Bonnier – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Fri, 02 Jan 2026 12:48:30 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1.1 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg Bonnier – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se 32 32 Nästan 900 miljoner i mediestöd nästa år – Bonnier tilldelas lejonparten https://nyadagbladet.se/ekonomi/nastan-900-miljoner-i-mediestod-nasta-ar-bonnier-tilldelas-lejonparten/ Fri, 02 Jan 2026 12:48:30 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=219154 Mediestödsnämnden har beslutat att dela ut 894 miljoner kronor i mediestöd 2026. Den största andelen går till Bonnierkoncernen och bolag där Bonnier är delägare – trots att koncernen väntas göra miljardvinst. Mediestödet infördes på 1970-talet för att säkra konkurrens och mångfald i dagspressen. I dag är det officiella syftet att stärka demokratin genom oberoende journalistik. Kritiker menar dock att systemet i praktiken gynnar stora mediekoncerner och bidrar till ökad monopolisering. Bonnier News Local samt bolag där Bonnier är delägare, som Gota Media och Erna Media, tar emot den klart största delen av stödet. Samtidigt går Bonnierbolagen starkt ekonomiskt. Bonnier News väntas nå nära en miljard kronor i vinst 2025, och även Bonnier News Local räknar med kraftigt ökade vinster. Enligt vänstertidningen Dagens ETC kan nästan hela vinsten i det senare bolaget bestå av mediestöd. [caption id="attachment_31787" align="alignnone" width="500"] Bonnierhuset på Torsgatan i Stockholm. Foto: Holger.Ellgaard/CC BY-SA 3.0[/caption]

Kritik från tidigare TV4-chef

Jan Scherman, tidigare vd för Schibsted-kanalen TV4, är kritisk till systemet och beskriver det som "en omvänd Robin Hood-policy" där man tar från fattiga och ger till rika. — Detta var väl ändå inte avsikten att press- och mediestödet skulle underlätta en monopolisering av marknaden och ge stora vinster till redan rika bolag, säger Scherman till Dagens ETC – som själva beviljas 13,3 miljoner kronor i stöd. Även lönekostnaderna i koncernledningarna har ökat kraftigt. De sju högst betalda cheferna i Bonnier News tog tillsammans ut 47,8 miljoner kronor i lön under 2024. Utöver det redaktionella stödet får tidningarna även ett separat distributionsstöd.]]> Idag sammanstrålar det svenska medieetablissemanget https://nyadagbladet.se/inrikes/idag-sammanstralar-det-svenska-medieetablissemanget/ https://nyadagbladet.se/inrikes/idag-sammanstralar-det-svenska-medieetablissemanget/#respond Tue, 19 Mar 2024 10:22:04 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=175968 Under tisdagen anordnas Media Summit 2024 – en konferens där makthavare inom konventionell svensk massmedia samlas för att nätverka och diskutera strategier. I år ligger fokus bland annat på artificiell intelligens, ”talang och mångfald” och på hur såväl tittare som annonsörer flyr de traditionella tv-kanalerna. ”På Media Summit möts de ledande beslutsfattarna i mediebranschen - från stora och små mediehus, public service, mediebyråer och nya aktörer i gränslandet mellan media och tech. Vi samlar hela kedjan av aktörer för diskussion, inspiration, ny kunskap, fördjupning och nätverkande”, skriver man själva på sin hemsida. Det är Dagens Industri och Dagens Media som står som arrangörer och man påstår sig ha ambitionen att ”lyfta fram de bästa förebilderna från de etablerade aktörerna och de nya utmanarna i branschen” och dela med sig av ”de mest framgångsrika företagens strategier”. Årets konferens har fyra huvudteman där det första rör AI och medier. ”Hur och var går det att tjäna pengar på AI? De svenska mediehusen tar sina första stapplande steg - hur fort går utvecklingen?” frågar man sig.

"Talang och mångfald"

Punkt nummer två handlar om ”ljudmarknaden” och fokuserar på ”radio, poddar och ljud- affärsmodeller, trender och innovationer”. Den tredje punkten handlar om rörlig media och hur ”streaming och tv-marknaden befinner sig i gungning” eftersom ”publiken och annonsörerna sviker de traditionella kanalerna”. ”Var finns framtiden för rörligt?”, undrar arrangörerna. Den sista punkten heter ”Talang och mångfald” och man ska diskutera var man ”hittar framtidens talanger och målgrupper” och diskutera huruvida ”mediebranschen lider av talangbrist”.

