MORGONDAGENS DAGSTIDNING – tisdag 10 juni 2025

tisdag 10 juni 2025

Ledamot i mediestödsnämnden gav sin egen blogg mediestöd

publicerad 28 september 2020
– av Per Nordin
Brit Stakston.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

47 910 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


En av ledamöterna i mediestödsnämnden – Brit Stakston – har beslutat att ge mediestöd till sin egen privata blogg. En granskning av Samhällsnytt visar dessutom att bloggen inte uppfyller gällande stödkrav.

Brit Stakston har suttit i mediestödsnämnden sedan omkring 2015, och har själv godkänt att hennes egna mer eller mindre privata blogg Blankspot – som hon driver med vänsterprofilen Martin Shibbye – ska erhålla mediestöd.

Under förra året ansökte Stakston om 358 000 kronor för ”innovations- och utvecklingsstöd” av den myndighet hon själv sitter i styrelsen för. Ansökan verkar dock inte alls ha något med hennes blogg att göra, utan handlar i stället om en förstudie om ”vilka allmänt tillgängliga tekniker och algoritmer inom artificiell intelligens som är av relevans för ett redaktionellt verktyg”.

För att ha rätt till mediestöd ska den tidning man ansöker för vara ett ”allmänt nyhetsmedium” – något som Blankspot inte är. Sidan, eller bloggen, lägger istället primärt fokus på olika så kallade förtryckta grupper och personer runt om i världen – så som exempelvis en Mohammed i Afghanistan vars dagbok lyfts fram. Det kan även noteras att det är första gången i svensk historia som en liknande sida får mediestöd.

Minimikravet för att få mediestöd är 2,25 miljoner tecken på ett helår, sedan finns därtill även ett minimikrav som varje utgåva ska uppfylla. Under 2018 publicerade sidan 212 texter; ungefär 910 000 tecken sammanlagt. Av dessa 212 texter innehåller två av dem runt 10 procent av all textmängd.

På Facebook finns 54 videor, men de flesta av dessa – likt de flesta av texterna – är i tydlig avsaknad av aktuellt nyhetsvärde och utgörs framförallt av personliga betraktelser. Man har även en del material på Youtube och Soundcloud. Videorna ifråga på Youtube, som även dessa saknar aktuellt nyhetsvärde, har runt 100 visningar var. Alla filmer som Blankspot publicerade under 2018 motsvarar runt 1,1 miljoner tecken. En av filmerna börjar med 22 minuters tystnad – något som mediestödsnämnden räknar som likvärdigt med 18 000 tecken.

Om man summerar allt text- och videomaterial från 2018 blir det ungefär 2 miljoner tecken, vilket ändå ligger under minimikravet.

Enligt ett intyg från en revisor publiceras Blankspot 52 gånger om året. Detta kan dock vara falskt – om inte annat okänt material från bloggen existerar. De teckenkrav, som ska uppfyllas varje vecka/utgåva, uppfylls med detta bara under 21 veckor enligt en granskning gjord av Samhällsnytt. Blankspot ligger med andra ord med tydlig marginal under de bestämda kraven för utgåvobasis.

Enligt Blankspot själva producerar man 600 ”nyheter” om året. Granskningen visar samtidigt att deras nyhetssektion under 2018 publicerade 280 artiklar – inklusive ljud- och videoklipp. Som tidigare nämnt saknar mycket av detta innehåll helt nyhetsvärde, och utgörs istället av filmer från manifestationer, diverse filmer från Afrika och intervjuer med olika vänsterpolitiskt inriktade profiler.

I en intervju som Samhällsnytt gjord med handläggaren Elin Lööw på mediestödsnämnden framgår att man endast gått efter revisorintyg då man beslutat om mediestödet för Blankspot. Därför har även en granskning av revisorn blivit aktuell, och efter att Revisorinspektionen tagit del av Samhällsnytts granskning har en anmälan upprättats mot Blankspots revisor. Samhällsnytt har varit i kontakt med revisorn, men i skrivande stund inte fått svar på några relevanta frågor.

