Annons:

Rysslands förstörelse av Ukrainas militär

Kriget i Ukraina

Det ryska målet var aldrig att ta Kiev, utan att förstöra den ukrainska militären. Att ”demilitarisering” kommer att fortsätta att vara det ryska målet tills ukrainarna ber om att ge upp och accepterar ryssarnas villkor är troligen givet. Det skriver analytikern Paul Craig Roberts i sin summering av kriget i Ukraina.

Uppdaterad augusti 30, 2022, Publicerad augusti 29, 2022
Soldater från 4:e pansardivisionen och ett pansarfordon av typen BRM-3K.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

168 970 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Till skillnad från den prostituerade mediakåren i Väst ger William Schryver den exakta bilden av Rysslands förstörelse av den västtränade ukrainska militären:

”Demilitarisering” av Ukraina har varit just vad ryssarna gör i Ukraina. Deras främsta mål från början, som uttryckligen formulerades av president Vladimir Putin i hans historiska tal den 24 februari 2022, var att ”demilitarisera” Ukraina – att förstöra dess armé.

När kriget började var de mest kapabla, erfarna, välbeväpnade och väl positionerade ukrainska styrkorna inte i Kiev, utan i Donbass och Mariupol. De hade positionerat sig där i månader, med det slutliga målet att återta Donbass och Krim – ett mål som aldrig låg långt från Ukrainas ideologiska och politiska ledare.

De talade faktiskt om det öppet och utan preciseringar. De trodde starkt på att styrkan i deras väpnade styrkor, efter åtta års förberedelser, hade nått en punkt där den faktiskt kunde uppnå detta mål.

Annons:

Deras välgörare i Nato uppmuntrade dem att tro på detta – för det var också Natos våta dröm att höja sina fanor över marinbasen i Sevastopol och därmed utöva dominans över hela Svarta havet och Bosporen.

I enlighet med detta och många andra geostrategiska mål – att stoppa rysk återkomst – hade Nato tillhandahållit vapen till Ukraina under flera år, och dessa vapentransporter utökades och accelererades dramatiskt i slutet av 2021.

Tiotusentals ukrainska trupper hade utbildats i användningen av dessa Nato-vapen. Något som var känt för alla som ägnade ens tillfällig uppmärksamhet åt det, var att tusentals västerländska underrättelseagenter, specialstyrkor och legosoldater (främst amerikanska, brittiska och franska – och många av dem) integrerade med ukrainska styrkor i frontlinjen, där flera sedan dess har dödats eller fångats, samtidigt som en betydande kontingent fortfarande kvarstår.

Många av dessa västerländska trupper är där främst för att samordna mottagandet, tolkningen och ”handlingsbar” användning av mycket uppskattade och ännu mer högt klassificerade US / Nato ”ISR” -data (Intelligence, Surveillance & Reconnaissance).

Alla proxyarméers moder Armén som USA/Nato byggde i Ukraina hade i början av 2022 svällt till att bli den största och bäst beväpnade landstyrkan i Europa. Med nästan alla mått var det mer potent än de kombinerade arméerna i Tyskland, Frankrike och Italien.

Den ukrainska militären var specialbyggd för att tjäna det amerikanska imperiets intressen i sitt sedan länge etablerade mål att lamslå Ryssland och förhindra att det någonsin igen kan utöva globalt inflytande; att genomföra dess slutliga uppdelning och reducera den till ett svagt fragment av dess tidigare status och ära – för att förverkliga det geopolitiska målet som uttrycktes i det populära brädspelet RISK från kalla kriget, som raderade Ryssland från världskartan.

Det ryska beslutet att invadera Ukraina i slutet av februari 2022 motiverades av och baserades på alla dessa faktorer sammantaget och påskyndades av de utbredda ukrainska artilleriattackerna mot Donbass-regionen som hade börjat veckor tidigare.

Att förstöra denna mäktiga ”Moder till alla proxyarméer” som USA och dess Nato-partners metodiskt hade byggt upp vid Rysslands gräns var, logiskt och uppenbart, Rysslands främsta mål.

Det fanns inget annat.

Elimineringen av detta betydande hot på deras bokstavliga tröskel betraktades förståeligt nog av ryssarna som ett existentiellt imperativ.

Förstör alla proxyarméers moder.

För att bäst uppnå det målet genomförde de ett klassiskt ryskt stratagem för att hindra möjligheten för styrkorna i norra Ukraina att förstärka dem i östra och södra Ukraina när striderna började.

Det är därför de genomförde den utarbetade ”fint and fix” -operationen i och runt Kiev.

