MORGONDAGENS DAGSTIDNING – måndag 17 februari 2025

måndag 17 februari 2025

Kommuner: Barnen mer hungriga i skolan

Förstörelsen av europeiska ekonomin

publicerad 20 februari 2023
– av Sofie Persson

Mycket pekar på att allt fler barn i Sverige går hungriga hemma. Skolor i hela landet vittnar om att barnen äter oftare och mer innan och efter lov och helger. En undersökning visar också att man kopplar det ökade matintaget till ett allt kärvare ekonomiskt läge.

I vissa kommuner kommer man nu att erbjuda skolluncher även på loven för att barnen inte ska behöva gå hungriga när de inte är i skolan.

Under senare tid har allt fler skolor vittnat om att barnen äter mer mat under luncherna. Exempelvis märkte man i flera kommuner i Värmland att det under höstterminen gått åt mer mat än vanligt, rapporterar skattefinansierade SR. Även i åtskilliga kommuner i Stockholm har man svarat på en enkät från SVT att det gått åt mer mat under luncherna under höstterminen. Det handlar dels om att fler elever kommer till matsalen och äter, men också att de äter mer mat.

I en ny undersökning av Bonniertidningen DN har man tittat närmare på förändringarna i barnens matintag och om det kan relateras till det försämrade ekonomiska läget.

En enkät skickades ut till Sveriges 290 kommuner, varav 202 svarade. 129 kommuner (eller 63 procent) svarade att det skett förändringar i hur barnen äter och att det kort sagt handlar om att de äter mer.

Cecilia Olsson, docent i kostvetenskap vid Umeå universitet, menar att det är ”rimligt att anta” att det hänger ihop med den ekonomiska situation som gör att många får svårare att klara sig.

Att det hänger ihop med att det är kärvare i fler hushåll är rimligt att anta, att elever är hungrigare när de kommer till skolan, säger hon till DN.

Åtskilliga kommuner är överens om att barnen ofta äter mer på måndagar och fredagar samt efter lov.

I Härjedalen tror man också att det kan bero på det tuffa ekonomiska läget i Sverige och att matkostnaderna gör det svårare för familjerna att kunna äta sig mätta. Därför har man beslutat att erbjuda skolmat även under loven. Det gäller alla elever från förskoleklass till trean i gymnasiet.

Skolmaten är det enda målet lagad mat en del barn får under en dag. Ett lov kan vara jobbigt för vissa elever och därför känns det bra att kunna erbjuda skolmat under lovet, säger kostchef Åke Remén i Härjedalens kommun.

Fler kommuner är inne på liknande spår. Även i Söderhamns kommun har man märkt en markant skillnad i barnens matintag och därför lämnat in ett medborgarförslag om att servera skolluncher även under loven för att barnen ska slippa gå hungriga.

Många har inte råd med mat till sina barn. Det är vårt ansvar att barnen får skolluncher även under loven, säger Madelene Arbid, som lämnat in förslaget, till SVT.

Så gick undersökningen till

En enkät skickades ut till Sveriges 290 kommuner med frågorna:

  • Görs det några förändringar i budgeten för skolmaten i grundskolorna i kommunen för 2023 jämfört med föregående år?
  • Om kommunen har höjt eller sänkt budgeten: varför då?
  • Har ni märkt av några förändringar i elevernas matintag som kan relateras till det försämrade ekonomiska läget för hushållen? Om ja: vilka förändringar har ni observerat?
  • Hur mycket pengar kostar en snittportion med skolmat i kommunens grundskolor?

Svaren samlades sedan in under 17-23 januari 2023.

Matpriserna skenar – upp 25 procent på tre år

Förstörelsen av europeiska ekonomin

publicerad 9 januari 2025
– av Sofie Persson
Priset höjdes på nästan 36 000 livsmedelsprodukter förra året.

Matpriserna har ökat med 25 procent de senaste tre åren, enligt en ny rapport från Matpriskollen. Under 2024 var det framförallt choklad, olivolja, kaffe och mejeriprodukter som blev dyrare.