Beviljandet av mediestöd till Blankspot kan med andra ord vara en fråga om jäv och/eller ouppfyllda krav. Hur mediestödsnämnden kommer att agera efter granskningen återstår ännu att se.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Trots Tidöavtalet – Sverige beviljar näst flest medborgarskap per capita i EU

Befolkningsutbytet i Väst

publicerad Idag 13:04
– av Redaktionen
Genrebild - syriska migranter.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

47 910 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Sverige sticker fortsatt ut som ett av Europas allra mest gränslösa och generösa länder när det gäller att bevilja medborgarskap till migranter.

Enligt färsk statistik från Eurostat delar Sverige, bortsett från det lilla Luxemburg, ut flest medborgarskap per capita i hela EU. Detta trots att de styrande Tidöpartierna utlovat ett ”paradigmskifte” i invandringspolitiken.

Under 2023 beviljade Spanien flest medborgarskap i absoluta tal, med över 240 000 nya pass, följt av Italien (214 000) och Tyskland (200 000). Men när siffrorna istället sätts i relation till befolkningens storlek ändras bilden dramatiskt.

Då är det storhertigdömet Luxemburg med sina blott 680 000 invånare som toppar listan med 8,8 medborgarskap per tusen invånare, följt av Sverige på en andraplats med 6,4. Spanien hamnar på tredje plats med 5,0, och Italien sjunker till femte plats med 3,6.

Sverige utmärker sig även i naturaliseringsgrad – andelen utländska medborgare bosatta i landet som får medborgarskap. Med 7,9 procent toppade Sverige EU under 2023, vilket innebär att nästan åtta av hundra utländska medborgare i landet blev svenska medborgare. Rumänien följde med 5,9 procent och Italien med 4,1 procent. EU-genomsnittet låg i jämförelse på 2,6 procent.

Det kan noteras att Tidöpartierna gick till val på en hårdare invandringspolitik och har lovat att skärpa medborgarskapsreglerna, bland annat genom att förlänga bosättningstiden från dagens fem år till minst åtta år, samt införa krav på kunskaper i svenska och en lojalitetsförklaring. Trots detta beviljades 66 000 medborgarskap under 2024, enligt Migrationsverket, bara en marginell minskning från 68 000 året innan.

Intern frustration

Bristen på konkreta åtgärder för att stoppa massmigrationen har fått många sverigedemokrater att reagera med frustration – även högt uppsatta sådana.

I november förra året krävde exempelvis riksdagsledamoten Josef Fransson ett moratorium för medborgarskap i en skriftlig fråga till regeringen och konstaterade att ”trots mandatet vi fick av väljarna fortsätter Sverige att frikostigt dela ut medborgarskap till utlänningar som inte uppfyller de krav som stipuleras i Tidöavtalet”.

Han framhöll att antalet nya medborgarskap som beviljades under den M-ledda regeringens styre 2023 motsvarade hela Skövdes befolkning.

Frågetecken kring Moderaternas intentioner

I januari 2025 presenterades utredningen ”Skärpta krav för svenskt medborgarskap”, som föreslår längre bosättningstid och krav på egenförsörjning. Men reformerna väntas inte träda i kraft förrän den 1 juni 2026, vilket innebär att Sverige tills dess fortsätter att följa dagens mer generösa regler.

Många bedömare ifrågasätter dock vilken effekt de föreslagna förändringarna faktiskt kommer att få i praktiken. Kritiker betonar att Sverige fortsatt har en storskalig massmigration och att regeringen snarare borde storsatsa på ambitiösa program för återvandring för att få bukt med de invandringsrelaterade problemen.

Flera bedömare har också ifrågasatt om Moderaterna och de övriga liberala regeringspartierna överhuvudtaget har en genuin vilja att förändra Sveriges migrationspolitiska kurs. Kritikerna menar att det i stor utsträckning handlar om retorik och symboliska utspel – i syfte att behålla makten, inte förlora väljare och upprätthålla samarbetet med Sverigedemokraterna, vars stöd regeringen är beroende av.

