Annons:

Ukraina i det stora schackspelet

Krisen i Ukraina

Det som sker i Ukraina går inte att greppa utan att förstå USA:s övergripande strategi för att dominera den eurasiska kontinenten - och krossa alla konkurrenter. Det skriver Terje Valen i en gästkrönika.

Uppdaterad april 14, 2023, Publicerad mars 3, 2022
Moderlandsmonumentet i Kiev.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

175 190 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Den stora elefanten i rummet under Ukrainakonflikten nämns inte ofta i de stora massmedierna. Utan att förstå denna faktor är det dock inte möjligt att förstå vad som sker i Ukraina idag.

USA:s strategi för att dominera den eurasiska kontinenten formulerades efter att Sovjetunionen upplöstes och USA hjälpte Jeltsin att ta över ledningen i Ryssland. Strategin sammanfattades av Zbigniew Brzezinski i boken The Great Chessboard från 1997 och följdes upp under Obamas valkampanj 2009 med Second Chance som låg till grund för Obamas utrikespolitik. Brzezinski blev då också Obamas viktigaste informella rådgivare.

Huvudtanken bakom denna strategi var att USA skulle styra hela världen. För att göra det var de tvungna att ta kontroll över staterna på den eurasiska kontinenten, så att ingen stat där blev så stark att den kunde utmana USA:s hegemoni. Helst ska det ske i ett samarbete på USA:s egna premisser. Om detta inte lyckades skulle USA behöva behålla sin makt på andra sätt, inklusive krig, kupper, regimbyten, undergrävande aktiviteter och sanktioner. Allt detta finns i offentliga amerikanska dokument.

I Ukraina användes kupper med regimskifte. Inne i landet pågick ett intensivt arbete av Soros icke-statliga organisationer och samarbete med de mäktiga nazistiska förbanden som säkrade kuppen. Efteråt kom släktingar till nazisterna från hela världen dit för att slåss mot ryssarna i Donbass och sedan åkte flera av dem hem för att sprida sina kunskaper i Europa och på andra håll.

Annons:

USA och användningen av reaktionära politiska riktningar

På det hela taget har USA varit en mästare på att utbilda och använda människor från sådana reaktionära politiska håll. I Afghanistan var det hjälp från insmugglade så kallade radikaliserade islamister som låstes in av USA genom koranskolor i Pakistan som först gjorde jobbet och efteråt startade USA krig tillsammans med ett antal vasaller, bland annat Norge. Det uppskattas att efter att Sovjetunionen drog sig tillbaka från Afghanistan fanns det omkring 100 000 jihadister där. Många av dem reste ut från Afghanistan och USA använde dem i flera konflikter, i Nordafrika, i Bosnien, i Tjetjenien och på andra ställen.

I Irak var det direkta krig med amerikanska soldater som orsakade ett regimbyte. I Libyen var direkt krig och terroristbombningar plus samarbete med jihadister på marken framgångsrika. I Syrien användes våldsamma jihadister, men då hade bland annat Ryssland lärt sig så att USA inte lyckades där, även om man med hjälp av kurdiska soldater höll den rikaste delen av landet ockuperad, och jihadisterna fortfarande ockuperar Idlib. Detta var en del av USA:s strategi för att säkra världsherravälde. De strävar ständigt efter att följa denna strategi. USA:s makt över Ukraina var viktig för ytterligare aggression österut.

Den centrala strategen

Zbigniew Brzezinski var helt central i denna strategi. För att uppnå hegemoni på den eurasiska kontinenten menade han att det fanns några avgörande villkor. Kina och Ryssland fick inte slå sig samman och Iran fick inte samarbeta med Ryssland. När Ryssland hade upplevt vad samarbetet med USA innebar under 1990-talet och de första åren efter 2000, med hela samhällets enorma sammanbrott där, fann de att de inte längre ville vara en del av det. Med Putin i spetsen slet Ryssland sig ur den sfär där USA hade hegemoni. Men detta var efter att Brzezinski skrivit schackboken.

