MORGONDAGENS DAGSTIDNING – söndag 29 juni 2025

söndag 29 juni 2025


Hovrättspresident blir ny rikspolischef

publicerad 17 november 2023
– av Jan Sundstedt
Petra Lundh är jurist i grunden.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

72 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Den tidigare lagmannen, riksåklagaren och nuvarande hovrättspresidenten Petra Lundh har utsetts till ny rikspolischef. Under hennes ledarskap ska polisen bli mer synlig, effektiv och bättre på att utreda brott, hoppas regeringen.

– Jag är verkligen glad och hedrad. Men att tacka ja till det här uppdraget är ett av de absolut svåraste besluten jag tagit i min karriär, säger hon till statskanalen SVT.

– Petra Lundh är en mycket erfaren och erkänt skicklig och uppskattad myndighetschef. Vi är övertygade om att hon är den person som har de kvalifikationer och personliga kvalitéer som krävs för det här uppdraget, kommenterar justitieminister Gunnar Strömmer (M) och menar också att Lundh är en ”hängiven brottsbekämpare”.

Den nya rikspolischefen beskriver uppdraget som polischef som ”stort och svårt” och ”kanske ett av de mest utmanande i svensk statsförvaltning”.

– Men när regeringen anser att jag är rätt person att leda Polismyndigheten – då känner jag att jag i det allvarliga läge Sverige befinner sig i så vill jag göra Sverige bättre och få invånarna här att bli tryggare.

Oklara åtgärder

Regeringen har också gett polisen ett uppdaterat uppdrag som i korthet går ut på att fler poliser ska vara synliga ute på gatorna, att polisen ska bli bättre och mer effektiva vad gäller utredningsarbetet och att polisens resurser ska användas mer effektivt.

I dagsläget vill Lundh dock inte kommentera hur man ska gå till väga för att genomföra detta.

– Exakt vad jag ska göra får vi återkomma till.

Petra Lundh ersätter Anders Thornberg som avgår vid månadsskiftet. I etablissemangsmedierna har det också gjorts stor sak av att Lundh blir den första kvinnan på posten.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Skenande vapenpriser riskerar att äta upp Sveriges Nato-upprustning

Det nya kalla kriget

publicerad Idag 12:39
– av Isac Boman
Det är oklart hur mycket vapen och utrustning den svenska mångmiljardsatsningen faktiskt kommer att räcka till i slutändan.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

72 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Sverige rustar upp som aldrig förr – men det är långt ifrån säkert att satsningarna ger önskad effekt. Vapentillverkarnas priser på vapen och ammunition har skenat, och en stor del av upprustningen riskerar att ätas upp av ökade kostnader.

– Då blir vi inte mer farliga för motståndaren, betonar Försvarsmaktens operationsledningschef, viceamiral Ewa Skoog Haslum.

Enligt Försvarsmakten har kriget i Ukraina visat hur snabbt ammunition och vapensystem förbrukas i moderna konflikter, och Sveriges egna förråd är dimensionerade för övning och avskräckning – inte för utdragna stridigheter.

– En sådan sak som ammunition har vi kanske inte köpt så mycket som vi skulle behöva ha om vi skulle hamna i en strid. Utan vi har köpt så mycket som vi tror att vi behöver ha för att öva och verka tillräckligt avskräckande, säger Skoog Haslum till TT.

För att möta hotbilden måste lagren byggas upp, och svensk försvarsindustri måste snabbt kunna växla upp produktionen om krig skulle bryta ut.

Vapenindustrin ser positivt på tätare samarbete

Utvecklingen av nya vapen går också allt snabbare. I Ukraina har till exempel nya vapensystem, som marina drönare, mötts av motåtgärder redan inom fyra till sex veckor. I Sverige kan det däremot dröja år – ibland decennier – från beställning till leverans.

För att korta ledtiderna vill Försvarsmakten testa ofärdiga produkter direkt i övningar, i nära samarbete med försvarsindustrin.

– Jag tror att vi blir bättre som Försvarsmakt, men jag tror också att industrin skulle utvecklas snabbare, fortsätter viceamiralen.

Vapenindustrins företrädare är positivt inställda och Lena Gillström, vd för BAE Systems Bofors och ordförande i Säkerhets- och försvarsföretagen, ser stora vinster i att korta avståndet mellan användare och utvecklare.

– Genom att ha en nära dialog med de som använder systemen så har vi också möjlighet att se vilka problem som behöver lösas. Det tror jag kommer att vara avgörande för att vi ska få till en snabbhet i systemet, säger hon.

Hon är beredd att skicka egna ingenjörer till övningar för att justera kanontorn och artillerisystem i fält – något som idag sker i mycket begränsad omfattning.

Riksdagen vill låna 300 miljarder

När allt fler länder rustar upp ökar också efterfrågan på både vapen och ammunition – och därmed även priserna. Ewa Skoog Haslum ser en tydlig risk att de ökade försvarsanslagen inte kommer att omvandlas till faktisk stridskraft.

