MORGONDAGENS DAGSTIDNING – tisdag 6 maj 2025

tisdag 6 maj 2025


Amishfolket: Ett skärmfritt liv med naturen i fokus

Amishfolket flydde förföljelse i Europa och fann frid i Amerika. Efter snart 200 år på den nya kontinenten är man en snabbt växande folkgrupp som byggt sin särpräglade kultur på ett enkelt liv bortom det moderna samhällets massmediala brus. Istället är det familjen och närheten till naturen som ställs i första rummet - vid sidan av Gud.

publicerad 9 februari 2025
– av Sofie Persson
Några av medlemmarna i ett amishsamhälle i Blacksburg, Virginia.

Artikeln publicerades ursprungligen den 18 april 2023.


Amishfolket har sitt ursprung i anabaptismen, eller den så kallade ”döparrörelsen”. Jacob Amman var en del av mennoniterna i Europa som praktiserade en mer bokstavligt präglad tolkning av bibeln, där man bland annat döpte vuxna istället för barn. Anabaptismen uppkom under 1500-talet under en tid när det var förbjudet att döpa vuxna i Europa, vilket i sin tur ledde till att mennoniterna förföljdes och många även fick sätta livet till för sin tro.

Under 1600-talet ansåg Amman att mennoniterna blivit för världsliga och mejslade ut en egen inriktning inom rörelsen som fick sitt namn efter honom – amishfolket. Amman ansåg bland annat att man bör hålla nattvard två gånger per år istället för en och föreslog att man bör tvätta varandras fötter för att visa lydnad gentemot Kristus. Vidare ansåg Amman att män inte bör raka sina skägg och att kvinnor inte bör bära klänningar dikterade av rådande mode. Under 1730-talet anlände den första gruppen amishfolk till Amerika för att komma undan förföljelsen i Europa och utlovades där religionsfrihet. Under 1800-talet anlände fler tillhörande amish och idag är Europa i princip uttömt på gruppen. Däremot finns det fortfarande mindre grupper av mennoniter kvar i Europa.

Idag är de flesta amish boende i Pennsylvania, Ohio och Indiana i USA, men även i delar av Kanada. Det finns flera olika amishsamhällen där levnadssätten kan skilja sig åt beroende på samhälle där vissa är mer konservativa än andra. Under 2022 räknande man att det fanns omkring 367 000 amish i USA och närmare 6000 i Kanada, enligt den akademiska hemsidan Amish Studies. I Sydamerika finns också ett par hundra amish. Det verkar vara en betydande ökning bara från 2018 då man räknade att den sammanlagda amishgruppen uppgick till 330 000 individer.

Gruppen talar än idag så kallad Pennsylvaniatyska, vilket är ett slags gammaldags tyska. Däremot lär man sig engelska för att kunna interagera med det övriga samhället.

Leva som amish

Ett sätt att sammanfatta amishlivet är enkelhet och harmoni med naturen. En del av deras tro är att Gud vill att människan ska respektera naturen och arbeta nära den, vilket man också gör. Hos en amishfamilj i Blacksburg, Virginia, som dokumenterats av RussianPlus, är odling en stor del av vardagen och man är till stor del självförsörjande. En stor del av tiden går åt till att odla, skörda och ta hand om djuren. Familjens ko ger omkring elva liter mjölk per dag och man mjölkar den för hand. Mjölken dricks eller används färsk och pastöriseras därför inte innan man dricker den.

Pastöriserad mjölk är inte gott, det är som färgat vatten, säger en av männen i familjen och skrattar.

Skratt och leenden är något som blir särskilt påtagligt i den här familjen och i barnens ögon lyser det av bus och lek. Skolan sker i hemmet men man kan blanda olika åldrar, dock går man inte längre än till åttonde klass. När barnen blivit äldre uppmanas de att resa för att se delar av resten av världen, för att själva kunna ta ett moget beslut om huruvida man vill leva som amish eller inte.

Familjen samlas för att mjölka sin ko för hand. Foto: faksimil/Youtube

Amish beskriver Gud som den” ultimata läkaren”, men man kan ändå använda sig av modern medicin om så behövs. Däremot kommer man inte att kunna finna en amish som söker hjälp för mindre åkommor, utan då används främst mer naturliga läkemedel som exempelvis vitaminer, homeopatiska medel, hälsokost och kiropraktorer.

Klädseln är enkel och i stil med vad man i allmänhet bar på 1700-talet. Pengar tjänar man genom att bland annat sälja grönsaker och annat till det omgivande samhällets befolkning. Även turismen har kunnat gynna amishfolket då åtskilliga människor dras till möjligheten att kunna se hur man lever och lär. Familjen i Blacksburg arbetar med att bygga möbler till försäljning och även kvinnorna i familjen arbetar i den lilla fabriken.