Lobbygrupp medverkar

På plats för att tala återfinns flera av de allra mäktigaste svenska medieaktörerna – bland andra Peter Wolodarski (Dagens Nyheter), Hanna Stjärne (SVT), Thomas Mattsson och Anders Eriksson (Bonnier News) och Cilla Benkö (SR). Youtubes Sverigechef Michelle Kadir är också på plats, och det är även lobbyorganisationen Timbros vd PM Nilsson, företrädare för LO Mediehus och Sveriges kulturminister Parisa Liljestrand (M). – De mediepolitiska frågorna är av grundläggande betydelse för ett välmående demokratiskt samhälle. Våra medier är en förutsättning för fri åsiktsbildning, yttrandefrihet och granskning av den politiska och ekonomiska makten – vilket varje dag möjliggörs av medieaktörer runtom i landet, bedyrar kulturministern. I linje med det så kallade mångfaldstemat har även Julia Agha, vd för arabiskspråkiga ”Alkompis” bjudits in för att tala. Företrädare för några systemkritiska medier tycks däremot inte medverka som talare på eventet.]]> https://nyadagbladet.se/inrikes/idag-sammanstralar-det-svenska-medieetablissemanget/feed/ 0 Vänsterradikale forskaren om högerjournalisten: ”Hade varit välkommen på min föreläsning” https://nyadagbladet.se/inrikes/vansterradikale-forskaren-om-hogerjournalisten-hade-varit-valkommen-pa-min-forelasning/ https://nyadagbladet.se/inrikes/vansterradikale-forskaren-om-hogerjournalisten-hade-varit-valkommen-pa-min-forelasning/#respond Fri, 15 Sep 2023 10:42:00 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=159603 Efter att högerjournalisten Christian Peterson anmält sig till en kurs för att granska en vänsterextrem rasforskares undervisning vid Karlstads universitet har Bonniermedia fått en minister att utlova lagändringar för att göra det lättare att stänga av studenter. Den vänsterradikala akademiska miljön är samtidigt splittrad kring huruvida en sådan lagändring är önskvärd. – Jag hade inte haft något emot att ha Christian på mina kurser, säger Christer Mattsson, medialt profilerad docent i pedagogik. Utbildningsminister Mats Persson (L) menade nyligen, efter att ha pressats av Bonniertidningen DN, att ny lagstiftning ska tas fram för att vidga möjligheterna att stänga av studenter från kursdeltagande vid universitet. Detta efter att den nationalistiskt profilerade journalisten Christian Peterson anmält sig till kursen ”Interkultur: Ras och vithet i Sverige” av den kriminellt belastade Tobias Hübinette, grundare till vänsterextrema underrättelsegruppen Expo med rötter i vad Säkerhetspolisen beskriver som "den våldsbejakande autonoma miljön". Syftet har av Peterson beskrivits ha varit ämnat att granska kursen och dess innehåll. Christer Mattsson är docent i pedagogik vid Göteborgs universitet, som likt Hübinette är profilerad inom den vänsterradikala akademiska miljön och ofta lyfts fram i medströmsmedier som kommentator i frågor som berör ”rasism”. Han ställer sig dock frågande till om ny lagstiftning är påkallad och uttrycker sig särskilt tveksam om detta rent allmänt syftar till att försöka kväsa debatten. – Inom akademin är det ju det vi håller på med, att kritisera, ifrågasätta och undersöka. Både forskning och undervisning utgår ju från kritik, säger Mattsson i en kommentar till Nya Dagbladet och betonar att han ”verkligen inte är en varm anhängare av cancelkultur”. – Jag hade inte haft något emot att ha Christian på mina kurser, tillägger han.

"Tror inte särskilt mycket på förbud"

