MORGONDAGENS DAGSTIDNING – fredag 21 mars 2025

fredag 21 mars 2025

Bill Gates finansierar världens största digitala ID-databas

Teknokratins framfart

publicerad 8 september 2022
Bill Gates och Aadhar-projektets chefsarkitekt Nandan Nilekani.

För tio år sedan inledde Indiens regering vad som har kallats “världens största sociala experiment”: Att till 2022 registrera 1,4 miljarder människor i den största biometriska identifieringsdatabasen som någonsin byggts upp.

Medborgarjournalisten Lennart Fröderberg har tittat närmare på projektet som har intim koppling till den ökände teknokraten Bill Gates.

Projektet – som innebar att man inom loppet av några år skulle skanna iris och ta fingeravtryck av hela den indiska befolkningen, registrera deras biometriska uppgifter i en centraliserad databas och ge dem ett 12-siffrigt identitetsnummer som kunde användas för att bevisa att man var bosatt och få tillgång till statliga tjänster – innebar en otrolig samhällelig, rättslig och teknisk utmaning.

Det är därför ingen överraskning att den person som togs in som chefsarkitekt för Aadhaar-projektet när det lanserades – Nandan Nilekani, medgrundare av det indiska multinationella företaget Infosys – också är en långvarig vän till Bill Gates och partner173 med Bill och Melinda Gates i ett “filantropiskt” företag som heter Co-Impact, som stöder “initiativ för att ta itu med stora sociala utmaningar i stor skala”.

Nandan Nilekanis engagemang i Aadhaar har till och med gjort honom till en av Gates “hjältar”174 som presenteras i en snygg videopromotion175 som producerats av Bill and Melinda Gates Foundation.

Min vän Nandan Nilekani är en av Indiens mest kända entreprenörer. Han ledde skapandet av världens största biometriska ID-system. Nu arbetar han för att främja sin plattform för att förbättra livet för världens fattigaste människor.”, beskriver Bill Gates själv projektet.

Det finns mer än en miljard människor runt om i världen som inte har någon form av ID. Man kan inte göra någonting i livet utan ID eftersom människor är mobila, de är migranter. Och vart de än går, oavsett om de vill ha ett jobb, om de vill gå ombord på ett tåg, om de vill ha ett bankkonto eller en mobiluppkoppling, om de inte har något sätt att bevisa vem de är, får de helt enkelt inte tillgång till dessa tjänster. Så vår utmaning var hur vi kan ge en miljard människor, av vilka många inte har något födelsebevis, ett ID-kort.”, fortsätter han.

Aadhaar är världens största digitala ID-system och bygger helt och hållet på biometri för att säkerställa unikhet. Vår registrering var mycket enkel: namn, adress, födelsedatum, kön, e-post-ID och telefonnummer om du vill, samt biometri. De tio fingeravtrycken från båda händerna, iris från båda ögonen och ett fotografi. Och om några dagar kommer han att få sitt Aadhaar-nummer med posten. Och det är så en miljard människor har fått sina ID-handlingar.176

Bill Gates har personligen berömt Aadhar-systemet som “en enorm tillgång för Indien”.

Aadhaar är en enorm tillgång för Indien. Det var mycket väl utformat. Det faktum att man kan göra digitala betalningar så enkelt, att man kan öppna ett bankkonto … Indien är ledande på det området. Vår stiftelse, ni vet, arbetade med Reserve Bank. Nandar Nilekani och en grupp människor som han samlade ihop gjorde ett fantastiskt arbete.

Gates är inte bara en beundrare av Aadhaar-experimentet på armlängds avstånd. Han är personligen kopplad till dess chefsarkitekt och är också kopplad till ett av de nyckelföretag som stod i spetsen för den teknik som ligger till grund för projektets biometriska databas.

Idemia

Det företag som tillhandahåller den teknik för irisigenkänning som är kärnan i Aadhaar-systemet, Idemia178 tillhandahåller också system för ansiktsigenkänning för den kinesiska regeringen och utvecklar för närvarande digitala körkort för användning i USA.180

Idemia har till och med skapat de Khushi Baby-identifieringshalsband181 med inbäddade mikrochipp som vaccinlobbyorganisationen Gavis vd Seth Berkley prisade i sin Nature-artikel. Föga förvånande får företaget stöd från Bill and Melinda Gates Foundation genom sitt engagemang i GSMA Inclusive Tech Lab.182

Nu finansierar Bill Gates sedan ett tag tillbaka ett projekt för att omarbeta Aadhaar för en global lansering.

Indisk man får sina irisar skannade. Foto: faksimil/Youtube

ID4D

År 2014 skapade Världsbanken en sektorsövergripande arbetsgrupp för att lansera “Identification for Development Initative”, eller ID4D,183 som syftar till att “stödja framsteg mot identifieringssystem med hjälp av 2000-talslösningar”. Världsbanken hänvisar till mål 16.9 184 i FN:s Agenda 2030 för hållbara utvecklingsmål – där man lovar att “tillhandahålla laglig identitet för alla, inklusive födelseregistrering” under de kommande tio åren – som grund för sitt initiativ.

Men ID4D var inte mycket mer än en önskedröm förrän 2016, när Bill och Melinda Gates Foundation gav “katalytiska bidrag” för att starta ID4D Multi-Donor Trust Fund,185 som lockade de brittiska, franska och australiensiska regeringarna, tillsammans med Omidyar Network, till ett partnerskap som syftar till att “utforma globala tillvägagångssätt och en gemensam vision om identifiering”.

Föga förvånande ingår Nandar Nilekani, partner till Gates och huvudarkitekt för Aadhaar, i Världsbankens ID4D-initiativ i dess rådgivande nämnd, och Gates har sagt 186 att han finansierar Världsbanken “för att ta med sig Aadhaar-strategin till andra länder”.

Denna huvudlösa rusning för att samla in biometriska uppgifter och tilldela varje person på jorden en digital identifiering säljs till allmänheten under täckmantel av “finansiell integration”. De fattigaste människorna på planeten har svårt att få tillgång till finansiella tjänster och ta emot statligt stöd eftersom de inte har officiella statliga identitetshandlingar. Enligt denna formulering är det en “mänsklig rättighet” som måste “säkras” att få ett statligt ID-kort – att få sina biometriska uppgifter registrerade, spårade och databaserade av regeringen.

