Annons:

Tidöregeringen fyller USA:s biståndsgap – 70 miljoner till Soros-kopplad mediegrupp

Publicerad maj 6, 2025 – av Redaktionen
Moderaternas Ulf Kristersson tillsammans med biståndsministern Benjamin Dousa (M).

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

183 590 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Svenska skattebetalare får nu täcka upp för det finansieringsbortfall som uppstod när USA drog tillbaka sitt bistånd till den internationella journalistgruppen OCCRP – Organized Crime and Corruption Reporting Project.

Regeringen meddelar att man skjuter till 70 miljoner kronor i nytt stöd till nätverket, som tidigare finansierades till stor del av amerikanska USAID och även tagit emot mångmiljonbelopp från George Soros ökända stiftelse Open Society Foundations och CIA-kopplade National Endowment for Democracy.

Det svenska biståndet motiveras officiellt med att man vill "stärka yttrandefrihet och demokrati" i repressiva miljöer. Kritiker menar dock att satsningen helt saknar relevans för svenska skattebetalare, och att stödet snarare är ett uttryck för den svenska regeringens ideologiska och geopolitiska lojaliteter.

– Att stärka yttrandefrihet och demokrati är en viktig del av regeringens reformagenda för biståndet. Stödet till OCCRP är en del av detta arbete, försäkrar dock bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M) i ett pressmeddelande från Utrikesdepartementet.

Annons:

OCCRP, som beskriver sig som ett nätverk för grävande journalistik, är särskilt aktivt i Östeuropa, framför allt i Ukraina. Enligt UD har organisationens arbete bidragit till framtagande av analys och underlag för västs sanktioner mot Ryssland. När USA:s bistånd via USAID pausades – enligt uppgifter tidigare uppgående till över en tredjedel av OCCRP:s totala budget – har verksamheten drabbats hårt.

Nu kliver istället Sverige in och täcker en stor del av det bortfallet. I regeringens pressmeddelande heter det att man vill "fortsätta att stötta mänskliga rättigheter och demokratiska krafter såsom oberoende media i utsatta miljöer är en central del av Sveriges långsiktiga demokratistöd", särskilt i länder som "ständigt utsätts för ryska desinformationskampanjer och andra påverkansförsök".

Destabilisering och propaganda

Men att svenska skattemedel nu ersätter USA:s neddragningar i stödet till en globalt verksam NGO, med tydlig koppling till George Soros och amerikanska påverkanskampanjer, har dock lett till kritik och frågor om prioriteringarna i svensk biståndspolitik – och uppmärksammats av systemkritiska medier.

Kritiken handlar inte bara om beloppet. OCCRP:s nära band till såväl USA:s propagandaapparat som Soros Open Society Foundations har fått flera bedömare att ifrågasätta dess opartiskhet. Organisationen har fått betydande summor från bland andra USAID, National Endowment for Democracy (NED) och andra statliga amerikanska organ med uttalade utrikespolitiska ambitioner.

Både Soros-nätverken och den amerikanska underrättelsetjänsten har också anklagats för att systematiskt använda propagandamedier för att destabilisera länder, minska allmänhetens förtroende för politiska ledare de vill få bort och försöka lobba för systemskiften i en mer globalistisk och USA-vänlig riktning.

Miljarder till "demokrati och mänskliga rättigheter"

Stödet till OCCRP är heller inte något undantag, utan en del i en större linje. Enligt UD:s egna siffror är Sverige i dag världens tredje största biståndsgivare till utländska "fria och oberoende medier". Sammanlagt uppgick stödet till "demokrati och mänskliga rättigheter" under 2024 till 6,6 miljarder kronor – motsvarande en fjärdedel av hela det svenska biståndet. Till detta tillkommer ytterligare svenska skattemedel som fördelas av Utrikesdepartementet - ofta till organisationer med FN-koppling.

Under samma år beslutade regeringen även om utökade anslag till andra närliggande organisationer, som European Endowment for Democracy och Prague Civil Society Centre. Det förstnämndas stöd ökade från 20 till 35 miljoner kronor, medan det sistnämndas fördubblades.

Även om politikerna gärna själva pekar på vikten av att främja pressfrihet i påstått auktoritära stater, menar kritiker att det är högst tveksamt att svenska skattepengar ska läggas på att finansiera den här typen av politiskt laddad verksamhet långt bortom Sveriges gränser – och ifrågasätter vidare hur man i efterhand ska kunna avgöra om satsningen gett önskvärda resultat.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

18-årig man med syriskt ursprung åtalas för terrorplaner i Stockholm

Ökade otryggheten

Publicerad Idag 15:14 – av Redaktionen
Målet för terrordådet var Kulturfestivalen i Stockholm.

En 18-årig man med syriskt ursprung åtalas nu för förberedelse till terrorattentat i Islamiska statens namn mot Kulturfestivalen i Kungsträdgården. Åtalet omfattar bland annat bombplanering, inspelning av martyrvideo och tidigare försök till mord.

Enligt stämningsansökan planerade den 18-årige mannen attentatet mellan augusti 2024 och februari 2025. Han ska ha rekognoscerat vid festivalplatsen, gjort sökningar kopplade till evenemanget och försökt tillverka sprängmedel.

