MORGONDAGENS DAGSTIDNING – söndag 24 augusti 2025

söndag 24 augusti 2025

Ukraina i det stora schackspelet

Krisen i Ukraina

Det som sker i Ukraina går inte att greppa utan att förstå USA:s övergripande strategi för att dominera den eurasiska kontinenten - och krossa alla konkurrenter. Det skriver Terje Valen i en gästkrönika.

publicerad 3 mars 2022
Moderlandsmonumentet i Kiev.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

141 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Den stora elefanten i rummet under Ukrainakonflikten nämns inte ofta i de stora massmedierna. Utan att förstå denna faktor är det dock inte möjligt att förstå vad som sker i Ukraina idag.

USA:s strategi för att dominera den eurasiska kontinenten formulerades efter att Sovjetunionen upplöstes och USA hjälpte Jeltsin att ta över ledningen i Ryssland. Strategin sammanfattades av Zbigniew Brzezinski i boken The Great Chessboard från 1997 och följdes upp under Obamas valkampanj 2009 med Second Chance som låg till grund för Obamas utrikespolitik. Brzezinski blev då också Obamas viktigaste informella rådgivare.

Huvudtanken bakom denna strategi var att USA skulle styra hela världen. För att göra det var de tvungna att ta kontroll över staterna på den eurasiska kontinenten, så att ingen stat där blev så stark att den kunde utmana USA:s hegemoni. Helst ska det ske i ett samarbete på USA:s egna premisser. Om detta inte lyckades skulle USA behöva behålla sin makt på andra sätt, inklusive krig, kupper, regimbyten, undergrävande aktiviteter och sanktioner. Allt detta finns i offentliga amerikanska dokument.

I Ukraina användes kupper med regimskifte. Inne i landet pågick ett intensivt arbete av Soros icke-statliga organisationer och samarbete med de mäktiga nazistiska förbanden som säkrade kuppen. Efteråt kom släktingar till nazisterna från hela världen dit för att slåss mot ryssarna i Donbass och sedan åkte flera av dem hem för att sprida sina kunskaper i Europa och på andra håll.

USA och användningen av reaktionära politiska riktningar

På det hela taget har USA varit en mästare på att utbilda och använda människor från sådana reaktionära politiska håll. I Afghanistan var det hjälp från insmugglade så kallade radikaliserade islamister som låstes in av USA genom koranskolor i Pakistan som först gjorde jobbet och efteråt startade USA krig tillsammans med ett antal vasaller, bland annat Norge. Det uppskattas att efter att Sovjetunionen drog sig tillbaka från Afghanistan fanns det omkring 100 000 jihadister där. Många av dem reste ut från Afghanistan och USA använde dem i flera konflikter, i Nordafrika, i Bosnien, i Tjetjenien och på andra ställen.

I Irak var det direkta krig med amerikanska soldater som orsakade ett regimbyte. I Libyen var direkt krig och terroristbombningar plus samarbete med jihadister på marken framgångsrika. I Syrien användes våldsamma jihadister, men då hade bland annat Ryssland lärt sig så att USA inte lyckades där, även om man med hjälp av kurdiska soldater höll den rikaste delen av landet ockuperad, och jihadisterna fortfarande ockuperar Idlib. Detta var en del av USA:s strategi för att säkra världsherravälde. De strävar ständigt efter att följa denna strategi. USA:s makt över Ukraina var viktig för ytterligare aggression österut.

Den centrala strategen

Zbigniew Brzezinski var helt central i denna strategi. För att uppnå hegemoni på den eurasiska kontinenten menade han att det fanns några avgörande villkor. Kina och Ryssland fick inte slå sig samman och Iran fick inte samarbeta med Ryssland. När Ryssland hade upplevt vad samarbetet med USA innebar under 1990-talet och de första åren efter 2000, med hela samhällets enorma sammanbrott där, fann de att de inte längre ville vara en del av det. Med Putin i spetsen slet Ryssland sig ur den sfär där USA hade hegemoni. Men detta var efter att Brzezinski skrivit schackboken.