Det borde inte vara någon överraskning vid det här laget att denna “mänskliga rättighet” också har direkta fördelar för storföretagen och för de enheter som vill utöva större kontroll över den mänskliga befolkningen.

Gates gav en inblick i det verkliga syftet med detta kontrollnät för identifiering i ett tal vid forumet för finansiell inkludering som anordnades av det amerikanska finansministeriet 2015.

Varje land måste verkligen titta igenom dessa KYC-regler – känn din kund – för att se till att kunderna kan bevisa vilka de är, men i många länder har man naturligtvis inte någon typ av ID-system och bristen på ID-system är ett problem, inte bara för betalningssystemet utan även för röstning, hälsa, utbildning och beskattning. Därför är det fantastiskt att gå in och skapa ett brett identifieringssystem.”, menade han vid tillfället.

Även här är Indien ett mycket intressant exempel på detta, där Aadhaar-systemet, som är en 12-siffrig identifierare som är korrelerad med biometriska mått, håller på att bli utbrett i hela landet och kommer att ligga till grund för hur vi ska kunna ge alla mobiltelefonanvändare i Indien denna billiga växel.

Samma typ av sak händer nu i Pakistan och det finns en tidig början på att skapa dessa ID-program även i Afrika.

Vi räknar med att kunna använda ID-handlingarna så att när du dyker upp för någon statlig tjänst – till exempel när du går in på en primärvårdsklinik – kommer vi mycket snabbt att kunna ta fram ditt bio-ID och få fram din elektroniska hälsodatabas. Även om du har flyttat från en del av landet till en annan kommer du att kunna spåras och få god service utan att behöva vänta och utan att det blir lika mycket pappersarbete. ID-systemet är alltså grundläggande.187

ID-kontrollnätet är en viktig del av digitaliseringen av ekonomin. Och även om detta säljs som en möjlighet till “finansiell inkludering” av världens fattigaste i banksystemet, som tillhandahålls av sådana som Gates och hans bank- och affärskollegor, är det i själva verket ett system för finansiell exkludering som till exempel uteslutning av alla personer eller transaktioner som inte har regeringens eller betalningsleverantörernas godkännande.

När finansiella flöden går under jorden – där man har många legitima transaktioner blandade med de transaktioner man vill spåra – och när de går över ett digitalt system som USA inte har någon koppling till, är det mycket svårare att hitta de transaktioner som man vill vara medveten om eller som man vill blockera.”, fortsätter Gates.188

Och än en gång är detta inget rent teoretiskt tal. Gates har varit intimt involverad i denna process för att ställa om världen till ett digitalt betalningsnät kopplat till biometrisk identitet.

År 2012 hjälpte Bill and Melinda Gates Foundation till att grunda 189Better Than Cash Alliance”, som samlar regeringar, internationella organisationer och den privata sektorn “för att påskynda övergången från kontanter till digitala betalningar globalt”.

Och när den indiska regeringen tog ett djärvt steg att demontera stora mängder av sin cirkulerande valuta för att dra tillbaka off-the-books-fonder till det indiska skattekontorets ansvarsområde, fanns det Gates som lovordade steget som ett viktigt steg mot skapandet av en modig ny digital ekonomi, som naturligtvis är knuten till Aadhaar-ID-nätet.

Bill Gates:

Det djärva steget att demontera de värdefulla sedlarna och ersätta dem med nya sedlar med högre säkerhetsfunktioner är ett viktigt steg för att gå från en skuggekonomi till en ännu mer öppen ekonomi. Jag tror att digitala transaktioner kommer att öka dramatiskt här. Jag tror faktiskt att Indien under de närmaste åren kommer att bli den mest digitaliserade ekonomin. Inte bara i storlek utan även procentuellt sett. Alla bitar håller nu på att komma samman.

En del av detta som vi gärna konsulterade regeringen om, för att se till att det hela kommer samman på rätt sätt, är den pågående lanseringen av betalningsbanker. Detta kommer för första gången att innebära att man har full valutakapacitet på de digitala telefonerna. När man väl har den digitala infrastrukturen kan hela sättet att tänka på statliga förmåner göras annorlunda.

Med tiden kommer alla dessa transaktioner att skapa ett fotspår, så när du ansöker om kredit kan du få tillgång till historiken om att du har betalat dina räkningar i tid, att du har sparat pengar till dina barns utbildning, alla dessa saker i ditt digitala spår, som du får tillgång till på lämpligt sätt, kommer att göra det möjligt för kreditmarknaden att bedöma risken korrekt och därmed frigöra mer pengar för investeringar, inte bara i jordbrukssektorn utan för alla entreprenörer i landet.”190

De olika delarna i detta system för befolkningskontroll passar ihop som pusselbitar i ett pussel. Vaccineringskampanjen är kopplad till kampanjen för biometrisk identitet som är kopplad till kampanjen för ett kontantlöst samhälle.

Indisk man med sitt Aadhaar-ID. Foto: faksimil/Youtube

Metadata från en miljard Aadhaar-registrerade indier kunde köpas på WhatsApp

I Bill Gates vision kommer alla att få de vaccinationer som regeringen kräver, och alla kommer att få sina biometriska uppgifter registrerade i nationellt administrerade, globalt integrerade digitala ID-kort. Dessa digitala identiteter kommer att vara knutna till alla våra handlingar och transaktioner, och om och när de anses olagliga kommer de helt enkelt att stängas av av regeringen – eller till och med av betalningsleverantörerna själva.

Det indiska experimentet med att vara pionjär i denna biometriska digitala ekonomi – ett experiment som Gates har varit så intimt involverad i – är också ett perfekt exempel på hur ett sådant system kommer att missbrukas.

I januari 2018 avslöjade en rapport i The Tribune191 att alla uppgifter, inklusive namn, adress, postnummer, foto, telefonnummer och e-post, för alla över en miljard Aadhaar-registrerade indier kunde köpas på WhatsApp för 500 rupier, eller cirka sju US-dollar.

Unique Identification Authority of India, som administrerar Aadhaar-systemet, tvingades sedan medge192 att cirka 210 webbplatser, inklusive webbplatser för centralregeringen och delstatliga myndigheter, visade listan över statliga förmånstagare, tillsammans med deras namn, adress, andra uppgifter och Aadhaar-nummer.