I boken behandlar han också Ukraina. Det är en av de fyra stater som USA måste ha kontroll över för att kunna dominera hela kontinenten förutom Frankrike, Tyskland och Polen. Han skriver om de viktigaste spelarna i denna schackturnering på den eurasiska kontinenten. Det finns fem geostrategiska aktörer och fem geopolitiska nav. Frankrike, Tyskland, Ryssland, Kina och Indien är de viktigaste geopolitiska aktörerna, givetvis förutom USA. Storbritannien, Japan och Indonesien är viktiga länder, men är inte kvalificerade att nå toppligan. De kritiskt viktiga nav-länderna är Ukraina, Azerbajdzjan, Sydkorea, Turkiet och Iran.

Med Putin i spetsen slet Ryssland sig ur den sfär där USA hade hegemoni.

När Brzezinski skrev sin bok stod Ryssland fortfarande under kontroll av USA och han trodde att det kunde fortsätta, även om landet blev formellt självständigt och utvecklades i en demokratisk riktning, det vill säga i praktiken inom USA:s eget system. Kina hade öppnat sig och ledarna i USA trodde att även de var på väg in i USA:s system.

När det gäller Ukraina skriver Brzezinski att det fanns ett nytt och viktigt rum på det eurasiska schackbrädet. Med ett självständigt Ukraina som inte samarbetar med Ryssland kan Ryssland inte bli en mäktig spelare på schackbrädet. Därför var det viktigt att Ryssland inte fick kontroll över landet. Det var också viktigt att hålla Azerbajdzjan med sina rika resurser utanför rysk kontroll.

 

Foto: Mahmoudreza Shirinsokhan/Gage Skidmore/CC BY-NC 2.0

 

USA:s vasaller i Europa

Angående Europa skriver Brzezinski att det fungerar som en språngbräda för ytterligare expansion av demokratin djupare in i Eurasien och att Europas expansion österut skulle befästa segern på 1990-talet. Men först och främst, skriver han, är Europa USA:s väsentliga brohuvud på den eurasiska kontinenten. Det som står på spel geostrategiskt för USA i Europa är enormt, eftersom Europa genom Nato knyter amerikanskt politiskt inflytande och militär makt direkt till det eurasiska fastlandet, vilket till exempel Japan inte gjorde i öst.

Sedan konstaterar han att det är en svaghet att Europa inte är en enhet, utan olika stater med sina egna prioriteringar. Därför är den brutala sanningen att Västeuropa och alltmer Centraleuropa i stort sett är ett amerikanska protektorat där de allierade staterna påminner om vasaller och hyllningsskyldiga. Sedan tillägger han att Europa är allt mer splittrat eftersom hotet från Sovjetunionen är över och vissa nationer ville bort från sina roller som elever till USA. På grund av detta var USA tvunget att arbeta för att skapa förutsättningar som gjorde Europa mer enat under amerikanskt ledarskap.

Han kommer då närmare Frankrike och Tyskland och menar att USA måste hjälpa dem att ena Europa mer. Den bästa kandidaten för att klara detta var Tyskland. De var väletablerade i Europa och hade blivit ofarliga - säkert på grund av USA:s synliga militära närvaro. Tyskland skulle kunna bli den som främjade och kanske ledde till det formella införandet av Centraleuropa i EU och Nato.

"Amerikas centrala mål är att bygga ett Europa baserat på den fransk-tyska kopplingen, ett Europa som kan fungera, som kommer att vara kopplat till USA och utöka omfattningen av det kooperativa demokratiska internationella systemet på vilken den effektiva funktionen av amerikansk global överhöghet beror."

Utvidgningen av det europeiska brohuvudet som språngbräda för demokrati är direkt relevant för amerikansk säkerhet. Det skulle också hjälpa om de lyckades mobilisera Frankrike för Natos utvidgning österut. På grund av allt detta måste USA ha ett nära samarbete med vasallen Tyskland för att främja Europas österrikiska utvidgning. Amerikansk-tyskt samarbete om detta var nödvändigt.

Erövring av Östeuropa länge central

Denna idé om att expandera Nato och EU österut var inte ny för Brzezinski. Redan 1989 hade han doktorerat på en avhandling där han menade att all kraft måste användas för att hindra Ryssland från att stå upp som stormakt. Det var också motivet för att driva på för ett självständigt Ukraina och oberoende baltiska stater med målet att senare få in dem i Nato. Det var en viktig byggsten i hans geopolitiska koncept att västvärlden var tvungen att penetrera den energirika centralasiatiska regionen. För att uppnå detta var Ukraina en "geopolitisk vändpunkt och vev".