I boken behandlar han också Ukraina. Det är en av de fyra stater som USA måste ha kontroll över för att kunna dominera hela kontinenten förutom Frankrike, Tyskland och Polen. Han skriver om de viktigaste spelarna i denna schackturnering på den eurasiska kontinenten. Det finns fem geostrategiska aktörer och fem geopolitiska nav. Frankrike, Tyskland, Ryssland, Kina och Indien är de viktigaste geopolitiska aktörerna, givetvis förutom USA. Storbritannien, Japan och Indonesien är viktiga länder, men är inte kvalificerade att nå toppligan. De kritiskt viktiga nav-länderna är Ukraina, Azerbajdzjan, Sydkorea, Turkiet och Iran.

Med Putin i spetsen slet Ryssland sig ur den sfär där USA hade hegemoni.

När Brzezinski skrev sin bok stod Ryssland fortfarande under kontroll av USA och han trodde att det kunde fortsätta, även om landet blev formellt självständigt och utvecklades i en demokratisk riktning, det vill säga i praktiken inom USA:s eget system. Kina hade öppnat sig och ledarna i USA trodde att även de var på väg in i USA:s system.

När det gäller Ukraina skriver Brzezinski att det fanns ett nytt och viktigt rum på det eurasiska schackbrädet. Med ett självständigt Ukraina som inte samarbetar med Ryssland kan Ryssland inte bli en mäktig spelare på schackbrädet. Därför var det viktigt att Ryssland inte fick kontroll över landet. Det var också viktigt att hålla Azerbajdzjan med sina rika resurser utanför rysk kontroll.

 

Foto: Mahmoudreza Shirinsokhan/Gage Skidmore/CC BY-NC 2.0

 

USA:s vasaller i Europa

Angående Europa skriver Brzezinski att det fungerar som en språngbräda för ytterligare expansion av demokratin djupare in i Eurasien och att Europas expansion österut skulle befästa segern på 1990-talet. Men först och främst, skriver han, är Europa USA:s väsentliga brohuvud på den eurasiska kontinenten. Det som står på spel geostrategiskt för USA i Europa är enormt, eftersom Europa genom Nato knyter amerikanskt politiskt inflytande och militär makt direkt till det eurasiska fastlandet, vilket till exempel Japan inte gjorde i öst.

Sedan konstaterar han att det är en svaghet att Europa inte är en enhet, utan olika stater med sina egna prioriteringar. Därför är den brutala sanningen att Västeuropa och alltmer Centraleuropa i stort sett är ett amerikanska protektorat där de allierade staterna påminner om vasaller och hyllningsskyldiga. Sedan tillägger han att Europa är allt mer splittrat eftersom hotet från Sovjetunionen är över och vissa nationer ville bort från sina roller som elever till USA. På grund av detta var USA tvunget att arbeta för att skapa förutsättningar som gjorde Europa mer enat under amerikanskt ledarskap.

Han kommer då närmare Frankrike och Tyskland och menar att USA måste hjälpa dem att ena Europa mer. Den bästa kandidaten för att klara detta var Tyskland. De var väletablerade i Europa och hade blivit ofarliga – säkert på grund av USA:s synliga militära närvaro. Tyskland skulle kunna bli den som främjade och kanske ledde till det formella införandet av Centraleuropa i EU och Nato.

Amerikas centrala mål är att bygga ett Europa baserat på den fransk-tyska kopplingen, ett Europa som kan fungera, som kommer att vara kopplat till USA och utöka omfattningen av det kooperativa demokratiska internationella systemet på vilken den effektiva funktionen av amerikansk global överhöghet beror.