Åklagaren beskriver att 18-åringen köpte utrustning, bland annat en kroppskamera, och spelade in en så kallad martyrvideo redan i januari.

Vi menar att syftet med förberedelserna har varit att i Islamiska statens namn injaga allvarlig fruktan hos befolkningen. Den brottsliga gärningen hade allvarligt kunnat skada Sverige, skriver åklagaren i sin stämningsansökan.

Annons:

Mannen greps kort efter att Säpo bedömde att han påbörjat tillverkningen av möjliga sprängladdningar. Den 3 februari beslutade vice chefsåklagare Henrik Olin vid Riksenheten för säkerhetsmål om anhållande i utevaro, och drygt en vecka senare häktades han.

Målet var Kulturfestivalen i Kungsträdgården i augusti, säger Henrik Olin.

Som minderårig dömdes han 2022 till ungdomsvård för blåljussabotage under påskupploppen i Linköping. Han har även tidigare dömts för rån och narkotikabrott.

Terrorbrott och mordförsök

18-åringen åtalas dessutom, tillsammans med en 17-åring från Malmö, för försök till mord i den tyska staden Eppstein i augusti 2024. Enligt åtalet ska de ha skaffat en kniv, rekognoscerat vid offrets bostad och försökt ta sig in innan attacken avbröts och polisen larmades.

Båda står också åtalade för grovt deltagande i en terroristorganisation. Myndigheterna har beslagtagit terroristrelaterat material hos dem, inklusive en trohetsed till IS.

Den 18-åriga mannen åtalas även för förberedelse till grovt brott mot lagen om brandfarliga och explosiva varor samt grov utbildning för terrorism.

Både 18-åringen och 17-åringen nekar till brott.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Liga åtalas för grova övergrepp mot funktionsnedsatta

Ökade otryggheten

Publicerad Idag 13:47 – av Jan Sundstedt
Sex personer åtalas vid Värmlands tingsrätt för bland annat grova våldtäkter.

Sex unga män och kvinnor åtalas vid Värmlands tingsrätt misstänkta för att systematiskt ha utnyttjat och utsatt personer med intellektuella funktionsnedsättningar. Åtalspunkterna gäller bland annat grova sexuella övergrepp och omfattande bedrägerier.

Åklagaren beskriver brotten som planerade och präglade av särskild hänsynslöshet och råhet. Åtalet omfattar tre män och tre kvinnor i 20–25-årsåldern, bosatta i Karlstad, Eskilstuna, Örebro och Örnsköldsvik.

De misstänks gemensamt ha kontaktat sina offer via internet, fått dem att utföra sexuella handlingar på sig själva och därefter filmat, spridit och förlöjligat materialet.

Enligt kammaråklagare Lena Bohlin har brotten inte begåtts för egen sexuell tillfredsställelse, utan i sexuellt kränkande syfte. Hon menar att de drabbade befunnit sig i en särskilt utsatt situation på grund av sina funktionsnedsättningar, och att övergreppen varit både upprepade och förnedrande.

Annons:

Av stämningsansökan framgår att flera av de åtalade deltagit samtidigt vid varje händelse och uppmanat offren till handlingar som att penetrera sig själva med olika föremål.

Filmerna ska därefter ha delats inom gruppen, ofta under skratt och nedsättande kommentarer.

— Jag har rubricerat flera händelser som grova brott, bland annat eftersom det är flera gärningsmän och att brottsligheten ingått i en systematisk kränkning av personernas sexuella integritet. Många av handlingarna innehåller även förnedrande inslag, säger åklagare Lena Bohlin i ett pressmeddelande.

Systematiskt och välplanerat

Förutom sexualbrotten åtalas flera av de misstänkta för grova bedrägerier. Genom så kallade romansbedrägerier ska offren ha manipulerats att föra över stora summor pengar – ibland över en miljon kronor – under förevändning av att de befann sig i en kärleksrelation.

Upplägget beskrivs som välplanerat och del av ett större systematiskt mönster. Offren har enligt åtalet saknat förmåga att förstå situationens allvar och att skydda sig mot manipulationen.

Inledningsvis misstänkte man att det fanns en koppling mellan bedrägeribrotten och sexualbrotten.

— Sen allteftersom utredningen har fortskridit kan vi se att den kopplingen är svag. Det finns en koppling mellan en av målsägandena i sexualbrotten och ett bedrägeribrott, men i övrigt finns inte kopplingar, säger Lena Bohlin.

I den omfattande förundersökningen har polisen säkrat filmer, chattar och annan digital bevisning som visar hur offren instruerats, hotats och förlöjligats.

Utredningen inleddes i Eskilstuna i mars 2025, efter att en telefon med materialet hittats av polisen. Samtliga sex misstänkta nekar till brott, trots vad åklagaren beskriver som ett gott bevisläge.

Huvudförhandlingen i målet inleds den 13 november vid Värmlands tingsrätt och väntas pågå i 13 dagar. Flera av förhören med målsägandena kommer att hållas via videolänk på grund av deras särskilda behov.