Denna idé om att expandera Nato och EU österut var inte ny för Brzezinski.

Det var viktigt att isolera Ryssland som rival och sedan föra landet i en position där det blev ekonomiskt beroende av Internationella valutafonden och militärt av Nato. Efter en försvagning och destabilisering av Ryssland var det också viktigt att förhindra Ryssland från att ha relationer med Västeuropa och att förhindra att Ryssland fick bygga olje- och gasledningar till Europa. Därtill måste Kina och Iran hålla sig utanför.

Med det magiska ordet "demokratisering av fossila resurser" borde USA kunna göra detta. Brzezinski reste sedan till Georgien där han arbetade i den gamla Azerbajdzjans oljehuvudstad Baku för BP-Amoco och Freedom House, en forskningsinstitution med huvudkontor i Washington. Angående Azerbajdzjan uppgav han att det fanns en kork i flaskan som innehöll tillgången till skatterna i det kaspiska flodområdet och Centralasien.

Det stora schackbrädet

För att återvända till The Grand Chessboard understryker han också att summan av kardemumman när det gäller utvidgningen av Europa var linjen att ingen makt utanför det befintliga transatlantiska systemet skulle ha rätt att lägga veto mot deltagandet av någon europeisk stat som ville gå med i EU eller Nato. Detta har blivit särskilt relevant under den pågående Ukrainakonflikten.

Slutligen pekar han i kapitel 3 i boken på de stater som utgör den kritiska kärnan i europeisk och därmed amerikansk säkerhet. Dessa är Frankrike, Tyskland, Polen och Ukraina. Min kommentar är naturligtvis att detta inte hade något med USA:s säkerhet att göra, utan med att säkra världsherraväldet.

Med de amerikanska sidenvägslagarna från 1999 och 2006 blev det som Brzezinski skrev här officiell amerikansk politik i området, och det har det varit sedan dess. Han uppdaterade sina tankar i boken Second Chance från 2009 och blev en inofficiell handledare för president Obama, som följde upp hans policy.

Från den 4 december 2014 bekräftades Brzezinskis tankar om USA:s dominans av den eurasiska landmassan som USA:s officiella statsdoktrin i kongressens resolution H. Res. 758 med en överväldigande majoritet för (10 röster emot) och okritiskt mottagande av de europeiska vasallerna i Europa. "Irresponsible Congress declares war on Russia", skrev kongresslegenden Ron Paul på sin hemsida samma dag som detta skedde. I november samma år publicerades ett U.S.-Army-Training-and-Doctrine-Paper med titeln How to Win in a Complex World, 2020-2040. Denna behandlar inget mindre än "fullspektrumdominans" på land, i luften och till sjöss. De viktigaste fienderna identifierades som Ryssland och Kina.

Det är denna politik som har lett till situationen i Ukraina.

Baserat på detta förstår vi USA:s fem miljarder dollar och andra aktiviteter för att destabilisera Ukraina och den bittra kampen med Ryssland om Ukraina. Obama slog också fast att Ryssland inte längre var en kraft att räkna med och att han inte skulle förhålla sig till Putin personligen. Vi förstår också bakgrunden till kuppen 2014 och allt som har hänt sedan dess. Det är USA:s förspel till att försvaga Ryssland och föra det under dess dominans för att fortsätta sin aggression österut.

Putin har nu satt stopp för detta utan att USA och Nato kunnat göra något. Att demonstrera mot att han gör detta är att direkt stödja USA:s aggressionspolitik i området och USA:s planer på att slå ner Ryssland och lägga ytterligare länder österut under sig. Men vi måste också förlåta de som har kampanjat mot Putin. Folk har varit helt omedvetna om USA:s geopolitik och har marinerats i USA:s propaganda om att det är Putin som är aggressiv. Det är knappast en enkel sak att få människor att omfatta.

 

Terje Valen

 

Artikeln har tidigare publicerats på tvalen.no.