Under 2024 ökade matpriserna med 2,8 procent och om även andra produkter inom dagligvaruhandeln inkluderas landar ökningen på 2,1 procent.

Prisökningarna har totalt sett nått 25 procent sedan januari 2022, enligt rapporten.

Ökningarna varierar mellan butiker, och under förra året märktes de främst hos City Gross, Ica Kvantum, Hemköp och Ica Supermarket. Samtidigt försöker vissa butiker konkurrera genom att hålla lägre priser.

Maxi jagar Willys om låga priser och man försöker i många fall matcha priserna. Prisskillnaden på jämförbara artiklar är cirka 4 procent mellan Willys och Maxi. Lidl som också erbjuder låga priser har samma prisnivå på direkt jämförbara artiklar som Willys, säger Ulf Mazur, vd och grundare och Matpriskollen i ett pressmeddelande.

36 000 produkter blev dyrare

Under 2024 ökade priset på nära 36 000 produkter. Särskilt markant var ökningen för kakao, vilket har gjort choklad i genomsnitt 17 procent dyrare. Även vinäger och oljor steg med 12 procent, där framför allt olivolja noterade en kraftig prisökning.

Kaffepriserna har nått sin högsta nivå sedan 1972, med en ökning på 18 procent under året. Mejeriprodukter har samtidigt stigit med 4,7 procent.

Ekologiska varor steg med 3,6 procent under året, enligt Matpriskollen.

Kronofogden: Fler kommer att skuldsättas med nytt elsystem

Välfärdskollapsen

publicerad 22 oktober 2024
– av Redaktionen
Det nya elöverföringssystemet förväntas leda till dyrare el i tre av fyra svenska elområden.

Av allt att döma kommer det nya elöverföringssystemet som införs i slutet av månaden att leda till dyrare el för svenska kunder. Kronofogdemyndigheten varnar nu för att det nya systemet riskerar att leda till ökad skuldsättning.

– Just nu är det väldigt många hushåll som kämpar med ekonomin, så varje höjning av priserna kan spela roll om man inte har de ekonomiska marginalerna, förklarar Davor Vuleta, myndighetens talesman i privatekonomiska frågor i en intervju med skattefinansierade P4 Sjuhärad.

Han berättar att man noterade att svenskarnas elskulder började öka kraftigt redan 2022, då stora elprishöjningar sammanföll med skenande inflation och räntehöjningar – och att det nu riskerar att bli ännu värre.

Vuleta betonar att ingenting tyder på att svenskarna faktiskt struntar i att betala elräkningarna – utan att många helt enkelt inte längre klarar av att få ekonomin att gå ihop.

Dyrare i tre av fyra områden

– Vi tror att man faktiskt prioriterar elräkningen. Man prioriterar hyra, man prioriterar el och man prioriterar mat, om en elräkning skickas in (till Kronofogden), då har det gått väldigt långt. Pengarna räcker helt enkelt inte till i slutet av månaden, betonar han.

Bakgrunden till det nya elsystemet är att makthavarna i Bryssel har beslutat att unionens elmarknad ska ”effektiviseras”. För svensk del innebär det förväntade prishöjningar på runt 10 procent i tre av fyra elområden.

I det sydligaste elområdet, som bland annat innefattar Skåne, Blekinge, Halland och delar av Småland, förväntas elpriserna ligga kvar på samma nivåer som tidigare eller bli marginellt billigare.

Svenskarnas skulder på rekordnivåer: ”Pengarna räcker inte till”

Förstörelsen av europeiska ekonomin

publicerad 7 augusti 2024
– av Isac Boman
Nytt är att även många med "goda inkomster" hör av sig för skuldrådgivning då pengarna inte räcker till.

Sedan årsskiftet har svenska privatpersoners skulder hos Kronofogden ökat med hela 10 miljarder till rekordhöga 129 miljarder kronor.

