MORGONDAGENS DAGSTIDNING – söndag 10 augusti 2025

söndag 10 augusti 2025

 

Google får nya rekordböter – för att ha spårat användare utan tillåtelse

Övervakningssamhället

publicerad 15 november 2022
– av Sofie Persson

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

131 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Google har gjort en rekordartad förlikning med 40 delstater i USA. Techjätten ska betala ut nära 4,1 miljarder kronor till staterna efter att ha spårat användares platsdata utan deras vetskap.

Det var under 2018 som AP släppte en rapport som visade hur Google spårat användarnas geografiska position, även om användarna stängt av sina platstjänster och använt sig av säkerhetsinställningar. Från både Android- och Iphone-enheter lagrade man platsdata utan användarens vetskap. I samband med rapporten startade åklagare i delstaten Oregon en utredning gällande Googles spårning av användare, vilket även åklagare i 39 andra stater gjorde.

I flera år har Google prioriterat vinst framför sina användares integritet, säger åklagare Ellen Rosenblum. De har varit listiga och vilseledande. Konsumenterna trodde att de hade stängt av platsspårningsfunktionerna på Google, men företaget fortsatte att i hemlighet registrera deras rörelser och använde sedan informationen för annonsörer.

Nu har Google gjort en rekordstor förlikning och kommer därmed att betala delstaterna 392 miljoner dollar, eller motsvarande drygt 4 miljarder kronor. I relation till den årliga omsättningen på hela 2,5 biljoner kronor är det samtidigt dock att betrakta som ett marginellt bötesbelopp för techjätten.

Åklagarna menar att Google vilselett användarna kring sina metoder för geografisk spårning åtminstone sedan 2014.

Juristerna fann att Google bröt mot statliga konsumentskyddslagar genom att vilseleda konsumenter om dess praxis för platsspårning sedan åtminstone 2014. Specifikt förvirrade Google sina användare om i vilken utsträckning de kunde begränsa Googles platsspårning genom att justera sina konto- och enhetsinställningar”, skriver man i ett pressmeddelande.

Google avkrävs också att de ska bli mer transparenta gentemot sina användare och ge tydligare information angående hur man spårar dessa.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Facebooks lömska övervakning: Använde VPN-appen för att spionera

Övervakningssamhället

publicerad Igår 12:15
– av Markus Andersson

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

131 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


År 2013 köpte Facebook det israeliska företaget Onavo för omkring 120 miljoner dollar. Onavo marknadsfördes som en VPN-app som skulle skydda användarnas data, minska mobilanvändningen och säkra onlineaktiviteter. Över 33 miljoner människor laddade ner appen i tron att den skulle stärka deras integritet.

I själva verket gav Onavo Facebook fullständig insyn i användarnas telefoner – inklusive vilka appar som användes, hur länge de var öppna och vilka webbplatser som besöktes.

Enligt domstolsdokument och tillsynsmyndigheter använde Facebook dessa data för att identifiera trender och kartlägga potentiella konkurrenter. Genom att analysera användarmönster i appar som Houseparty, YouTube, Amazon och Snapchat kunde företaget avgöra vilka plattformar som utgjorde ett hot mot dess marknadsdominans.

När Snapchats popularitet började explodera 2016 stötte Facebook på ett problem: krypterad trafik förhindrade insyn i användarnas beteende, skriver Business Today. För att kringgå detta lanserade Facebook en intern operation kallad ”Projekt Ghostbusters”.

Ingenjörer på Facebook tog fram specialanpassad kod baserad på Onavos infrastruktur. Appen installerade ett så kallat root-certifikat på användarnas telefoner – samtycke doldes i juridisk dokumentation – vilket möjliggjorde att Facebook kunde skapa falska certifikat som imiterade Snapchats servrar.

Detta gjorde det möjligt att dekryptera och analysera Snapchats trafik internt. Syftet var att använda informationen som underlag för strategiska beslut, produktutveckling eller eventuella förvärv.

