arter och naturtyper som anses särskilt skyddsvärda ur ett europeiskt perspektiv. Eftersom naturen på Pepparholm har fått utvecklas utan mänsklig inblandning eller naturvård ses ön också som ett experiment och har kallats för "Nordens största biologiska laboratorium".

Ovanliga arter

Pepparholm har idag ett rikt växt- och djurliv med hundratals växtarter och ett stort antal djurarter som har identifierats på ön.

Hårdkårel (Erysimum marschallianum) och Ängsnycklar (Dactylorhiza incarnata). Montage. Foto: Aleksej Yabs, Ivar Leidus/CC BY-SA 3.0

Även flera sällsynta arter har upptäckts på Pepparholm. Bland annat frodas den vilda och fridlysta orkidén ängsnycklar i kolonier på ön, efter att den först hittades 2004. År 2007 identifierades växterna äkta pimpinell, krypvide, strimsporre och strandiris (sibirisk iris). Totalt uppskattas ön hysa omkring 600 växtarter, enligt Natursidan. En annan ovanlig upptäckt är växten hårdkårel, som inte finns i vare sig Sverige eller Danmark, utan tros ha kommit med tåget från Finland, enligt statskanalen SVT.

År 2010 upptäcktes en hare på ön som tros ha tagit sig dit över isen. Fem år senare hittades vita kaniner, som enligt misstankar kan ha släppts ut från en bil. Dessutom häckar gråhäger, brun kärrhök och pilgrimsfalk på Pepparholm, som är populär även bland andra fågelarter. Totalt häckar omkring ett 40-tal olika arter på ön.

Den sällsynta grönfläckiga paddan upptäcktes på ön år 2005. Arten förekommer annars endast på ett fåtal platser i Danmark och längs Skånes västkust. Ett stort antal insektsarter har också identifierats, inklusive över 300 skalbaggsarter och mer än 400 fjärilsarter. Även den sällsynta och giftiga luffarspindeln har hittats på Pepparholm.

Skedstork (Platalea leucorodia). Foto: Andreas Trepte/CC BY-SA 2.5

Nya arter upptäckts varje år

Varje år inventerar biologer och botaniker Pepparholm och man fortsätter att upptäcka nya arter. År 2023 noterades att en koloni med skedstorkar hade börjat röra sig i området, något Natursidan rapporterade om. Året därpå, 2024, identifierades gräshoppsarten Aiolopus thalassinus, som är helt ny för Danmark. Dessutom hittades de sällsynta växtarterna kvastfibbla och ölandskungsljus under samma period.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Befarades utdöd – levde nära människor

Publicerad Igår 07:10 – av Markus Andersson
En bangkatrögloris med stora ögon och gråbrun päls klamrar sig fast vid grenar bland gröna blad.
En räddad bangkatrögloris återutsätts på ön Bangka. Arten har länge varit känd av lokalbefolkningen trots att den saknats i den vetenskapliga dokumentationen.

Bangkatröglorisen, en giftig primat som befarades utdöd efter att länge ha saknats i den vetenskapliga dokumentationen, har hela tiden funnits kvar på den indonesiska ön Bangka. För invånarna var arten aldrig förlorad.

Länge fanns oron att arten hade dött ut. Vetenskapliga belägg från Bangka finns från 1930-talet, men sedan dess har tröglorisen bara sporadiskt dykt upp i forskningen.

Invånarna på Bangka har däremot länge känt till djuret och mött det nära sina hem, i trädgårdar, längs vägkanter och på elledningar. När de hittat trögloriser som behövt hjälp har de ringt Alobi Wildlife Rescue Center, som i över tio år har räddat och vårdat djuren på ön.

Arten hittade tillbaka till forskningen via Alobi, inte genom någon ny expedition. När Timon Glaw från djurparken Haus des Meeres i Wien besökte avelscentret Taman Safari Prigen på Java fick han höra av naturvårdaren Jochen Menner att bangkatröglorisen räknades som försvunnen, möjligen utdöd. Menner förmedlade kontakten med Alobi, som redan hade flera års dokumentation från räddningar efter larm från invånare och myndigheter.

