MORGONDAGENS DAGSTIDNING – onsdag 16 april 2025

onsdag 16 april 2025


Elefant duschar med slang – förvånar forskare

publicerad 21 januari 2025
– av Sofie Persson

Elefanten Mary på Berlin Zoo har inte bara lärt sig att duscha helt själv. Hennes avancerade duschteknik med hjälp av en vattenslang har dessutom förvånat forskare som studerat Marys beteende.

Jane Goodall, som levde med schimpanser i 25 år, var bland de första forskarna att notera att djur kan använda verktyg. Hon observerade bland annat hur en schimpans vid namn David använde ett grässtrå för att fiska upp termiter från en termitstack. Sedan dess har forskare upptäckt att många fler djur, som delfiner, kråkor och andra primater, också använder verktyg på olika sätt.

En studie publicerad i Current Biology delger att tyska forskare upptäckt en ny form av verktygsanvändning hos djur. Studien fokuserade framförallt på elefanterna vid Berlin Zoo, där den asiatiska elefanten Mary har utvecklat en teknik för att duscha helt på egen hand, utan hjälp av djurskötare.

Lena Kaufmann, doktorand och en av studiens författare, upptäckte Marys duschbeteende under djurskötarnas morgonrunda, då de sköljde av elefanterna med en slang. När de nådde Mary gav de henne slangen, och hon började skölja av sig själv. Enligt djurskötarna lärde hon sig också detta på egen hand.

Olika duschtekniker

Mary använde olika tekniker för att skölja av hela kroppen genom att greppa slangen på olika sätt. För att spola av ryggen höll hon slangen längre från änden och svängde den som ett lasso bakom huvudet.

Mary är så fantastisk på att duscha, konstaterar Michael Brecht, neurovetare vid Humboldtuniversitetet i Berlin och en av författarna till artikeln, till The New York Times.

Enligt Kaufmann är en slang ”mycket komplex” för ett djur, men spekulerar kring att en elefant kan ha ”en ganska intuitiv förståelse för en slang, eftersom den är superlik snabeln”.

Mary var heller inte den enda elefanten på djurparken som använde slangen. Den yngre elefanten Anchali hade också utvecklat tekniker för att använda den, men istället för att duscha själv syntes hon framförallt använda den för att störa Marys duschar.

Möjligt sabotage

Anchali utvecklade två olika tekniker för att avbryta vattenflödet till Marys duschslang. Den ena var att böja slangen för att stoppa flödet, och den andra att använda sin snabel för att trycka ner slangen så att vattnet slutade rinna. Betydelsen av beteendet debatterades flitigt i labbet, enligt Dr. Brecht.

Den yngre elefantens beteende uppstod kort efter att Mary börjat visa aggression mot henne, vilket fick forskarna att spekulera i huruvida det kunde röra sig om en form av hämnd.

För att testa hypotesen gav forskarna Anchali tillgång till två slangar, i hopp om att hon skulle föredra att böja den slang som Mary använde istället för att välja slumpmässigt. Anchali tenderade dock att klämma fast den slang som låg närmast. Forskarna var tveksamma till att dra definitiva slutsatser och menade att beteendet även skulle kunna vara ett sätt för Anchali att få uppmärksamhet medan forskarnas fokus i hög grad låg på Mary.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Lodjuren trivs i Finland

publicerad 11 april 2025
– av Redaktionen

De senaste tjugo åren har antalet lodjur mer än fördubblats i finska skogar, uppskattas det enligt den senaste räkningen.

Under 1960-talet blev lodjuret en skyddad djurart i landet, men idag har den ökat så pass mycket att den anses livskraftig. De senaste tjugo åren har antalet lodjur i Finland mer än fördubblats och i år räknade man till 2300 individer.

Lodjur förekommer i hela Finland, förutom vid renskötselområdet i norr och vissa delar i Österbotten. Enligt Annika Herrero, forskare vid Naturresursinstitutet, förekommer lodjuren allra tätast i Nyland, Egentliga Finland, Tavastland och Södra Savolax.

En stor anledning till ökningen är riklig föda. Lodjur äter gärna harar och små hjortdjur, som till exempel vitsvanshjortar och rådjur, något det funnits mycket gott om i Finland. Fortplantningen går också framåt.