Snapchat sa nej – Facebook kopierade istället

Med utgångspunkt i data från Onavo erbjöd Facebook att köpa Snapchat för 3 miljarder dollar. När Snapchats vd Evan Spiegel tackade nej, svarade Facebook genom att lansera Instagram Stories – en direkt kopia av Snapchats mest populära funktion. Detta blev ett avgörande drag i konkurrensen mellan de två plattformarna.

År 2018 tog Apple bort Onavo från App Store, med hänvisning till att appen bröt mot bolagets dataskyddsregler. Facebook svarade genom att lansera en ny app: Facebook Research, internt kallad Project Atlas, som erbjöd liknande övervakningsfunktioner. Den här gången betalade företaget användare – vissa så unga som 13 år – upp till 20 dollar i månaden för att installera appen.

När Apple upptäckte detta agerade bolaget kraftfullt och drog in Facebooks företagsutvecklingscertifikat. Det innebar att samtliga interna iOS-appar tillfälligt stoppades – en av Apples mest långtgående åtgärder någonsin.

År 2020 stämde den australiska konkurrens- och konsumentkommissionen (ACCC) Facebook, som nu heter Meta, för att ha vilselett användare med falska löften om integritet. År 2023 bötfälldes Metas dotterbolag med totalt 20 miljoner australiska dollar för vilseledande beteende.

Varför det fortfarande spelar roll

Business Insider är noga med att poängtera att Onavo-historien inte bara handlar om en missvisande app. Den illustrerar även hur ett av världens mäktigaste teknikbolag byggde ett övervakningssystem maskerat som ett integritetsverktyg.

Det faktum att Facebook använde datan för att kartlägga konkurrenter, kopiera funktioner och behålla kontrollen över sociala medier-marknaden – och dessutom riktade sig mot minderåriga användare för datainsamling, väcker ytterligare etiska frågor.

Även tio år senare är Onavo fortfarande ett typexempel på hur ”data är makt” – och hur långt företag är villiga att gå för att få tag på den”, konstaterar tidningen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Nu tvingas du betala för Facebook eller bli spårad av Meta

Övervakningssamhället

publicerad 22 juli 2025
– av Isac Boman

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

131 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Sociala mediejätten Meta inför nu sin kritiserade ”betala eller bli spårad”-modell för svenska användare. Från torsdagen tvingas Facebook-användare välja mellan att betala 75 kronor per månad för en reklamfri upplevelse eller acceptera omfattande datainsamling. Samtidigt hotas företaget av dagliga böter från EU om modellen inte ändras.

Svenska Facebook-användare möts sedan torsdagsmorgonen av ett nytt val när de loggar in på plattformen. Ett meddelande informerar om att ”du måste göra ett val för att använda Facebook” och förklarar att användare ”har lagstadgad rätt att välja mellan om du vill godkänna att vi behandlar dina personuppgifter för att visa dig annonser”.

Skärmdump från Facebook.

Valet står mellan två alternativ: antingen betala 75 kronor månadsvis för ett reklamfritt Facebook-konto där personuppgifter inte behandlas för annonsering, eller godkänna att Meta samlar in och använder persondata för riktade annonser.

Som ett tredje alternativ erbjuds ”mindre anpassade annonser”, vilket innebär att Meta använder något färre personuppgifter för annonsmål.

Skärmdump från Facebook.

Bakgrund i EU-lagstiftning

Införandet av betalningsmodellen kommer efter att EU-kommissionen i mars inledde utredningar av Meta tillsammans med Apple och Google för misstänkta överträdelser av DMA (Digital Markets Act). För Metas del rör utredningen specifikt den nya betalningsmodellen.

I april bötfälldes Meta under DMA-lagstiftningen och dömdes att betala 2,2 miljarder kronor i böter eftersom betalningsmodellen inte ansågs uppfylla lagkraven. Meta har överklagat beslutet.

Enligt rapporter från Reuters i slutet av juni riskerar den sociala mediejätten nu dagliga viten om företaget inte gör nödvändiga ändringar i sin betalningsmodell för att följa EU:s regelverk.

