Annons:

Liberalerna vill förbjuda utländskt ägande av svenska skolor

Välfärdskollapsen

Publicerad mars 23, 2025 – av Redaktionen
Johan Pehrson menar nu att avregleringarna inom välfärden har gått för långt.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

201 950 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Liberalerna har länge varit en drivande kraft för att möjliggöra avregleringar och privatiseringar av olika slag inom den svenska välfärden.

Nu anser man dock att avregleringarna har gått för långt och konstaterar att friskolorna i många fall drivs av ”charlataner” och vill helt förbjuda utländskt ägande i svenska friskolor.

I ett pressmeddelande medger man att Libalerna i flera decennier ”sett det som sitt främsta mål att rulla tillbaka statens ansvar och öppna upp för fler privata alternativ”. Resultatet har dock inte blivit som önskat och man menar att avregleringarna inom vissa områden har gått för långt och att det är hög tid att ”ompröva” den tidigare synen.

Tidigare reformer har gjort Sverige friare, men dagens utmaningar kräver att staten tar ett större ansvar. Gängkriminalitet och bristande reglering inom friskolesystemet har skapat sårbarheter som utnyttjas av oseriösa aktörer”, heter det.

Partiet vill nu dels se ett totalstopp för utländskt ägande i svenska skolor och dels stoppa privata HVB-hem för unga kriminella. Det senare eftersom många HVB-hem har kopplingar till organiserad brottslighet.

– Det finns inom det breda välfärdsområdet så kallade charlataner på flera områden inom skolan, förkunnade partiledaren Johan Pehrson tidigare i veckan, och argumenterade för att det behövs kraftfullare statlig och offentlig styrning.

Ska vara under "svensk kontroll"

Till statstelevisionen, SVT, förklarar Pehrson att man också vill förbjuda skolägare från andra EU-länder, och pekar bland annat på att utländska företag och intressen riskerar att påverka svensk skola på ett negativt sätt.

– Det är klart att det här gör man inte över en dag, men att se till att svensk skola är under svensk kontroll är centralt. Det är en säkerhetsfråga och en kunskapsfråga, menar han.

Mellan 2014 och 2021 ökade det utländska ägandet i svenska skolor med 70 procent och flera av de stora skolkoncernerna som är verksamma i landet idag har delvis utländska ägare – exempelvis Engelska Skolan och Academedia.

"Extrema religiösa intressen"

Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, har tidigare pekat på att utländskt ägande av svenska skolor ger utländska aktörer möjligheter att påverka svenska elever i vad som påstås vara ”antidemokratiska syften”.

Genom åren har det också uppmärksammats hur Saudiarabien och andra totalitära islamistiska stater finansierar skolor i Sverige, och hur dessa skolor också i många fall haft en strikt muslimsk inriktning.

– Utländska extrema, religiösa intressen, av den typen vi nu här talar om, med Saudiarabiens Wahhabism, att de står för en finansiering, det måste man ju förstå att det inte beror på att Saudiarabien vill förbättra matematikundervisningen i den skolan. Det har ju att göra med att de vill påverka inriktningen i religiös riktning och det ska helt enkelt inte vara tillåtet, sa Liberalernas tidigare partiledare Jan Björklund 2018.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Oro för barns trygghet på finska daghem

Välfärdskollapsen

Publicerad november 19, 2025 – av Redaktionen

En stor del av anställda på finska svenskspråkiga daghem upplever att miljön är otrygg för barnen. Främst pekar man mot att det handlar om personalbrist.

Finska statskanalen Yle skickade i april 2025 ut en enkät till drygt tusen anställda inom småbarnspedagogiken i Helsingfors, Esbo, Vanda, Kyrkslätt och Grankulla. Totalt 324 personer besvarade enkäten.

Resultaten visar att sex av tio anställda upplever att miljön är fysiskt eller emotionellt otrygg för barnen.  Personalbrist pekas ut som det genomgående problemet. Närmare 200 personer beskriver i de öppna svaren situationer där för få vuxna ska ta hand om för många barn.

Personalen har bytts ut på ganska kort tid, i flera grupper. Det påverkar barnens trygghet och välmående mycket, säger Marika, som arbetar på ett daghem, till Yle.

Särskilt kritiska är tidiga morgontimmar och sena eftermiddagar. Marika berättar att hon vid ett tillfälle haft ansvar för tretton barn under tre år helt ensam. Enligt lagen ska det finnas minst en behörig person per högst fyra barn under tre år. Men genom att räkna ett medeltal för hela dagen kan daghemmen uppfylla kravet statistiskt.