Alobi, Haus des Meeres och Taman Safari Prigen sammanställde sedan materialet i en ny studie i tidskriften Spixiana. Mellan 2015 och 2025 tog Alobi hand om fler än 90 individer. Av dem tillfrisknade 86, och de släpptes ut på sju platser i större skogsfragment på Bangka. Det uppger naturorganisationen Re:wild, som har uppmärksammat arbetet. Djuren har räddats i alla fyra administrativa områden på ön och i staden Pangkal Pinang.

— Bangkatröglorisen är inte förlorad, men arten är fortfarande mycket nära utrotning, säger Langka Sani, direktör för Alobi, i Re:wilds pressmeddelande.

Livsmiljön har krympt på grund av illegal tennbrytning och omfattande röjning för oljepalmsplantager. Bebyggelse, vägar och elledningar utgör ytterligare hot, och tröglorisen drabbas även av handeln med sällskapsdjur.

Studiens författare föreslår ett bevarandeprogram med skydd av livsmiljön och fortsatta kontrollerade utsättningar. Nästa steg är inventeringar, genetiska studier och uppföljning av hur de utsläppta djuren klarar sig i skogen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Odlad lax får kycklingrester i fodret

Publicerad 26 oktober 2026 – av Markus Andersson

Europas största laxproducenter går över till kycklingbiprodukter i laxfodret för att pressa kostnaderna. Vad fisken fått i sig behöver inte stå på förpackningen.

Lerøy Seafood Group har fört in bearbetade biprodukter från fjäderfä i fodret vid samtliga havsbaserade laxodlingar, medan Mowi förbereder samma sak i Norge och Skottland, rapporterar Financial Times.

Skälet är pengar. Priset på fiskmjöl har nästan fördubblats på två år, enligt FT, och råvaror från fjäderfä kostar mindre än hälften så mycket per ton. Lerøy började introducera kycklingbiprodukter i laxfodret 2025. Nu används de vid samtliga av bolagets havsbaserade laxodlingar, enligt Financial Times.

Till skillnad från ingredienser i livsmedel behöver innehållet i fiskfoder inte deklareras på konsumentförpackningen.

Konsumenterna är skeptiska. I en undersökning från matforskningsinstitutet Nofima bland konsumenter i Frankrike och Storbritannien bedömdes kyckling klart mest negativt av fem fodertyper. Laxen värderades mer positivt när deltagarna inte fick veta vad fodret innehöll.

— Kyckling väcker stark skepsis och förknippas med onaturlighet och avsky, säger forskaren Florent Govaerts.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Vargfamilj har etablerat sig i Roslagen

Publicerad 24 oktober 2026 – av Emil Fjellstedt
Vargvalpar på en grusväg omgiven av gräs och skog.
Sex vargvalpar dokumenterades av länsstyrelsens viltkameror i augusti. Nu har Bornanreviret fastställts, men hur stor familjen är i dag är inte klarlagt.

Länsstyrelsen i Stockholm har fastställt att norra Norrtälje kommun har ett nytt vargrevir. Myndigheten råder den som har får, hund eller katt i trakten att stängsla och hålla uppsikt.

Reviret har fått namnet Bornanreviret. Beskedet kunde komma först när den officiella inventeringen av varg och lodjur hade startat den 1 oktober och observationerna hade kvalitetssäkrats, berättar vilthandläggaren Mikael Fransson för Norrtelje Tidning.

I flera år har länsstyrelsen följt en ensam varg i kommunens norra delar. I vintras fick den sällskap. Paret började dock gå tillsammans så sent under inventeringen att underlaget inte räckte för att slå fast ett revir.

Då rörde sig de två vuxna vargarna i ett stort område från Väddö och västerut in i Uppsala län. Länsstyrelsen satte upp viltkameror, och i augusti publicerade myndigheten bilder och filmer som visade sex vargvalpar tillsammans.

DNA-analyser visar att föräldrarna kommer från Västmanlands län. Tiken är född i Tinäsetreviret och hanen i Kesbergsreviret. Var filmerna spelades in lämnas inte ut, eftersom uppgifterna skyddas enligt artskyddsförordningen.