Utvidgningen av det europeiska brohuvudet som språngbräda för demokrati är direkt relevant för amerikansk säkerhet. Det skulle också hjälpa om de lyckades mobilisera Frankrike för Natos utvidgning österut. På grund av allt detta måste USA ha ett nära samarbete med vasallen Tyskland för att främja Europas österrikiska utvidgning. Amerikansk-tyskt samarbete om detta var nödvändigt.

Erövring av Östeuropa länge central

Denna idé om att expandera Nato och EU österut var inte ny för Brzezinski. Redan 1989 hade han doktorerat på en avhandling där han menade att all kraft måste användas för att hindra Ryssland från att stå upp som stormakt. Det var också motivet för att driva på för ett självständigt Ukraina och oberoende baltiska stater med målet att senare få in dem i Nato. Det var en viktig byggsten i hans geopolitiska koncept att västvärlden var tvungen att penetrera den energirika centralasiatiska regionen. För att uppnå detta var Ukraina en ”geopolitisk vändpunkt och vev”.

Denna idé om att expandera Nato och EU österut var inte ny för Brzezinski.

Det var viktigt att isolera Ryssland som rival och sedan föra landet i en position där det blev ekonomiskt beroende av Internationella valutafonden och militärt av Nato. Efter en försvagning och destabilisering av Ryssland var det också viktigt att förhindra Ryssland från att ha relationer med Västeuropa och att förhindra att Ryssland fick bygga olje- och gasledningar till Europa. Därtill måste Kina och Iran hålla sig utanför.

Med det magiska ordet ”demokratisering av fossila resurser” borde USA kunna göra detta. Brzezinski reste sedan till Georgien där han arbetade i den gamla Azerbajdzjans oljehuvudstad Baku för BP-Amoco och Freedom House, en forskningsinstitution med huvudkontor i Washington. Angående Azerbajdzjan uppgav han att det fanns en kork i flaskan som innehöll tillgången till skatterna i det kaspiska flodområdet och Centralasien.

Det stora schackbrädet

För att återvända till The Grand Chessboard understryker han också att summan av kardemumman när det gäller utvidgningen av Europa var linjen att ingen makt utanför det befintliga transatlantiska systemet skulle ha rätt att lägga veto mot deltagandet av någon europeisk stat som ville gå med i EU eller Nato. Detta har blivit särskilt relevant under den pågående Ukrainakonflikten.

Slutligen pekar han i kapitel 3 i boken på de stater som utgör den kritiska kärnan i europeisk och därmed amerikansk säkerhet. Dessa är Frankrike, Tyskland, Polen och Ukraina. Min kommentar är naturligtvis att detta inte hade något med USA:s säkerhet att göra, utan med att säkra världsherraväldet.

Med de amerikanska sidenvägslagarna från 1999 och 2006 blev det som Brzezinski skrev här officiell amerikansk politik i området, och det har det varit sedan dess. Han uppdaterade sina tankar i boken Second Chance från 2009 och blev en inofficiell handledare för president Obama, som följde upp hans policy.

Från den 4 december 2014 bekräftades Brzezinskis tankar om USA:s dominans av den eurasiska landmassan som USA:s officiella statsdoktrin i kongressens resolution H. Res. 758 med en överväldigande majoritet för (10 röster emot) och okritiskt mottagande av de europeiska vasallerna i Europa. ”Irresponsible Congress declares war on Russia”, skrev kongresslegenden Ron Paul på sin hemsida samma dag som detta skedde. I november samma år publicerades ett U.S.-Army-Training-and-Doctrine-Paper med titeln How to Win in a Complex World, 2020-2040. Denna behandlar inget mindre än ”fullspektrumdominans” på land, i luften och till sjöss. De viktigaste fienderna identifierades som Ryssland och Kina.

Det är denna politik som har lett till situationen i Ukraina.

Baserat på detta förstår vi USA:s fem miljarder dollar och andra aktiviteter för att destabilisera Ukraina och den bittra kampen med Ryssland om Ukraina. Obama slog också fast att Ryssland inte längre var en kraft att räkna med och att han inte skulle förhålla sig till Putin personligen. Vi förstår också bakgrunden till kuppen 2014 och allt som har hänt sedan dess. Det är USA:s förspel till att försvaga Ryssland och föra det under dess dominans för att fortsätta sin aggression österut.