Lodjuren förökar sig effektivt, säger Herrero till finska statskanalen Yle.

Lodjuret var nära utrotning för omkring 100 år sedan, men även i Sverige finns idag cirka 1300 lodjur. Stammen har varit relativt stabil de senaste åren, där de ökat i vissa län och minskat i andra.

I både Sverige och Finland utförs en form av licensjakt på lodjur, i syfte att bland annat reglera stammarna i länderna. I Sverige motiveras jakten främst med att man vill minska risken för allvarlig skada på tamdjur, samtidigt som Världsnaturfonden WWF lyfter fram att lodjuren också har en viktig funktion i ekosystemet och efterlyser andra förebyggande åtgärder framom jakt. Vid årets svenska licensjakt fick totalt 87 lodjur skjutas, året innan var siffran betydligt högre då vart tionde lodjur fick skjutas i landet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Östersjön blir bättre – och sämre

publicerad 11 april 2025
– av Redaktionen

Syrehalterna i vissa delar av Östersjön har förbättrats, särskilt i Finska viken. Men i andra områden, som Östersjöns huvudbassäng och Bottenhavet, är syreläget fortsatt sämre.

Den årliga forskningsresan med havsforskningsfartyget Aranda gick genom Finska viken, norra Östersjön och Bottniska viken. Resan genomförs inom EU:s ramdirektiv för havsmiljö och enligt det övervakningsprogram som Skyddskommissionen för Östersjön tagit fram. Under expeditionen samlades data in om bland annat syre-, salthalts- och temperaturskiktning i havet samt näringshalter.

Resultaten visar att syrehalten i Finska viken, från botten till ytan, är bättre än på fem år. Förhållandena var goda från östra delen av viken hela vägen till Hangö udd. Först vid Estlands nordvästra kust upptäcktes syrefritt vatten med svavelväte.

Även i Skärgårdshavet var syrenivåerna höga. Stormen Jari och ovanligt höga temperaturer hjälpte till att blanda om vattnet från ytan ner till botten.

Sämre på vissa håll

Forskarna bedömer generellt inte att förbättringen skett tack vare mänskliga insatser, utan på vädret. Vintrarna 2020 och 2025 hade liknande vädermönster med långvariga västvindar som pressade in nytt vatten i Finska viken.

Den senaste datan är heller inte odelat positiv, där en försämring skett av syrehalten i Bottenhavets djupområden.

I Östersjöns huvudbassäng är läget samtidigt oförändrat. Syrelöst vatten återfinns från 80–90 meters djup, och det syrefattiga området sträcker sig hela vägen från Bornholmsdjupet till de norra delarna av huvudbassängen.

Det syrefria området i huvudbassängen mäter nu nästan 50 000 kvadratkilometer, säger forskare Pekka Kotilainen i ett pressmeddelande.

 

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Ljusföroreningar påverkar korallrev

publicerad 5 april 2025
– av Sofie Persson
När artificiellt ljus lyser upp korallreven under natten blir det svårare för fiskar att gömma sig från nattaktiva rovdjur

Artificiellt ljus gör korallreven farligare för bytesfiskar, enligt en ny studie. Det kan bland annat väcka sovande fiskar och dra till sig rovdjur, vilket drastiskt förändrar nattlivet i korallreven.

Ljusföroreningar, det vill säga ljus skapat av människan, har fördubblats ungefär vart åttonde år enligt en studie från 2023. Artificiellt ljus påverkar miljön kraftigt och har i allt högre grad konstaterats vara en bidragande orsak bland annat till försämrad pollinering, massdöd av insekter och negativa effekter på fåglar.

Det har även visat sig påverka livet i havet, särskilt fiskar. Artificiellt ljus påverkar 22 procent av världens kustlinjer, vilket motsvarar 1,6 miljoner kvadratkilometer.

Farligare korallrev

Ljusföroreningar påverkar också ungefär 15 procent av världens korallrev, något som ger upphov till en helt annan miljö jämfört med den som får naturligt mörker. En ny studie från University of Bristol, tillsammans med forskare från Franska Polynesien och Chile, visar att korallreven blir särskilt svåra att leva i för bytesfiskar.