Ännu mer oroande är att nyligen erhållna dokument visar att den indiska regeringen integrerar Aadhaar-insamlade uppgifter för att skapa en “360-gradersdatabas”193 som kommer att “automatiskt spåra när en medborgare flyttar mellan städer, byter jobb eller köper en ny fastighet” och integrera dessa uppgifter i en geospatial databas i realtid som byggs upp av landets rymdorganisation ISRO.

Endast den mest medvetet trubbiga kan hävda att han eller hon inte kan se de mardrömslika konsekvenserna av denna typ av allseende, allomfattande samhälle, där varje transaktion och varje rörelse av varje medborgare övervakas, analyseras och databaseras i realtid av regeringen och Bill Gates är en av dessa avsiktligt obetydliga personer.

En aktuell debatt som pågår i Indien och även globalt handlar om data. Nu har du varit en förespråkare av Aadhaar, du har stöttat det, du har försvarat det. Och jag tror att frågorna inte handlar om huruvida det är en bra idé eller inte, utan om huruvida det bör göras obligatoriskt för alla medborgare för alla möjliga tjänster. För det var tänkt att människor som fick tillgång till statliga subventioner skulle använda Aadhaar-kortet för att undvika dubbelarbete och läckage. Frågan är därför att Indien i dag fortfarande kämpar med att införa ett ramverk för skydd av privatlivet, en reglering av privatlivet och en reglering av dataskyddet.”, säger Gates.

Är det i det sammanhanget meningsfullt att koppla Aadhaar till alla tänkbara tjänster, även om ärendet ligger i domstol i dag?

Tja, Aadhar är bara något som gör att man inte behöver låtsas vara någon annan. Att, du vet, du kan ha, du vet, falska personer på regeringens lönelista.

Aadhaar förhindrar att man står på lönelistan som en spökarbetare. Det förhindrar att du samlar in saker som du inte borde samla in eller får tillgång till en hälsodatabas som du inte borde ha tillgång till.

Den grundläggande Aadhaar-mekanismen är alltså en identitetsmekanism. Det är därför synd om någon tror att Aadhaar i sig självt skapar ett integritetsproblem eftersom det finns en sådan mekanism.194

Gates svar är naturligtvis oseriöst. Själva syftet med ett globalt integrerat ID-nät och en kontantlös betalningsarkitektur är att ta bort integriteten från våra liv. Det beskrivs tydligt i konceptet ID2020 som har sin grund i Microsoft-patentet WO2020060606. De köpte till och med patentnumret med 060606 som del som syftar till “mark of the beast” de som inte har märket, läs chippet, får inte handla. Märket är det chipp med biometriskt ID som sänder ut en så kallad MAC adress från de som injicerats med ett chipp som skapar en globalt unik MAC adress baserat på individens biometriska data.

Det borde därför inte vara någon överraskning att denne man, som inte oroar sig för konsekvenserna för privatlivet av ett globalt, elektroniskt ID- och digitalt betalningsnät i realtid, också är en av de främsta investerarna i EarthNow LLC, ett företag som lovar att “sätta in en stor konstellation av avancerade bildsatelliter som kommer att leverera kontinuerlig video i realtid från nästan var som helst på jorden”.195

Nej, denna Gates-drivna agenda handlar inte om pengar. Den handlar om kontroll. Kontroll över varje aspekt av vårt dagliga liv, från var vi går, till vem vi träffar, till vad vi köper, vad vi tänker och vad vi gör i realtid övervakat via satelliter.

Det ironiska är att denna miljardär och “filantrop”, som så ofta framställs som en superhjälte i tecknade serier på grund av sin bländande “generositet”, i själva verket mer liknar något så mycket som en superskurk i en serietidning, ända ner till användandet av hans enorma förmögenhet för att sponsra forskning vid Harvarduniversitetet.196

 

Text: Lennart Fröderberg

Texten kommer från Fröderbergs kommande bok

 


Källor och referenser:

Youtube – India’s Unique ID System: The Largest Social Experiment on Earth

(173) https://www.co-impact.org/partners/ (Sida fungerar ej)

(174) Gates Notes – Making the world’s invisible people, visible

(175) Youtube – Bill Gates’s Heroes in the Field: Nandan Nilekani

(176) Youtube – Bill Gates’s Heroes in the Field: Nandan Nilekani

(178) Idemia – IDEMIA ranked #1 in international NIST benchmark for iris recognition

(180) Government Technology – Iowa, Five Other States Will Try Digital Driver’s License Projects in 2018

(181) Idemia – Khushi Baby: when biometrics make child vaccination easier

(182) Idemia – IDEMIA supports digital and financial inclusion by joining GSMA’s new Inclusive Tech Lab

(183) The World Bank

(184) UN – Goal 16: Promote just, peaceful and inclusive societies

(185) The World Bank – ID4D

(186) News 18 – Bill Gates Dismisses ’Aadhaar’ Privacy Threats; Funds World Bank to Bring it to Other Countries

(187) US Departement of Treasury – Financial Inclusion Forum

(188) US Departement of Treasury – Financial Inclusion Forum

(189) Better than cash – Resource Partners

(190) Youtube – PM at Niti Ayog’s Lecture Series: Microsoft Founder Bill Gates adressing India’s top policy makers

(191) The Tribune – Rs 500, 10 minutes, and you have access to billion Aadhaar details

(192) The Economic Times – Aadhaar data is fully safe: UIDAI

(193) Huffington Post – EXCLUSIVE: Documents Show Modi Govt Building 360 Degree Database To Track Every Indian

(194) Youtube – Future Ready with Bill Gates (Exclusive Interview) | Bill Gates & Melinda Gates: The Philanthropists

(195) Earth Now – EarthNow to deliver real-time video via large satellite constellation

(196) Nature – First sun-dimming experiment will test a way to cool Earth

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

AI-hotet mot livet på jorden

Teknokratins framfart

I vår tid har teknologin fått en närmast religiös status, med den artificiella intelligensen i rollen som Gud. Virtuella kopior kommer dock alltid att sakna den mystiska komponent som endast tillhör livet.

publicerad 11 augusti 2024
Per Shapiro, Folkets Radio.

De senaste månaderna har det för första gången funnits en omfattande debatt om det existentiella hotet från artificiell intelligens (AI). Det är en mycket angelägen, om än väldigt sen, ankomst till vår tids stora ödesfråga. Premisserna för att få delta i den offentliga debatten tycks dock vara att man accepterar synen på AI som en sorts frälsande kraft.


Artikeln publicerades ursprungligen den 11 juli 2023 på Nya Dagbladet.