Flest nya medborgarskap per capita i EU (2023)

1. Luxemburg - 8,8 (per 1000 invånare)

2. Sverige - 6,4

3. Spanien - 5,0

4. Belgien - 4,7

5. Italien - 3,6

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

50 000 larm om psykisk ohälsa – polisen hinner inte rycka ut

publicerad Igår 10:26
– av Redaktionen
Polisen medger att man inte har resurser att hjälpa alla som befinner sig i akut psykisk kris.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

47 910 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Antalet polislarm om personer i psykisk kris har ökat kraftigt – och polisens resurser räcker inte till. Under 2024 inkom över 50 000 samtal om psykisk ohälsa, mer än en fördubbling jämfört med för sju år sedan.

Nu larmar polisen om att situationen är ohållbar och att man tvingas prioritera bort människor som är i akut behov av hjälp.

– Det är ett ständigt flöde. Jag åker säkert på ett eller flera sådana ärenden i veckan, säger Johan Löfling, polis i Stockholm, till statstelevisionen SVT:s Agenda.

Enligt Patrik Forsemalm, poliskommissarie och verksamhetsutvecklare vid polisens Nationella operativa avdelning, har larmen om psykisk ohälsa aldrig varit fler.

– Vi hinner inte med och måste prioritera andra polisiära ärenden. Vi är oroliga för hur det kan drabba den här gruppen, säger han.

”Enorm utsatthet”

När larmet gäller någon i akut kris är det ofta polisen som är först på plats. Ett exempel är en tonårspojke som försvann hemifrån efter att ha uttryckt självmordstankar. I sådana lägen är tiden knapp – och det finns sällan utrymme för omfattande bedömningar.

– Det är en enorm utsatthet vi möter. Jag tror inte folk förstår hur utbredd den psykiska ohälsan är i vårt samhälle, förklarar Löfling.

Samarbetet mellan polis och psykiatri beskrivs som bristfälligt. Många poliser vittnar om att samma personer återkommer gång på gång. En ung kvinna i Stockholm har exempelvis larmat över 20 gånger på ett halvår.

– Vi gör vad vi kan i stunden. Men när vi släpper av någon på psykiatriska akutmottagningen som sedan skickas tillbaka till ett olåst boende – där risken är att hon försöker ta sitt liv igen – då är det klart att vi känner frustration, säger Löfling.

”Släcker bränder”

Han menar att psykiatrin ofta saknar kapacitet att ge långsiktig hjälp. Enligt en undersökning från Polisförbundet anser sex av tio poliser att samarbetet med psykiatrin fungerar dåligt. Många befarar att människor i kris faller mellan stolarna och Löfling efterlyser mer konkreta förändringar:

– När hjälpen uteblir trots att behoven är så tydliga, känns det som att vi bara släcker bränder. Jag önskar att det fanns mer hjälp att få, som fler psykiatriambulanser. Vi poliser vill hjälpa till, men vi räcker inte till och är inte vårdgivare i första hand.

Personer som mår så dåligt att livet känns outhärdligt, har självmordstankar eller planer på att ta sitt liv uppmanas i första hand att kontakta närmaste psykiatrisk akutmottagning eller ringa 112 för att få professionell hjälp.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Våg av sabotage mot telemaster längs östkusten

publicerad 6 juni 2025
– av Jan Sundstedt
Telemast
Polisen i Kalmar utreder för närvarande över 30 fall av sabotage mot telemaster. OBS. Masterna på bilden är en arkivbild och har ingen koppling till uppgifterna.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

47 910 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Polisen utreder just nu en omfattande våg av sabotage mot telemaster i Sverige. Sedan påskhelgen har ett trettiotal incidenter anmälts, där förövarna systematiskt klippt kablar och förstört säkringar på anläggningar som är avgörande för mobil- och datakommunikation.

De flesta sabotage har inträffat i anslutning till Europaväg 22 längs den svenska östkusten, och myndigheterna ser allvarligt på utvecklingen.

Enligt polisen finns det omständigheter som tyder på att samma aktör kan ligga bakom merparten av angreppen. Utredningen leds av enheten för grova brott i Kalmar, som samordnar fallen i Småland och Östergötland.