Målnummer i Värmlands tingsrätt: B 1434-25.

De åtalade

Tre kvinnor, 24–25 år, och tre män, 21–24 år.
Misstänkta för bland annat:

  • Grov våldtäkt
  • Grovt sexuellt övergrepp
  • Grovt sexuellt ofredande
  • Grovt bedrägeri

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Regeringen vill skärpa kontrollen av kontanter inom EU

Publicerad Idag 10:39 – av Redaktionen
Finansminister Elisabeth Svantesson (M).

Nya regler föreslås som innebär att den som reser med mer än 10 000 euro i kontanter till ett annat EU-land måste anmäla det till Tullverket. Brott mot lagen skulle kunna ge böter.

Regeringen tar nu steg för att skärpa kontrollen av kontantflöden inom EU. Förslaget innebär att resenärer som bär med sig mer än 10 000 euro, motsvarande omkring 110 000 kronor, blir skyldiga att anmäla detta till Tullverket – oavsett om de reser in till eller ut från Sverige.

Den som inte följer anmälningsplikten skulle enligt förslaget kunna dömas till böter. Tullverket får också befogenhet att kroppsvisitera personer eller söka igenom deras väskor om det finns misstanke om att någon brutit mot lagen.

Vi har stora problem med både penningtvätt och kontantsmuggling, och det är en del av den grova kriminella verksamheten i Sverige. Ska vi knäcka den, vilket vi har bestämt oss för att göra, behöver vi också ha den här anmälningsskyldigheten, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M) till skattefinansierande SR.

Annons:

Regeringen ska under torsdagen fatta beslut om en lagrådsremiss i frågan. I dag finns redan EU-regler som kräver anmälan vid resor med mer än 10 000 euro till länder utanför EU. De nya reglerna skulle utvidga denna skyldighet till att även omfatta resor mellan EU-länder.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Turkiska arbetare planerar hungerstrejk – samtidigt får Stegra statligt miljardstöd

Klimatöverdrifterna

Uppdaterad Igår kl 15:42, Publicerad Igår 11:32 – av Redaktionen

Fyrtio turkiska gästarbetare som arbetade på Stegras "gröna" stålverksbygge i Boden har väntat i uppemot nio månader på sin lön. Nu planerar omkring 20 av dem att återvända till Norrbotten för att hungerstrejka.

Arbetarna var anställda av det turkiska företaget Ankitech, som anlitades av företaget Gemkom som i sin tur har avtal med Stegra. De kom till Boden för att arbeta genom det Stegra beskrev som "grön industriell revolution", men snart började problem uppdagas.

Först sänktes den utlovade timlönen från 13 till 9 dollar. Sedan slutade lönen att komma helt.

Några kollegor blev tvungna att stjäla mat för att ha något att äta över huvudtaget, säger arbetaren Ali Çur till Schibstedstidningen Aftonbladet.

Annons:

När problemen uppmärksammades, avslutade Ankitech sitt uppdrag i Boden och har inte längre någon verksamhet i Sverige.

Så fort vi fick signaler om att något inte stämde så gjorde vi en fördjupad granskning av lönerna och arbetsvillkoren. Då fick företaget kalla fötter och lämnade Sverige, säger Joakim Lindholm, regionordförande för fackförbundet Byggnads.

Mål att reducera koldioxid

Stegra startades 2020 av miljardären Harald Mix genom investmentbolaget Vargas och hette från början H2 Green Steel. Mix var också med och startade den nu kraschade batterifabriken Northvolt. Miljardären lämnade dock stålbolaget i oktober, tillsammans med sitt investmentbolag, som ersattes av Just Climate, som är dotterbolag till ökände klimatalarmisten Al Gores miljöinvesterings­företag.

Målet med det nya stålverket i Boden var att producera stål med hjälp av vätgas. Detta påstås vara "klimatvänligt" genom att reducera koldioxidutsläppen med upp till 95 procent.

Fått statligt miljardstöd

Stegra har fått en betydande del med statligt stöd, där Energimyndigheten tidigare beviljat totalt 1,2 miljarder, varav 840 miljoner som redan är utbetalt. Medan 259 miljoner kronor planeras att utbetalas under november. Vidare har de också fått 250 miljoner euro från EU:s innovationsfond, enligt Industrinyheter.se.

Företagets ekonomi kommer dock att granskas inför nästa beslut kring statligt stöd, men de redan beslutade pengarna kommer att betalas ut.

Det är det som gäller tills något annat är beslutat, säger Klara Helstad på Energimyndigheten till Dagens Industri.

Stegras presschef Karin Hallstan uppger i ett mejl att bolaget inte kommenterar enskilda underleverantörer, men att de generellt ställer krav på "svenska kollektivavtal" ska följas. Gemkom har lovat att arbetarna ska få sina pengar, men än har ingenting hänt. Nu planerar cirka 20 av dem att resa tillbaka till Boden för att genomföra en hungerstrejk i centrum. Exakt när demonstrationen ska inledas är ännu inte bestämt.

Vi vill inte ställa till problem för någon. Vi vill bara ha rättvisa, säger Ali Çur.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.