– Absolut, det är en risk, och då får vi inte mer kapabilitet till Försvarsmakten. Då blir vi inte mer farliga för motståndaren, utan då har vi använt pengarna på dyrare saker istället, förklarar hon.

Försvarsbudgeten för 2025 uppgår till 143 miljarder kronor – en ökning med tio procent jämfört med föregående år. Det motsvarar 2,4 procent av BNP enligt Natos beräkningsmodell. Men för att nå Natos nya mål – 3,5 procent för militärt försvar plus 1,5 procent för civilt – krävs ytterligare 70 miljarder kronor per år.

Riksdagen är beredd att låna upp till 300 miljarder kronor för att snabba på upprustningen och nå målen till 2032. Av dessa är 50 miljarder öronmärkta för det civila försvaret.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Blev politiskt aktiv för att stoppa SD – nu är Mohamsson Kristerssons integrationsminister

publicerad Idag 10:18
– av Jan Sundstedt
Simona Mohamsson har palestinsk och libanesisk bakgrund, men föddes i tyska Hamburg 1994.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

72 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Liberalernas nyvalda partiledare Simona Mohamsson har tidigare förklarat att hon började engagera sig politiskt för att bekämpa Sverigedemokraterna och deras politik.

Nu har hon utsetts till utbildnings- och integrationsminister i den M-ledda regering som är helt beroende av Sverigedemokraternas stöd för att behålla makten.

– Jag gick med i politiken 2011 eftersom SD kom in i riksdagen. Att bekämpa deras åsikter är en drivkraft för mig, bekräftade Mohamsson i en intervju med Schibsted-ägda Svenska Dagbladet så sent som 2021.

Hon svor vidare att ”stoppa den populistiska högersidan” och att hon i Liberalerna såg och oroade sig för ”ett värderingsskifte där man låter sig bli dörrmatta åt konservativa krafter”.

Även om Sverigedemokraterna inte sitter i regeringen är partiet det största i Tidösamarbetet, och Kristerssons regering är helt beroende av SD för att kunna driva igenom sin politik.

Trots detta, och trots hennes tidigare SD-fientliga utspel, ska alltså Mohamsson – som själv har palestinsk och libanesisk bakgrund – nu bli den som ansvarar för Sveriges migrationspolitik.

Rasade mot ”rasister” på Almedalen

Även om Mohamsson själv förvisso hävdar att hennes inställning till SD har förändrats de senaste åren, har hon fortfarande för vana att försöka stämpla sina politiska motståndare och kritiker som rasister.

Så sent som förra veckan, under ett tal i Almedalen, gick hon till attack mot de som haft synpunkter på hennes ovanliga efternamn.

– Till alla de rasister som haft synpunkter på detta har jag bara en sak att säga: Min kärlek till det Sverige som välkomnade mina föräldrar står starkare än någonsin, dundrade Mohamsson.

Mohamsson betonade vidare att efternamnet togs ”som en gest av respekt, tacksamhet och stolthet som min pappa kände över att få bidra och ta del av Sverige”.

Fler liberala förändringar

Utöver Mohamsson blir även Johan Britz ny liberal minister och kommer att ha det högsta ansvaret för arbetsmarknadsfrågor.

Andra förändringar i regeringen kan också noteras. Utbildningsminister Johan Pehrson (L) och arbetsmarknads- och integrationsminister Mats Persson (L) lämnar sina poster.

Detta sker samtidigt som Lotta Edholm (L), tidigare skolminister, blir gymnasie-, högskole- och forskningsminister, och tidigare jämställdhets- och arbetslivsministern Nina Larsson (L) nu endast ska fokusera på jämställdhetsfrågor.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Rikspolischefen Petra Lundh – Sveriges bäst betalda myndighetschef

publicerad 27 juni 2025
– av Redaktionen
Rikspolischefen Petra Lundh får nu 194 100 kronor i månaden.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

72 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Rikspolischefen Petra Lundh är landets bäst betalda myndighetschef med en månadslön på 194 100 kronor efter årets lönerevision. Samtidigt som många svenskar kämpar med höga levnadskostnader och pressad hushållsekonomi har lönerna för många chefer inom statliga myndigheter ökat markant.

Petra Lundh fick i samband med den senaste lönerevisionen en löneökning på över 6 000 kronor i månaden, till totalt 194 100 kronor i månaden, rapporterar Dagens Juridik.

Med sin nya lön får hon endast något mindre än statsminister Ulf Kristersson (204 000 kronor/månad), och nästan lika mycket som sju undersköterskor (medianlön cirka 30 000/månad) tillsammans.

I toppen av lönepyramiden återfinns även Försäkringskassans generaldirektör, Nils Öberg, med 183 600 kronor i månaden, och överbefälhavare Micael Claesson som får 183 000 kronor.

