MORGONDAGENS DAGSTIDNING – onsdag 16 april 2025

onsdag 16 april 2025


Rysslands förstörelse av Ukrainas militär

Kriget i Ukraina

Det ryska målet var aldrig att ta Kiev, utan att förstöra den ukrainska militären. Att ”demilitarisering” kommer att fortsätta att vara det ryska målet tills ukrainarna ber om att ge upp och accepterar ryssarnas villkor är troligen givet. Det skriver analytikern Paul Craig Roberts i sin summering av kriget i Ukraina.

publicerad 29 augusti 2022
Soldater från 4:e pansardivisionen och ett pansarfordon av typen BRM-3K.
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Till skillnad från den prostituerade mediakåren i Väst ger William Schryver den exakta bilden av Rysslands förstörelse av den västtränade ukrainska militären:

”Demilitarisering” av Ukraina har varit just vad ryssarna gör i Ukraina. Deras främsta mål från början, som uttryckligen formulerades av president Vladimir Putin i hans historiska tal den 24 februari 2022, var att ”demilitarisera” Ukraina – att förstöra dess armé.

När kriget började var de mest kapabla, erfarna, välbeväpnade och väl positionerade ukrainska styrkorna inte i Kiev, utan i Donbass och Mariupol. De hade positionerat sig där i månader, med det slutliga målet att återta Donbass och Krim – ett mål som aldrig låg långt från Ukrainas ideologiska och politiska ledare.

De talade faktiskt om det öppet och utan preciseringar. De trodde starkt på att styrkan i deras väpnade styrkor, efter åtta års förberedelser, hade nått en punkt där den faktiskt kunde uppnå detta mål.

Deras välgörare i Nato uppmuntrade dem att tro på detta – för det var också Natos våta dröm att höja sina fanor över marinbasen i Sevastopol och därmed utöva dominans över hela Svarta havet och Bosporen.

I enlighet med detta och många andra geostrategiska mål – att stoppa rysk återkomst – hade Nato tillhandahållit vapen till Ukraina under flera år, och dessa vapentransporter utökades och accelererades dramatiskt i slutet av 2021.

Tiotusentals ukrainska trupper hade utbildats i användningen av dessa Nato-vapen. Något som var känt för alla som ägnade ens tillfällig uppmärksamhet åt det, var att tusentals västerländska underrättelseagenter, specialstyrkor och legosoldater (främst amerikanska, brittiska och franska – och många av dem) integrerade med ukrainska styrkor i frontlinjen, där flera sedan dess har dödats eller fångats, samtidigt som en betydande kontingent fortfarande kvarstår.

Många av dessa västerländska trupper är där främst för att samordna mottagandet, tolkningen och ”handlingsbar” användning av mycket uppskattade och ännu mer högt klassificerade US / Nato ”ISR” -data (Intelligence, Surveillance & Reconnaissance).

Alla proxyarméers moder Armén som USA/Nato byggde i Ukraina hade i början av 2022 svällt till att bli den största och bäst beväpnade landstyrkan i Europa. Med nästan alla mått var det mer potent än de kombinerade arméerna i Tyskland, Frankrike och Italien.

Den ukrainska militären var specialbyggd för att tjäna det amerikanska imperiets intressen i sitt sedan länge etablerade mål att lamslå Ryssland och förhindra att det någonsin igen kan utöva globalt inflytande; att genomföra dess slutliga uppdelning och reducera den till ett svagt fragment av dess tidigare status och ära – för att förverkliga det geopolitiska målet som uttrycktes i det populära brädspelet RISK från kalla kriget, som raderade Ryssland från världskartan.

Det ryska beslutet att invadera Ukraina i slutet av februari 2022 motiverades av och baserades på alla dessa faktorer sammantaget och påskyndades av de utbredda ukrainska artilleriattackerna mot Donbass-regionen som hade börjat veckor tidigare.

Att förstöra denna mäktiga ”Moder till alla proxyarméer” som USA och dess Nato-partners metodiskt hade byggt upp vid Rysslands gräns var, logiskt och uppenbart, Rysslands främsta mål.

Det fanns inget annat.

