MORGONDAGENS DAGSTIDNING – onsdag 24 september 2025

onsdag 24 september 2025

var embedConfig = { "hash": "6o58oq3", "width": 728, "height": 90, "t": "{CACHE_BUSTER}", "userId": 10364, "network": "STANDARD", "type": "html5", "gdpr": "${GDPR}", "gdpr_consent": "${GDPR_CONSENT_1311}" };

Svenskarna får vänta allt längre på ambulans

publicerad 14 oktober 2022
– av Sofie Persson
Fördröjningen blir 15 sekunder längre för varje år.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

164 250 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Väntetiden på ambulanser har ökat i nästan hela Sverige. Under en tioårsperiod har väntetiden i genomsnitt ökat med 2,5 minuter och låg 2021 på nära 18 minuter. Lokalt kan det dock röra sig om betydligt högre siffror.

I 240 av Sveriges 263 kommuner har väntetiden på ambulans med så kallade prioritet-1 larm, där exempelvis hjärtstopp ingår, ökat. Väntetiden låg 2021 på nära 18 minuter i snitt och det är en ökning med 2,5 minuter från 2011. Det innebär att det blivit en genomsnittlig fördröjning med cirka 15 sekunder för varje år, visar en kartläggning av Hjärt-Lungfonden, baserad på statistik från SOS Alarm.

Väntetiden har till exempel ökat i större städer som Stockholm, Malmö och Göteborg, men även i mindre kommuner. I Rättvik i Dalarna har det till exempel ökat från 11,2 minuter 2011 till 21,2 minuter 2021.

I vissa kommuner har dock väntetiden minskat. I exempelvis Lessebo har tiden minskat från 25,3 minuter år 2011 till 17,6 minuter under 2021.

Hjärt-lungfonden konstaterar även att en längre väntan på hjälp kan vara direkt livsavgörande för de cirka 10 000 svenskar som drabbas av plötsligt hjärtstopp varje år, men det är inte klarlagt exakt hur stora konsekvenser de allt längre väntetiderna på ambulans har fått i praktiken.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Skärmtiden minskar hos svenska barn

publicerad Idag 8:33
– av Redaktionen
Fler barn upp till åtta år läser dagligen.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

164 250 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Barn och unga tillbringar mindre tid framför skärmar, enligt en ny rapport. Minskningen är tydligast i de yngre åldersgrupperna, där läsning har tagit större plats.

Rapporten ”Ungar & medier 2025” undersöker svenska barn och ungdomars medieanvändning samt deras attityder till medier. Studien bygger på en nationell enkätundersökning bland barn och unga upp till 18 år och utgör den mest omfattande statistiska undersökningen inom området.

Resultaten visar att användandet av mobiler, surfplattor och datorspel minskar bland unga i de flesta åldersgrupper. Den tydligaste nedgången finns i åldersgruppen 9-12 år, där den dagliga användningen av digitala enheter minskade med 38 minuter per dag år 2024 jämfört med 2022. Även bland 13-16-åringar syns en minskning på 21 minuter under samma period.

Vidare har andelen nioåringar som inte har tillgång till en egen mobiltelefon nästan fyrdubblats sedan 2022. Liknande utveckling ses också bland yngre barn.

Ökad oro bland föräldrar

Yvonne Andersson, författare till rapporten, tror att minskningen beror på att föräldrar blivit mer restriktiva på grund av en ökad oro kring skadorna som skärmtid kan bidra med.

Många föräldrar uttrycker en ökad oro för de negativa konsekvenserna av medieanvändningen, säger hon till skattefinansierade SVT.

Fler läser dagligen

Rapporten visar också att fler barn upp till åtta år läser dagligen. Bland barn 9-12 år läser 39 procent varje dag. Enligt Andersson är det fler barn som dagligen läser böcker eller tidningar idag än när undersökningarna inleddes 2012.

Det kan man tänka sig är en positiv konsekvens av att de tillbringar mindre tid på digitala medier, och därför får mer tid till läsning.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Betesrätten bevaras

publicerad Igår 10:01
– av Sofie Persson

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

164 250 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Den svenska lagstadgade betesrätten blir kvar, enligt landsbygdsminister Peter Kullgren (KD). Regeringen vill istället kompensera bönderna med 1000 kronor per ko och år – för att de måste ha sina kor utomhus på sommaren.

I Sverige har mjölkkor en unik rätt att beta fritt utomhus minst sex timmar per dygn under sommaren, bestämmelser som kom 1988 bland annat efter en kampanj med folkkära författarinnan Astrid Lindgren.

Betesrätten har dock ifrågasatts de senaste åren där bland annat Lantbrukarnas riksförbund (LRF) arbetat för att avskaffa den och istället ersättas med lösdrift inomhus. I försök att slopa betesrätten har man bland annat utfört två studier, tillsammans med Växa Sverige, där man hållit tusentals svenska kor inomhus över sommaren för att se hur de påverkas av att inte få komma ut.

Förra året påbörjade regeringen en utredning kring saken där man föreslog att betesrätten skulle plockas bort för att öka konkurrenskraften och lönsamheten. Detta fick dock stark kritik från medborgare, men även andra partier som exempelvis Liberalerna.

Nu har regeringen beslutat att betesrätten för mjölkkor blir kvar under den här mandatperioden, rapporterar skattefinansierade SVT.