Myndighetschefer kontra arbetstagare

Samtidigt som många löntagare kämpar med inflation och ökade levnadskostnader har ett stort antal myndighetschefer löner som skiljer sig markant från den breda befolkningens verklighet.

Medianlönen för en generaldirektör eller myndighetschef i Sverige ligger idag på omkring 143 000 kronor i månaden, vilket innebär att flera toppchefer inom statsförvaltningen har över 50 000 kronor mer än sina kollegor i genomsnitt.

Den generella svenska medianlönen – alltså vad en vanlig heltidsanställd arbetstagare tjänar – ligger på cirka 34 200 kronor i månaden. Skillnaden mellan en genomsnittlig myndighetschef och en vanlig löntagare motsvarar därmed över 100 000 kronor i månaden, eller mer än fyra gånger så mycket.

I en tid då många anställda inom exempelvis offentlig sektor möter stramare resurser, högre krav och begränsade lönepåslag, framstår avståndet till ledningens lönenivåer som allt större. Skillnaden i ersättning speglar inte alltid skillnaden i ansvar – och riskerar enligt bedömare att på sikt påverka både arbetsklimat och tilliten till myndigheternas ledarskap.

Myndighetscheferna som tjänar mest 2025

  1. Petra Lundh – Rikspolischef, Polismyndigheten
    • Månadslön: 194 100 kr
    • Löneökning: ≈ 3,3 %
  2. Nils Öberg – Generaldirektör, Försäkringskassan
    • Månadslön: 183 600 kr
    • Löneökning: ≈ 4 %
  3. Micael Claesson – Överbefälhavare, Försvarsmakten
    • Månadslön: 183 000 kr
    • Löneökning: ≈ 4,5 %
  4. Katrin Westling Palm – Generaldirektör, Skatteverket
    • Månadslön: 178 800 kr
    • Löneökning: ≈ 4,3 %
  5. Maria Mindhammar – Generaldirektör, Migrationsverket
    • Månadslön: 182 600 kr
    • Löneökning: ≈ 3,75 %

Källor: Altinget, Publikt samt Dagens Juridik

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Hemming döms för sexuellt ofredande mot barn – slipper fängelse

Ökade otryggheten

publicerad 27 juni 2025
– av Isac Boman
Tingsrätten bedömer att det är osannolikt att Hemming utsätter fler barn för sexuella övergrepp.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

72 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Gustav Hemming, tidigare regionpolitiker och toppnamn för Centerpartiet i Region Stockholm, dömdes på onsdagen av Attunda tingsrätt för sexuellt ofredande efter att han onanerat framför en 13-årig pojke.

Tingsrätten slår fast att brottet hade ett tydligt sexuellt motiv och kränkte barnets sexuella integritet. Trots detta döms Hemming till villkorlig dom och slipper därmed fängelse.

Händelsen inträffade på Roslagsbanan i augusti förra året och den 52-årige politikern har erkänt gärningen, men han menade i polisförhör att den inte var brottslig utan hävdade att han uppfattat en sexuell kontakt och att han inte förstod att pojken var så ung.

– Jag spanade runt lite grann och jag uppfattade liksom någon typ av kontakt där som förklarar varför, alltså jag uppfattade en, en ömsesidighet som kan vara sexuellt liksom eggande i en anonym miljö, sade Hemming i förhör och fortsatte:

– Det är en, från mitt perspektiv, en urspårad sexualiserad flört.

Domstolen avfärdade dock det försvaret och ansåg att Hemming borde ha insett att målsäganden var ett barn.

”Enligt tingsrätten måste emellertid politikern ha förstått att målsäganden var under 15 år och då gärningen haft en tydlig sexuell prägel och varit ägnad att kränka målsägandens sexuella integritet döms han för sexuellt ofredande mot barn”, slår man fast.

Får 12 miljoner kronor av skattebetalarna

Fallet blev känt efter att TV-programmet Efterlyst visade bilder på en man som i Stockholms kollektivtrafik rörde vid sig själv, både innanför och utanpå kläderna.

En partikamrat till Hemming kände igen honom och larmade Centerpartiet, som i sin tur gjorde en polisanmälan. C-toppen avgick från sin post i vintras och åtalades i maj.

Tingsrätten bedömer att det inte finns någon förhöjd risk för återfall, vilket motiverar den villkorliga domen.

Nya Dagbladet har i flera artiklar uppmärksammat Hemmings fall – och bland annat rapporterat om hur han i fallskärm beviljats cirka 12 miljoner av skattebetalarnas pengar, så länge han inte döms för grov brottslighet.

Villkorlig dom

En villkorlig dom är en påföljd i det svenska rättssystemet som innebär att den dömde slipper fängelse, men istället prövas under en prövotid på två år. Under den perioden får personen inte begå nya brott.

Villkorlig dom ges ofta till personer som bedöms ha låg risk att återfalla i brott och som tidigare är ostraffade. Påföljden kan kombineras med böter, samhällstjänst eller – som i det här fallet – skadestånd till brottsoffret.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.