Endast en tredjedel av alla som svarat tror att de kommer att arbeta kvar på samma daghem om fem år.

Jenni Tirronen, chef för småbarnspedagogiken i Helsingfors, bekräftar att utmattning är ett stort problem.

Vi är naturligtvis väldigt oroliga för utmattningen. I vår egen personalenkät syns det att ungefär 60 procent av våra arbetstagare upplever att de inte återhämtar sig tillräckligt efter arbetsdagen, säger Tirronen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

EU:s skattebetalare har betalat över två biljoner kronor till Ukraina

Välfärdskollapsen

Publicerad november 17, 2025 – av Jan Sundstedt
Arkivbild.

EU har hittills beviljat mer än 2 000 miljarder kronor i ekonomiskt stöd till Ukraina sedan det ryska intåget 2022. Nyligen godkändes ytterligare ett paket på motsvarande 65 miljarder kronor, samtidigt som Volodymyr Zelenskyj fortsätter att kräva ökade bidrag och lån.

Den gångna veckan beviljade EU-kommissionen nästan sex miljarder euro, cirka 65 miljarder svenska kronor, i nytt stöd till Ukraina.

Beloppet består av 4,1 miljarder euro i ett makro-finansiellt stödlån (MFA) och 1,8 miljarder euro i ett stödpaket där en stor del utgörs av bidrag.

Med denna utbetalning överstiger EU:s totala stöd till Ukraina nu astronomiska två biljoner kronor (2 000 000 000 000). Därtill kommer militärt och finansiellt stöd från andra västländer, inte minst USA.

Zelenskyj kräver mer pengar

Dagen innan EU:s beslut intervjuades Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj av Bloomberg. Han betonade behovet av ytterligare finansiering.

Vi måste hitta andra alternativ. Det är en fråga om vår överlevnad. Det är därför vi verkligen behöver det. Och jag räknar med våra partners, sade Zelenskyj.

I samma intervju antydde han att Ukraina hoppas få tillgång till frysta ryska tillgångar i EU, där ett lån motsvarande över 1 500 miljarder kronor övervägs.

De ryska medlen finns bland annat hos värdepapperscentralen Euroclear i Belgien. Belgiska myndigheter och företaget motsätter sig dock användning av tillgångarna.

Det finns minst lika mycket i frysta tillgångar i resten av världen. Det är lite frustrerande att alla pekar på oss, säger Belgiens premiärminister Bart De Wever till HLN.

De Wever har hittills blockerat förslag om beslag och betonar risken att belgiska skattebetalare kan tvingas ersätta Ryssland om legal grund saknas.

Ukraina i svår militär situation

Den ukrainske presidenten medger dock att kriget går tungt för Ukraina och att bland annat den strategiskt viktiga staden Pokrovsk är hårt ansatt. Han framhåller dock att beslut om försvar lämnas till ukrainska befäl.

Ingen tvingar dem att dö för några ruiner, uppges han ha kommenterat den militära befälskedjan.

Volodymyr Zelenskyj menar att Ryssland vill att Ukraina ger upp resten av Donetskoblastet, inklusive städerna Kramatorsk och Slovjansk, och att landet därefter är berett att avsluta kriget.

Enligt honom har det därför blivit viktigt för den ryske presidenten Vladimir Putin att erövra inte minst Pokrovsk. För att därigenom visa USA och Donald Trump att Ukraina inte kan vinna kriget och att den enda möjligheten till fred är att gå med på de ryska kraven.

Krav som Zelenskyj styvnackat vägrar acceptera.

Vi kan inte lämna östra Ukraina. Ingen kommer förstå det. Folk kommer inte förstå det. Och det viktigaste av allt är att ingen kan garantera oss att om de får den eller den staden, så kommer de inte fortsätta sedan. Vi har ingen avskräckande faktor, säger Volodymyr Zelenskyj.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Hemtjänstbrister ledde till tolv dödsfall

Välfärdskollapsen

Uppdaterad november 3, 2025, Publicerad november 3, 2025 – av Redaktionen
I flera situationer glömdes larm bort när personal var upptagna med annat.

Minst tolv äldre har dött i samband med allvarliga missförhållanden i hemtjänsten under 2024. I fem av fallen larmade de om hjälp utan att någon kom, enligt en granskning av lex Sarah-ärenden.