Terje Valen är en norsk politiker, lektor i historia och författare, bosatt i Bergen.

Valen har en lång bakgrund i den norska kommunistiska rörelsen och var i många år aktiv i Arbeidernes kommunistparti (AKP) och har skrivit för en rad vänsterpolitiskt inriktade tidsskrifter i Norge.

The Grand Chessboard är den mest kända boken skriven av den globalistiskt inriktade geostrategen Zbigniew Brzezinski, tidigare säkerhetsrådgivare till den amerikanske presidenten Jimmy Carter.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Ryssland genomför kärnvapenövning – Sverige erbjuder Gripen till Ukraina

Kriget i Ukraina

Publicerad oktober 22, 2025
– av Markus Andersson
Volodymyr Zelenskij tillsammans med statsminister Ulf Kristersson vid ett besök hos Saab i Linköping där en avsiktsförklaring om export av ett hundratal Gripenplan utlovades till Ukraina. Samtidigt genomförde Ryssland en storskalig kärnvapenövning med bland andra Yars interkontinental ballistisk robot som avfyrades från kosmodromen Plesetsk i Archangelsk-regionen.

Ryssland utförde på onsdagen en storskalig övning med kärnvapenmissiler, samtidigt som Sverige undertecknade en avsiktsförklaring om att exportera Gripen-plan till Ukraina. Beskedet kommer dagen efter att USA meddelade att det planerade toppmötet mellan Donald Trump och Vladimir Putin skjuts upp.

Kreml offentliggjorde videomaterial som visar generalstabschefen Valerij Gerasimov när han rapporterar till president Putin om övningarna. Ryssland avfyrade missiler från markbaserade ramper, ubåtar och flygplan, däribland interkontinentala ballistiska missiler med kapacitet att nå USA. Missilerna innehöll dock inga skarpa kärnvapenstridsspetsar.

Under avgörande skeden av Ukrainakriget har Putin vid upprepade tillfällen påmint om Rysslands kärnvapenstyrka som en varning till Kiev och dess västliga allierade. Nato har under oktober också genomfört övningar för kärnvapenavskräckning.

Sverige erbjuder stridsflygplan

Sverige meddelade att landet undertecknat en avsiktsförklaring om att exportera Gripen-stridsflygplan till Ukraina. Beskedet kommer i takt med att europeiska regeringar intensifierar insatserna i Ukrainakriget, som nu pågått i tre år och åtta månader.

Annons:

Ukrainska piloter har varit i Sverige för att testa Gripen, ett robust och kostnadseffektivt alternativ jämfört med amerikanska F-35.

— Vi har påbörjat arbetet med att förvärva Gripen och förväntar oss att det framtida kontraktet ger oss minst 100 sådana plan, sade president Volodymyr Zelenskij under ett besök hos försvarskoncernen Saab.

Kiev siktar på att ta emot och börja använda planen redan nästa år.

Toppmöte uppskjutet

Efter månader av stagnerad diplomati talade Putin och Trump förra veckan och tillkännagav oväntat att de skulle hålla toppmöte i Ungern inom ett par veckor. Men efter ett telefonsamtal mellan ländernas utrikesministrar meddelade Vita huset att Trump inte har några planer på att träffa Putin "inom överskådlig framtid".

Trump förklarade att han inte ville ha ett "förspillt möte" – något som Kreml sade att även Putin vill undvika.

— Datumen har inte fastställts än, men grundlig förberedelse behövs, och det tar tid, sade Kremls talesperson Dmitrij Peskov.

Förseningen kom efter att Ryssland till USA upprepat sina villkor för fred, däribland att Ukraina ska överlämna kontrollen över hela Donbas-regionen, enligt tre källor till Reuters. Detta innebar ett avvisande av Trumps uttalanden om att båda sidor borde stanna vid de nuvarande frontlinjerna.

Aktierna i europeiska försvarsbolag steg på nyheten om det uppskjutna toppmötet. De flesta europeiska regeringar ger starkt stöd till Kiev och har lovat öka sina militära utgifter för att hjälpa Ukraina.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Kristersson tar emot Zelenskyj – ny militärexport ska presenteras

Kriget i Ukraina

Publicerad oktober 22, 2025
– av Markus Andersson
Kristersson och Zelenskyj under ett tidigare möte i Stockholm.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj anländer till Sverige under onsdagen för ett möte med statsminister Ulf Kristersson och flera ministrar.