Putin har nu satt stopp för detta utan att USA och Nato kunnat göra något. Att demonstrera mot att han gör detta är att direkt stödja USA:s aggressionspolitik i området och USA:s planer på att slå ner Ryssland och lägga ytterligare länder österut under sig. Men vi måste också förlåta de som har kampanjat mot Putin. Folk har varit helt omedvetna om USA:s geopolitik och har marinerats i USA:s propaganda om att det är Putin som är aggressiv. Det är knappast en enkel sak att få människor att omfatta.

 

Terje Valen

 

Artikeln har tidigare publicerats på tvalen.no.

Terje Valen är en norsk politiker, lektor i historia och författare, bosatt i Bergen.

Valen har en lång bakgrund i den norska kommunistiska rörelsen och var i många år aktiv i Arbeidernes kommunistparti (AKP) och har skrivit för en rad vänsterpolitiskt inriktade tidsskrifter i Norge.

The Grand Chessboard är den mest kända boken skriven av den globalistiskt inriktade geostrategen Zbigniew Brzezinski, tidigare säkerhetsrådgivare till den amerikanske presidenten Jimmy Carter.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Ukrainas plan: EU betalar 100 miljarder för amerikanska vapen

Kriget i Ukraina

publicerad 19 augusti 2025
– av Markus Andersson
Återigen ser det ut att bli EU-medborgarna som får finansiera vapenleveranserna till Kiev.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

141 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Ukraina har presenterat ett förslag där landet lovar att köpa amerikanska vapen för 100 miljarder dollar – finansierat av Europa – i utbyte mot amerikanska säkerhetsgarantier efter ett eventuellt fredsavtal med Ryssland. Det framgår av ett dokument som Financial Times har tagit del av.

Enligt förslaget skulle Kiev och Washington också sluta ett avtal värt 50 miljarder dollar för att producera drönare tillsammans med ukrainska företag som har utvecklat teknologin sedan Rysslands fullskaliga invasion 2022.

Ukraina delade förslagen med europeiska allierade inför måndagens möte med USA:s president Donald Trump i Vita huset, enligt fyra personer med insyn i ärendet.

Dokumentet specificerar inte vilka vapen Ukraina vill köpa, men landet har tidigare uttryckt önskemål om att förvärva minst tio amerikanska Patriot-luftvärnssystem för att skydda städer och kritisk infrastruktur.

Trump: ”Vi skänker ingenting”

Ukrainas förslag verkar utformat för att tilltala Trumps önskan att gynna amerikansk industri. På måndagen, när Trump tillfrågades om ytterligare amerikanskt militärt stöd till Ukraina, svarade han att ”vi skänker inte bort någonting – vi säljer vapen”.

Tysklands förbundskansler Friedrich Merz sa under mötet med Trump, Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj och andra europeiska ledare att gruppen vill ha USA-presidentens hjälp att säkra en vapenvila.

— Jag kan inte tänka mig att vi har ett nytt möte utan att det finns en vapenvila. Så låt oss arbeta för det och försöka sätta press på Ryssland – trovärdigheten i det vi gör i dag hänger på att vi åtminstone får till en vapenvila, sa Merz.


Avvisar ryska krav

I dokumentet betonas att ”en varaktig fred ska inte baseras på eftergifter och gratisgåvor till Putin, utan på ett starkt säkerhetsramverk som förhindrar framtida aggression”.

Ukraina uppges heller inte acceptera något avtal som inkluderar territoriella eftergifter till Ryssland och insisterar på en vapenvila som första steg mot ett fullständigt fredsavtal, enligt dokumentet.