Jag kommer att tänka på när jag bodde i Ryssland på 1990-talet och hade en bekant som var ingenjör. Han berättade om en studiekamrat han hade haft som var ett riktigt snille. Det här var ännu under Sovjettiden och vid sluttentamen fick studenterna en och en gå fram till examinationskommittén och dra en slumpvis fråga att besvara. Den sällsynt begåvade studenten fick frågan: Varför kraschade Challenger? Han briljerade genom att förklara från ax till limpa alla tekniska orsaker som lett fram till att den amerikanska raketen gått i bitar bara 73 sekunder efter uppskjutning.

Den begåvade studenten blir, hör och häpna, underkänd. Kommittén tar honom i örat för att han missat att det nämna den allra viktigaste förklaringen: Challenger var en kapitalistisk raket. Den kunde inte annat än krascha.

Detta exempel är hämtat från ett totalitärt sammanhang, men även i vår tids ”liberala demokratier” finns vissa propagandafraser som man måste komma ihåg att rabbla upp om man vill få delta i offentliga sammanhang.

Det gäller inte minst debatten om artificiell intelligens, AI. Du kan få sitta med i SVT på bästa sändningstid och varna för de existentiella riskerna, men bara på villkoret att du i nästa andetag sjunger AI:s lov och pratar om allt fantastiskt AI kommer göra för mänskligheten – bota cancer och alla svåra sjukdomar, få bukt med svälten och orättvisorna, lösa miljöproblemen etcetera.

I Sovjetunionen var ideologin kommunism. I vår tid är det teknologin som närmast har fått religiös status, med den artificiella intelligensen i rollen som Gud Fader.

Precis som religionernas utlovade paradis, lockar även den artificiella intelligensens evangelister med en framtida utopi. Ingen i den pågående debatten tycks våga avkräva AI-lobbyn några belägg. Man kunde ju annars fråga sig hur länge någonting med ett så pass uselt track record ska få leva på utopiska löften som kanske aldrig infrias?

Vi kan tänka oss heroin som en jämförelse. Drogen förknippas med elände och lidande. Missbrukade liv, förstörd hälsa, överdoser. Heroin är förbjudet i nästan alla av världens länder.

Ändå är beroendet som heroinet orsakar en piss i Mississippi jämfört med det beroende som AI genererar. Det är nästan komiskt att åka i kollektivtrafiken och se hur i princip varenda människa – vuxen som barn – hypnotiserat stirrar in i en rektangel. Skrattet fastnar dock i halsen eftersom man själv troligen gör likadant. Den kollektiva aspekten är sannolikt det som gör att frågan knappt kommer upp till debatt. Missbruket har blivit normaliserat och det finns inga vuxna i rummet som säger ifrån. Men, som Erich Fromm påpekat, blir en galenskap inte mindre galen bara för att den delas av miljontals människor.

Tänk om jag i en kristallkula fått en bild av framtiden när jag växte upp på 1970-talet, och fått se denna masshypnos. Jag skulle nog trott att det var en dålig science-fiction, där mänskligheten blivit kapad av någon främmande makt.

Så förutom då att vara kusligt beroendeframkallande, vad har AI för track record i övrigt?

AI har givit världens auktoritära makthavare möjlighet att övervaka samhällets medborgare med en teknologi som inte ens Storebror i framtidsromanen 1984 kunde drömma om.

AI har givit de groteskt rika möjlighet att bli ännu mer groteskt rika genom allt effektivare manipulationer av världens finanssystem. Aladdin som ett väldigt avancerat AI-system heter, genererar alltmer av vinsterna åt världens största fondjätte BlackRock.

AI har kraftigt bidragit till att den psykiska ohälsan och självmordstalen ökat drastiskt bland unga. Vi kan konstatera att vare sig det tvångsmässiga dataspelandet eller atomiseringen och pseudoumgänget på antisociala medier har gjort våra barn och ungdomar lyckligare. Förr i tiden drömde tjejer om att se ut som någon filmstjärna. Idag drömmer de om att se ut som sin egen AI-manipulerade profilbild på Instagram.

Som bekant håller AI som även på att göra allt fler människor överflödiga. Om arbetarna tidigare behövdes för att sköta fabrikerna – vilket åtminstone gav dem en viss hållhake på kapitalisterna – är dagens proletariat helt försumbart den stunden AI kan sköta sysslorna billigare. (Någon borde informera Sveriges statsminister om detta. Nyligen sa Ulf Kristersson att det vore fel att bromsa AI-utvecklingen ”för det skulle äventyra jobben”).

Problemet går dock djupare än själva teknologin. I Folkets Radios program om Mind-Control som publicerades hösten 2021 intervjuade jag idéhistorikern Per Johansson som ansåg att diskussionen om AI som tar över våra jobb är något missriktad.

Det enda skälet till att Artificiell intelligens kan ta över våra jobb”, sa han, ”det är att de redan är artificiellt intelligenta”.

Ända sedan den industriella revolutionen har arbetslivet kommit att präglas av effektivitet och rationalisering. Arbetsplatser utformas enligt industrins organisationsmodeller, och utvecklingen går i allt högre utsträckning mot automatisering. Som en förbittrad läkare sa till mig efter den stora omorganisationen av Karolinska: ”Robotarna är beställda, men leveransen är försenad, så under tiden får jag jobba här på nåder”.

Även skolan producerar kuggar i ett maskineri. Det finns knappt någonting kvar av kreativt skapande. Det ensidiga fokuset på vänster hjärnhalva är extremt.

Vad är vitsen, kan man fråga sig, med att stressa upp barnen när de sover som skönast på morgonen och hetsa dem med prov och läxor enbart för göra dem till lågpresterande räknemaskiner och bristfälliga kunskapsbanker – det vill säga till munsbitar för AI.

Tänk om vi istället skulle acceptera att sådant som maskiner redan kan göra bättre än oss inte är vad vi ska tvinga våra barn att försöka lära sig. I den bästa av världar kunde AI bli en väckarklocka som får oss minnas vilka vi faktiskt är. Vi kunde i stället satsa på att utveckla och fullända de egenskaper som gör oss unikt mänskliga och levande: relationer, poesi, sång, konst, kreativt skapande, humor, småskalighet med mera.