Allt som allt fungerade det perfekt.

Som sagt, det är viktigt att förstå att de största och mest effektiva finterna måste vara övertygande och för att vara övertygande riskerar de ofta att bli kostsamma. De bästa finterna är baserade på en kostnads-nyttoanalys vars ”nytta” ofta representerar det främsta målet för ett krig.

När det gäller fint and fix-operationen i Kiev blev det en betydande kostnad – även om den inte alls var så kostsam som västvärldens krigspropagandister har försökt framställa den. Detta beror på att mycket av finten bestod av avsiktsdemonstrationer snarare än konkreta handlingar.

Till exempel, efter att ha uppnått luftdominans under de första dagarna av kriget, samlade ryssarna en enorm pansarkolonn och körde den tillfälligt ner på huvudvägen från norr mot Kiev. Sedan parkerade de i princip där i många dagar, ibland låtsades de vara på väg i en eller annan riktning, innan de så småningom drog sig tillbaka till sina egna gränser och svepte runt för att gå med i styrkorna som förberedde sig för att starta huvudoffensiven i Donbass.

Allt den gjorde norr om Kiev var skådespel. De krossades inte; deras trupper sprang inte iväg; de fick inte slut på gas. Det var bara en stor ”fint-in-styrka”.

Till och med Vitryssland hjälpte till i teatrarna genom att samla trupper och fordon, flytta runt dem aggressivt precis över gränsen från Ukraina och göra förtäckta hot om att gå med i det ryska anfallet mot Kiev – vilket de naturligtvis aldrig gjorde, eftersom inget sådant angrepp någonsin var tänkt. Dessa aggressiva vitryska demonstrationer upphörde när ryssarna avslutade fintoperationen och flyttade sina styrkor i sydost.

Resultatet av denna fintoperation var att ryssarna under flera veckor effektivt låste upp över 100 000 ukrainska trupper och deras utrustning i närheten av Kiev, tog kontroll över viktiga transportnoder och korridorer mellan Kiev och Donbass och samtidigt genomförde en stor offensiv för att omringa och förinta den 20 000 man starka ukrainska armégruppen i Mariupol, en mycket strategisk hamnstad vid Azovska sjöns kust.

Styrkorna i Mariupol inkluderade den ökända nynazistiska ”Azovbataljonen”, vars beväpning och utbildning länge hade varit en prioritet för USA/ Nato, och de ansågs vara en av de mest formidabla komponenterna i den ukrainska armén.

Styrkorna i Mariupol inkluderade också många dussintals Nato-rådgivare (CIA, specialstyrkor och så kallade ”entreprenörer”). Närvarande var också cirka 2500 utländska legosoldater, de flesta natoveteraner från krigen i Irak och Afghanistan.

Medan potentiella förstärkningar förblev lediga och orörliga i och runt Kiev, omringades den mäktiga styrkan i Mariupol metodiskt och förintades systematiskt i en operation som jag är övertygad om kommer att studeras i krigshögskolor i generationer som ett av de mest imponerande exemplen på stadskrigföring som någonsin genomförts.

Ryssarna vände helt det allmänt accepterade olycksförhållandet mellan angripare och försvarare och gjorde det mot en fiende skyddad inom massiva och komplexa befästningar som den hade förberett i flera år inuti det vidsträckta Azovstal -stålverket.

Medan allt detta ägde rum, engagerades ryska styrkor och deras allierade från Donetsk- och Lugansk-republikerna i att ”forma slagfältet” i Donbass-regionen i väntan på nästa och viktigaste skede av kriget.

Tänk på att de ukrainska styrkorna i Donbass hade tillbringat åtta långa år med att bygga en utarbetad serie härdade befästningar i regionen med målet att motstå en rysk attack och orsaka allvarlig skada på dem när de gjorde det.

Naturligtvis visste ryssarna allt detta, och de planerade tydligt en handlingsplan för att övervinna de fördelar som uppkom till ukrainarna till följd av deras befästningar och deras förkastliga taktik att använda civila och deras bostäder som sköldar.

Som det ser ut nu i början av juli är det obestridligt att den ryska operationen i Donbass har varit en överväldigande seger. Det är, enligt min bedömning, den mest imponerande förvaltningen av ett kvasi-urbant slagfält i modern historia. Den ursprungliga styrkan, som består av över 60 000 av de bäst utbildade och bäst utrustade soldaterna i den ukrainska armén, har effektivt förstörts. Det har lidit katastrofala förluster av sina erfarna, Nato-utbildade professionella kadrer. Dess massiva personalförluster har delvis fyllts på av dåligt utbildade territoriella milistrupper, men dess ännu mer massiva förluster av tunga vapen kan inte fyllas på.