Elimineringen av detta betydande hot på deras bokstavliga tröskel betraktades förståeligt nog av ryssarna som ett existentiellt imperativ.

Förstör alla proxyarméers moder.

För att bäst uppnå det målet genomförde de ett klassiskt ryskt stratagem för att hindra möjligheten för styrkorna i norra Ukraina att förstärka dem i östra och södra Ukraina när striderna började.

Det är därför de genomförde den utarbetade ”fint and fix” -operationen i och runt Kiev.

Allt som allt fungerade det perfekt.

Som sagt, det är viktigt att förstå att de största och mest effektiva finterna måste vara övertygande och för att vara övertygande riskerar de ofta att bli kostsamma. De bästa finterna är baserade på en kostnads-nyttoanalys vars ”nytta” ofta representerar det främsta målet för ett krig.

När det gäller fint and fix-operationen i Kiev blev det en betydande kostnad – även om den inte alls var så kostsam som västvärldens krigspropagandister har försökt framställa den. Detta beror på att mycket av finten bestod av avsiktsdemonstrationer snarare än konkreta handlingar.

Till exempel, efter att ha uppnått luftdominans under de första dagarna av kriget, samlade ryssarna en enorm pansarkolonn och körde den tillfälligt ner på huvudvägen från norr mot Kiev. Sedan parkerade de i princip där i många dagar, ibland låtsades de vara på väg i en eller annan riktning, innan de så småningom drog sig tillbaka till sina egna gränser och svepte runt för att gå med i styrkorna som förberedde sig för att starta huvudoffensiven i Donbass.

Allt den gjorde norr om Kiev var skådespel. De krossades inte; deras trupper sprang inte iväg; de fick inte slut på gas. Det var bara en stor ”fint-in-styrka”.

Till och med Vitryssland hjälpte till i teatrarna genom att samla trupper och fordon, flytta runt dem aggressivt precis över gränsen från Ukraina och göra förtäckta hot om att gå med i det ryska anfallet mot Kiev – vilket de naturligtvis aldrig gjorde, eftersom inget sådant angrepp någonsin var tänkt. Dessa aggressiva vitryska demonstrationer upphörde när ryssarna avslutade fintoperationen och flyttade sina styrkor i sydost.

Resultatet av denna fintoperation var att ryssarna under flera veckor effektivt låste upp över 100 000 ukrainska trupper och deras utrustning i närheten av Kiev, tog kontroll över viktiga transportnoder och korridorer mellan Kiev och Donbass och samtidigt genomförde en stor offensiv för att omringa och förinta den 20 000 man starka ukrainska armégruppen i Mariupol, en mycket strategisk hamnstad vid Azovska sjöns kust.

Styrkorna i Mariupol inkluderade den ökända nynazistiska ”Azovbataljonen”, vars beväpning och utbildning länge hade varit en prioritet för USA/ Nato, och de ansågs vara en av de mest formidabla komponenterna i den ukrainska armén.

Styrkorna i Mariupol inkluderade också många dussintals Nato-rådgivare (CIA, specialstyrkor och så kallade ”entreprenörer”). Närvarande var också cirka 2500 utländska legosoldater, de flesta natoveteraner från krigen i Irak och Afghanistan.

Medan potentiella förstärkningar förblev lediga och orörliga i och runt Kiev, omringades den mäktiga styrkan i Mariupol metodiskt och förintades systematiskt i en operation som jag är övertygad om kommer att studeras i krigshögskolor i generationer som ett av de mest imponerande exemplen på stadskrigföring som någonsin genomförts.

Ryssarna vände helt det allmänt accepterade olycksförhållandet mellan angripare och försvarare och gjorde det mot en fiende skyddad inom massiva och komplexa befästningar som den hade förberett i flera år inuti det vidsträckta Azovstal -stålverket.

Medan allt detta ägde rum, engagerades ryska styrkor och deras allierade från Donetsk- och Lugansk-republikerna i att ”forma slagfältet” i Donbass-regionen i väntan på nästa och viktigaste skede av kriget.