En vanlig missuppfattning är att amish inte använder någon form av teknologi eller andra moderniteter. Det mer korrekta är att man är selektiva i sin användning och kan använda sådant som kan gynna snarare än stjälpa. Amish vill inte låta teknologin löpa amok och bli dess slav, utan söker snarare sätt att bemästra den. Exempelvis anses tv, radio och datorer, det vill säga teknologi som bär med sig massmedia, inte vara bra för samhället. Däremot kan man använda sig av exempelvis verktyg eller hushållsmaskiner, ofta används dock batterier snarare än ren elektricitet. Bilar används oftast inte, utan det är det klassiska häst och vagn som gäller. Användandet av moderniteter kan också skilja mycket mellan samhällena, på den lilla möbelfabriken i Blacksburg använder man exempelvis bland annat skruvdragare och annan utrustning för att underlätta arbetet.

Familjen och tron

En av de viktigaste kärnorna hos amishfolket är familjen och gemenskapen i samhället. Man hjälper och stöttar varandra, vilket inte bara är en del av livsstilen utan också en del av själva grundsjälen i deras sociala liv. Något motsvarande är idag svårt att hitta i det moderna samhället där människor ofta ser förbi varandra eftersom man är konstant klistrad mot skärmar. Även om man ofta har mer traditionellt könsfördelade roller i hemmet kan exempelvis kvinnor vara familjens försörjare och medverka i att bestämma i hushållet. Mannen ses dock som den ”spirituelle ledaren av hemmet” och ledarna i ett amishsamhälle är alla män. Dessa kallas för ”tjänare” på den lokala dialekten och består ofta av en biskop, två eller tre ministrar och en diakon.

Hos familjen i Blacksburg i Virginia är det lätt att se samhörigheten man har med varandra och att familjen handlar om en gemensam värdegrund där alla finns till för varandra.

Barnen leker ute. Foto: faksimil/Youtube

En viktig aspekt i tron är det valfria dopet vid vuxen ålder. Döper man sig ses det som en bindande förpliktelse med Gud och att leva efter den lära man har i amishkulturen för resten av sitt liv. Bryter man mot den förpliktelsen och vägrar erkänna sina synder riskerar man att i värsta fall bli bannlyst. Däremot kan man alltid återvända – om man är villig att erkänna sina synder och göra bot för dem. Bannlysning gäller dock enbart för dem som döpts, man kan alltså inte bannlysas dessförinnan eftersom man då ännu inte ingått i förpliktelsen med Gud.

Förutom dopet är nattvarden mycket viktig, en ceremoni som hålls varje höst och vår. Där erkänner man sina synder och påminns om Kristus död med vin och bröd där man sedan tvättar varandras fötter under sång. Under nattvarden är det också enda gången man går så kallad offergång med allmosor till diakonen.

Det finns inga kyrkor i amishkulturen, inte heller några pampiga altare eller storslagna byggnader. Deras religion lägger istället tonvikten på livsstil och värderingar som ödmjukhet, gemenskap, enkelhet och eftergivenhet för Guds vilja. Istället för kyrkor har man gudstjänster hemma hos varandra varannan söndag. Under året roterar man mellan alla medlemmar och ofta blir det att man har gudstjänst hemma hos varje medlem ungefär en gång per år beroende på hur stort samhället är. På ”lediga söndagar” brukar man samlas för att läsa Bibeln eller så kan man ta sig till ett annat distrikt för att gå på en gudstjänst.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

DNA-analys bekräftar norsk kungasaga

publicerad Idag 8:50
– av Sofie Persson
Så kan Sverreborg ha sett ut. Skelettet hittades i en brunn intill slottet.

En DNA-analys av ett skelett som hittades i en brunn vid ruinerna av Sverresborg har bekräftat detaljer från den norska Sverres saga. Skelettet tros tillhöra en man som dödades under en belägring av Sverresborg år 1197, och som kastades i en brunn enligt den historiska berättelsen. Genom moderna analyser har forskare fastställt mannens ålder, utseende och var han kom ifrån, vilket ger nya insikter om den dramatiska händelsen.

Källorna bakom detta pekar på att analysen stödjer sanningshalten i de medeltida berättelserna och att fyndet är ett viktigt bevis på att episoden i sagan kan ha varit en verklig historisk händelse.


Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet den 28 oktober 2024.