Upprinnelsen till de senaste månadernas debatt är ett uppmärksammat upprop för att pausa utvecklingen av kraftfulla AI-system, vilket följdes av ett öppet brev, undertecknat av världens ledande AI-dignitärer med budskapet att vi bör betrakta AI som ett existentiellt hot mot mänskligheten, precis som kärnvapen.

Min bror, Max Tegmark, har som initiativtagare till uppropet varit en frekvent intervjuperson i mediala sammanhang. Han försöker få oss att ta in det som många nog vill hålla ifrån sig: att vi redan är riktigt illa ute och att det kan gå ofattbart fort från att AI på dagens nivå lär sig AI-utveckling. När de självlärande systemen blir alltmer avancerade kan de själva utveckla och skriva om sin programvara som skriver nästa programvara som skriver nästa som skriver nästa och så vidare.

I en intervju med Deutsche Welle varnar Max för att mänskligheten håller på att bygga ett främmande tänkande (”an alien mind”) som är mycket mer kraftfullt än vårt eget, och som vi kommer att behöva dela planeten med.

Vi pratade nyligen, Max och jag, om hur vi på ett märkligt sätt har kommit att ägna oss åt en och samma ödesfråga – även om vi har närmat oss den från vitt skilda håll och med helt olika begreppsapparater.

Spontant tänker nog många att AI-hotet är något som uppstått på senare tid. Det stämmer att den teknologiska utvecklingen har möjliggjort byggandet av detta Frankensteins monster, men det är bara en del av sanningen. AI-teknologin är, skulle man kunna säga, det gränssnitt som ”monstret” använder för att effektivare kunna ta kontroll över oss människor. ”Monstret” själv är dock inte nytt. Redan i urgamla gnostiska texter återfinns varningar för en själlös men kraftfull intelligens som kan infiltrera mänskligt tänkande och leda oss mot fördärv. I min bok Kriget mot livet, som kommer ut i augusti, kan du läsa mer ingående om den här kraften, som gnostikerna kallade arkontisk.

Något som är slående med de gnostiska texterna är att man redan för flera tusen år sedan hade ett koptiskt ord – Hal – för virtuell verklighet. Om ordet låter bekant är det för att filmregissören Stanley Kubrick valde det som namn på datamaskinen som försökte kapa rymdresenärernas farkost i hans berömda film 2001 – ett rymdäventyr.

Gnostikerna beskrev den arkontiska kraften som en sorts pseudogud, driven av blind avund mot den besjälade planeten Jorden. Den saknar den gudomliga intelligens som genomströmmar livet och naturen, som den enbart kan härma. Just detta är den däremot oerhört skicklig på.

De virtuella kopiorna och simuleringarna kommer dock alltid att sakna den mystiska komponent som tillhör livet.

Gnostikerna använde begreppet antimimon för att beteckna den främmande intelligensens modus operandi, vilket syftar på att kopiorna har det motsatta syftet till det levande originalet. Om vi applicerar de gnostiska varningarna på vår tid innebär det att allt som infogas i AI-systemen blir dött och själlöst, att AI och ”smarta” teknologier aldrig kan utvecklas i samklang med att livet blomstrar enligt sina egna förutsättningar.

En ryggradsmässig reaktion är givetvis att avfärda allt dylikt som metafysiskt dravel. Det finns dock goda skäl till att inte vara så snabb i att förkasta gnostikernas varningar från det förgångna. Dels ger de en förståelse för att tendensen att fjärma människor från naturen inte är något nytt. Dels kan de hjälpa oss att se var den verkliga frontlinjen går någonstans, bortom de ideologiska och politiska skiljelinjer människor annars splittras längs.

En som har åskådliggjort denna frontlinje är filmregissören John Carpenter i sitt mästerverk They Live från 1987, där han skildrar Reagans nyliberala tidsålder som en katastrofal utomjordisk invasion. I filmen styrs Amerika av utomjordingar förklädda till medlemmar av den ekonomiska och professionella eliten. För dem är jorden bara en resurs till för att plundras, den är deras ”tredje värld”.
En del människor har rekryterats som utomjordingarnas kumpaner. De belönas för sitt samarbete med snygga jobb, pengar och konsumtionsvaror. De bjuds in till överdådiga banketter där utomjordingar utklädda till affärschefer förklarar att ”Vinsterna har varit betydande, både för oss och för er – den mänskliga makteliten”.

Det finns både plus och minus med ett sådant angreppssätt i AI-debatten. Man kan lätt framstå som alarmistisk och man blir garanterat inte inbjuden till SVT:s morgonsoffa. Det kan samtidigt också vara den väckarklocka många behöver höra, att det faktiskt pågår ett fullskaligt krig mot livet, att en främmande intelligens håller på att ta kontroll över planeten och över oss människor, och att vi behöver välja sida.

Låt oss återvända till idéhistorikern Per Johanssons resonemang om att det konkreta AI-övertagandet som regel har föregåtts av en AI-anpassning av verksamheten i fråga, det vill säga standardisering, likriktning och avhumanisering. Var är det då som ligger härnäst i pipeline?

Vi ser det nu i stor skala inom jordbrukssektorn. Med FN:s mäktiga hållbarhetsagenda som ideologisk bas håller världens agrarindustriella komplex i rask takt på att genomföra ett systemskifte mot ett högteknologiskt, hårdmanipulerat jordbruk som via algoritmer ska kunna skötas av robotar.

Det är heller inte längre enbart komponenterna i industriella verksamheter som ska betraktas som produktionsenheter, utan även livet självt som ska reduceras till en knippe specifika funktioner. Det väckte (lyckligtvis) en viss upprördhet när det blev känt att Vårdguiden på sin webbplats hade uppmaningen ”Kvinna – undvik” som en rekommendation inom sjukvården. Genom att i stället tala om ”den som ska föda barnet”, ”livmoderbärare” eller ”menstruerare” skulle man undvika att kränka transpersoner som identifierar sig som kvinnor.

Det talas även om att artificiella pollinerare kan behöva ersätta bina.

Det är en art som fullständigt håller på att duka under i en värld fylld av miljögifter och genmanipulerade monolandskap och som får sin navigeringsförmåga störd av elektromagnetiska frekvenser.

AI håller i allt raskare takt på att ta kontroll över livet på jorden, inlemma och slutligen assimilera det i sina livlösa system. Kanske är det därför logiskt att man nu fasar ut ur språket och reducerar det som AI aldrig kan åstadkomma till en knippe funktioner, exempelvis kvinnor som föder barn eller livets mångfald av arter som flätas samman i naturen.

