Annons:

Studie: Läsare av ”alternativa” medier mer öppna för andra perspektiv

Publicerad april 4, 2024 – av Jan Sundstedt
Att läsare av "alternativa medier" skulle fastna i "filterbubblor" är en seglivad myt.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

201 950 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

En ny studie från Århus universitet, publicerad av Nordicom vid Göteborgs universitet, avslöjar att den del av danska befolkningen som använder "alternativa" medier inte alls avvisar traditionella nyhetskällor.

Tvärtom visar forskningen att de även söker nyheter från danska dagstidningar i högre grad än den genomsnittliga befolkningen.

Miriam Kroman Brems, doktorand vid avdelningen för medievetenskap och journalistik vid Aarhus universitet, och den som genomförde studien, framhåller att användarna av alternativa medier inte isolerar sig i filterbubblor. Något som ofta hävdas av inte minst statsfinansierade SVT samt Bonnierägda medier som Dagens Nyheter.

Resultaten bygger på en representativ urvalsgrupp av den vuxna danska befolkningen, och visar att altmedialäsare inte bara är mer vänster- eller högerorienterade än genomsnittet, utan också att dessa har ett starkt intresse för politik. Vilket bryter stereotyper om dem som "extrema".

Undersökningen ger inte stöd åt tanken att användarna av alternativa medier isolerar sig i så kallade filterbubblor, där de inte exponeras för innehåll från etablerade nyhetsmedier, säger Miriam Kroman Brems.

Utbildningsnivå irrelevant

Brems framhåller att användningen av alternativa medier inte visar något klart samband med utbildningsnivå utan snarare tvärtom.

Något som kanske kommer som en överraskning för många är att undersökningen inte visar något tydligt samband mellan användning av alternativa medier och utbildningsnivå. Med andra ord verkar alternativa medier tilltala människor över alla utbildningsnivåer.

Studien visar också att dessa medieanvändare är mer utbredda bland äldre personer och män samt i mindre privilegierade regioner. Vilket kan tyda på ett ökat intresse för alternativa perspektiv bortom de traditionella mediernas fokus inom dessa grupper.

Undersökningen visar också att användarna av alternativa medier har ett starkt intresse för politik.

Det är intressant, eftersom det är en egenskap vi normalt förknippar med den ideala samhällsmedborgaren.

Läsare av alternativa medier har ofta ett stort politiskt intresse. Foto: Jimmie Åkesson/FB

Hotar inte demokratin

Även om alternativa medier enligt kritiker, som ofta kommer från etablerade mediekanaler som kan känna sig utmanade och hotade, känner oro för dess "påverkan på demokratin", menar Brems att det inte finns någon anledning till alltför stort nervdaller.

Resultaten tyder på att användarna av både vänster- och högerorienterade alternativa medier också ideologiskt lutar mer åt vänster eller höger än resten av befolkningen. Dock indikerar studien inte att användarna i genomsnitt intar extrema ideologiska ståndpunkter.

Hon påpekar det danska mediesystemets speciella karaktär, som kännetecknas av högt förtroende för nyhetsmedier och en stark public service-tradition, vilket kan bidra till att balansera effekterna av alternativa medier.

Därmed kan vi också förvänta oss att bilden kanske kommer att se annorlunda ut i andra länder där till exempel det allmänna medierna förtroendet är lägre, där det inte finns en liknande stark public service-tradition och där det som uppfattas som extrema åsikter exkluderas från den offentliga debatten, säger Miriam Kroman Brems.

Alternativa medier eller oberoende medier är mediekanaler och publikationer som utmärker sig genom att erbjuda perspektiv och innehåll som avviker från det som publiceras i traditionell så kallad mainstream-media.

Det kan exempelvis handla om ett stort fokus på gräsrotsjournalistik eller att man lyfter frågor och ämnen som av politiska eller andra skäl normalt inte täcks av de större mediehusen.

I Sverige har många alternativa medier valt att fokusera särskilt på frågor som invandring, feminism, hbtq och yttrandefrihet – frågor som många upplever ignoreras eller tystas ner i de stora medierna.

De alternativa medierna är till skillnad från etablissemangsmedierna mycket sällan finansierade genom presstöd och andra statliga bidrag utan får i regel förlita sig på donationer från sina läsare, annonser eller prenumerationsintäkter.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Norsk mejerijätte pausar Bovaer efter larm om sjuka kor

Publicerad Idag 11:15 – av Redaktionen

Den norska mejeriorganisationen Norsk Melkeråvare har tillfälligt stoppat användningen av fodertillsatsen Bovaer. Beslutet kommer bland annat efter rapporter från Danmark om kor som blivit sjuka efter att ha fått tillsatsen, men även norska incidenter har rapporterats.

Arlas metanreducerande fodertillskott började introduceras förra året och idag har man testat det i bland annat Storbritannien, Danmark, Norge och Sverige. Däremot har konsumenter protesterat högt mot Bovaer, eftersom man helt enkelt inte vet hur det påverkar djuren eller slutprodukten – åtskilliga har därför bojkottat Arla eller produkter från kor som fått Bovaer.

Den senaste tiden har även ett antal mjölkbönder i Danmark slagit larm om att deras kor blivit sjuka efter att man börjat med bovaer, bland annat berättade nyligen lantbrukaren Huibert van Dorp att hans kor blivit akut sjuka, varav en avled hastigt. Han menar att tillskottet bryter mot djurskyddslagen eftersom det orsakar lidande för djuren.

