Kommentar: Ett år av prövningar – för oss alla

2022 var året när Sverige beslöt att överge sekler av neutralitetspolitik och när svenskarna än mer påtagligt skulle drabbas av maktpolitikens konsekvenser. För Nya Dagbladet har året också inneburit hårda prövningar - men också viktiga granskningar som än en gång satt tidningen på kartan.

publicerad 4 januari 2023
- av Isac Boman
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Så var då 2022 ett faktum som numera ligger bakom oss. Det har varit ett år av prövningar för oss alla och ett särskilt mörkt år för oss svenskar och européer. Det har samtidigt också varit ett journalistiskt mycket intressant år.

De föregående årens coronahysteri har mattats av och många av de förljugna narrativ som omgärdat coronakrisen har kollapsat fullständigt. Journalister i medströmsmedia har med krokodiltårar efterlyst en “amnesti” i ett märkbart försök att få allmänheten att glömma de fruktansvärda skador coronapolitiken orsakat och hetsen man drivit mot oliktänkare.

På bara några veckor, från och med den ryska invasionen av Ukraina i slutet av februari, var coronabedrägerierna dock helt ersatta av intensiv krigspropaganda. 2022 skulle som följd få se aldrig tidigare skådade framgångar för Nato-lobbyn. Trots ett tveksamt folkligt stöd är Sverige nu på väg in i den amerikanska militäralliansen efter sekler av neutralitet.

I och med att Europas relationer till Ryssland, på grund av sanktioner och proxykrig, fortsätter att bli allt sämre spekulerar allt fler om huruvida ett nytt europeiskt storkrig kan vara att vänta. Oavsett om Sverige officiellt dras in i kriget eller inte har det under året stått smärtsamt klart att svenska medborgare redan drabbats hårt av politiken som bedrivs.

Skenande inflation, ökad hotbild, militär upprustning och svenskar som tvingas flytta från hus och hem eftersom de inte har råd att betala elräkningar som är 10-15 gånger så höga som för två år sedan. Svensken har hastigt blivit fattigare, vilket dock inte hindrat svenska makthavare att slussa stora mängder vapen och pengar in i kriget.

Sverige har också fått en ny regering. De flesta NyD-läsare kan precis som redaktionen nog krasst konstatera att den som väntat sig några underverk eller stora förändringar till det positiva nog redan lär vara besvikna. Melodin för den nya regeringen tycks, som för den förra, vara mer överstatlighet och globalism – där statsminister Ulf Kristerssons ambitioner bland annat är att Sverige ska bli utrikespolitiskt mer aggressivt och ”systematiskt integreras i Natos olika strukturer”.

Nya Dagbladet har under året gjort mängder av unika nedslag om kriget i Ukraina och politiken som omgärdat konflikten. Ett av många vida uppmärksammade reportage var det om den högerextrema ukrainska Azovbataljonen – som gjort sig ökända för övergrepp mot civilbefolkningen och vars medlemmar öppenhjärtigt bekräftat att de deltagit i tortyrmord.

NyD blev också internationellt uppmärksammad under hösten efter att tidningen publicerat det förunderliga dokument som hänvisats till tankesmedjan RAND Corporation, där det enligt uppgift redogörs för hur man från amerikansk sida vill pressa Ryssland att angripa Ukraina militärt, med målsättningen att krossa EU:s ekonomi och splittra Europa. Dokumentets faktiska upphov är fortfarande oklart, men klart är att dokumentets strategiska innehåll i praktiken kommit att förverkligas bland annat i och med sprängningen av Nordstream.

Under det gångna året har NyD också fortsatt granska internationella maktstrukturer – så som World Economic Forum och andra globalistiska aktörer. Deras planer och agerande har skärskådats och kopplingarna mellan dessa mer ljusskygga ej folkvalda makthavare och politiska profiler som arbetar för en värld under ledning av en liten grupp oligarker, är tydligare än någonsin förr.

Som en följd av den alltmer totalitära samhällsutvecklingen har Nya Dagbladets arbete föga överraskande gjort tidningen till en allt tydligare måltavla för makten. I december valde Länsförsäkringar Bank att på fullständigt godtyckliga grunder plötsligt låsa tidningens bankkonto för utlandsbetalningar. Man frös samtidigt tillgångarna för en nystartad stiftelse med fokus på oberoende journalistik och lät meddela att tidningsledningens privata konton snart också kan komma att stängas ner.

Bankens maktfullkomliga agerande ligger i linje med ett alltmer innehållslöst demokratiskt styrelseskick i Sverige, där tidigare självklarheter som pressfrihet i praktiken kommit att bli rena papperskonstruktioner. Att bli motarbetad av systemet på detta sätt tar förstås resurser av oss som vi hellre hade lagt på annat, men samtidigt får vi också tolka maktens fula angrepp som att det vi gör verkligen spelar roll.

Under 2022 firade Nya Dagbladet 10 år som svensk dagstidning och vi ska göra vårt yttersta för att fortsätta utvecklas redaktionellt, nå fler milstolpar och stärka vår position som landets bredaste oberoende tidning.

Med det sagt är vi medvetna om att många hårda prövningar väntar bakom hörnet. Läget i Sverige och omvärlden ser på många sätt dystert ut, men just därför är det av yttersta vikt att vi alla hjälps åt med det vi kan och bidrar till att skapa den förändring vi vill se i världen. Ingen kan göra allt, men alla kan göra något. Ta väl hand om dig, dina vänner och dina nära så gott du kan och, om du har möjlighet, hjälp Nya Dagbladet försvara den sanna journalistikens framtid i Sverige.

 

Isac Boman

Ladda ner Nya Dagbladets mobilapp!