Kiev avvisar också det förslag Putin ska ha presenterat för Trump om att frysa frontlinjen om Ukraina drar tillbaka trupper från de delvis ockuperade östra regionerna Donetsk och Luhansk. Ett sådant drag skulle skapa ”en språngbräda för ytterligare och snabb framryckning av ryska styrkor mot staden Dnipro” och göra det möjligt för Putin att ”uppnå aggressionens mål med andra medel”, hävdas det.

Ukraina kräver även full kompensation från Ryssland för krigsskador, potentiellt finansierat genom de 300 miljarder dollar i ryska tillgångar som beslagtagits och frysts i västerländska länder. Sanktionslättnader bör endast beviljas om Ryssland följer ett framtida fredsavtal och ”spelar rent spel”, framhåller dokumentet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

USA: Putin säger ja till Nato-liknande skydd för Ukraina

Kriget i Ukraina

publicerad 18 augusti 2025
– av Isac Boman
Presidenterna Vladimir Putin och Donald Trump inför fredagens möte i Alaska.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

141 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Rysslands president Vladimir Putin har gått med på att USA och dess europeiska allierade kan erbjuda Ukraina säkerhetsgarantier liknande Natos regel om gemensamt försvar vid angrepp. Det uppger Trumps sändebud Steve Witkoff efter mötet mellan de båda presidenterna.

Witkoff, som deltog i samtalen på en militärbas i Alaska, beskrev utvecklingen som ett genombrott:

— Det var första gången vi hörde ryssarna gå med på detta, sa han och kallade det hela för ”banbrytande.”

— Vi lyckades vinna följande eftergift: att USA skulle kunna erbjuda en skyddsnivå liknande artikel 5, vilket är en av de verkliga anledningarna till att Ukraina vill gå med i Nato, berättade Witkoff i en intervju med vänsterliberala CNN.

Trumps sändebud gav få detaljer om hur ett sådant arrangemang skulle fungera. Utvecklingen innebär dock en stor förändring för Putin. Det kan vara en lösning för att kringgå hans motstånd mot Ukrainas Nato-medlemskap – något Kiev länge har eftersträvat.

Frågan väntas bli central under måndagens möte i Vita huset, där Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj och ledande europeiska ledare ska diskutera hur den 3,5 år långa konflikten kan få ett slut.

Artikel 5 som förebild

Artikel 5 utgör hjärtat i den USA-ledda militärpakten Nato. Den säger att en väpnad attack mot ett medlemsland betraktas som en attack mot samtliga medlemsländer.

Utrikesminister Marco Rubio, som också deltog i toppmötet, betonade att veckans samtal fokuserar på att utforma säkerhetsgarantiernas struktur:

— Hur det utformas, vad vi kallar det, hur det byggs, vilka garantier som ingår som är verkställbara, det är vad vi kommer att diskutera de närmaste dagarna med våra partners, sa Rubio och beskrev det som en ”stor eftergift” för Ryssland.

Witkoff avslöjade också att Ryssland har gått med på att införa lagstiftning som säkerställer att man inte ”ger sig på andra europeiska länder eller kränker deras suveränitet.”

— Ryssarna gick med på att lagfästa formuleringar som skulle förhindra dem från – eller där de intygar att de inte försöker ta mer mark från Ukraina efter ett fredsavtal, och där de intygar att de inte kränker några europeiska gränser.

Europeiska kommissionens hårt kritiserade ordförande Ursula von der Leyen välkomnade nyheterna från Vita huset när hon talade i Bryssel tillsammans med Zelenskyj. Samtidigt planerar en europeisk koalition att skapa en militär styrka för att övervaka en framtida fred i Ukraina:

— Vi välkomnar president Trumps vilja att bidra till säkerhetsgarantier liknande artikel 5 för Ukraina, och ’koalitionen av villiga’ – inklusive Europeiska unionen – är redo att göra sin del, sa hon.

