När Sverige gick med i Nato för ett år sedan motiverades beslutet med att vi skulle bli säkrare och tryggare i den USA-ledda militärpakten.

Nu ter sig organisationens framtid alltmer osäker, och det är oklart om amerikanerna verkligen skulle komma till svensk undsättning om ett sådant behov skulle uppstå.

Isak Svensson är professor i freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet, och han konstaterar att det Nato Sverige gick med i förra året redan har förändrats kraftigt.

Han pekar på att det inledande skedet av Donald Trumps presidentskap har inneburit radikala förändringar i den amerikanska synen på militäralliansen och utrikespolitik i allmänhet, och att USA nu tycks ha en helt annan hållning till Ryssland än under den mer fientliga Biden-administrationen.

– Sverige har gått in i Nato under förväntan hur det var, men nu ser vi hur USA förändrar sig. Om USA börjar svaja är det väldigt problematiskt, menar han.

Ulf Kristerssons regering har tidigare hävdat att den svenska säkerheten skulle stärkas av ett medlemskap i militärpakten – och särskilt hänvisat till Natos artikel 5 och ”säkerhetsgarantin” där alla medlemmar ska hjälpa ett annat medlemsland om det blir angripet – militärt eller på andra sätt.

”Prekärt läge”

Även om ”säkerhetsgarantin” inte har förkastats officiellt är många bedömare nu oroliga för att den inte längre gäller i praktiken på samma sätt som tidigare, och att Sverige inte alls är garanterade amerikanskt stöd om man skulle bli angripna.

– Det är en stor ironi att Sverige blir den 32:a medlemmen, samtidigt som den transatlantiska länken är i ett prekärt läge, säger Magnus Christiansson, krigsvetare vid Försvarshögskolan.

Trots osäkerheten är han ändå för ett svenskt Natomedlemskap och menar att Sverige inte hade kunnat samarbeta militärt eller få samma stöd av de övriga 31 medlemsländerna om man stod utanför militärpakten.

Gemensam EU-armé?

USA har i många decennier haft en dominant maktställning i Europa – både diplomatiskt och militärt, men Christiansson tror att Sverige och Europa är på väg att göra sig mindre beroende av amerikanerna och istället hitta nya samarbeten.

– I varje möte nu så pratar man om att Europa måste ta mer ansvar, säger han.

Vad detta kommer att innebära i praktiken är inte helt klart, men ett flertal europeiska makthavare har på kort tid betonat vikten av att bygga upp en gemensam europeisk armé och hävdat att detta är nödvändigt om USA minskar sin militära närvaro på kontinenten.

En sådan ”EU-armé” skulle också göra det lättare att fortsätta assistera Ukraina och fortsätta kriget mot Ryssland om amerikanerna skulle dra sig ur helt.