Den nya modellen representerar Metas försök att anpassa sig till den striktare europeiska datalagstiftningen samtidigt som företaget försöker behålla sina reklamintäkter genom den alternativa betalningsvägen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

RFK vill se hälsospårare på varje amerikan inom fyra år

Övervakningssamhället

publicerad 26 juni 2025
– av Isac Boman
"Vi tror att hälsospårare är en nyckel i MAHA-agendan för att göra Amerika friskt igen", hävdar Kennedy.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

131 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


USA:s hälsominister Robert Kennedy Jr. har presenterat en plan för att alla amerikaner ska börja bära kroppsnära teknik som övervakar deras hälsa i realtid.

Åtgärden beskrivs som en viktig del av den nationella satsningen MAHA – Make America Healthy Again – vars ambition påstås vara att vända USA:s utbredda folkhälsokris med hjälp av modern teknologi.

Under en utfrågning i representanthusets energi- och handelskommitté på tisdagen avslöjade Kennedy att myndigheten Health and Human Services (HHS) kommer att lansera en av sina mest omfattande kampanjer någonsin – för att få amerikaner att bära så kallade wearables, kroppsburen teknik som samlar in hälsodata dygnet runt.

– Vi är på väg att lansera den största reklamkampanjen i HHS historia för att uppmuntra amerikaner att använda hälsospårare, sade Kennedy.

Produkter som nämns i satsningen är bland andra FitBit, Oura Ring och Apple Watch – populära enheter som kan mäta puls, rörelse, sömn och i vissa fall även blodsocker.

– Det är ett sätt för människor att ta kontroll över sin egen hälsa. De kan ta ansvar. De kan se, som ni vet, vad maten gör med deras blodsockernivåer, deras hjärtfrekvens och ett antal andra mått – medan de äter, förklarade han i ett uttalande som även publicerades på plattformen X.

”Nyckel i MAHA-agendan”

Kennedy betonade att han ser tekniken som en avgörande del i sin vision:

– Vi tror att hälsospårare är en nyckel i MAHA-agendan för att göra Amerika friskt igen, och min vision är att varje amerikan bär en sådan inom fyra år.

Ministern, som tillhör den inflytelserika Kennedy-familjen, framhåller ofta individens ansvar för sin hälsa, men kopplar också frågan till nationell säkerhet. Under sitt senatsförhör beskrev han USA:s fetmaepidemi – som idag omfattar omkring 40 procent av befolkningen – som ett hot mot militärens beredskap.

”Minska det globala metabola lidandet”

En av de främsta förespråkarna för denna typ av teknik är också president Trumps kandidat till posten som chefsöverläkare, Dr. Casey Means. Hon är medgrundare till företaget Levels, som utvecklar och säljer så kallade Continuous Glucose Monitors (CGM) – sensorer som fästs direkt på huden och skickar blodsockervärden till en app i realtid.

Means hävdar i ett blogginlägg att ”dessa små plastskivor” kan ”minska det globala metabola lidandet” och ge välbehövlig hjälp till de ”93,2 procent av amerikanerna” som lider av metabola problem.

Även livsmedelsbranschen påverkas av MAHA. Kennedy avslöjade nyligen att Starbucks kommer att göra ändringar i sin meny i linje med agendan – även om företaget redan undviker flera vanliga tillsatser som konstgjorda färgämnen, smakämnen och högfruktosmajs­sirap.

Tidigare i år införde Kennedy ett förbud mot konstgjorda färgämnen i amerikansk livsmedelsproduktion – ett av hans första större ingripanden som minister. Kritiker har ifrågasatt både metoder och prioriteringar i MAHA-politiken, men Kennedy ser den som ett första steg mot en mer hälsosam och ansvarstagande nation.

Oro för massövervakning

Användningen av kroppsnära hälsoteknik har väckt frågor om användarnas rätt till personlig integritet. De flesta hälsospårare samlar in stora mängder känslig information – inklusive puls, sömnmönster, rörelse och blodsockernivåer – som lagras i appar kopplade till företag.