Besöket äger rum i Linköping och väntas innefatta både politiska samtal och ett verksamhetsbesök. Efter mötet ska en nyhet inom militärexporten presenteras.

Statsminister Ulf Kristersson meddelade på X att han kommer att ta emot den ukrainske presidenten i Linköping. Kristersson var mycket noga med att betona att Sverige kommer att fortsätta stödja Ukraina militärt i det utdragna kriget mot Ryssland.

"Ett starkt och handlingskraftigt Ukraina är en viktig prioritering för Sverige, och vi kommer att fortsätta att se till att Ukraina kan slå tillbaka mot Rysslands aggression", skrev Kristersson på plattformen, och fortsatte:

Annons:

"Jag ser fram emot att diskutera hur vi kan fördjupa vårt samarbete – vi har mycket att lära av varandra".

Nya vapen till Ukraina?

Enligt ett pressmeddelande från regeringen kommer en nyhet inom försvarsexportområdet att presenteras efter mötet mellan de två statsledarna. Vad nyheten gäller är ännu inte känt.

I samband med de politiska samtalen planeras även ett verksamhetsbesök. Linköping är hem för Saabs produktion av stridsflygplanet JAS 39 Gripen, men det har inte bekräftats om det är dit presidenten ska ta vägen. Gripen har tidigare testflugits av ukrainska piloter och har nämnts som ett möjligt militärt stöd till Ukraina.

Saabs presschef Mattias Rådström valde att inte bekräfta företagets medverkan vid dagens besök och hänvisade istället till Regeringskansliet. Han meddelade dock att Saab kommer att finnas tillgängliga för intervjuer under dagen.

Ministrar närvarar

Förutom statsministern kommer ytterligare fyra ministrar att delta vid mötet: energi- och näringsminister Ebba Busch (KD), utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M), försvarsminister Pål Jonson (M) samt utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L).

Linköpings kommun har däremot ingen officiell representation vid besöket, eftersom det rör sig om ett statsbesök. Kommunalrådet Niklas Borg (M) bekräftade att den politiska ledningen är informerad om besöket.

"Vi i den politiska ledningen är informerade, men vi deltar inte i besöket", skriver han till statskanalen SVT.

Polisen bekräftar att det finns en samordnad säkerhetsinsats mellan polisregionen, Säkerhetspolisen och Regeringskansliet, men är förtegen om detaljer kring resurserna, samtidigt som man bedömer att besöket inte kommer att påverka trafiken i Linköping i någon större utsträckning.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Trump pressar Zelenskyj att acceptera Rysslands fredsvillkor

Kriget i Ukraina

Uppdaterad oktober 21, 2025, Publicerad oktober 20, 2025
– av Jan Sundstedt
Donald Trump och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

Donald Trump har enligt flertalet källor uppmanat Volodymyr Zelenskyj att gå med på Rysslands krav för att avsluta kriget i Ukraina. Ett stormigt möte i Vita huset på fredagen uppges ha präglats av höjda röster, argumentation samt Trumps upprepade återgivning av Putins ståndpunkter.

Under mötet lär Trump ha varnat Zelenskyj för att Putin hotat med att "förstöra Ukraina", om landet inte accepterar villkoren, rapporterar Financial Times.

Källor med insyn uppger att mötet mellan parterna flera gånger urartade i "skrikande bråk", där Donald Trump använt svordomar och kastat frontlinjeskartor över rummet.

Trump uppges ha insisterat på att Zelenskyj måste överlämna hela Donbass-regionen till Moskva, och återgav argument som Putin hade framfört i ett telefonsamtal dagen innan. Samtidigt stödde han senare en frysning av de nuvarande frontlinjerna, vilket speglar hans föränderliga hållning i frågan.

Annons:

Zelenskyj och hans delegation hade hoppats övertyga Trump att leverera kryssningsmissilerna Tomahawk till Ukraina, men USA:s president vägrade.