Kriminalkommissarie Håkan Wessung, chef för grova brott i Kalmar: – Vi ser allvarligt på det och därför har vi valt att göra en insats. Vi bedriver en stor informationsinhämtning och analys av det material vi hämtar in, säger han till skattefinansierade SVT.

Kammaråklagare Michelle Stein, som leder förundersökningen, pekar på ett eventuellt samband: – Det finns omständigheter som gör att allt tycks ha ett samband, men det är någonting som utredningen får visa.

Geografiskt mönster

Sabotagen har hittills inte lett till några större störningar i mobilnätet, men Post- och telestyrelsen (PTS) har periodvis haft en krisstab för att hantera situationen.

Roger Gustafsson, säkerhetschef på PTS, konstaterar att antalet incidenter är betydligt fler än normalt och att det geografiska mönstret sticker ut.

Statliga Teracom, som ansvarar för stora delar av den svenska kommunikationsinfrastrukturen, rapporterar om en kraftig ökning av incidenter det senaste året. Under årets första fyra månader har bolaget anmält omkring 50 incidenter, jämfört med 15 under samma period förra året. Bland dessa finns både misstänkta sabotage och intrångsförsök.

Stefan Steijnick, säkerhetschef på Teracom, menar att vissa incidenter kan vara kopplade till underrättelseinhämtning eller försök att testa samhällets förmåga att hantera störningar.

Polisen och åklagaren är förtegna om eventuella motiv bakom attackerna, men Säkerhetspolisen följer utvecklingen noga. Utredningen pågår och myndigheterna utesluter i nuläget inget scenario.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Strängnäs kan bli norra Europas AI-centrum

Utvecklingen av AI

publicerad 6 juni 2025
– av Jan Sundstedt
Strängnäs
Domkyrkan i Strängnäs får inom kort konkurrens av ett gigantiskt AI-center.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

47 910 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Strängnäs kommun står inför en av de största investeringarna i sin historia när Brookfield Asset Management (BAM) planerar att bygga ett av Europas största datacenter för artificiell intelligens (AI) i staden.

Datacentret, som ska byggas på en yta om cirka 350 000 kvadratmeter, kommer att ha en kapacitet på 750 megawatt – mer än dubbelt så stort som tidigare planerat. Projektet förväntas skapa över 1 000 permanenta jobb och cirka 2 000 arbetstillfällen under byggfasen.

Investeringen uppgår till cirka 95 miljarder kronor (omkring 10 miljarder dollar) och väntas pågå under 10–15 år.

Strängnäs har alla förutsättningar att bli platsen för norra Europas första AI-center. Vi erbjuder en utmärkt geografisk placering, hög utbildningsnivå och gott samarbete med kommunerna i Mälardalen, säger Jacob Högfeldt (M), kommunstyrelsens ordförande i Strängnäs, till Datacenter-Forum.

Brookfields europeiska chef, Sikander Rashid, lyfter fram vikten av att investera i AI-infrastruktur i stor skala.

För att vara konkurrenskraftiga inom AI-utveckling och ta tillvara på dess ekonomiska potential är det avgörande att satsa stort på infrastrukturen bakom tekniken. Det handlar inte bara om datacenter, utan även om dataöverföring, lagring av chip och energiproduktion.

Strängnäs del av en bredare strategi

Satsningen i Strängnäs är en del av Brookfields bredare strategi att investera cirka 20 miljarder euro i AI-infrastruktur i Europa, där man även planerar stora datacenter i Frankrike och andra länder.

Sveriges statsminister Ulf Kristersson uttrycker sitt stöd för investeringen på sociala medier och framhåller att Sverige har en lång tradition av starka företag.

Sverige har konkurrensfördelar som gör landet attraktivt för stora datacenterinvesteringar, bland annat en relativt stabil energiförsörjning, hög digital mognad och närhet till akademiska nav som KTH och Uppsala universitet.

Dessutom ställer EU:s dataskyddsregler krav på att känslig data ska lagras inom unionens gränser, vilket ökar efterfrågan på lokala datacenter.

Satsningen på AI-centret kan komma att göra Strängnäs till en central nod i Europas AI-ekosystem, och bidra till att stärka Sveriges roll i den globala AI-kapplöpningen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.