Jag beskrev den ryska strategin och taktiken i ett tidigare inlägg:

Här är en kort sammanfattning av det ryska taktiska tillvägagångssättet för slaget vid Donbass:

Steg #1: Avancerade spaningsenheter (ofta i kraft, med dussintals eller hundratals drönare över huvudet) för att bedöma situationen; dra eld; relä till befälhavare rå video och geo-koordinater.

Steg #2: Med målkorrigerande drönarsvärmar över huvudet, vidarebefordran av strejkvideo i realtid, fortsätt att rädda befästningarna med bogserat och mobilt artilleri, Multiple Launch Rocket Systems (i graderingar av styrka och precision) och till och med fruktansvärd termobar ammunition för särskilt lämpliga mål.

Låt röken skingras.

Upprepa steg #1.

Fortfarande något som rör sig där?

Upprepa steg #2.

Upprepa steg #1.

Döda kroppar överallt?

Steg #3: Skicka in stridsvagnar och infanteri för att moppa upp.

Flytta till nästa serie befästningar och så vidare och så vidare …

Det är därför Ukraina nu drabbas av hundratals stridsdöda varje dag och varför ryssarna i månader har drabbats av väldigt få dödsoffer – åtminstone ett förhållande mellan 1 och 10 – och sannolikt mycket lägre.

Artilleriet (med enstaka luft- och precisionsmissilattacker) gör alla strider.

Det ryska målet var aldrig att ”ta Kiev”. Jag har hört alla argument och rationaliseringar om motsatsen. De är bevisligen felaktiga. Det främsta ryska målet var ALLTID att förstöra den ukrainska armén, vars mest potenta grupperingar var placerade i Donbass och i Mariupol. Det har de också gjort i omfattande skala.

Jag är också övertygad om att ”demilitarisering” kommer att fortsätta vara det ryska målet i Ukraina tills ukrainarna ber om att ge upp och accepterar de villkor ryssarna föreslår.

Först då kommer dispositionen av territorium att bestämmas en gång för alla, och om kartan alls innehåller en toponym för ett suveränt Ukraina, kommer det sannolikt att se ut så här:

Trolig efterkrigskarta för Ukraina

Vi kan bara hoppas desperata #EmpireAtAllCosts fanatiker i London och Washington inte begår en dödlig blunder i sina meningslösa försök att behålla hegemonin inför en återuppväckt multipolär värld.

 

Paul Craig Roberts

 

Originalartikeln publicerades på paulcraigroberts.org

Paul Craig Roberts är en amerikansk mediaprofil, nationalekonom och författare. Han har tidigare varit redaktör och kolumnist för bland annat Wall Street Journal och BusinessWeek. Han tjänstgjorde även som biträdande finansminister under Ronald Reagans presidentperiod.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Norskledd träningsbas för ukrainska soldater öppnad i Polen

Det nya kalla kriget

Uppdaterad oktober 2, 2025, Publicerad oktober 2, 2025
– av Isac Boman
EU-företrädare besöker Camp Jomsborg under öppningsceremonin.

Ett norskllett träningscenter för ukrainska trupper har öppnats i sydöstra Polen. Camp Jomsborg kan ta emot upp till 1 200 soldater åt gången och kommer att fokusera på drönarkrigföring.

Anläggningen i Nowa Dęba-Lipa invigdes på onsdagen i närvaro av försvarsministrar från Norge och Estland samt representanter från Litauen, Lettland, Sverige, Finland, Island och Danmark.

Camp Jomsborg, som byggts av ingenjörer från Norges Brigade Nord, är ytterligare en upptrappning av det västerländska stödet till Ukraina sedan kriget med Ryssland bröt ut 2022. Polen har sedan dess varit ett centralt nav för logistik och träning av ukrainska styrkor.

Enligt Polens försvarsminister Władysław Kosiniak-Kamysz kommer träningen att bedrivas av instruktörer från allierade Natoländer, med särskilt fokus på modern drönarteknologi.

Annons:

— Det finns ingen annan armé i världen som är lika vältränad i drönare och motdrönarsystem som Ukrainas, påstod han vid invigningsceremonin.

Omkring 250 norska soldater är redan stationerade på platsen, och fem rotationer om 500 trupper vardera planeras för nästa år. Estland har också skickat personal, och fler nationer förväntas följa.