Tänk på att de ukrainska styrkorna i Donbass hade tillbringat åtta långa år med att bygga en utarbetad serie härdade befästningar i regionen med målet att motstå en rysk attack och orsaka allvarlig skada på dem när de gjorde det.

Naturligtvis visste ryssarna allt detta, och de planerade tydligt en handlingsplan för att övervinna de fördelar som uppkom till ukrainarna till följd av deras befästningar och deras förkastliga taktik att använda civila och deras bostäder som sköldar.

Som det ser ut nu i början av juli är det obestridligt att den ryska operationen i Donbass har varit en överväldigande seger. Det är, enligt min bedömning, den mest imponerande förvaltningen av ett kvasi-urbant slagfält i modern historia. Den ursprungliga styrkan, som består av över 60 000 av de bäst utbildade och bäst utrustade soldaterna i den ukrainska armén, har effektivt förstörts. Det har lidit katastrofala förluster av sina erfarna, Nato-utbildade professionella kadrer. Dess massiva personalförluster har delvis fyllts på av dåligt utbildade territoriella milistrupper, men dess ännu mer massiva förluster av tunga vapen kan inte fyllas på.

Jag beskrev den ryska strategin och taktiken i ett tidigare inlägg:

Här är en kort sammanfattning av det ryska taktiska tillvägagångssättet för slaget vid Donbass:

Steg #1: Avancerade spaningsenheter (ofta i kraft, med dussintals eller hundratals drönare över huvudet) för att bedöma situationen; dra eld; relä till befälhavare rå video och geo-koordinater.

Steg #2: Med målkorrigerande drönarsvärmar över huvudet, vidarebefordran av strejkvideo i realtid, fortsätt att rädda befästningarna med bogserat och mobilt artilleri, Multiple Launch Rocket Systems (i graderingar av styrka och precision) och till och med fruktansvärd termobar ammunition för särskilt lämpliga mål.

Låt röken skingras.

Upprepa steg #1.

Fortfarande något som rör sig där?

Upprepa steg #2.

Upprepa steg #1.

Döda kroppar överallt?

Steg #3: Skicka in stridsvagnar och infanteri för att moppa upp.

Flytta till nästa serie befästningar och så vidare och så vidare …

Det är därför Ukraina nu drabbas av hundratals stridsdöda varje dag och varför ryssarna i månader har drabbats av väldigt få dödsoffer – åtminstone ett förhållande mellan 1 och 10 – och sannolikt mycket lägre.

Artilleriet (med enstaka luft- och precisionsmissilattacker) gör alla strider.

Det ryska målet var aldrig att ”ta Kiev”. Jag har hört alla argument och rationaliseringar om motsatsen. De är bevisligen felaktiga. Det främsta ryska målet var ALLTID att förstöra den ukrainska armén, vars mest potenta grupperingar var placerade i Donbass och i Mariupol. Det har de också gjort i omfattande skala.

Jag är också övertygad om att ”demilitarisering” kommer att fortsätta vara det ryska målet i Ukraina tills ukrainarna ber om att ge upp och accepterar de villkor ryssarna föreslår.

Först då kommer dispositionen av territorium att bestämmas en gång för alla, och om kartan alls innehåller en toponym för ett suveränt Ukraina, kommer det sannolikt att se ut så här:

Trolig efterkrigskarta för Ukraina

Vi kan bara hoppas desperata #EmpireAtAllCosts fanatiker i London och Washington inte begår en dödlig blunder i sina meningslösa försök att behålla hegemonin inför en återuppväckt multipolär värld.

 

Paul Craig Roberts

 

Originalartikeln publicerades på paulcraigroberts.org

Paul Craig Roberts är en amerikansk mediaprofil, nationalekonom och författare. Han har tidigare varit redaktör och kolumnist för bland annat Wall Street Journal och BusinessWeek. Han tjänstgjorde även som biträdande finansminister under Ronald Reagans presidentperiod.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Kommentar: Det militärindustriella komplexet briljerar

Kriget i Ukraina

I skuggan av kriget i Ukraina växer det svenska militärkomplexet snabbare än någonsin. Frågan är inte längre vem som vinner på kriget – utan varför så få vågar prata om det.

publicerad Igår 16:36
– av Jenny Piper
Soldat med Saab Bofors Dynamics pansarvärnsrobot NLAW.
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

En titt på de tio största svenska bolagen på Stockholmsbörsen ger vid handen att Wallenberg är majoritetsägare i de flesta och toppar listan med sitt maktbolag Investor som är värt cirka 860 miljarder kronor.