Samtidigt varnar myndigheten själv för att skuldsättningen inte bara riskerar att leda till evig fattigdom utan också till utanförskap och psykisk ohälsa.

– Det är ofta mycket tårar, förtvivlan, och man vet inte riktigt vad man ska göra eller hur man ska ta sig ur den här situationen och man lägger väldigt mycket skuld på sig att man har satt sin familj i den dåliga situationen, säger Marita Sturesson, ordförande i yrkesföreningen för kommunala budget- och skuldrådgivare (BUS), till skattefinansierade SR.

Det handlar primärt om skulder relaterade till konsumtion som ökat kraftigt – bland annat lån, krediter och avbetalningar kopplade till köp av resor eller shopping på nätet.

Kronofogdens privatekonomiske talesman, Davor Vuleta, berättar att man också noterar en 42-procentig ökning av obetalda studieskulder till CSN.

– Den här situationen är väldigt oroande och väldigt allvarlig tycker jag. Konsekvenserna kan bli att man inte lyckas bli skuldfri, att man fastnar i skuldfällan, hamnar i ekonomiskt utanförskap som leder till socialt utanförskap och i slutändan till psykisk ohälsa, varnar han.

– Vi vet ju att skulder hos Kronofogden är väldigt förknippade med psykisk ohälsa.

”Levt ett bra liv”

På BUS märker man också en förändring där allt fler svenskar, även med ”goda inkomster”, hör av sig för skuldrådgivning.

– Den här nya gruppen har ju ofta levt ett väldigt bra liv, har ett fint hus, fina bilar och unnar sig mycket men nu när allt har blivit dyrare så räcker helt enkelt inte pengarna. Man har levt över sina tillgångar, förklarar Marita Sturesson.

Svenskarnas elskulder skenar

Förstörelsen av europeiska ekonomin

publicerad 30 april 2024
– av Sofie Persson
Många svenskar lever idag på den ekonomiska gränsen.

Mellan 2021 och 2023 har elskulderna hos Kronofogden ökat med 82 procent. Samtidigt skulle 57 procent av svenskarna inte klara en tioprocentig ökning av elpriserna utan att tvingas skära ner på andra omkostnader, enligt en rapport från konsultföretaget EY.

Förra året ökade svenskarnas skulder med omkring 50 miljoner kronor per dag hos Kronofogden och är nu uppe i 122 miljarder kronor sammanlagt.

Överbelånade och oroliga människor som aldrig tidigare förutspått att de skulle hamna i ekonomisk kris ringer till oss. Det är betydligt fler som hör av sig, säger Davor Vuleta, privatekonomisk talesman på Kronofogden, till Bonniertidningen DN.

Bara under 2023 ökade elskulderna hos myndigheten med 40 procent och sedan 2021 handlar det om en 82-procentig ökning. Vuleta pekar mot att detta är oroande eftersom svenskar i regel prioriterar kostnader för mat, boende och el.

Nu är elpriserna betydligt lägre än kring årsskiftet 2022/2023, men frågan är förstås vad som händer om elpriserna ökar igen?

Svårt att sänka förbrukningen

Vidare tror 57 procent av svenskarna att man inte skulle klara en ökning av elpriser med tio procent, utan att dra ner på övriga kostnader.

Många klarar inte en ökning av energikostnaderna, men tyvärr är det ganska få som vill ändra sitt beteende för att sänka förbrukningen, säger Anna Hed, rådgivare till energisektorn på EY Sverige, till DN.

Samtidigt visar en mätning från DN/Ipsos att svenskarnas syn på ekonomi blivit alltmer optimistisk sedan hösten 2022, då priserna på både el, mat och drivmedel ökade kraftigt. De som då svarande att Sveriges ekonomi skulle utvecklas till det sämre de kommande tolv månaderna var 69 procent, samtidigt som de som var optimistiska istället låg på 11 procent. I den senaste mätningen har siffrorna ändrats till 25 respektive 46 procent.