1000 kronor per ko

För att kompensera svenska bönder för betesrätten föreslår man istället att ge ut ersättning för att man måste ha sina kor på sommarbete. Totalt vill regeringen satsa 282 miljoner kronor varje år under 2026 och 2027 där bönderna skulle få 1000 kronor per ko i ersättning.

Tidigare har man inte kunnat ersätta svenska bönder för att de följer betesrätten på grund av EU-regler, bidrag har endast kunnat betalats ut om man gör något för miljön eller djurskyddet, men inte om man följer nationella lagar.

Nu har dock EU-kommissionen öppnat upp för en ändring i reglerna som därför skulle göra det möjligt att ersätta de svenska bönderna. Förslaget är under behandling och ersättning för bönderna kan endast ske om det går igenom.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Folkhälsomyndigheten: Lärare bör också omfattas av snusförbud i skolan

publicerad 22 september 2025
– av Markus Andersson
Tobaksindustrin hävdar att snus minskar rökningen, en uppfattning som svenska myndigheter inte delar.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

164 250 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Snusandet bland unga svenskar ökar snabbt. Nu överväger regeringen att förbjuda nikotinprodukter i skolan – ett förslag som Folkhälsomyndigheten vill ska gälla även för lärare.

Sedan det vita snuset lanserades 2016 har användningen exploderat bland unga. Enligt CAN:s senaste skolundersökning snusar nu 16 procent av niondeklassarna och 29 procent av gymnasieeleverna. Ökningen är särskilt påtaglig bland flickor på gymnasiet, där andelen snusare stigit från 4 till 26 procent på tio år.

— Hur vuxna beter sig spelar roll för hur barn och unga upplever riskerna med en produkt, säger Grethe Fochsen, utredare på Folkhälsomyndigheten.

Tobaksindustrin framhåller Sverige som föregångsland där snuset bidragit till att endast fem procent röker. Men enligt FHM finns det inget stöd för det påståendet.

— Vi har tittat på detta och det finns inga vetenskapliga belägg för att snusningen skulle bidra till att tobaksrökningen minskar, säger Fochsen.

”Utstuderad introduktion för barn”

En kunskapsöversikt från Statens beredning för medicinsk och social utvärdering 2020 kunde inte heller påvisa något vetenskapligt stöd för att snusande påverkar rökvanor. Samtidigt visar CAN-rapporten att rökningen bland gymnasieelever, som länge minskat, nu ökat svagt de senaste tre åren.

Helen Stjerna från A non smoking generation är kritisk:

— Man påstår att det är rökavvänjning för vuxna. I själva verket är det den mest utstuderade introduktionen för barn och unga.

”Försiktighetsprincipen gäller”

Folkhälsomyndigheten varnar för både direkta och indirekta risker med nikotinprodukter.

— De som använder produkterna löper en ökad risk för att börja röka cigaretter. Börjar man använda e-cigaretter ser man också kopplingar till ökad risk för att man dricker mer och börjar röka cannabis, fortsätter Fochsen.

Den unga hjärnan är särskilt känslig för nikotin, vilket kan påverka emotionella och kognitiva förmågor. Vid graviditet finns välkända risker som prematur födsel och i sällsynta fall fosterdöd.

— All tobaks- och nikotinanvändning bland barn och unga är skadligt och det är försiktighetsprincipen som gäller, understryker Fochsen.

”Skulle bli skitsur”

Förslaget om skolförbud möts av skepsis bland många unga som ifrågasätter varför myndiga elever inte ska få bestämma över sitt eget snusande. 24-åriga Varja, som själv använder vitt snus är mycket negativt inställd till ett förbud.

— Tänk att du är tonåring, du är sur, du har hormoner och sedan så kommer någon och säger att du inte får snusa. Jag skulle bli skitsur.

Samtidigt håller flera EU-länder på att skärpa reglerna. Frankrike inför totalförbud 2026, och Spanien planerar liknande lagstiftning. Nederländerna, Belgien och Danmark har redan vidtagit åtgärder mot vitt snus.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Handgranat hittad vid lekplats

Ökade otryggheten

publicerad 22 september 2025
– av Redaktionen
Polisen kommer att upprätta en anmälan om försök till allmänfarlig ödeläggelse samt brott mot lagen om brandfarliga expolsiva varor.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

164 250 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


En skarp handgranat har hittats vid en lekplats i Västerås. Ännu har ingen gripits för händelsen.

Under söndagen larmades polis vid 15.28 om ett misstänkt farligt föremål i Bjurhovda i Västerås. På plats hittade polisen en handgranat och man valde att spärra av ett större område. Det avspärrade området inkluderar en lekplats, en skolbyggnad samt ett bostadsområde med flerfamiljshus. Alla boenden i området uppmanades att hålla sig inomhus.

När nationella bombskyddet anlände strax efter 18 konstaterade man att handgranaten var skarp, vilket innebär att den var aktiv och därmed kunde användas.

De har konstaterat att det är en handgranat och att den är skarp. Föremålet har hanterats i detta nu, sade RLC-befäl Mats Länn till skattefinansierade SVT.

Polisen kommer att upprätta en anmälan om försök till allmänfarlig ödeläggelse samt brott mot lagen om brandfarliga explosiva varor. Det är oklart hur länge handgranaten funnits på platsen. I nuläget finns ingen misstänkt.

Vid 21-tiden på söndagen hävde man avspärrningarna efter att handgranaten förts bort från platsen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.