Sverres saga berättar om kung Sverre Sigurdsson av Norge, som regerade mellan 1177 och 1202. Enligt kungasagan belägrades Sverreborg, som låg i Trondheim, och under en räd år 1197 kastades en av kungens män ner i en brunn, sannolikt i ett försök att förgifta dricksvattnet för birkebeinarna, en fraktion av bondekrigare som motsatte sig de elitstödda baglarna.

Baglarna tog allt gods som fanns i borgen och sedan brände de alla hus som fanns där. De tog en död man och kastade honom upp och ned i brunnen, bar stenar dit och gick tills den var full”, står det i sagan.

Hittades på 30-talet

År 1938 hittades ett skelett i den brunn som beskrivs i sagan, men kvarlevorna lämnades orörda. Först 2014 gjordes en konditionsbedömning som visade att skelettet tillhörde en man i 30-årsåldern. Två år senare, 2016, togs skelettet upp ur brunnen.

Nu har forskare genomfört en mer ingående analys av skelettet genom ett tvärvetenskapligt samarbete mellan bland annat Norsk institutt for kulturminneforskning (NIKU) och NTNU Vitenskapsmuseet i Norge.

Resultaten, som publicerats i tidskriften iScience, visar att skelettet kan dateras till samma tidsperiod som händelserna i sagan.

Det är inte ofta man får möjlighet att jämföra fysiska lämningar från arkeologiska undersökningar med specifika karaktärer från sagoberättelser, säger Anna Petersén vid NIKU till forskning.no.

Från Sydnorge

När skelettet togs upp ur brunnen saknades vänsterarmen, och kraniet låg en bit från bålen. Den högra skon satt fortfarande på, vilket var det enda klädesplagg som återfanns. Vidare gav DNA-analyser ytterligare information om mannens utseende.

När han dog var han i slutet av 30-årsåldern och var troligen mellan 175 och 180 centimeter lång. Det var sannolikt en ansenlig längd på den tiden. Det kan tyda på att han hade en bra uppväxt, säger Hanne Ekstrøm Jordahl, osteoarkeolog och expert på mänskliga kvarlevor vid NIKU.

Mannen hade blå ögon, blont hår, en kraftig panna och en framträdande näsa. Han led av skelettsjukdomar och hade även tuberkulos. Forskarna blev dock förvånade över att han ursprungligen kom från Agder i Sydnorge, och inte från Trondheim. Detta väcker frågan om mannen verkligen var en birkebeinare eller om gruppen bestod av människor från flera olika geografiska områden. Forskarna menar dock att analyserna bekräftar att episoden i Sverres saga verkligen ägde rum.

Vår man är ett sällsynt sammanträffande mellan verklighet och en historisk beskrivning av en händelse. Men om han tillhörde Birkebeinerne eller Baglerne, eller var ett slumpmässigt offer, är fortfarande okänt, säger Petersén.

Birkebeinerna bildades 1174 och bestod mestadels av fattiga upprorsmän som stödde Sverre Sigurdssons anspråk på den norska tronen. De kallades "birkebeiner" (”björkben”) som en nedsättande benämning, då de sades bära björknäver som skor. Gruppen blev senare en stark militär makt och försvarade Sverre mot rivaler.

Baglerna grundades cirka 1196 och stöddes av kyrkan och aristokratin, som ville avsätta Sverre. Namnet "Bagler" kommer från ordet "bagall" (staven eller biskopsstaven) och representerade gruppens nära band till kyrkan. De samlade mestadels elitstyrkor från södra Norge.

Birkebeinerne och Baglerna var i upprepade konflikter, som präglades av djupa politiska och religiösa motsättningar. Striderna mellan dem formade norsk politik i decennier, där varje fraktion representerade olika sociala och geografiska grupper fram till det slutliga enandet av Norge under Håkon Håkonsson.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Dissektion av Jordan Petersons förkastande av identitetspolitik

Dr. Ricardo Duchesne dissekerar i denna artikel Jordan Petersons förkastande av identitetspolitik, vilken enligt Duchesne möjliggör ett utplånande av västerländsk etnicitet och kultur.

publicerad Igår 19:01
Jordan Peterson, kanadensisk psykologiprofessor

Den kanadensiske professorn Jordan B Petersons avfärdande av identitetspolitik är fåfäng inför ett politiskt etablissemang som gemensamt beslutat påtvinga Europa massinvandring. Den europeiska minskande befolkningens kulturella identitet ifrågasätts medan utomeuropeiska folks kollektiva kultur uppmuntras.


Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet den 9 maj 2018.