"Mer kunskap"

Nu har den norska mejeriorganisationen Norsk Melkeråvare tillfälligt stoppat användningen av fodertillsatsen. Detta beror dels på de danska lantbrukarnas larm, men det har även framkommit att norska mjölkproducenter rapporterat om incidenter.

"Vi har beslutat att pausa tills vi har mer kunskap", skriver Norsk Melkeråvare enligt All About Feed, som betonar att beslutet grundar sig i försiktighetsprincipen.

I november avslutades en större brittisk studie där Arla testat tillskottet på 30 mjölkproduktioner, men resultaten har inte utvärderats ännu.

Ett nytt möte gällande saken kommer att hållas i januari mellan mjölkproducenten och avtalsparterna, enligt norska regeringen.

I Sverige används bovaer av ett antal gårdar, men många har valt att avstå tillskottet. På Mejerikollen kan man få en guide över vilka företag som använder sig av det så kallade klimatsmarta tillskottet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Handläggare hotas – nu kan finska myndighetsbeslut bli anonyma

Publicerad Idag 08:10 – av Redaktionen

Finlands folkpensionsanstalt kräver att handläggares namn ska kunna utelämnas från beslut. Bakgrunden är allvarliga hot mot de anställda – inklusive bombhot och hot mot deras familjer.

Folkpensionsanstalten (FPA) har vänt sig till Social- och hälsovårdsministeriet med en begäran om ändrade regler. Myndigheten vill att det ska bli möjligt att fatta beslut utan att handläggarens namn framgår, något som i dag inte är tillåtet.

Säkerhetsdirektör Sami Niinikorpi beskriver en alarmerande situation där anställda utsätts för det värsta tänkbara.

Det handlar om det allvarligaste möjliga hot som en människa kan ge en annan, säger han till finska statskanalen Yle.

Problemen har vuxit sedan FPA 2017 fick ansvar för beslut om social grundtrygghet. Myndigheten skickade ut omkring 14 miljoner beslut och brev under 2024, varav 1,6 miljoner rörde just grundtryggheten. Varje år inkommer omkring 200 anmälningar om hot och trakasserier från personalen.

Jussi Syrjänen, specialsakkunnig vid Social- och hälsovårdsministeriet, bekräftar att ministeriet nu utreder två möjliga lösningar: antingen tas namnen bort helt från besluten, eller så införs ett system med identifikationsnummer liknande det polisen använder.

Han menar att fallet handlar om en avvägning mellan två grundläggande principer: öppenhet i myndighetsutövning och de anställdas rätt till personlig säkerhet.

Ställen där de anställda upplever hot och farliga situationer kan mycket väl också ha intresse för liknande åtgärder som FPA nu eftersträvar, säger Syrjänen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

I dag ser Utsjoki solen för sista gången på två månader

Publicerad Igår 11:17 – av Redaktionen

I dag går solen upp för sista gången på länge i Finlands nordligaste kommun. Därefter väntar en polarnatt som sträcker sig fram till mitten av januari.

Klockan 11.35 på tisdagen stiger solen över horisonten i Utsjoki för sista gången i år. Bara 46 minuter senare, klockan 12.21, går den ned igen – och stannar borta i 52 dygn.

Då börjar polarnatten, den period då jordens lutning gör att solen inte når upp över horisonten. Fenomenet inträffar i de nordligaste delarna av jorden och varar olika länge beroende på hur nära Nordpolen man befinner sig.

I Utsjoki, som ligger längst norrut i Finland, blir det helt mörkt fram till den 16 januari. Först då stiger solen åter över horisonten, rapporterar finska statskanalen Yle.

Kortare polarnatt längre söderut

Längre söderut i Lappland, närmare polcirkeln, är polarnatten betydligt kortare. I Sodankylä börjar den ett par dagar före jul och pågår endast i fyra dygn.

Söder om Lappland inträffar ingen polarnatt överhuvudtaget, men även där märks jordens lutning tydligt. Dagsljuset fortsätter att minska fram till den 21 december, då vintermörkret är som djupast. Därefter börjar dagarna sakta bli längre igen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Ny sjöväg mellan Sverige och Finland kan bli möjlig

Publicerad november 24, 2025 – av Redaktionen

En ny sjörutt kan bli möjlig mellan Sverige och Finland. Passagerarfärjan skulle i så fall gå mellan Gävle och Raumo.

I nuläget planerar man att förlänga Europaväg 16, eller E16, som idag sträcker sig från Nordirland, via Skottland och Norge, och slutar i Gävle. Planen är att den ska gå hela vägen till Kotka i Finland, något som finska presidenten Alexander Stubb godkände i oktober. För att dessa planer ska gå i lås kommer FN:s generalsekreterare António Guterres att informera alla länderna som omfattas av avtalet om ändringarna.

Planerna för E16 har dock skapat diskussioner kring huruvida man skulle kunna skapa en ny rutt för passagerarfärjor mellan den svenska staden Gävle och finska Raumo.

Det här är ett framtidsprojekt. Man måste blicka fram över fem år, säger Raumos stadsdirektör, Esko Poikela till finska statskanalen Yle.

I Gävle bor cirka 70 000 personer och i Raumo 39 000. I nuläget har det inte förts några förhandlingar kring en sådan rutt. Om den skulle bli av skulle det också handla mycket om ekonomiska aspekter, exempelvis om exporten skulle vara lönsam eller inte.

Hur samarbetet med Sverige fungerar och på vilket sätt rutter vidare från Sverige kan säkras avgör saken, säger Poikela.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.