Zelenskyj kräver praktiska garantier

Zelenskyj tackade i sin tur USA för signalen om stöd för garantierna, men hävdade att mycket fortfarande är oklart:

— Det finns inga detaljer om hur det kommer att fungera, och vad USA:s roll kommer att vara, Europas roll kommer att vara och vad EU kan göra – och det är vår huvudsakliga uppgift: Vi behöver säkerhet som fungerar i praktiken som Natos artikel 5.

Frankrikes president Emmanuel Macron framhöll att innehållet i säkerhetsgarantierna är viktigare än vad de kallas för:

— Vi kommer att visa detta för våra amerikanska kollegor och säga till dem: ’Okej, vi är redo att göra detta och detta, vad är ni beredda att göra?’ Detta är säkerhetsgarantin, sa Macron.

”Kommer få konsekvenser”

Witkoff och Rubio försvarade också Trumps beslut att överge krav på eldupphör till förmån för ett fullständigt fredsavtal. De uppgav att betydande framsteg gjordes under mötet:

— Vi täckte nästan alla andra frågor som är nödvändiga för ett fredsavtal. Vi började se viss måttfullhet i hur de tänker kring att nå ett slutgiltigt fredsavtal, sa Witkoff utan att gå in på detaljer.

Rubio, som också är Trumps nationella säkerhetsrådgivare, förklarade att ett vapenstillestånd var omöjligt på fredagen eftersom Ukraina inte var närvarande:

— I slutändan, om det inte blir ett fredsavtal, om kriget inte tar slut, har presidenten varit tydlig med att det kommer att få konsekvenser. Men vi försöker undvika det.

— Vi är fortfarande långt ifrån ett fredsavtal. Vi är inte på randen till ett. Men jag tror att framsteg gjordes mot ett, fortsatte han.

Territoriella eftergifter på agendan

En central fråga för måndagens möte är vilka territoriella eftergifter Zelenskyj kan acceptera. Efter mötet med Trump upprepade Putin sina krav på Donetsk och Luhansk i Donbass, men det är oklart om Trump ser detta som acceptabelt.

Witkoff tillade att Ryssland vill ha territorium baserat på juridiska gränser, inte stridslinjer:

— Det finns en viktig diskussion att föra angående Donetsk och vad som skulle hända där. Och just den diskussionen kommer att stå i centrum på måndag.

Zelenskyj har hittills avvisat Putins krav på att Ukraina ger upp Donbass – som Ryssland ännu inte helt kontrollerar – som villkor för fred. I Bryssel hävdade han nyligen att ”Ukrainas konstitution gör det omöjligt att ge upp territorium eller byta landområden”.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Trump: Inget Krim eller Nato för Ukraina

Kriget i Ukraina

publicerad 18 augusti 2025
– av Markus Andersson
Trump kräver eftergifter från Ukraina - men hur långtgående dessa ska vara är fortfarande oklart.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

141 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


USA:s president Donald Trump är övertygad om att Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj kan stoppa kriget ”omedelbart. Detta genom att acceptera villkor som innebär att Kiev ger upp Nato-ambitioner och territorier.

Zelenskyj kan enligt Donald Trump avsluta kriget med Ryssland mycket snabbt – men bara om han är villig att göra betydande eftergifter. Det skriver den amerikanske presidenten på sin plattform Truth Social inför ett planerat möte med den ukrainske ledaren som hålls på måndagen.

”Zelenskyj kan avsluta kriget med Ryssland nästan omedelbart, om han vill, eller så kan han fortsätta strida”, skrev Trump i söndags på Truth Social, och fortsatte:

”Kom ihåg hur det började. Ingen återtagning av det Obama-givna Krim (för 12 år sedan, utan att ett skott avfyrades!), och INGET INTRÄDE I NATO FÖR UKRAINA. Vissa saker förändras aldrig!!!”

Foto: faksimil/Truth Social

Den amerikanske presidenten syftade på händelserna 2014, då den dåvarande amerikanske presidenten Barack Obamas administration inte ingrep efter att Krim röstade för att återförenas med Ryssland till följd av en väststödd kupp i Kiev.

