”Pappa är lik sin pappa”… Näe så gick den visst inte. Men, sannerligen sannerligen så är det Fars Dag idag. En nog så viktig dag.

Istället för att skriva en essä eller kulturartikel om dagens viktiga händelse så vill jag skänka min far och med detta även alla pappor där ute en hymn i form av lite poesi.

Man ska vara stark och man ska vara framgångsrik och man ska vara ett föredöme och man ska lyckas och du ska vara president och du ska vara miljonär som Thåström sjunger. Men det behöver inte vara så. Det räcker faktiskt ganska långt med att du sitter där och duger.

Videon nedan från Sala Silvergruva är en inspelning av det musikstycke som poesin (som finns under videon) är tänkt att avnjutas till. Ljudet är måhända inte av bästa kvalité, men jag tror och hoppas att anden och välviljan framgår i vilket fall.

Så bästa fäder. Sätt er nu, lätt tillbakalutade med en god whisky i handen och fira med detta in en glad farsdag.

Pappa står där, tittar ut
Så som han även gjorde förut

Han står där, och drömmer
Drömmer om andra tider
Utan bråk och andra strider

Men åren de bara går
Och åren de fortsätter fort ömsom långsamt gå
Men pappa i fönstret fortsätter att filosofiskt tänkande stå

Nu har farsan lite äldre blivit
Och lite omtanke och pengar givit

Tankarna styr åt något annat håll
Där innersta själen får va i behåll

Men våga leva livet utan rädsla, hot och oro

Ser du paletten med all dess färg
Är du öppen känner du det i din märg

Att livet är roligt och vännen ärlig
Du är bekväm och du är härlig

Pappa är nu gammal och grå
Och i fönstret han fortsätter stå

Slutligen har en mansålder passerat
Tankar, ord och minnen raserat

Nu har en som då pojke var, man blivit
Mognat, vuxit upp och tacksamhet givit

Med munspelet folkvisor skapat
Likt en katt som vid gräddskålen lapat

Vackert Jan Johanssonsk anda
Som i sann harmoni du kan landa

Farfar Verner, pappa Bo och lilla jag
Står i evig relationslag

Tiden, dagarna – åren går
Och alltet en djupare mening får
Och allt får du skörda av det du sår
Pappa, ja pappa han i fönstret står
Och tankarna med stolthet de består

Nu är det jag som i fönstret tittar ut – Tittut
Och kärleken till varandra, den tar aldrig slut

Mikael Rasmussen/Artist Razz