Nykomling på listan är försvarskoncernen Saab som nu når nya rekordnivåer på börsen efter att ha stigit drygt 2 % och passerat det anrika verkstadsbolaget Sandvik i börsvärde.

Intressant att notera är att SAAB B före krigsutbrottet i Ukraina 2022 hade ett börsvärde på strax under 30 miljarder kronor och att Sandvik SAND vid samma tidpunkt var värt ca 280 miljarder kronor.

Tre år och otaliga kursrallyn senare – bara i år har aktien hittills rusat nära 90 % – ser det helt annorlunda ut. Nyligen passerades verkstadsjätten i börsvärde och Saab är per dags dato värt 239 miljarder kronor i jämförelse med 238 miljarder kronor för Sandvik.

Att människor inte förstår att hela Ukrainakriget med ingredienser som krigshets, försvarsupprustning, ”stå bakom det ukrainska folket”, ”kamp för frihet och demokrati” och så vidare enbart är en kuliss för det militärindustriella komplexet som använder Ukraina som lekplats och utnyttjar det ukrainska folket till max för att sko sig själva utan något intresse för att stoppa det lidande man själva varit med och skapat.

Det svenska etablissemanget samarbetar i symbios med Bryssel för att sänka oss, men det svenska folket är så sjukt indoktrinerade att jag befarar att det inte finns någon räddning för det här landet där medborgarna står villigt på rad och hyllar krigsprofitörerna samt hjälper till att medverka till kollapsen i stället för att agera mot maktmissbruket.

 

Jenny Piper

Alla Jenny Pipers artiklar finns på jennypiper.blog.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

USA-sändebud föreslår territorielösning för Ukraina

Kriget i Ukraina

publicerad 13 april 2025
– av Jan Sundstedt
Ukrainakriget
Kriget i Ukraina har nu pågått i över tre år (arkivbild).

USA:s särskilda sändebud Steve Witkoff öppnar för att Ryssland får behålla kontrollen över fyra ukrainska regioner i utbyte mot vapenvila, uppger Reuters. Förslaget väcker kritik både i Kiev och i Washington.

Steve Witkoff träffade Rysslands president Vladimir Putin den 8 april i Sankt Petersburg. Det över fyra timmar långa mötet är ett led i de pågående förhandlingarna kring en möjlig fredsuppgörelse i den nu över tre år långa konflikten.

Enligt källor till Reuters framförde Witkoff ett förslag om att Ryssland behåller Donetsk, Luhansk, Zaporizjzja och Cherson – områden som varit under rysk kontroll sedan 2022 – som ett sätt att bana väg för eldupphör.

Förslaget presenterades för USA:s president Donald Trump efter samtal mellan Witkoff och den ryske förhandlaren Kirill Dmitriev i Washington. Enligt Reuters ska Witkoff ha betonat att kontrollen över territorierna redan i praktiken är rysk.

Ukraina avvisar

Ukraina har kategoriskt avvisat tanken på att avstå territorium. President Volodymyr Zelenskyj har återkommande upprepat landets linje att territoriell integritet inte är förhandlingsbar.

Flera europeiska regeringar markerar samma hållning och betonar att varje fredsavtal måste bygga på internationell rätt.

I Washington väcker Steve Witkoffs initiativ splittring. USA:s andre Ukraina-sändebud, Keith Kellogg, ställer sig skeptisk till förslaget och anser att det är orealistiskt.

Ukraina kommer aldrig att gå med på att unilateralt överlåta ägandeskapet av territorierna till Ryssland, sade Kellogg enligt källor.

Otydlig amerikansk linje

President Trump har ännu inte tagit officiell ställning till Witkoffs förslag. Administrationen arbetar fortsatt med att samordna sin strategi, uppger två västerländska diplomater. USA:s linje beskrivs som oklar, vilket väcker frågor bland allierade.