Försiktig optimism

Enligt rapporter kan det fredsförslag som ska diskuteras på måndagens möte innebära att Ukraina ger upp sina återstående positioner i Donbass-regionen. Förslaget skulle också innebära att nuvarande stridslinjerna fryses i utbyte mot vapenstillestånd.

Sådana villkor har Zelenskyj tidigare kategoriskt avvisat. Den ukrainske presidenten har konsekvent hävdat att Krim och andra regioner måste återgå till ukrainsk kontroll, och han har avvisat alla kompromisser om territoriella eftergifter.

Måndagens möte kommer kort efter att Trump träffat Rysslands president Vladimir Putin i Alaska, där båda ledarna uttryckte försiktig optimism om möjligheterna att hitta en lösning på konflikten.

Fler ryska krav

Moskva har upprepade gånger klargjort sina villkor för fred: Ukraina måste överge sina Nato-ambitioner, genomgå demilitarisering och ”denazifiering”, samt erkänna Rysslands kontroll över Krim, Donetsk, Lugansk, Cherson och Zaporizjzja – regioner som har röstat för att ansluta sig till Ryssland.

Putin har också betonat att ett fredsavtal måste tillgodose Rysslands säkerhetsintressen och skapa en rättvis maktbalans i Europa för att en varaktig fred ska kunna uppnås och upprätthållas.

Som ett alternativ till Nato-medlemskap överväger Washington och dess europeiska allierade att erbjuda Ukraina säkerhetsgarantier utanför Nato:s ramverk. Det uppgav USA:s särskilda sändebud Steve Witkoff till Fox News under gårdagen.

Huruvida Zelenskyj kommer att acceptera Trumps villkor för fred, eller om han väljer att fortsätta kampen, återstår att se efter måndagens möte i Vita huset.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Putin och Trump överens om ”stora punkter” efter toppmötet

Det nya kalla kriget

publicerad 16 augusti 2025
– av Redaktionen
De båda presidenterna under den gemensamma presskonferensen efter toppmötet strax efter midnatt svensk tid.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

141 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Donald Trump och Vladimir Putin träffades under natten till fredag för ett toppmöte i Alaska, där situationen i Ukraina stod i centrum för diskussionerna. Något konkret avtal om vapenvila nåddes inte, men mötet beskrivs av de båda som konstruktivt och att dialogen kommer att fortsätta.

Vid en gemensam presskonferens efter mötet beskrev Trump samtalen som ”extremt produktiva” och förklarade att parterna kommit överens om ”flera stora punkter”, även om inget slutgiltigt avtal tecknats.

Jag ska börja ringa några samtal, men för att hålla det kort hade vi ett extremt produktivt samtal. Vi har kommit överens om flera stora punkter, inget avtal, men vi har en bra chans att nå det, sade den amerikanske presidenten.

Putin betonar bilaterala relationer

Putin inledde pressträffen med att fokusera på förhållandet mellan USA och Ryssland. Den ryske presidenten uttryckte förtroende för att Trump kommer att bidra till förbättrade relationer mellan de två stormakterna.

Jag och Trump har bra och direkt kontakt och har talat flera gånger över telefon … ett av de centrala ämnena har varit situationen i Ukraina, förklarade Putin under presskonferensen.

Trots det pågående kriget beskrev Putin Ukraina som en ”broderlig nation”, vilket kan ses som ett försök att signalera öppenhet för diplomatiska lösningar.

Mötet avslutades efter midnatt

Toppmötet, som pågick i drygt två och en halv timme, avslutades strax efter midnatt lokal tid. Omkring klockan 02 svensk tid begav sig Putin mot sitt flygplan för hemresan till Moskva.

Även om inga konkreta resultat presenterades, antydde båda ledarna att förhandlingarna kan komma att fortsätta. Trumps uttalande om att han kommer att ”börja ringa några samtal” tyder på att diplomatiska ansträngningar fortsätter.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.