Hur långt reviret sträcker sig är ännu inte klart. Under inventeringen samlar länsstyrelsen bland annat in DNA från spillning, urin och hår. Det ska enligt myndigheten ge en tydligare bild av vilka vargar som finns i området och hur stort reviret är.

Allmänheten har under de senaste tolv månaderna rapporterat in 134 vargobservationer i Norrtälje kommun. Länsstyrelsen har bedömt 80 av dem som varg, enligt Skandobs-siffror som skattefinansierade statskanalen SVT har publicerat.

Stängsel och råd till djurägare

För den som har får och getter handlar det i första hand om stängsel. Fransson hänvisar till länsstyrelsens kostnadsfria rådgivning.

Hundägare uppmanas att ha hunden kopplad, och katter bör hållas inomhus eller under uppsikt.

Enligt Fransson lämnar fjolårets valpar reviret i april och maj. De unga vargarna kan då dyka upp i samhällena, och i september flyttar nästa omgång ut.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Med rovdjur som grannar – här söker de lösningarna

Publicerad 23 oktober 2026 – av Jan Sundstedt
Björnen är ett av rovdjuren som omfattas av det svenska projektet Living Side By Side.

Det svenska projektet Living Side By Side ska samla och sprida praktiska lösningar från olika delar av Europa, så att människor kan leva nära stora rovdjur.

Projektet startades för omkring ett år sedan av de svenska naturfotograferna Staffan Widstrand och Magnus Lundgren. Sedan dess har de rest till platser där närheten till rovdjur fungerar.

Båda har bakgrund i rewildingprojekt och drev tidigare "Sweden's Big Five", som förmedlar fakta, bilder och berättelser om Sveriges stora rovdjur till medier och beslutsfattare och lyfter samexistens. Där räknas människan som det femte rovdjuret, vid sidan av björn, varg, lodjur och järv. Genom det arbetet mötte de ett stort intresse i andra europeiska länder för rovdjuren och för frågan hur man lever nära dem.

Det nya projektet utgår från möjligheterna snarare än konflikterna. I en intervju med Natursidan beskriver Magnus Lundgren målet som att visa vad rovdjuren kan betyda för en bygd och hur människor där lever med dem.

— Vi vill inte bara att det pratas om problemen, säger han.

Living Side By Side omfattar varg, björn, lodjur, iberiskt lodjur, guldschakal och järv.

Från stängsel till naturturism

Bland de exempel som projektet hittills lyfter finns befintliga lokala lösningar i flera länder. Två av dem handlar om att skydda boskapen, och det ena finns på hemmaplan i Sverige. Där kan svenska fårägare enligt Living Side By Side få ekonomiskt stöd av WWF och hjälp av Svenska Rovdjursföreningen att sätta upp rovdjursavvisande stängsel.

I Italien används boskapsvaktande hundar av rasen Maremmano-Abruzzese med framgång. Enligt Living Side By Side har björn och varg där blivit en del av vardagen och en tillgång för lokalsamhällena.

Enligt Lundgren möter projektet i många regioner en lokalbefolkning som ser anpassningen som sin egen uppgift, till exempel genom att hålla fåren inne nattetid eller låta en hund vakta dem.

— Det är en lite annorlunda inställning än att den enda lösningen är att ta bössan och skjuta djuren, säger Magnus Lundgren.

Ett annat spår är naturturism. I Bulgarien har en by med nedlagd gruva börjat ta emot besökare som kommer för naturen och guldschakalen. Lundgren har själv fotograferat i området.

— De har gamar, vargar, örnar och guldschakaler där, säger han.

I det fortsatta arbetet ska Widstrand och Lundgren enligt projektets webbplats träffa lantbrukare, markägare, jägare, biodlare, renskötare, hunduppfödare och naturturismföretagare i minst åtta europeiska länder.

Projektet vill också koppla ihop organisationer och nätverk i olika länder, så att lokala lösningar kan spridas till andra platser. De vill dessutom nå media och beslutsfattare.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.