Peterson bemöter ofta anklagelser om att vara högerextrem med att han är klassisk liberal eller libertarian, eftersom han motsätter sig det som kallas ”vitt privilegium”. Han är dock en ordinär konservativ som navigerar i ett akademiskt landskap där enbart vänsterorienterade är välkomna.

Mot bakgrund av denna vänsterdominans kan Peterson framstå som extremt höger, eftersom han kritiserar att våra universitets konsensus definieras av akademiker som offrar individuella identiteters särdrag genom att lovsjunga förmenta etniska minoriteter som muslimer och hbtq-rörelser.

Peterson hävdar att både vänstern och högern bedriver en identitetspolitik som prioriterar gruppskillnader framför individuella olikheter. Han värdesätter västerländska ideal där en persons rättigheter inte skall vara avhängig tillhörighet till ras eller sexuell identitet.

Vänsterns identitetspolitik grundar sig på att sexuell inriktning enbart är en social konstruktion samtidigt som den sexuella identiteten lättvindigt kan justeras genom tillfälliga nycker.

På massinvandringens och mångkulturens villkor är inhemsk individualistisk politik riskabel.

Denna attack på postmodernistisk identitetspolitik är måhända acceptabel. Problemet är att individualistisk politik i vår samtid, med kollektivt kulturella och multikulturella identiteter, är riskfylld.

Européer har varit självständigt ansvariga under en politik med individuella rättigheter. Detta libertarianska tänkesätt har fungerat väl innan europeiska nationer öppnade för miljontals immigranter från länder med nedärvd kollektivistisk kultur.

Européer var klassiskt liberala avhängigt antagandet att deras nationer faktiskt skapades och beboddes av ett folk med stark etnisk identitet, gemensamma traditioner och ursprung.

Ingen nation har någonsin skapats av främmande individer utan på etnonationalistisk identitet och en tydlig känsla för vem som är vän och vem som är fiende.

Västerländska nationer har, vilket var tydligt innan 60-talet, på ett unikt och framgångsrikt sätt kombinerat individuella rättigheter med en stark etnisk identitet. Minoriteters rättigheter är förenliga med denna liberala etniska nationalism.

Vad som inte är förenligt med dessa liberala rättigheter är mandatet att tvinga Västeuropas länder att bevilja medborgarskap till miljontals främmande immigranter.

Den libertarianism som Peterson försvarar är knappast den klassiska utan snarare en kulturmarxistisk variant, konstruerad av samma akademiska vänster han föraktar. Han menar att han är emot särbehandling för någon specifik grupp och att han inte ägnar sig åt identitetspolitik, medan mänskligheten sedan urminnes tider tenderat att bilda grupper efter social, kulturell, sexuell, ekonomisk etc. tillhörighet.

Peterson utkämpar därmed en fåfäng och ensidigt avväpnande strid för en individualism som kollektivt angrips av feminismen och etablissemangets mångfaldspraktikanter.

Vänsterns identitetspolitik kan bara utmanas av en identitetspolitik som erkänner naturens biologiska realiteter och nationell gemenskap.

Dr. Ricardo Duchesne

 

Detta är en något förkortad och bearbetad version av den längre engelska originalartikeln som tidigare publicerats av Council of European Canadians.

Översättning: Per Johansson

Om skribenten

Foto: Arktos

Ricardo Duchesne är en kanadensisk historisk sociolog och professor vid University of New Brunswick.

Hans primära forskningsområden är den västerländska civilisationen, Västvärldens uppgång och mångfald som ideologi.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Trenden vänder – unga svenskar tar bort tatueringar

publicerad 4 maj 2025
– av Redaktionen
Tidigare betraktades tatueringar som någonting som skulle vara hela livet - men så är det inte längre.

De senaste decennierna har tatueringar gått från subkultur till vardagsfenomen – och även om exakta siffror saknas uppskattas omkring var femte svensk idag ha minst en tatuering.

Denna trend kan dock vara på väg att vända – och i Malmö ser man tydligt hur alltfler unga svenskar väljer att ta bort sina tatueringar med laserbehandlingar – och istället eftersträvar ett mer ”naturligt” ideal.

I statstelevisionen, SVT, berättar laserterapeuten Nellie Bark att man på bara några månader sett en drygt 30-procentig ökning av antalet laserbehandlingar – och att det framför allt är unga kvinnor som vill ta bort sina tatueringar.

– En vanlig kund är mellan 28 och 35, berättar hon och tror att många som tatuerar sig i väldigt ung ålder inte riktigt tänkt igenom beslutet och huruvida de verkligen vill bära just denna tatuering resten av livet.