"Inte en enkelriktad väg"

Kosiniak-Kamysz argumenterade för att samarbetet inte bara gynnar Ukraina, utan att de allierade länderna också drar nytta av ukrainsk stridserfarenhet.

— Detta är inte en enkelriktad väg. Ett viktigt element är att vi kommer att dra nytta av ukrainsk erfarenhet. Precis bredvid oss finns en startbana för drönare, sa försvarsministern.

Han underströk att basen symboliserar Natoländernas enighet och hävdade att "fred kräver styrka, skicklighet, träning, en väl förberedd armé, en stark allians och motståndskraftiga samhällen".

Samma dag som invigningen enades EU-ledare om att skapa en så kallad "drönarmur" längs blockets östra flank, efter påståenden från Polen och Estland om ryska luftrumskränkningar. Moskva har avfärdat anklagelserna som grundlösa och anklagat EU för att försöka hetsa fram ett krig mot Ryssland.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Ungern: Bryssel förbereder för krig – och européerna ska betala priset

Det nya kalla kriget

Publicerad oktober 2, 2025
– av Jan Sundstedt
Ungerns utrikesminister Péter Szijjártó slår larm: EU-ledningen under Ursula von der Leyen offrar Europa för Ukraina.

"Bryssel förbereder sig för krig och vill att européer ska betala priset", skriver Ungerns utrikesminister Péter Szijjártó i ett hårt utfall mot EU:s nya sjuårsbudget.

Han varnar för att unionens makthavare prioriterar Ukrainas militär framför Europas egna och mycket akuta problem.

I inlägget, som publicerades inför det informella EU-toppmötet i Köpenhamn, betonade Szijjártó att Europas säkerhets- och ekonomiska läge har försämrats kraftigt till följd av misslyckade beslut i Bryssel.

"Bryssel förbereder sig för krig, och de vill att européer, inklusive ungrare, ska betala priset. Den föreslagna budgeten för de kommande sju åren handlar mycket mer om Ukraina än om Europeiska unionen i sig", skrev Szijjártó.

Annons:

Han beskrev utkastet som "en Ukraina-budget", inriktad på att beväpna landet och hålla dess statsskick vid liv, samtidigt som Europas egna akuta behov försummas. Istället borde Bryssel ta itu med den sjunkande konkurrenskraften, säkra energiförsörjningen och återuppbygga grunderna för europeisk tillväxt, argumenterade han.

"Men i stället vill Europeiska kommissionen skicka europeiska skattebetalares pengar – inklusive ungrares pengar – till Ukraina, för att finansiera den ukrainska staten och militären", varnade ministern.

Vill se "patriotiskt skifte"

Szijjártó betonade att Ungern avvisar tanken på att landets medborgares pengar ska användas till krigsinsatser.

"Vi vill inte att ungerska skattebetalares pengar ska skickas till Ukraina, vi vill inte att de ska gå till krig, och vi vill inte att de ska bekosta beväpningen och driften av den ukrainska militären", förklarade Szijjártó vidare.

Ministern avslutade med att konstatera att EU endast kan ändra kurs om ett "patriotiskt skifte" sker i Bryssel.

"Fram till dess kommer Bryssel att fortsätta föra en politik som stödjer krig, migration och könsideologi. Men vi vill inte ha krig, vi vill inte ha migration, vi vill inte ha könsidentitetsvansinne, och vi vill inte att ungrares pengar ska överföras till Ukraina", skrev han.

Dagen innan Szijjártós uttalande, den 30 september, riktade Ungerns premiärminister Viktor Orbán hård kritik mot Polens premiärminister Donald Tusk i ett inlägg på X.

"Käre Donald Tusk, du kanske tror att du är i krig med Ryssland, men det är inte Ungern. Inte heller Europeiska unionen. Du spelar ett farligt spel med liv och säkerhet för miljontals européer. Detta är mycket dåligt!", betonade Orbán.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Stoltenbergs uppmaning: Offra välfärden för att stoppa Putin

Kriget i Ukraina

Publicerad oktober 1, 2025
– av Isac Boman
Nato Stoltenberg Zelenskyj
Jens Stoltenberg möter Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

Norges finansminister och den tidigare Nato-chefen Jens Stoltenberg säger att Västeuropa måste fortsätta skicka miljarder till Ukraina – även om detta sker på bekostnad av medborgarnas sjukvård och välfärd.

— Jag vet att en miljard extra till Ukraina eller en miljard extra till nationellt försvar är en miljard mindre till andra goda ändamål som hälsa, utbildning och infrastruktur. Men vi måste komma ihåg att det kostar oss mest att låta Putin vinna, sa Stoltenberg under konferensen Warsaw Security Froum på tisdagen.