Han konstaterar samtidigt att det måste finnas vissa sociala funktioner på plats av praktiska skäl vid universitetsundervisning, och är mot den bakgrunden kritisk till hur Peterson hanterat granskningsprojektet i egenskap av journalist. – En sak hade varit om han hade wallraffat alltihop och inte låtsats om någonting, men nu går han ut innan och berättar att han ska göra detta. Då har han ett etiskt ansvar om han ser sig som granskande journalist att kursledaren och andra studenter inte pekas ut och att det är innehållet som granskas. Mattsson tillägger att man ”måste förstå att studenter kanske inte vill gå vissa kurser för att inte deras studier ska hamna i Katerina Janouchs pajasanalyser” och ställer sig kritisk till aktiviteten på sociala medier och i poddar i samband med Petersons projekt. – Det är väl det egentligen som jag tycker är hans tillkortakommande här som journalist, sammanfattar han. – Men jag tror inte särskilt mycket på förbud, tillägger han.]]> https://nyadagbladet.se/inrikes/vansterradikale-forskaren-om-hogerjournalisten-hade-varit-valkommen-pa-min-forelasning/feed/ 0 Skattepengar pumpas in i Bonnierkoncernen – delar ut 100 miljoner till ägarna https://nyadagbladet.se/ekonomi/skattepengar-pumpas-in-i-bonnierkoncernen-delar-ut-100-miljoner-till-agarna/ https://nyadagbladet.se/ekonomi/skattepengar-pumpas-in-i-bonnierkoncernen-delar-ut-100-miljoner-till-agarna/#respond Mon, 11 Sep 2023 15:44:12 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=159488 Bonnier News Local får i år skattefinansierade bidrag och stöd på hela 260 miljoner kronor. Samtidigt delar man ut 108 miljoner till bolagets aktieägare. – Vi är affärsdrivande och vinstdrivande och har åtaganden mot våra delägare, förklarar vd:n Anders Eriksson. Det är Dagens Media som noterar att Bonniers lokaltidningar är systemets allra största bidragstagare och att 7 av miljonerna ”går till Mittmedias ägarstiftelse som har en preferensaktie”. Ytterligare 101 miljoner delas sedan ut till övriga ägare. ”Utan statligt stöd hade lokaltidningarna gått back med cirka 150 miljoner och det hade inte funnits en krona att dela ut”, skriver man. Det faktum att Bonniers lokaltidningar tar emot hundratals miljoner i skattefinansierat stöd och samtidigt delar ut över 100 miljoner till aktieägarna är enligt vd och koncernchefen Anders Eriksson inget att anmärka på. – Vi är affärsdrivande och vinstdrivande och har åtaganden mot våra delägare enligt vår utdelningspolicy, säger han och påpekar att Bonnier News Group – en annan del av Bonnierimperiet, valt att inte dela ut några pengar till aktieägarna i år. [caption id="attachment_159493" align="alignnone" width="640"] Ett axplock av Bonniers lokaltidningar. Foto: faksimil/Bonnier News Local[/caption] Vid årsskiftet görs systemet med presstöd om – men enligt Dagens Media tyder allting på ”att Bonnier även fortsättningsvis kommer att få en stor del av bidragskakan”. Kritiska röster har länge argumenterat för att det är orimligt att ett skattefinansierat bidrag ämnat att stötta och möjliggöra fortsatt verksamhet i praktiken istället kan delas ut som vinster till aktieägarna. Förra året omsatte Bonnier News Local cirka tre miljarder kronor – men rörelseresultatet var bara 16 miljoner, trots statligt stöd på ungefär 250 miljoner kronor. Bolaget äger i dagsläget 48 lokaltidningar.]]> https://nyadagbladet.se/ekonomi/skattepengar-pumpas-in-i-bonnierkoncernen-delar-ut-100-miljoner-till-agarna/feed/ 0 Civila de verkliga offren när USA skickar radioaktiva vapen https://nyadagbladet.se/utrikes/civila-de-verkliga-offren-nar-usa-skickar-radioaktiva-vapen/ https://nyadagbladet.se/utrikes/civila-de-verkliga-offren-nar-usa-skickar-radioaktiva-vapen/#respond Fri, 08 Sep 2023 04:45:03 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=159103 artikel med rubriken: "USA skickar ammunition med utarmat uran till Ukraina: "Det är världsklass". Må vara att det inte är skribentens ordval att benämna utsättande av människa och natur för ett av nutidens mest livsfarliga sprängmedel som "världsklass". Inte desto mindre lyser kritiska frågor gällande USA:s senaste militära tillskott till proxykriget med sin frånvaro. Vapenleveranserna utsätter inte bara soldaterna utan även civila för fruktansvärda faror. Dels i form av skador på nu levande människor samt eventuella missbildningar för generationer framåt i Ukraina. De groteska effekterna av dessa vapen såg vi bland annat i Fallujah i Irak, även då initierade från amerikansk sida, vilket Nya Dagbladet rapporterade om redan 2013. I DN porträtteras detta dock med vågen-rörelser och hurrarop. Den opartiske kan även testa "motsats-faktorn" i detta fall.
