Annons:

Elefant duschar med slang – förvånar forskare

Publicerad januari 21, 2025 – av Sofie Persson
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 44 900,00 SEK 60% Mål: 75 000,00 SEK

Elefanten Mary på Berlin Zoo har inte bara lärt sig att duscha helt själv. Hennes avancerade duschteknik med hjälp av en vattenslang har dessutom förvånat forskare som studerat Marys beteende.

Jane Goodall, som levde med schimpanser i 25 år, var bland de första forskarna att notera att djur kan använda verktyg. Hon observerade bland annat hur en schimpans vid namn David använde ett grässtrå för att fiska upp termiter från en termitstack. Sedan dess har forskare upptäckt att många fler djur, som delfiner, kråkor och andra primater, också använder verktyg på olika sätt.

En studie publicerad i Current Biology delger att tyska forskare upptäckt en ny form av verktygsanvändning hos djur. Studien fokuserade framförallt på elefanterna vid Berlin Zoo, där den asiatiska elefanten Mary har utvecklat en teknik för att duscha helt på egen hand, utan hjälp av djurskötare.

Lena Kaufmann, doktorand och en av studiens författare, upptäckte Marys duschbeteende under djurskötarnas morgonrunda, då de sköljde av elefanterna med en slang. När de nådde Mary gav de henne slangen, och hon började skölja av sig själv. Enligt djurskötarna lärde hon sig också detta på egen hand.

Annons:

Olika duschtekniker

Mary använde olika tekniker för att skölja av hela kroppen genom att greppa slangen på olika sätt. För att spola av ryggen höll hon slangen längre från änden och svängde den som ett lasso bakom huvudet.

– Mary är så fantastisk på att duscha, konstaterar Michael Brecht, neurovetare vid Humboldtuniversitetet i Berlin och en av författarna till artikeln, till The New York Times.

Enligt Kaufmann är en slang "mycket komplex" för ett djur, men spekulerar kring att en elefant kan ha ”en ganska intuitiv förståelse för en slang, eftersom den är superlik snabeln”.

Mary var heller inte den enda elefanten på djurparken som använde slangen. Den yngre elefanten Anchali hade också utvecklat tekniker för att använda den, men istället för att duscha själv syntes hon framförallt använda den för att störa Marys duschar.

Möjligt sabotage

Anchali utvecklade två olika tekniker för att avbryta vattenflödet till Marys duschslang. Den ena var att böja slangen för att stoppa flödet, och den andra att använda sin snabel för att trycka ner slangen så att vattnet slutade rinna. Betydelsen av beteendet debatterades flitigt i labbet, enligt Dr. Brecht.

Den yngre elefantens beteende uppstod kort efter att Mary börjat visa aggression mot henne, vilket fick forskarna att spekulera i huruvida det kunde röra sig om en form av hämnd.

För att testa hypotesen gav forskarna Anchali tillgång till två slangar, i hopp om att hon skulle föredra att böja den slang som Mary använde istället för att välja slumpmässigt. Anchali tenderade dock att klämma fast den slang som låg närmast. Forskarna var tveksamma till att dra definitiva slutsatser och menade att beteendet även skulle kunna vara ett sätt för Anchali att få uppmärksamhet medan forskarnas fokus i hög grad låg på Mary.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Älgstammen ökar för tredje året i rad

Den biologiska mångfalden

Publicerad Igår 07:08 – av Markus Andersson

Sveriges älgstam växer för tredje året i rad. Efter nästan ett decennium av minskning har trenden vänt, visar Sveriges lantbruksuniversitets (SLU) årliga beräkning.

Vid jaktstarten hösten 2025 fanns omkring 320 000 älgar i landet, skriver SLU, som gör beräkningen på uppdrag av Naturvårdsverket.

Under jaktåret 2025/26 fälldes 62 320 älgar. Det motsvarar 19,5 procent av stammen vid jaktstart.

Enligt den nya rapporten har stammen vuxit med 18,5 procent på tre år. Utvecklingen skiljer sig mellan regionerna, och osäkerheten i beräkningarna är störst i Götaland.

Jägarnas älgobservationer är den viktigaste källan för beräkningarna. Inför jakten 2026 förlängs perioden för rapporteringen med en månad.

Bakom ökningen ligger jägarnas egna val.

— Trenden med en ökande älgstam beror på att jägarna medvetet skjutit färre älgar de senaste åren. Nu ökar avskjutningen igen, men den kompenserar inte för hur många kalvar som föds, säger Fredrik Widemo, forskare vid SLU och en av rapportens författare.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Rekordflyttning av talgoxar i Finland

Publicerad oktober 12, 2026 – av Markus Andersson
Talgoxe på en grangren.
Talgoxarnas höstflyttning har slagit finländskt dagsrekord vid Hangö fågelstation. Arkivbild.

Talgoxarna har inlett en rekordartad höstflyttning i Finland. Vid Hangö fågelstation slogs det finska dagsrekordet två dagar i rad.

Förra veckan räknade observatörerna över 11 000 flyttande talgoxar, vilket var nytt finskt rekord. Redan på onsdagen var flyttningen ännu intensivare med över 20 700 talgoxar, skriver fågelskyddsorganisationen BirdLife Finland.