Kritiker menar att det saknas tydlig insyn i hur dessa data används, delas eller säljs vidare, och att statligt uppmuntrad insamling av hälsodata riskerar att sudda ut gränsen mellan frivilligt hälsoarbete och systematisk övervakning.

Även om Kennedy betonar frivillighet, varnar vissa bedömare för att storskaliga kampanjer och teknikanpassningar hos stora företag kan skapa ett indirekt tryck att delta.

När allt fler institutioner – som arbetsgivare, skolor eller företag – anpassar sig till hälsospårning, finns en risk att de som avstår ses som avvikande, får sämre villkor eller stängs ute från delar av samhället.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

AI-övervakning på svenska arbetsplatser väcker ilska

Övervakningssamhället

publicerad 4 juni 2025
– av Redaktionen
I praktiken är det möjligt att inte bara analysera de anställdas produktivitet - utan även deras ansiktsuttryck, röster och känslor.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

131 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Den snabba utvecklingen av artificiell intelligens har inte bara fört med sig fördelar – den har också skapat nya möjligheter för massövervakning, både i samhället i stort och ute på arbetsplatserna.

Redan idag använder skrupelfria arbetsgivare AI för att i realtid övervaka och kartlägga varje sekund av anställdas arbetsdag – en utveckling som tidigare S-politikern Kari Parman varnar för och kräver krafttag mot.

I en debattartikel i Stampenägda GP argumenterar han för den AI-baserad övervakningen av anställda utgör ett hot mot personalens integritet och uppmanar fackföreningsrörelsen att agera mot utvecklingen.

Parman målar upp en dyster bild av hur AI används för att övervaka anställda på svenska arbetsplatser där tekniken analyserar allt från röster och ansiktsuttryck till produktivitet och rörelsemönster – ofta utan de anställdas vetskap eller samtycke.

Det är ett totalitärt kontrollsystem – i kapitalistisk förpackning”, skriver han och fortsätter:

Det är något djupt obehagligt med tanken på att algoritmer ska analysera våra röster, våra ansiktsuttryck, vår produktivitet – sekund för sekund – medan vi arbetar”.

”Handlar om makt och kontroll”

Enligt Parman finns det stora risker att människan i den digitala kapitalismen reduceras till att enbart vara en datapunkt, där arbetsgivare får en oproportionerlig makt över de anställda.

Han ser AI-övervakning som mer än bara en teknisk fråga och han varnar för att utvecklingen underminerar den svenska modellen, som bygger på balans och respekt mellan arbetsgivare och arbetstagare.

Det handlar om makt. Om kontroll. Om att pressa ut varje milligram ’effektivitet’ ur människor som om vi vore batterier”.

Om fackföreningarna inte agerar, menar Parman, riskerar de att bli irrelevanta i ett arbetsliv där algoritmer tar över alltmer av beslutsfattandet.

För att stoppa denna trend listas flera konkreta krav. Han vill se ett förbud mot AI-baserad individövervakning i arbetslivet och uppmanar facken att införa villkor i kollektivavtal för att granska och godkänna ny teknik.

Kari Parman representerade tidigare Socialdemokraterna i Gnosjö. Foto. Kari Parman/FB

”Reduceras till en algoritms felmarginal”

Han efterlyser också utbildning för skyddsombud och medlemmar samt politiska regleringar från staten.

Ingen algoritm ska ha rätt att analysera våra prestationer, rörelser eller känslor”, skriver han bestämt.

Parman framhåller att AI-övervakning inte bara hotar integriteten utan även skapar en ”psykologisk järnbur” där anställda ständigt känner sig bevakade, vilket suddar ut gränsen mellan arbete och privatliv.

I artikelns slut uppmanar socialdemokraten fackföreningsrörelsen att ta sitt ansvar och leda motståndet mot missbruk av AI på arbetsplatserna. Han ser det hela som en avgörande fråga om arbetslivets framtid och människovärdet på jobbet.

Om vi inte reser oss nu, kommer vi att stå ensamma när det är vår tur att reduceras till en algoritms felmarginal”, avslutar han.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.