“Frihet medför ansvar“

Frihet innebär förmåga att vara sig själv - att våga känna, tänka och handla på sitt eget sätt inom ramen för vad verklighetens oföränderliga lagar tillåter. Det skriver Krister Lind i en filosofisk spaning i sin insändare.

publicerad 6 november 2021
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Utvecklingen är en fortlöpande process som innebär att individen går från okunnighet och oförståelse till allt mer insikt, förståelse och därmed större inflytande över sin egen utveckling. Större inflytande över sin egen utveckling innebär även större frihet. Utvecklingen går från lägre natur till högre natur.

Utvecklingen i kosmos är ingen slump, den sker inte på måfå. Evolutionen och hela tillvaron styrs av oföränderliga lagar – en kunskap som behöver belysas för att vi ska komma bort från det kaos som vi människor skapar. Våra mänskliga lagar är ofullkomliga och därmed föränderliga. Men ju högre vår mänskliga kollektiva medvetenhet utvecklas desto bättre stämmer våra mänskliga lagar ihop med kosmos oföränderliga lagar. Det är dessa lagar som driver fram hela evolutionen; alltså är de oföränderliga lagarna underlag för vår mänskliga utveckling.

Människor befinner sig i olika utvecklingsstadier med sina olika nivåer av medvetenhet och det innebär att vi har olika syn på händelser och tyckande om hur det borde vara. För att bli självmedveten måste var och en erövra det egna jaget. I vår strävan har varje individ rätt att utvecklas fritt inom ramen för allas lika rätt till detsamma. Det är en universell lag. Människors fria vilja uppstår när vi når insikt, kunskap och omdömesförmåga. Innan dess är vi involverade i gissning, spekulation, tro och dogmer.

Frihet medför ansvar; det är lag. Det finns gränser för frihet och de regleras av de oföränderliga lagarna. Vi behöver förstå att frihet är lag och lag är frihet. Alltså: de oföränderliga lagarna erbjuder oss frihet och om vi följer dessa lagar uppstår frihet. Frihet innebär förmåga att våga vara sig själv, att våga känna, tänka och handla på sitt eget sätt inom ramen för vad de oföränderliga lagarna tillåter. Vara ofri innebär destruktiva motiv, tankar, känslor, ord och handlingar vilka kommer och går som de vill. Fri är den som själv bestämmer motiv för tankar, känslor, ord och handlingar som följer de oföränderliga lagarna.

Att befinna sig på en lägre nivå av medvetenhet i förhållande till någon som befinner sig på högre nivå innebär att den lägre nivån inte förmår mer än vad den nivåns medvetenhet tillhandahåller. Och så måste det vara ända till den på lägre nivå kan höja sin medvetenhet till närmast högre nivå. Ha insikt i de olika stadierna i utvecklingen förklarar hur förståelsen fungerar och ökar med varje närmast högre stadier. För varje nytt närmast högre stadium kommer vi få möjlighet att närma oss den fria viljan. Så länge vi styrs av personligheten och dess motiv är vi inte fria. Infria högre och högre stadier i utvecklingen innebär att Jag med jaget på ett bättre sätt kan styra personlighetens emotionella och mentala impulser och deras motiv. Så länge som Jag med jaget inte kontrollerar personlighetens motiv är människan ofri.

Fri vilja till att uppnå frihet uppstår då vi följer de oföränderliga lagarna. Ingen kan ge människan frihet den måste man själv finna. Frihet är en upplevelse, en inre uppfattning, som bara finns där. De flesta strävar att medvetet eller omedvetet nå denna frihetsuppfattning. Att verkställa betyder inte att verkställandet måste göras genom att vandra en enda väg som människa; människan har sin fulla rätt att pröva olika vägar. Människan är inte endast en endimensionell varelse. Vi är flerdimensionella varelser som gör mänskliga resor. Dessa mänskliga resor ser olika ut beroende på var människan befinner sig i utvecklingen.

Är det Jag med jaget som i varje stunds nu bestämmer vilka känslor och tankar som ska uppstå? Här kommer en enkel övning som ger insikt i personlighetens inflytande. Slappna av och blunda. Sedan försöker du stoppa tanken; göra dig helt tom på tankar. Var nu i detta tillstånd så länge du kan. Förmodar att de flesta klarade stoppa tanken en kort stund, men sedan började tankarna åter komma och gå som de vill. Intalade du dig: stoppa tanken, stoppa tanken så var det också en tanke; tankeinnehållet var inte tomt.

Delar av denna text är hämtad ur min bok “Med livet som insats”.

 

Krister Lind

Ladda ner Nya Dagbladets mobilapp!