Annons:

Forskare: ”Ormar kan vara hållbart köttalternativ”

Publicerad juni 12, 2024 – av Sofie Persson
Nätpyton är en av de arter som anses vara en "hållbar proteinkälla".

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

210 950 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Ormar kan vara ett hållbart alternativ som proteinkälla för att nå uppsatta klimatmål, hävdar forskare vid olika universitet. Bland annat pekar man på ormars förmåga att fasta under längre tid utan inverkan på kroppsvikt eller hälsa.

I Asien är det inte ovanligt att föda upp ormar för mat och det finns en väletablerad kultur med bland annat ormfarmer i många länder.

I en studie, som publicerats i Scientific Reports, har man undersökt arterna Burmesisk pyton och nätpyton som resurs för livsmedelsproduktion. Forskare från institutioner som Macquarie University i Australien, University of Oxford i Storbritannien och Vietnamese Academy of Sciences and Technology har studerat över 4600 ormar på gårdar i Thailand och Vietnam.

Resultaten visar att ormar växer snabbt under en tolvmånadersperiod, med särskilt snabb tillväxt för honorna. Medan Burmesisk pyton kan nå en längd på nära fyra meter, kan nätpyton bli upp till sju meter lång och anses vara världens längsta orm. Dessutom kräver ormar mindre mat från traditionella proteinkällor såsom kyckling, nötkött, fläsk och lax.

Behövs mer forskning

Det mest anmärkningsvärda fyndet från studien var dock ormarnas förmåga att fasta under långa perioder. Forskarna upptäckte att ormar kunde fasta i upp till 127 dagar utan att förlora signifikant kroppsvikt eller hälsa. Det menar man skulle kunna bidra till en mer klimathållbar livsmedelsförsörjning,

"Förmågan hos fastande pytonormar att reglera metaboliska processer och upprätthålla kroppskonditionen förbättrar livsmedelssäkerheten i instabila miljöer, vilket tyder på att pytonormsodling kan erbjuda ett flexibelt och effektivt svar på global livsmedelsosäkerhet", skriver forskarna i studien.

Forskarna menar dock att detta främst gäller i länder där reptiler redan är en del av matkulturen, men däremot konstaterar man att ormar skulle kunna vara mer effektiva inom massindustrin för animaliskt protein.

"För att utnyttja denna potential behöver vi omgående mer forskning om reptilernas jordbrukspotential och de mest effektiva och humana sätten att producera denna nya grupp av boskapsdjur", skriver man.

Fakta: Nätpyton (Malayopython reticulatus) och Burmesisk pyton (Python bivittatus)

Båda arterna lever i Sydostasien, men Burmesisk pyton har etablerat sig i Florida i USA efter att ha rymt från fångenskap.

Arterna är ogiftiga, men är så kallade "kramormar" som kväver sina byten till döds genom att ringla sin kropp omkring dem. Främst äter de fåglar och däggdjur i varierande storlekar som exempelvis gnagare, primater eller grisar. Bland de största dokumenterade bytesdjuren man känner till för nätpyton är en svältande malajbjörn på 23 kilogram. Burmesisk pyton har dokumenterats äta alligatorer i Florida.

Det har hänt att båda arter dödat människor, men oftast i samband i fångenskap när djuren exempelvis varit husdjur.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Varg fångad på film som tjuv – stal bete från krabbfällor

Publicerad november 29, 2025 – av Redaktionen

I den kanadensiska kuststaden Bella Bella hade man ett problem med invasiva krabbor – och satte ut fällor för att få bukt med dem. Problemet var att någon hela tiden stal bytet. Bland de misstänkta fanns uttrar, sälar och björnar - men den verkliga tjuven visade sig vara betydligt listigare.

I Bella Bella i Kanada, som ligger i provinsen British Columbia i den sydvästra delen av landet, har man haft ett problem med strandkrabbor. Denna art är invasiv i området och sedan 2021 har man därför satt upp fällor för att försöka begränsa populationen.

Fällorna var utplacerade med bitar av sill och sjölejon som bete. De placerades delvis på grunt vatten, men också på djupare nivåer. Men från och med år 2023 började fällorna förstöras och tömdes på bete upprepade gånger. På de trasiga burarna fanns det märken efter tänder.

För de fällor som låg placerade på lågt vatten gissade man att antingen varg eller björn var boven, eftersom de låg lättillgängligt och även exponerat. Men man kunde inte förstå vad som tog de djupare fällorna.

Vi antog att vargar eller björnar kom åt dessa fällor eftersom de var ganska lättillgängliga vid lågvatten, säger ekologen Kyle Artelle till The Guardian. Men vi kunde bara inte lista ut vad som attackerade de djupare fällorna.

"Kunde inte tro våra ögon"

Misstanken landade på uttrar eller sälar, men för att få klarhet i saken satte man ut viltkameror vid några av fällorna. Redan dagen efter fångades boven på film, och förvånade aktivisterna.

Filmen visar en varghona som simmar i land med en flottör mellan tänderna, en flottör som är bunden till en fälla. Hon drar den upp på stranden för att få en bättre vinkel på repet och drar i linan tills krabbfällan kommer upp från djupet. Strax därefter kommer hon åt betesbehållaren och smiter iväg med godsakerna inuti.

Vi kunde inte tro våra ögon. Det var en lycklig slump att vi faktiskt fångade detta beteende på film. Och det var helt enkelt inspirerande, säger Artelle vars fynd publicerats i den vetenskapliga tidskriften Ecology and Evolution.