Det torde egentligen inte vara svårt att se att hela projektet i sina grundvalar är ett bedrägeri. Det finns redan i detta artificiellt influerade språkbruk ett sorts främlingskap inför det levande, inför livets komplexa väv som naturen består av. Biet är oändligt mycket mer än en pollinerare. Det lever och interagerar med andra arter och när det dör skänker det sin kropp åter till ekosystemet och det ständigt fortgående kretsloppet. Det finns ingen stagnation i naturen och det finns inga sopor, för det finns inget som är överflödigt och det finns inget som kan ersättas.

AI är överhuvudtaget oförmöget att förstå den enorma komplexitet som utgör naturen. Fysikprofessor Ulf Danielsson skriver att inte ens de mest avancerade AI-systemen kommer att kunna producera pålitliga väderprognoser särskilt mycket längre än vad som nu är möjligt. Ulf Danielsson: Släpp förmänskligandet av tekniken och se AI för vad det är. AI och så kallad superintelligens är ett ganska värdelöst verktyg när det kommer till regnskogar och oceaner – och mänskliga samhällen för den delen – ifall syftet är något annat än manipulationer, kontroll och exploatering.

Vad gäller utfästelsen att AI ska bota våra sjukdomar kanske vi borde fråga oss varför har vi alla dessa sjukdomar till att börja med. Kan de till stor del bero på osunt leverne, processad och modifierad mat, meningslösa, monotona sysslor och avsaknad av äkta mänskligt umgänge? Tänk om lekarna och fantasin återigen kunde blomstra i barndomslandet, vilken minskning skulle vi då se av psykisk ohälsa bland unga?

Vad sägs om att avfärda alla frälsningsteologier med AI i huvudrollen och i stället satsa på en världsomspännande digital avgiftningskampanj så att vi kan bryta det svåra beroendet?

 

Per Shapiro

 

 

Artikeln har tidigare publicerats på Folkets Radio

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Digital centralbanksvaluta: Framtidens verktyg för social kontroll

Teknokratins framfart

Digital centralbanksvaluta – i Sverige benämnd "e-krona" eller internationellt som CBDC – utmålas som framtidens betalsystem och säljs framförallt in som "bekvämt". I praktiken möjliggör det tilltänkta systemet samtidigt en totalitär kontroll över befolkningen som får covidpassens apartheidsystem att framstå som frihetligt i sammanhanget.

publicerad 19 juli 2024
– av Isac Boman
Bank for International Settlements i Basel, Schweiz.
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Sveriges Riksbank har sedan 2017 bedrivit ett projekt för att implementera den svenska versionen av så kallad digital centralbanksvaluta: e-kronan. Man talar om “ett digitalt komplement till kontanter” och förklarar i en av sina egenpublicerade videor i ämnet hur “deltagare” skickar “tokens” i “nätverk”. I grunden för denna teknologiskt omvälvande lösning återfinns blockkedjetekniken, vilken ofta betraktats som en nyckel till frihet från statlig kontroll. I detta fall riskerar den dock att tjäna rakt motsatt syfte.


Artikeln publicerades ursprungligen den 18 mars 2023.


En fundamental skillnad mellan e-kronor och de nuvarande pengarna på våra vanliga bankkonton är att de förstnämnda i likhet med kontanter ges ut direkt av Riksbanken – inte av privata affärsbanker. Det låter till en början ganska lovande mot bakgrund av de kommersiella bankernas oförtjänta privilegium att driva en verksamhet där man själva skapar pengar ur tomma intet, som man sedan lånar ut mot ränta. Problemet är dock att den moderna digitala infrastruktur som ligger till grund för e-kronan ger den som administrerar systemet avsevärt mycket mer långtgående kontroll över användarens transaktioner än vad som är möjligt idag.

Riksbanken förklarar hur e-kronor exempelvis kan laddas på ett kort som ett vanligt betalkort, men i praktiken kommer de nya pengarna med stor sannolikhet i första hand att finnas på en mobilapp. Staten kommer med detta system, via Riksbanken, att ges full insyn i medborgarnas transaktionshistorik och kommer dessutom att kunna införa kriterier som begränsar möjligheterna för individer att fritt handla med varor och tjänster – i realtid.

I augusti 2016 släppte World Economic Forum, i samarbete med globala redovisningssgiganten Deloitte, rapporten “A Blueprint for Digital Identity – The Role of Financial Institutions in Building Digital Identity”. Av titeln framgår att det egentligen inte är pengar som är centralt i sammanhanget, utan snarare “digital identitet”. Läser man vidare deklareras det att vi med hjälp av modern teknik kan och bör förenkla vardagen, där frånvaron av en centraliserad digital identitet utgör en ”flaskhals” för att göra detta – inte bara för finansbranchen utan för samhället som helhet.

Ett ytterligare exempel kunde vara att köpa alkohol på systembolaget utan att legitimera sig, eftersom systemet vid betalningsögonblicket erhåller omedelbar kännedom om kundens ålder och därmed godkänner eller nekar köpet automatiskt – utan någon mänsklig inblandning i form av en sedvanlig legitimationskontroll. Andra tänkbara exempel kan vara låneansökningar, påskrivning av avtal som exempelvis hyreskontrakt, onlineköp, resor och så vidare. Allt vi behöver göra för att åtnjuta vad man menar är en åtråvärd bekvämlighet är att koppla vår individuella identitet till en digital dito – direkt kopplad till och kontrollerad av vår centralbank och andra statliga myndigheter. Det råder dock inga tvivel om att detta också är ett potentiellt maktmedel av sällan skådat slag.

Riksbanken skulle exempelvis kunna införa restriktioner kring hur mycket drivmedel en enskild medborgare tillåts köpa under en given tidsperiod, exempelvis med hänvisning till klimatpolitiska motiv. Under en pandemi skulle staten kunna bestämma hur långt ifrån ditt hem du tillåts handla med varor och tjänster och har du inte tagit dina obligatoriska injektioner, ja då kanske du inte får handla något alls.

Med tanke på vilken fundamental roll pengar spelar i vår vardag är det närmast fantasin som sätter gränser för vilka kontrollmekanismer som med detta skulle kunna införas.

I och med centralbankernas framträdande roll i sammanhanget är det knappast förvånande att den internationella regleringsbanken för världens centralbanker, Bank for International Settlements i Schweiz (BIS), är en av de viktigaste initiativtagarna till utvecklingen kring CBDC och digital identitet.