Höstflyttningen började veckan före den 5 oktober. Redan under helgen den 3–4 oktober räknades tusentals mesar per dag vid fågelstationen längst ut på Hangö udd.

Mesarnas flyttning kulminerar normalt just vid udden. Fåglarna undviker att flyga över stora vattenytor och leds till slut ut mot spetsen av halvön.

Samma onsdag passerade även 5 500 blåmesar och 45 nötväckor. Nötväckornas vandring visar ännu inga tecken på att avta. På drygt två veckor har över 140 nötväckor flyttat förbi Hangö fågelstation.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Havssköldpaddan ger hopp för hotade arter

Publicerad oktober 9, 2026 – av Emil Fjellstedt
Grön havssköldpadda sedd under vattnet, med huvudet åt höger, spegling i vattenytan och ett rev i bakgrunden.
Grön havssköldpadda klassas globalt som livskraftig efter årtionden av skyddsarbete, men vissa delpopulationer är fortfarande hotade. Arkivbild från Hawaii 2008.

Den gröna havssköldpaddan räknas inte längre som hotad. Efter årtionden av skydd flyttades arten från starkt hotad till livskraftig på den internationella rödlistan.

Omklassningen gjordes av Internationella naturvårdsunionen, IUCN, som presenterade sin uppdaterade lista över hotade arter vid organisationens världskongress i Abu Dhabi. Enligt WWF har den globala populationen vuxit med omkring 28 procent sedan 1970-talet.

Grön havssköldpadda, Chelonia mydas, lever i tropiska och subtropiska hav. Lokalsamhällen har skyddat honor, ägg och boplatsstränder, samtidigt som fisket har ställt om till metoder som minskar bifångsten.

— Det här är ett strålande exempel på att arter kan få det bättre bara vi gör rätt saker, säger Eirik Lindebjerg, chef för klimat och natur på WWF Norge, till NRK.

Arbetet är ändå inte avslutat. Vissa delpopulationer hotas fortfarande av fiskeredskap som snärjer djuren, överfiske och förlorade livsmiljöer.

Även andra arters bestånd har ökat. Antalet vilda tigrar växte från cirka 3 200 år 2010 till omkring 5 700 år 2025.

Bestånden av blåfenad tonfisk i Atlanten och Stilla havet har återhämtat sig efter årtionden av överfiske och räknas inte längre som hotade.

I södra Afrika är elefantbestånden stabila eller växande i områden där lokalsamhällen leder förvaltningen av marken.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Ekologiskt ger inte alltid mindre skörd

Publicerad oktober 8, 2026 – av Markus Andersson
En humla flyger mot gula blommor mot en mjukt oskarp grön bakgrund.

Skördegapet krymper när grödan behöver pollinerare. För grödor som behöver mycket hjälp av insekter hittade forskarna ingen tydlig skillnad i skörd mellan ekologisk och konventionell odling.

I en sammanställning av 199 tidigare studier har forskargruppen ECOPOL i Bariloche i Argentina jämfört ekologiska och konventionella skördar för 61 grödor världen över. Gruppen är knuten till forskningsrådet CONICET och Universidad Nacional del Comahue, och studien har publicerats i Proceedings of the Royal Society B.

Pumpa är nästan helt beroende av pollinerare, och äpplen får större skördar med deras hjälp. Spannmål klarar sig däremot utan insekterna. Skillnaden spelar roll när ekologisk odling jämförs med konventionell.

Konventionell odling ger oftast större skördar. För grödor utan pollinatörsberoende uppskattar forskarna fördelen till omkring en fjärdedel. Ju mer grödan behöver pollinerare, desto mindre blir försprånget.

Insekternas hjälp gör skillnad

Genom att flytta pollen hjälper bin och andra pollinerare blommor att bilda frukt och frö. Hur mycket skörden minskar utan dem visar hur beroende grödan är av deras hjälp.

För grödor med stort beroende kunde forskarna inte påvisa någon statistiskt säkerställd skördeskillnad mellan ekologisk och konventionell odling. Analysen bevisar alltså inte att skördarna är exakt lika stora.

I underlaget jämfördes ekologiska och konventionella skördar från fält, gårdar eller försöksodlingar för samma gröda och år.

En möjlighet för frukt och frö

Forskarna föreslår att fler och mer varierade vilda pollinerare i ekologisk odling kan bidra till att minska skördegapet. Kompost och annan organisk gödsling kan också ge fler blommor och mer nektar. Sammanställningen bevisar dock inte att bättre pollinering är orsaken.

"Våra resultat tyder i stället på att ekologisk odling kan vara ett sätt att producera näringsrika och ekonomiskt värdefulla grödor som är beroende av pollinerare, med låg ekologisk påverkan", skriver forskarna i studien.

Vete, ris och majs saknar däremot pollinatörsberoende. Fyndet stöder därför inte en generell ersättning av konventionell odling. Forskarna ser ekologiskt som ett komplement, särskilt för grödor som behöver pollinerarnas hjälp.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.