– Jag tror det är svårt att greppa hur en tatuering kommer att åldras med en. Man gör den väldigt fort, man kanske har väntat tills man blivit 18 och då sätter man tänderna i det direkt.

”Ska se naturlig ut”

Emma Severinsson är lektor i Modevetenskap vid Lunds universitet, och hon betonar att förändrade trender och skönhetsideal haft stor betydelse.

– Att unga tar bort tatueringar eller kanske inte gör tatueringar på grund av det här naturliga idealet som har växt fram under 2010-talet och framför allt i början av 2020-talet, spekulerar hon och fortsätter:

– Man ska se naturlig ut, man ska vara hälsosam, enkel sminkning som inte syns så mycket, eller ska se ut som att man inte sminkar sig alls.

På sociala medier syns nu också en trend där kvinnliga influerare lägger upp filmklipp som visar när de tar bort sina tatueringar – ofta tillsammans med texter i stil med realityprofilen Kim Kardashians citat ”Älskling, skulle du sätta ett klistermärke på en Bentley?

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

GW belyste samband mellan etniska faktorer och brottslighet – nu läggs programmet ner

Organiserade brottsligheten

publicerad 2 maj 2025
– av Redaktionen
Leif GW Persson i en diskussion med Liberalernas Johan Pehrson.

Nyligen konstaterade kriminologen Leif GW Persson att det finns ett mycket tydligt samband mellan genetik, etniska faktorer och brottslighet – ett samband som forskare och myndigheter medvetet har tystat ner.

Nu tvingas han plötsligt lämna statstelevisionens program Veckan – som också läggs ner helt och hållet utan vidare förklaring.

I ett avsnitt av SVT:s Veckan med Camilla och Leif GW för en dryg månad sedan väckte Persson viss uppståndelse när han presenterade en inte helt politiskt korrekt förklaringsmodell till den skenande brottsligheten i Sverige – faktorer som myndigheterna helt väljer att bortse från.

– Det finns en som man har undvikit kraftigt eller två snarare. Det ena är det genetiska sambandet som är starkare än de sociala sambanden faktiskt. Alltså hur är det ställt med genetiken om man spårar den här unga brottslingen bakåt och hans släkt.

– Det är det ena. Det andra är den här etniska faktorn. De har man undvikit, fortsatte han och beskrev sambandet mellan etnicitet och kriminalitet som ”mycket starkt när det kommer till den grova organiserade brottsligheten i marginaliserade förorter”.

Enligt Persson är dessa förklaringsmodeller någonting ”man ogärna pratar om” – och han argumenterade för att forskarna är mycket väl medvetna om genetikens och etnicitetens betydelse, men att de av rent politiska skäl har undvikit att fokusera på dessa.

– Den kriminologiska forskningen kan med visst fog beskyllas för att de inte riktigt har siktat mot målet. Anledningen till att man gjort det är ju inte för att man varit omedvetna utan att man vill undvika sådant som kan vålla problem för en.

”Till varje pris skulle jag hit”

Kriminologen uttryckte också mycket hård kritik mot politiker och andra makthavare – och menade att dessa bland annat har misslyckats totalt med att bygga upp en fungerande polisorganisation.

Tv-profilens utspel fick vänsteraktivister och liberaler att rasa på sociala medier – och nu har han också fått sparken från den skattefinansierade kanalen.

– Det kom som en överraskning när SVT ringde och sade att de lägger ner programmet. Jag har en bestämd uppfattning om vad det beror på, berättar han för Bonnierägda Amelia.

– Jag blev lite förvånad faktiskt för att de var väldigt angelägna om att få hit mig, och det var bara för något år sedan. – Till varje pris skulle jag hit. Sedan visade det sig att det var i stort sett bara för att göra 20 program, fortsätter Persson.

Han vill just nu inte bekräfta att det var just kommentarerna om etnicitet, genetik och brottslighet som ledde till att han sparkades – men lovar att kommentera saken ytterligare vid ett senare tillfälle.

”Får SVT:s chefer svara på”

Persson pekar också på att programmet haft bra tittarsiffror, varit billigt att producera och att han fått god respons – men att SVT-cheferna ändå väljer att lägga ner det. Inte heller programledaren Camilla Kvartoft vill svara på varför programmet helt plötsligt skrotas.

– Det får SVT:s chefer svara på, men vi har ju haft två jättebra säsonger med jättemycket tittning och jag är stolt över våra program, säger hon.

Sofia Dahlström, som är ”tillförordnad beställare för samhälle, dokumentär och minoriteter” på SVT, uppger att det redan från start var bestämt att det bara skulle bli två säsonger – någonting Leif GW Persson dock inte känner igen sig i.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.