När solen går ner genomgår korallreven en dramatisk förvandling. De livfulla fiskar vi ser på dagen drar sig tillbaka för att sova bland korallerna och svårfångade nattliga arter dyker upp från grottor och hålor i jakten på byten, säger huvudförfattaren, Dr Emma Weschke i ett pressmeddelande.

Forskarna använde specialbyggda infraröda undervattenskameror för mörkerseende för att filma revet nattetid utan att störa fiskarnas beteende, eftersom fiskar inte kan se infrarött ljus.

När artificiellt ljus lyser upp korallreven under natten blir det svårare för fiskar att gömma sig från nattaktiva rovdjur. Ljuset lockar dessutom till sig rovdjur, och fiskar som normalt sover håller sig istället vakna.

Många av de arter som upptäcktes på artificiellt belysta rev var inte nattaktiva fiskar, utan sådana som vanligtvis bara är aktiva under dagen. Att upptäcka att ljusföroreningar kan få fiskar att hålla sig vakna senare än vanligt är oroande eftersom sömn – precis som för oss – sannolikt är avgörande för att återskapa energi och upprätthålla konditionen, säger Dr Weschke.

Hopp finns

Det krävdes i genomsnitt 25 dagar av exponering för artificiellt ljus för att dessa förändringar skulle ske. Endast några få dagar räckte inte, något forskarna ser positivt på eftersom det omvänt går att få en relativt omedelbar effekt om man minskar ljusföroreningar.

Till skillnad från växthusgaser och plast är artificiellt ljus en förorening som inte lämnar några rester efter sig när den stängs av. Genom att begränsa det artificiella ljuset både vad gäller intensitet och varaktighet, prioritera det för nödvändiga behov och minska den estetiska användningen, kan vi bidra till att återskapa de naturligt mörka nätter som marina ekosystem utvecklats med, säger Emma Weschke.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Här solar sälen in våren utanför riksdagen

publicerad 4 april 2025
– av Redaktionen

En sälunge har setts ligga och sola på bron utanför riksdagen. Åtskilliga oroade sig över sälens mående, men den simmade sedan nöjt sin väg inför åskådare.

Det var förra veckans fredag som sälungen sågs ligga och ta det lugnt på en trappavsats vid riksbron i Stockholm. Polisen uppmanade allmänheten att hålla avstånd till sälen eftersom människor kan ge upphov till stress, men den verkade till synes nöjd över sin solplats trots uppmärksamheten.

En läsare kontaktade också Nya Dagbladet med bilder på sälen.

Linda Törngren, chef för djurvårdarna på Skansen, uppskattade att sälungen var cirka fyra veckor gammal och nyss simmat iväg på eget bevåg.

Alla gråkutar föds ute i skärgården. När kutarna är runt fyra veckor brukar de överges av sina mammor, det är helt normalt, säger hon till Scibstedtidningen Aftonbladet.

Senare på dagen kom även viltvårdare till sälplatsen och bedömde sälens mående, och den verkade må bra. Vid 15-tiden plaskade den ner i vattnet och simmade iväg.

Sälen, eller åtminstone en sälkompis till sälungen, har även synts till kring Riksdagen efter det. Det är inte en ovanlig plats för sälar att hänga på, under 2022 låg exempelvis en säl och solade sig i vattnet utanför Riksdagshuset. Att se gråsäl generellt i Stockholm är också en alltmer vanlig syn.

Det har blivit vanligare. Och det hänger nog också ihop med att sälpopulationen ökat, säger Törngren.

Fakta: Säl i Sverige

I Sverige finns tre sälarter: gråsäl, knubbsäl och vikare. Gråsälen är den största och förekommer främst i Östersjön. Den känns igen på sin långsträckta nos och gråfläckiga päls. Knubbsälen är mindre, har en rundare nos och lever främst längs västkusten i Västerhavet. Vikaren är den minsta och mest skygga arten, och lever i norra Östersjön, särskilt i Bottenviken. Den är anpassad för isiga miljöer och är idag klassad som hotad.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.