Inom kongressen har flera republikanska ledamöter reagerat med oro. Kontakter har tagits med nationelle säkerhetsrådgivaren Mike Waltz och utrikesministern Marco Rubio för att diskutera alternativa förhandlingsvägar.

Parallellt fortsätter samtalen mellan USA, Ryssland och Ukraina, dock utan några konkreta resultat. Båda parter står fast vid sina krav, medan Ukrainas västallierade nyligen samlades i Bryssel för att samordna fortsatt stöd.

Enligt Kyiv Independent kontrollerar Ryssland cirka 20 procent av Ukraina, och Moskva anser sig därmed ha en stark förhandlingsposition när det gäller ett eventuellt fredsavtal.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Storbritannien och Norge levererar hundratusentals drönare till Ukraina

Kriget i Ukraina

publicerad 13 april 2025
– av Redaktionen

Storbritannien och Norge har lanserat ett nytt stödpaket till Ukraina värt 450 miljoner pund, motsvarande cirka 5,7 miljarder kronor, innehållande drönare, radarsystem och medel för reparationer. Samtidigt lanserar Tyskland en koalition för att stärka Ukrainas elektromagnetiska krigföring.

De brittiska och norska medlen presenterades vid ett möte i Bryssel inom Ramsteingruppen – en koalition av länder som samordnar militär hjälp till Ukraina.

Paketet inkluderar radarsystem, finansiering för att reparera tidigare levererad utrustning och, enligt brittiska uppgifter, ett stort antal drönare, potentiellt i hundratusental, från både brittiska och ukrainska tillverkare.

Vi kan inte äventyra freden genom att glömma kriget. Dagens paket kommer att kraftigt stärka Ukrainas kamp vid fronten, sade Storbritanniens försvarsminister John Healey i ett uttalande.

Tysklands försvarsminister, Boris Pistorius, presenterade också en ny stödkoalition vid mötet, med fokus på elektromagnetisk krigföring som motmedel till alltmer avancerade ryska drönarattacker och störningar av kommunikation.

Drönare nyckelkomponent

Drönare har blivit en nyckelkomponent på slagfältet, både för spaning och direkta attacker, medan elektromagnetiska system skyddar mot fientlig teknologi.

Det handlar om att säkra Ukrainas kommunikationsförmåga, spaning och störning av fientlig kommunikation, samt motåtgärder mot drönare och navigationssystem, uttryckte Boris Pistorius.

USA:s försvarsrepresentant deltog digitalt i mötet, och enligt John Healey lyfte de Europas insatser sedan krigets start. Han framhöll att mötet i Bryssel visar en fortsatt enighet bland västländer, men också en brådska att möta Ukrainas alltmer akuta behov.

Nästa steg kan inkludera ytterligare leveranser av avancerad teknik, då Ramsteingruppen planerar nya diskussioner om hur stödet kan skalas upp inför vintern.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Kommentar: Splittringen i Ukraina – och hatretoriken här hemma

Kriget i Ukraina

Medan svenska medier snurrar vidare på narrativ om rysk propaganda och Trumps påstådda ondska, sker dramatiska förskjutningar på marken i Ukraina. Colombianska legosoldater, ökad splittring och ett samhälle på gränsen till inbördeskrig får dock knappt några rubriker alls.

publicerad 9 april 2025
– av Jenny Piper
Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Nyhetsflödet är för närvarande inte särskilt informativt utan kretsar kring tjatet om börsnedgången som främst drabbade multinationella företag inom Big Tech, Big Pharma, investmentbanker, energibolag och försvarsindustrin. Därtill bjuder svensk massmedia på käbblet om Trumps tullavgifter, Ukrainas påstådda nya framgångar i ett krig som de i praktiken redan förlorat, samt den gamla vanliga svenska hatretoriken mot Trump och Putin som man matar befolkningen med dygnet runt.

