Statsminister Ulf Kristersson lovar att Sverige ska avsätta hela 5 procent av BNP till Natos försvar. Uttalandet gjordes i samband med årets upplaga av det ljusskygga Bilderbergmötet, som i år ägde rum i Stockholm och där både Kristersson och Natos generalsekreterare Mark Rutte deltog.
Beskedet om Sveriges nya försvarsmål presenterades under fredagen, när Kristersson och Rutte möttes i Stockholm inför Natos toppmöte i Haag den 24–25 juni. Förslaget är ett direkt svar på det nya försvarsmål som Rutte föreslagit för hela Nato: att medlemsländerna ska höja sina försvarsutgifter från nuvarande 2 procent av BNP till 5 procent.
– I dag vill jag bekräfta att Sverige kommer att nå ett nytt Nato-utgiftsmål på 5 procent av BNP, sade Ulf Kristersson.
Det nya målet innebär en kraftig ökning av försvarsbudgeten. Planen är att 3,5 procent ska gå till grundläggande försvarsutgifter, medan ytterligare 1,5 procent avsätts till säkerhetsrelaterade kostnader, exempelvis infrastruktur och beredskap i händelse av katastrofer.
Kristersson motiverade beslutet med vad han beskriver som ett alltmer akut säkerhetsläge.
– Ryssland är ett hot mot Ukraina, men inte bara mot Ukraina, utan mot alla europeiska länder och mot alliansen, hävdade statsministern.
Omfattande upprustning
Mark Rutte, på sitt första besök i Stockholm som Natos generalsekreterare, välkomnade det svenska beskedet och betonade att hela alliansen står inför en omfattande upprustning.
Han uttryckte förhoppning om att ledarna i Haag ska enas om en ny försvarsinvesteringsplan.
– Det inkluderar att enas om en ny försvarsinvesteringsplan som skulle höja våra försvarsinvesteringar till 5 procent av BNP under de närmaste åren, sade Mark Rutte.
Rutte beskrev detta som en nödvändig åtgärd och hänvisade till varningar från den tyska militären som hävdar att Ryssland kan ha kapacitet att angripa ett Nato-land inom tre till fem år.
– Så låt oss inte lura oss själva. Detta är en verklig risk, påstod han.
Ett odemokratiskt maktforum
Det finns en utbredd oro för att en försvarsbudget på denna nivå kan leda till nedskärningar inom andra samhällsområden, såsom välfärd, vård och skola. Regeringen har ännu inte redovisat hur satsningen ska finansieras, och många ifrågasätter om det är möjligt att genomföra en så stor ökning av försvarsutgifterna utan att det kraftigt påverkar den civila sektorn idag eller i framtiden.
Flera har påpekat att det är anmärkningsvärt att Kristerssons utspel sammanfaller med det slutna möte där han, Mark Rutte och andra inflytelserika makthavare inom Bilderberggruppen samlats för att i hemlighet diskutera världsfrågor och agendor – utan vare sig folklig insyn eller möjlighet till journalistisk granskning. Bilderberggruppen har länge anklagats för att vara ett odemokratiskt maktforum där en liten elit, bakom stängda dörrar, formar den globala agendan.
Kritiker varnar för att gruppen i praktiken fungerar som en skuggregering, där världens mäktigaste individer smider planer och fattar beslut med långtgående konsekvenser för majoriteten – utan att denna majoritet någonsin får veta hur besluten tagits eller av vem.