 

Systemet har beskrivits av en brittisk medborgarjournalist i målande termer i sammanställningen ovan.

 

Riksbanken skriver att e-kroneprojektet sedan 2020 gått in i en mer praktisk fas och att man tillsammans med den Dublinbaserade globala teknikjätten Accenture påbörjat utvecklingen av en möjlig teknisk plattform för e-kronan. John Velissarios, Accentures VD och expert på kryptografi, förkunnade i maj 2021 också att vi bara är ”några få år ifrån en fullskalig lansering av digital centralbanksvaluta på flera marknader”. I nuläget ser det ut som att antingen Sverige eller Ryssland kan bli först i Europa med att implementera systemet, och är vid sidan av Ukraina de två länder som hunnit med pilottester. Jamaica återfinns bland andra mindre önationer i det karibiska havet som redan infört systemet rent tekniskt i nuläget.

Den kommunistiska världen öster om Kalla krigets järnridå kunde under lång tid stå oöverträffad som exempel på hur långt det totalitära kontrollsamhället kan dras, men under 2000-talet har även den moderna kapitalistiska världen antagit en allt mer tydligt motsvarande skepnad. Massövervakningssamhället, som infördes i kölvattnen av 11 september 2001, har följts upp av coronapolitikens tidevarv, som visade att något tidigare så självklart som grundlagsskyddade medborgerliga rättigheter, även i ett land som Sverige, i praktiken inte är så mycket mer än tomma papperskonstruktioner. Den digitala centralbanksvalutan är ett nytt sjumilakliv i samma riktning – som snart kan få covidpassens apartheid-system att framstå som förhållandevis frihetligt i sammanhanget.

 

Isac Boman

Här kan du följa CBDC-projekten

Bank for International Settlements har inrättat ett flertal innovationshubbar runt om i världen, bland annat i New York, London, Hong Kong och Stockholm, där akademi och näringsliv kommer samman för att konkretisera och tekniskt realisera de lösningar för digital centralbanksvaluta som tänkts ut i diverse tankesmedjor världen över. Här är en lista över de CBDC-projekt som just drivs via BIS innovationshubbar och här återfinns en överblick av implementationsstatus för systemet i världens olika länder, listade av den Nato-nära tankesmedjan Atlantic Council.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Nick Boström och kampen att övervinna döden

Teknokratins framfart

Trots sitt betydande inflytande är det få som känner till hans namn. Svenske Nick Boström är professorn och transhumanisten som bland annat inspirerat profiler som Bill Gates och Elon Musk.

publicerad 21 juni 2024
– av Isac Boman
Nick Boström på TED-talks 2015.

Artikeln publicerades ursprungligen den 3 maj 2022.


Svenske Nick Boström är den relativt dolda profilen som tillhör toppskiktet bland transhumanistiska filosofer. Han använder sig ofta inte av konkreta förutsägelser utan förlitar sig på diverse sannolikhetsteorier där han vidare finner insikter och möjligheter. Boström har sedan 1990-talet varit uttalad transhumanist då han gick med i en rörelse med utopisk syn gällande den accelererande teknologin, som man redan då visste drastiskt skulle förändra den sociala, ekonomiska och biologiska vetenskapen. Hur människan kommer att gå in i ”singulariteten” var något Boström och hans vänner inom rörelsen gärna diskuterade. 

Som enda barn växte Nick Boström, född Niklas Boström, upp i Helsingborg. Det svenska skolsystemet föll aldrig Boström riktigt i smaken och han pinade sig igenom grundskolan. I tonåren kom den drömmande och filosoferande unge Boström över några verk författade av Friedrich Nietzsche och Arthur Schopenhauer och började samla på sig liknande texter och böcker som han ofta läste i en närliggande skog inte alltför långt från sitt barndomshem. Boström har även sagt att det var här han själv började utveckla sina egna tankar kring livet och fann inspiration till att skriva poesi och filosofi, och att det också var här han bestämde sig för att han hade slösat bort alldeles för mycket tid i sitt liv.

Boströms nyfikenhet och intresse för de djupare frågorna i livet, och hur man skulle kunna leva så handlingskraftigt som möjligt, ökade i takt med att han grävde djupare inom konst, litteratur och vetenskap. Boström tjatade på sina föräldrar att få avsluta sitt sista gymnasieår genom hemstudier, vilket de till slut accepterade och tillsammans med skolan ordnade de en läroplan med särskilda prov för sin son. Boströms val av hemstudier resulterade i att han avverkade hela året, alltså två gymnasieterminer, under loppet av endast tio veckor. 

Några år senare, som doktorand i Stockholm, studerade Boström den analytiske filosofen W.V Quines arbete om det svåra förhållandet mellan språk och verklighet. Under denna tid hade Boströms intresse mer och mer förflyttats från psykologi till matematik, och vidare till teoretisk fysisk. Internet började växa fram och Boström insåg att filosofin han tidigare blivit inspirerad av började bli föråldrad, vilket resulterade i att han 1995 skrev en dikt som var en avskedsbeskrivning till sitt tidigare jag.

Vad Boström då inte visste var att det fanns ett växande antal människor runt om i världen som delade samma tankar kring den omvälvande förändring internet medförde. Boström gjorde sig känd inom tillhörande kretsar och bekantade sig med många likasinnade i diskussionsgrupper online administrerad av en organisation i Kalifornien, som gick under namnet Extropy Institute. Termen extropi myntades 1967 och används för ”att beskriva livets förmåga att vända spridningen av entropi över tid och rum”. Extropianism beskrivs som en frihetlig stam av transhumanism som försöker styra mänsklig evolution i hopp om att eliminera sjukdom, lidande och död. Extropianerna förespråkade utveckling av artificiell superintelligens för att uppnå dessa mål, och de föreställde sig att mänskligheten skulle kolonisera universum.

1996 fortsatte Boström sina studier vid London School of Economics samtidigt som han blev alltmer aktiv inom Extropy-forumet. Ett år senare grundade han sin första egna organisation, World Transhumanist Association, och började med detta föra ut transhumanistiska värderingar och gav bland annat intervjuer till den brittiska statskanalen BBC. Gränsen mellan Boströms akademiska arbete och aktivism började suddas ut. 