Om uppgifterna stämmer kan sammanträdet liknas vid det konfliktfyllda mötet i februari, där Trump och vicepresident JD Vance kritiserade Zelenskyj för bristande tacksamhet gentemot USA.

Donald Trump Volodymyr Zelenskyj
Mötet mellan Zelenskyj och Trump i februari tidigare i år slutade i öppet gräl. Faksimil: Fox4

Zelenskyjs ståndpunkt oförändrad

Europeiska tjänstemän uppger att Trump vid flera tillfällen upprepade Putins argument ord för ord, även när de motsade hans egna tidigare uttalanden om Rysslands svagheter.

En tjänsteman sade att Trump kallade konflikten för en "specialoperation, inte ens ett krig" och varnade Zelenskyj att Ukraina riskerade förstörelse.

Trump uttryckte också att Rysslands ekonomi "går bra", vilket kontrasterar mot hans tidigare offentliga uttalanden om att Putins ekonomi är nära kollaps.

Zelenskyj kommenterade till journalister: – Trump vill ha en snabb seger, ett slut på kriget, och det skulle vara en seger för alla rimliga människor. Putin däremot vill ha total ockupation av Ukraina.

Efter mötet uttalade Zelenskyj att han klargjort för Trump att Ukrainas ståndpunkt förblir oförändrad. Trump sa till Fox News på söndagen att han var övertygad om att konflikten skulle kunna avslutas, och tillade att Putin "kommer att ta något, han har vunnit viss mark".

Ukraina - ryska drönarattacker - juni 2025
Samtidigt som fredsförhandlingarna mellan parterna präglas av oenighet och envishet fortsätter striderna med oförminskad styrka (arkivbild juni 2025). Foto: faksimil/Youtube/@CNN

Donbass i utbyte mot andra regioner

Putin har i samtal med Trump föreslagit att Ukraina överlämnar hela Donbass i utbyte mot mindre områden i Kherson och Zaporizhzhia. Zelenskyj uppgav dock att det fortfarande saknas klarhet om exakt vad Ryssland är villigt att ge upp i dessa regioner.

Ukrainska tjänstemän varnar för att ge upp det resterande Donbass skulle ge Moskva territorium som man endast delvis kontrollerar, sedan kriget inleddes för över tre år sedan.

Oleksandr Merezhko, ordförande för Ukrainas utrikesutskott, säger: – Att ge Donbass till Ryssland utan strid är oacceptabelt för det ukrainska samhället, och Putin vet det. Det handlar inte om territorium, utan om att försvaga oss inifrån.

Trumps upprepning av Putins retorik dämpade förhoppningarna hos många europeiska allierade om ökat stöd till Kiev, trots att han tidigare uttryckt frustration över Putins ovilja att förhandla direkt med Zelenskyj.

Zelenskyj kommenterade efter hemkomsten: – Vi har kommit närmare ett möjligt slut på kriget. Det betyder inte att det definitivt kommer att sluta, men president Trump har uppnått mycket i Mellanöstern, och på den vågen vill han avsluta Rysslands krig mot Ukraina.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Brittisk fältmarskalk: Ukraina kan inte vinna mot Ryssland

Kriget i Ukraina

Publicerad oktober 19, 2025
– av Markus Andersson
Även med utökat västerländskt stöd bedömer Lord David Richards att Ukraina inte kan vinna kriget.

En av Storbritanniens högst rankade militärer bedömer att Ukraina aldrig kommer kunna besegra Ryssland på slagfältet och istället bör förhandla om fred.

I en intervju med The Independents podcast World of Trouble argumenterar fältmarskalk Lord David Richards för att Ukraina helt enkelt inte har kapacitet att driva ut ryska styrkor från sitt territorium och istället bör söka en förhandlingslösning.

Richards, som befordrades till landets mest prestigefyllda militära femstjärniga rang tidigare i år och ledde Nato-styrkor under truppförstärkningen i Afghanistan, är kritisk till hur Ukrainas allierade hanterat stödet.

— Vad vi har gjort i fallet Ukraina är att uppmuntra Ukraina att slåss, men inte gett dem möjligheten att vinna, säger den tidigare försvarsstabschefen.

Annons:

När Richards ombeds reflektera över Ukrainas chanser att lyckas mot Ryssland är han tydlig.