Nu på eftermiddagen gör man exempelvis en stor sak av att Zelenskyj påstår att man tillfångatagit kinesiska soldater, men man utelämnar att rapportera om att ukrainsk militär återigen slagit till mot ryska energianläggningar i Kursk- och Zaporizjzjaregionerna två gånger det senaste dygnet, samt att colombianska legosoldater hämtats in i Kurskregionen.

Den ukrainska publikationen Zerkalo Nedeli skriver att befälhavaren för den 47:e separata mekaniserade brigaden av Ukrainas väpnade styrkor, Hamlet Avagyan, bekräftat närvaron av legosoldater från Colombia i anfallskompaniet i Kurskregionen och att ytterligare 200 personer från Colombia förväntas anlända under april månad.

Den colombianska ambassadören i Moskva har i en intervju med RIA medgett att man inte har den exakta datan över hur många colombianska legosoldater som deltar i striderna, men det är känt att upp mot 80 personer har avlidit vid fronten.

”En akut psykos”

Med tanke på hur många månader MSM lagt på att rapportera om de påstådda nordkoreanerna som strider på Rysslands sida, hade det varit på sin plats att även informera om detta – men sin vana trogen avfärdas det som ”rysk propaganda”, medan alla påståenden som kommer från den ukrainska regimen av någon outgrundlig anledning aldrig får stämpeln desinformation.

Det är också intressant att notera att den ukrainske statsvetaren Konstantin Bondarenko, i en video publicerad på Telegram för publikationen Politnavigator, slår fast att det ukrainska samhället är djupt splittrat, med en ömsesidig fientlighet som växer mellan olika grupper av befolkningen samtidigt som sociopolitiska spänningar ökar – vilket medfört att landet inte är långt från inbördes konflikt.

Enligt Bondarenko visar sociologisk forskning mycket allvarlig fragmentering av det ukrainska samhället. Det nuvarande tillståndet kan beskrivas som en akut psykos, där riskerna för att motsättningar eskalerar till öppna civila konfrontationer blir allt mer sannolika.

Det finns en mycket allvarlig antagonism mellan grupper av människor. Och om det tidigare var en uppdelning i öst, väst, rysktalande, ukrainsktalande och så vidare, börjar de nu hata de som kämpar vid frontlinjen, de som är i bakgrunden, de som stannade, de som lämnade… Civila eller militärer och även desertörer. Det vill säga det finns många sådana ögonblick som kan läggas till en redan militär splittring.

Det ukrainska samhället är redo att neka rättigheter till landsmän som inte gick i krig och att betrakta dessa som andra klassens människor. Jag tror att vi i verkligheten nu bevittnar en akut psykos som finns i samhället. De kommer att leta efter en fiende bland sin egen sort – i regeringen, hos en granne som inte talar på rätt sätt, som går till fel kyrka etc. Och det här är en extremt svår situation, eftersom den är kantad av inbördeskrig, inbördeskonflikter”.

Avgångskrav på Zelenskyj

Så vad händer egentligen bakom kulisserna nu när fokus ligger på annat? USA och Ryssland är troligen fullt upptagna med att göra upp bakom ryggen på EU/Nato, och fler länder ingår tariffavtal med USA. Det ska bli intressant att se om de ror i land ett avtal om Ukraina i maj, som det tidigare spekulerats om – vilket hade varit en vinst för alla inblandade.

Troligen behöver Zelenskyj kliva av först, då han fortsätter sätta käppar i hjulet – något den finske universitetsprofessorn Tuomas Malinen skrev om på X, där han menar att USA:s president Donald Trump borde kräva att Zelenskyj kapitulerar och avgår för fredens skull.

I dag skrev för övrigt den amerikanske investeraren David Sachs – utsedd av USA:s president Donald Trump att vara ansvarig för AI- och kryptovalutapolitik – ett inlägg på X där han uttryckte att Ukraina rånar USA och att Washington borde ”göra sig av” med Kiev om Zelenskyj inte skriver på ett avtal.

Det råder tyvärr brist på liknande offentliga utspel i Sverige, där det verkligen hade behövts att någon satte ned foten – för här får bara de med ”rätt” åsikt höras i mediabruset.

 

Jenny Piper

Alla Jenny Pipers artiklar finns på jennypiper.blog.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.