AI, futurism och döden

Nick Boström talar mer än gärna om ämnet ”superintelligens” och lyfter ofta vilka konsekvenser äkta artificiell intelligens kan få. Boström menar att AI kan utgöra faror som överstiger alla tidigare hot från teknik, inklusive kärnvapen, samt att mänskligheten riskerar att utrota sig själv om utvecklingen inte noggrant hanteras och övervakas. Centralt i dessa orostankar är att AI under kort tid kan gå om och överskrida människans intellektuella potential om den når förmågan att kunna utveckla och förbättra sig själv. Boström liknar i dessa framtidsutsikter människor med gorillor; båda primater där den ena arten dominerar planeten, medan den andra får hålla sig långt ute på sin kant.

”Innan utsikten till en underrättelseexplosion är vi människor som små barn som leker med en bomb. Vi har liten aning om när detonationen kommer att inträffa, men om vi håller enheten mot örat kan vi höra ett svagt tickande ljud.”, skriver han.

Några av de kända namn som säger sig ha blivit inspirerade av Boströms arbete är bland andra entreprenören Elon Musk och globalisten Bill Gates. Även futuristen och miljonären James Martin stödjer Nick Boströms organisation Future of Humanity Institute ekonomiskt. Institutet har en filosofisk grund och bland stipendium som delas ut hittar man studier om ett ”mörkt eldscenario” – en kosmisk händelse som skulle kunna inträffa under vissa högenergiförhållanden som skulle mutera vardaglig materia till mörk materia, som vidare skulle kunna radera det mesta av det vi kallar universum. Här har även ämnen som en intergalaktisk maskinintelligens, stödd av ett stort antal sonder, en mer etisk framtid än ett kosmiskt imperium som innefattar miljontals digitala hjärnor.

Kampen för att övervinna döden har varit ett genomgående ämne i Boströms hundratals artiklar han släppt genom åren. 2008 skrev Boström en essä som en uppmaning till handling från en framtida utopi.

”Döden är inte en utan en masslönnmördare. Ta sikte på orsakerna till tidig död – infektion, våld, undernäring, hjärtinfarkt, cancer. Vänd din största pistol mot åldrandet och skjut. Du måste ta vara på de biokemiska processerna i din kropp för att övervinna sjukdom och åldrande. Med tiden kommer du att upptäcka sätt att flytta ditt sinne till mer hållbara medier,” skriver Boström i sin text.

Boström hävdar själv att framtiden kan studeras med samma noggrannhet som det förflutna, även om slutsatserna kommer att skilja sig markant. Som en liknelse menar han att det exempelvis kan vara svårt att säga var en resenär befinner sig om en timme, men efter fem timmar kan man vara någorlunda säker på att resenären förhoppningsvis nått sin destination. På samma sätt menar Boström att den långsiktiga framtiden för mänskligheten är relativ lätt att förutse, men det är svårare att kalkylera exakt när de stora tekniska genombrotten på riktigt kommer att slå igenom.

Foto: Future of Humanity Institute/CC BY-SA 4.0

Nick Boström är professor vid Oxford University och grundare av Future of Humanity Institute. Han har en bakgrund inom filosofi, teoretisk fysik, beräkningsneurovetenskap, logik och artificiell intelligens. Hans bok "Superintelligens: De tänkande maskinernas tidsålder" är en av New York Times bästsäljare.

Boström har listats på Foreign Policys topp 100 ”Globala tänkare” två gånger.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

AI förväntas stärka svensk ekonomi – och göra många arbetslösa

Teknokratins framfart

publicerad 11 april 2024
– av Markus Andersson
AI-styrda robotarbetare kan numera utföra många olika praktiska moment.

Artificiell intelligens kan snart öka Sveriges BNP med uppemot 550 miljarder, visar en rapport beställd av Google.

Samtidigt förväntas ett antal yrken automatiseras och ”försvinna” till följd av AI-utvecklingen – bland annat översättare, servicepersonal och säljare. Det är också oklart i vems fickor de stora vinsterna faktiskt kommer att hamna.

Enligt rapporten som tagits fram av konsultfirman Implement på uppdrag av Google, kan så kallad ”generativ AI” öka Sveriges årliga BNP med cirka 9 procent – eller mellan 500 och 550 miljarder konor redan under det närmast decenniet.

Robotarbetare i fabriker och industrier är redan verklighet på många platser. Nästa stora steg i automatiseringen av samhället bedöms framförallt beröra kontorstjänster och inom områden som information, kommunikation, finans, försäkring, affärstjänster, utbildning och hälsovård, förväntas den artificiella intelligensen ha störst ”produktivitetsvinster” framöver.

Generativ AI är en typ av artificiell intelligens som kan skapa digitalt innehåll, som text, bilder, musik eller filmer, genom att ”lära sig” från stora mängder data och generera nytt unikt innehåll som liknar det den tränats på.

Effektivisera eller ersätta

– Här kommer generativ AI-verktygen snarare komplettera det vi människor gör. Det är bara en liten del av jobben som påverkas betydligt mer av automatisering, hävdar Anna Wikland, Sverigechef på Google, enligt skattefinansierade SVT.

Sex procent av jobben förväntas i stor skala kunna ersättas med AI framöver – bland annat call center-personal, supportfunktioner på kontor, tekniker, säljare, servicepersonal och översättare, och många andra yrken bedöms på olika sätt påverkas av teknikutvecklingen.

Samtidigt behöver den som arbetar inom bygg, städ, matlagning eller omsorg inte alls vara särskilt orolig, här bedöms det som osannolikt att AI kommer att ha någon betydande påverkan alls.

”Behöver en diskussion”

Amerikanska myndigheter har tidigare varnat för att ”AI kan förstärka inkomstskillnader om den används för att ersätta människor i låginkomstyrken samtidigt som den förstärker människor med höginkomstjobb” och det finns en oro för att det blir storföretagen som lägger beslag på vinsterna som genereras av AI-utvecklingen – samtidigt som vanliga människor ser sina arbeten försvinna för alltid.

– I början av industrialiseringen såg det ut som att alla produktivitetsvinster nästan bara landade hos företagen, sedan skedde ett politiskt ögonblick i vilket man vände och omfördelade ut det över samhället på olika sätt, säger Nicklas Lundblad, ledamot i den svenska regeringens AI-kommission

– Det där måste var och en ta ställning till. Det finns ju ingen nödvändighet i att det ska gå åt ena eller andra hållet. Där behöver vi en diskussion som samhälle, fortsätter han.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Share via
Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.

Send this to a friend