Inspektionen för vård och omsorg, IVO, har under 2024 avslutat 190 så kallade lex Sarah-anmälningar om missförhållanden inom hemtjänsten. I granskningen, som gjorts av skattefinansierade SVT, har man identifierat tolv dödsfall där bristande omsorg spelade roll.

I fem av fallen rörde det sig om trygghetslarm som antingen glömdes bort eller hanterades felaktigt. En person larmade sju gånger innan denne avled. En annan, som drabbats av stroke, fick vänta över två timmar på hjälp. Flera dog ensamma.

Ytterligare fyra omsorgstagare avled efter att ha blivit utan mat, vård eller både och under längre perioder.

Det här får inte ske och det säger någonting om personalens arbetsvillkor, säger Lars Rahm på IVO till SVT.

Tolv dödsfall

Totalt visar granskningen 43 fall där brister i larmhanteringen ledde till eller riskerade att leda till allvarliga konsekvenser. I flera situationer glömdes larm bort när personal som tagit emot dem var upptagna med andra arbetsuppgifter.

Vidare har även SVT identifierat ytterligare tolv dödsfall där det inte går att utesluta att utfallet kunde blivit annorlunda vid annat agerande. I fem av dessa hade personal lämnat platsen trots att omsorgstagaren inte öppnat dörren.

Rahm beskriver resultaten som mycket oroande och påpekar att lex Sarah-anmälningarna troligen bara visar en bråkdel av verkligheten.

Det är i högsta grad ett bekymrande utfall. IVO:s övriga information, såsom tips och klagomål, tyder på en underrapportering, säger han.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Rädda Barnen: Vart åttonde barn i Sverige lever i fattigdom

Välfärdskollapsen

Publicerad oktober 22, 2025 – av Jan Sundstedt
Ensamstående föräldrar har särskilt svårt att få vardagen att gå ihop, visar rapporten.

Vart åttonde barn i Sverige lever i dag i fattigdom och antalet ökar i takt med stigande levnadskostnader, visar en ny rapport från Rädda Barnen.

Enligt färska siffror från barnrättsorganisationen Rädda Barnen lever omkring 276 000 barn i Sverige i fattigdom, vilket motsvarar nästan 13 procent av alla barn i landet. Det framgår av rapporten "Barnfattigdom i Sverige 2025" som presenterades under veckan.

Rapporten bygger på det nya måttet från Konsumentverkets beräkningar av familjers grundläggande behov och inkluderar antalet barn i hushåll som får försörjningsstöd. Syftet är att bättre spegla verkligheten för barn i ekonomiskt utsatta hushåll.

— Utvecklingen har gjort det svårt för barnfamiljer som redan saknade eller hade små marginaler för att få vardagen att gå ihop. Rädda Barnen har märkt av en ökad utsatthet bland barnfamiljer vi träffar i våra verksamheter, säger organisationens generalsekreterare Åsa Regnér i ett pressmeddelande.

Genrebild. Foto: Pixabay

Stigande levnadskostnader och sjunkande reallöner

Rädda Barnen lyfter i rapporten flera faktorer som förklarar den ökande ekonomiska utsattheten bland barnfamiljer. Bland de främsta orsakerna finns kraftigt stigande levnadskostnader, inte minst för mat och boende, men även arbetslöshet och sjunkande reallöner.

Dessutom synliggör rapporten tydliga skillnader mellan olika grupper i samhället. Barn som lever med ensamstående föräldrar eller i hushåll med utrikes födda föräldrar löper en markant högre risk att drabbas av fattigdom.

Organisationen efterlyser flera nationella reformer för att vända utvecklingen. Bland förslagen finns sedan tidigare höjt barn- och bostadsbidrag, samt ett försörjningsstöd som är indexerat efter faktiska kostnader och inte bara refererar till generella nivåer.

Försörjningsstödet måste täcka mat, hyra och barns grundläggande behov, och därför behöver det anpassas till de ekonomiska förändringarna och barnfamiljers verkliga kostnader, argumenterar Åsa Regnér.

Rädda Barnens mätmetod för barnfattigdom

Rädda Barnen har uppdaterat sitt sätt att mäta barnfattigdom. Det nya måttet tar hänsyn till Konsumentverkets beräkningar av grundläggande behov och antalet barn i familjer som får försörjningsstöd. Mellan 2019 och 2022 minskade fattigdomen enligt båda måtten, men under 2023 visar det nya måttet en ökning.

Källa: Rädda Barnen

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.