— Min uppfattning är att de inte skulle vinna.

När intervjuaren frågar om Ukraina kunde vinna även med rätt resurser blir svaret kort.

— Nej

Pressad ytterligare om huruvida rätt resurser skulle kunna göra skillnad upprepade han sitt svar och lade till:

— Nej, de har inte mankraften.

Ingen existentiell fråga för Väst

Richards, som är den ende brittiske officeren att ha befäl över stora amerikanska truppstyrkor i strid sedan 1945, menar att utsikterna för Ukraina är dystra.

— Om vi inte skulle gå in tillsammans med dem – vilket vi inte kommer att göra eftersom Ukraina inte är en existentiell fråga för oss. Det är den däremot uppenbarligen för ryssarna.

— Vi har beslutat att eftersom det inte är en existentiell fråga kommer vi inte att gå i krig. Vi är, kan man hävda – och jag accepterar det helt – i någon form av hybridkrig med Ryssland. Men det är inte detsamma som ett skjutande krig där våra soldater dör i stort antal, fortsätter Richards.

Han betonar att trots sympatin för ukrainarna och deras prestationer anser han fortfarande att kriget inte ligger i Västs vitala nationella intressen.

— Min känsla är att det bästa Ukraina kan åstadkomma, och man ser redan att president Zelenskyj, som är en inspirerande ledare... det bästa de kan nå är en sorts oavgjort resultat.

Zelenskyj mötte Trump

Uttalandet kommer efter att Volodymyr Zelenskyj flugit till Washington DC för att träffa Donald Trump och försöka övertyga honom om att ge Ukraina Tomahawk-kryssningsrobotar.

Men Zelenskyjs planer att sätta press på Trump verkar ha motarbetats av Vladimir Putin, som talade med den amerikanske presidenten timmar innan mötet i Vita huset med den ukrainske ledaren.

Vid en fullsatt presskonferens verkade Trump tveksam till att ge bort amerikanska vapen, samtidigt som han behöll en vänlig ton med Zelenskyj. Den amerikanske presidenten betonade sitt eget lands behov av att upprätthålla lager.

Zelenskyj sa väldigt lite, förutom att artigt föreslå att Ukraina skulle kunna erbjuda sin drönarteknologi i ett utbytesavtal. Trump verkade öppen för idén.

Efter toppmötet sa Zelenskyj att Trump inte hade sagt nej till idén om Tomahawk-robotar – men inte heller ja.

Irakkriget byggde på lögner

I den omfattande intervjun om sitt militära liv avslöjade fältmarskalken att även om hans karriär varit framgångsrik har det funnits tillfällen då han hamnat i konflikt med etablissemanget och ofta varit oense med sina militära och politiska överordnade.

Som generalmajor och biträdande arméchef under general Sir Mike Jackson säger han att det var uppenbart för honom att Tony Blairs regering ljög om sina påståenden att Saddam Hussein utvecklade kärnvapen i Irak.

Tony Blairs regering ljög om irakiska massförstörelsevapen för att legitimera invasionen. Foto: World Economic Forum/CC BY-NC-SA 4.0

Tillsammans med andra höga officerare ifrågasatte han lagligheten av Storbritanniens beslut att gå med amerikanska styrkor i invasionen av Irak 2003.

Innan britterna gick med i invasionen presenterade Blair ett underrättelsedokument för parlamentet som påstod att den irakiske diktatorn utvecklade kärnvapen.

"Det här stinker"

Dokumentet, som sedan dess hånas som "det tvivelaktiga dokumentet" för sina ogrundade påståenden, orsakade fasa bland höga officerare som hade tillgång till den verkliga underrättelseinformationen.

— Jag och andra uppmuntrade försvarsstabschefen att ifrågasätta om detta var lagligt och vad som var grunden för denna underrättelseinformation, säger Lord Richards.

— Jag minns att en officer – som jag inte kommer att namnge men som var på underrättelsesidan – sa: 'Oroa dig inte. Vi kommer att hitta något att lägga till. Vi hittar något om det. Vi kommer att rättfärdiga det vi gjorde', berättar han.

— Jag gick tillbaka och sa till Mike Jackson: 'Det här stinker'.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.