Stoltenberg, som ledde den USA-ledda militärpakten från 2014 till 2024, är nu Norges finansminister och under forumet berättade han att Norge under hans ledning har tredubblat det militära stödet till Ukraina och kraftigt ökat de egna försvarsutgifterna.

Hans uttalanden ligger i linje med militärpaktens nuvarande generalsekreterare Mark Rutte, som tidigare uppmanat medlemsländerna att kapa välfärden för att kunna öka stödet till Kiev ytterligare.

Annons:

Stoltenberg var Nato-chef när Ukraina-konflikten eskalerade till ett fullskaligt krig i februari 2022. Redan innan invasionen hade han drivit på för ukrainskt Nato-medlemskap och Nato-anpassad infrastruktur i landet – åtgärder som enligt Ryssland provocerade fram kriget.

"Börjar tala om ett tredje världskrig"

Efter invasionen 2022 intensifierade Stoltenberg kraven på att Ukraina skulle tas in i alliansen och uppmanade medlemsländerna att öka sitt militära och finansiella stöd till landet.

Flera västeuropeiska regeringar har det senaste året kraftigt ökat sina militärutgifter med hänvisning till det påstådda hotet från Ryssland. Samtidigt brottas många europeiska länder på med ansträngda välfärdssystem och krav på besparingar på hemmaplan.

Moskva förnekar kategoriskt planer på att attackera Nato- eller EU-länder och menar att dessa påståenden används som förevändning för att rättfärdiga militära satsningar på bekostnad av välfärden.

— Vissa tjänstemän i Nato och EU börjar på allvar tala om ett tredje världskrig som ett möjligt scenario, varnar Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov, och anklagar Väst för att elda på antirysk hysteri.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Ukraina har rekryterat över 10 000 fångar till armén – även mördare får strida

Kriget i Ukraina

Publicerad september 30, 2025
– av Jan Sundstedt
Ukraina soldater
Enligt ukrainsk lag kan fångar ansöka om att tjänstgöra i armén "tills kriget är över" och de genomgår en månads träning innan de skickas till fronten.

Mer än 10 000 ukrainska fångar har rekryterats till landets militär sedan en ny lag infördes förra året. Bland de rekryterade finns även dömda mördare och i utbyte mot att strida vid fronten kan de beviljas villkorlig frigivning.

På straffkoloni nr 4 i Ukraina förbereder sig Andrii Askerov, 30, och Roman Chech, 36, för att byta fängelseoverallen mot militäruniform. Båda är dömda för narkotikabrott och har ansökt om att gå med i armén.

— Jag kan inte föreställa mig hur det är att döda en människa, jag har bara sett det på film, säger Andrii Askerov, som har avtjänat 18 månader av ett sexårigt straff, till BBC.

För Roman Chech handlar det inte bara om frihet utan också om hämnd. Han uppger att hans syster dödades när en rysk missil träffade hennes hus i Charkiv 2023.

Annons:

— Mest av allt vill jag hämnas henne, berättar han.

En månads träning

Enligt den nya lagen kan fångar ansöka om att tjänstgöra i armén "tills kriget är över" och de genomgår en månads träning innan de skickas till fronten.

De som dömts för de grövsta brotten som upprepade mord, sexuellt våld, korruption och förräderi är dock uteslutna, och får inte värvas till armén, hävdas det.

De flesta fångarna har enligt regeringen anmält sig frivilligt till infanteriet där striderna är som intensivast. De kommer också att ingå i en ny anfallsstyrka som president Volodymyr Zelenskyj tillkännagav i september.

Enligt chefen för straffkoloni nr 4 är ungefär hälften av de tusen interner som hittills anmält sig frivilligt redan döda.

"Enorm skillnad"

Ukrainas biträdande justitieminister Evhen Pikalov försvarar programmet och menar att Ukrainas rekrytering av fångar inte alls är jämförbar med Rysslands värvningar.

— Det finns en enorm skillnad: ryssarna får betalt per hundra meter, och ukrainare drivs av patriotiska känslor, påstår han.

Pikalov understryker också att det handlar om villkorliga frigivningar, inte regelrätta benådningar.

Både Ukraina och Ryssland har alltså vänt sig till sina fängelser för att rekrytera nya soldater till fronten. För båda länderna erbjuder detta ett sätt att förstärka sina militära styrkor utan att behöva utöka den reguljära mobiliseringen, något som historiskt ofta mött starkt motstånd bland civilbefolkningen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.