Lever i samspel med varg

I större delen av provinsen har man haft stora problem med varg som också jagas frekvent, men inte i just det här området. Bella Bella är centrum för den inhemska befolkningen Heiltsuk, och där finns en ovanlig underart av varg, nämligen den så kallade kustvargen (Canis lupus columbianus) – även kallad British Columbia-vargen. De trivs i marina miljöer och äter främst lax, skaldjur och sälar. I Bella Bella jagar man inte varg, utan lever i samspel med rovdjuret.

Det finns en flock som lever i utkanten av staden. De har levt med människor i tusentals år, men de har skapat en påfallande annorlunda relation, säger Artelle och tillägger att det karga, tätt skogbevuxna landskapet och havslandskapet ”möjligen är en av de få platser i världen där vargar kan vara vargar fullt ut”.

Artelle menar att det karga, tätt skogbevuxna landskapet och havslandskapet ”möjligen är en av de få platser i världen där vargar kan vara vargar fullt ut”. Dock att beteendet är en "helt ny dimension" som man tidigare inte varit medvetna om.

Detta ger oss en ny aspekt av vad det innebär att vara en varg och väcker en större fråga: vad mer kan de göra?

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

75-åriga albatrossen kan bli fågelmor igen

Publicerad november 27, 2025 – av Redaktionen
Albatrossen Wisdom är fortfarande att räkna med - 75 år ung.

Laysanalbatrossen Wisdom har återvänt till Midwayöarna i Stilla havet. Den 75-åriga fågeln kan slå sitt eget rekord som världens äldsta fågelmor om årets häckning lyckas.

Wisdom ringmärktes första gången 1956 efter att hon lagt ett ägg. Eftersom laysanalbatrosser inte häckar före fem års ålder var hon redan då minst fem år gammal.

Nu är hon tillbaka på platsen där legenden om Wisdom en gång startade - på Midwayöarna i nordvästra Hawaiiökedjan.

Enligt personalen på naturreservatet Midway Atoll i centrala Stilla havet anlände hon något tidigare än vanligt i år, medan hennes partner från förra säsongen ännu inte dykt upp.

I fjol lade hon ett ägg för första gången på fyra år. Om det blir några ägg i år vet man inte, men skulle så vara fallet slår hon sitt eget rekord som den äldsta fågelmodern i världen.

Under sin livstid beräknas Wisdom ha producerat mellan 50 och 60 ägg, varav uppskattningsvis 30 ungar har blivit flygfärdiga.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Finland tillåter vargjakt nästa år

Publicerad november 22, 2025 – av Redaktionen

Den finska regeringen presenterade på torsdagen ny lagstiftning som tillåter stamvårdande vargjakt nästa år. 65 vargar ska skjutas nästa år.

Naturresursinstitutet uppskattade tidigare i höstas att det finns cirka 430 vargar i Finland och att den har ökat med 46 procent det senaste året. Den kraftiga ökningen har gjort att regeringen nu vill tillåta jakt för att minska problemen.

Jord- och skogsbruksminister Sari Essayah motiverar beslutet med att vargarna rör sig allt närmare bebyggda områden.

Målet är en lagstiftning som på ett hållbart och långsiktigt sätt kan minska på de problem som vargen orsakar, säger hon till finska statskanalen Yle.

Martin Hägglund, ordförande för viltrådet i Egentliga Finland, välkomnar förslaget.

Det finns för mycket varg i vissa delar av Finland. Därför har vi problem som vi måste åtgärda, säger han.

Men miljöorganisationen Natur & Miljö är kritisk. Enligt verksamhetsledaren Jonas Heikkilä är vargstammen inte tillräckligt livskraftig för jakt. Han menar att vargstammen bör ligga på omkring 500 individer för att klassas som livskraftig.

Nu känns det bara som att regeringen driver igenom regionalpolitik, säger han.

Lagändringarna möjliggörs genom att EU:s ministerråd i somras nedgraderade vargens skyddsstatus från strikt skyddad till skyddad. Ändringarna ska träda i kraft i januari 2026 efter behandling i riksdagen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Kemikalieinspektionen skärper skyddet mot PFAS

Publicerad november 21, 2025 – av Redaktionen

38 växtskyddsmedel ska omprövas av Kemikalieinspektionen för att skydda grundvattnet från PFAS-ämnen. Åtgärden följer Danmarks beslut att förbjuda över 30 preparat av samma anledning.

Kemikalieinspektionen tar nu krafttag för att skydda framtidens grundvatten genom att ompröva växtskyddsmedel som innehåller PFAS-ämnen som kan brytas ner till trifluorättiksyra, TFA. Denna vattenlösliga substans kan inte renas bort med dagens teknik.

TFA är ett PFAS-ämne som är mycket lättrörligt i mark och som inte bryts ner i miljön. Ämnet har påträffats i grundvatten över stora delar av Europa.

TFA bedöms på lång sikt utgöra ett allvarligt hot mot grundvattnet och kan inte renas bort med dagens teknik. Eftersom TFA bildas från godkända växtskyddsmedel som innehåller PFAS-ämnen, måste vi agera, säger Mats Allmyr, strategisk rådgivare på Kemikalieinspektionen, i ett pressmeddelande.

Danmarks Miljöstyrelse tog initiativet i somras och återkallade 33 växtskyddsmedel för att skydda grundvattnet då verksamma ämnen i preparaten visade sig bilda TFA. Enligt EU:s växtskyddsmedelsförordning innebär det att Sverige också måste ompröva sina produktgodkännanden av motsvarande produkter.

Kemikalieinspektionen tar nu ett helhetsgrepp och omprövar både de växtskyddsmedel som Danmark återkallat och som även finns i Sverige, samt övriga svenska preparat som innehåller något av de verksamma ämnena diflufenikan, flonikamid, fluazinam, fluopyram, mefentriflukonazol samt tau-fluvalinat.  Totalt rör det sig om 38 svenska växtskyddsmedel.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.