Hade vi läst okritiska lovsångsartiklar i DN om ammunition med utarmat uran brukats från ryskt håll? Tillåt oss att stillsamt tvivla en aning.
Likt USA:s tidigare militära insatser (utan krigsförklaring) i exempelvis Vietnam, Irak, Afghanistan, Libyen och Serbien är det devisen skit-i-civilbefolkningen som även tycks gälla i Ukraina. Det tycks tragiskt nog inte finnas någon hejd på eskalationen. Lättare handeldvapen, artilleriammunition och luftvärnsvapensystem har övergått till stridsvagnar, stridsflyg, medeldistansrobotar, klusterammunition och nu stridsvagnsprojektiler innehållande utarmat uran. Vad blir nästa steg i eskaleringen? Kärnvapen? Kommer DN att vara lika okritiska om så sker? Kanske får vi fler positiva hejarop likt "det är världsklass" från medströmsmedie-officererna även då? Det handlar inte om ta ställning för den ena eller andra sidan, utan om sunt förnuft. För all del, DN, man får faktiskt ställa obekväma frågor, oavsett om de gäller USA, Ukraina, Ryssland, Nato eller EU. Faktum är att det ingår i det journalistiska uppdraget.   Jan Sundstedt]]> https://nyadagbladet.se/utrikes/civila-de-verkliga-offren-nar-usa-skickar-radioaktiva-vapen/feed/ 0 Bonniers lokaltidningsbolag går med vinst – med hjälp av mediestöd https://nyadagbladet.se/ekonomi/bonniers-lokaltidningsbolag-gar-med-vinst-med-hjalp-av-mediestod/ https://nyadagbladet.se/ekonomi/bonniers-lokaltidningsbolag-gar-med-vinst-med-hjalp-av-mediestod/#comments Mon, 13 Feb 2023 09:54:00 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=142813 I praktiska ekonomiska termer är det med hjälp av skattefinansierat stöd på sammanlagt 300 miljoner som Bonnierkoncernens lokaltidningsbolag Bonnier News Local kunnat göra en vinst på 174 miljoner kronor under 2022. Bonnier News Local redovisar en vinst på 174 miljoner kronor för 2022, vilket istället skulle ha blivit en stor förlust om det inte vore för skattebidragen, rapporterar Fagersta Nyheter. Under 2022 skulle man ha gjort en förlust på 121,6 miljoner kronor om det inte varit för de 300 miljonerna i skattepengar som delades ut till koncernens tidningar under året. Bonnierkoncernen inkluderar omkring 47 lokala och mindre tidningar runt om i landet. Vestmanlands läns tidning fick mest bidrag under 2022 med 22,4 miljoner kronor eftersom man hamnat på 30 procent i hushållstäckning, vilket i sin tur innebär att man är berättigad till det stöd som sedan tidigare finns för att tidningar med liten upplaga skall kunna överleva. Med hjälp av stödet kan tidningen visa en vinst på 15,1 miljoner.]]> https://nyadagbladet.se/ekonomi/bonniers-lokaltidningsbolag-gar-med-vinst-med-hjalp-av-mediestod/feed/ 2 Nya Dagbladet firar 10 år som svensk dagstidning https://nyadagbladet.se/redaktionellt/nya-dagbladet-firar-10-ar-som-svensk-dagstidning/ https://nyadagbladet.se/redaktionellt/nya-dagbladet-firar-10-ar-som-svensk-dagstidning/#comments Sat, 29 Oct 2022 07:15:50 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=133836 Censuren från techjättarna Redan tidigt får NyD känna av den krassa systematik som trycker tillbaka oberoende mediekanaler, särskilt på techjättarnas plattformar. Skuggbanning gör tillväxten på Facebook närmast omöjlig från start och så sent som 2015 har tidningen blott fyra tusen gillanden på Facebook - trots att tidningen redan då lästes av tiotusentals svenskar varje månad. Inte ens idag är siffran mer än blott sex tusen, trots att tidningen har hundratusentals läsare. Många läsare vittnar också om att de aldrig kunnat kan ta del av Nya Dagbladets nyheter på sociala medier i samma utsträckning som medströmsmedier. Ett av många andra exempel på samma fenomen är när musiktjänsten Soundcloud 2017 väljer att radera poddsatsningen NyD-podden inklusive hela radioarkivet på sin plattform. I mejlet meddelar man bara att Nya Dagbladet skulle ha brutit mot användaravtalet utan närmare förklaring. Efter att NyD dragit in en advokat backar dock Soundcloud från censuren och återställer radiopodden. För tidningen är det en symbolisk seger, varpå redaktionen sedan meddelar att tidningen självmant avslutar sitt samarbete med Soundcloud för att byta till en annan plattform. Övriga exempel på censur är alltför många för att nämnas i denna återblick, men ett av de mer anmärkningsvärda är när crowdsourcing-plattformen Indiegogo utan grund fryser de medel som donerats till tidningen under en insamlingskampanj och endast ger vika för påtryckningar att lämna ut pengarna efter hot från NyD-redaktionen att vidta rättsliga åtgärder.

Migrationskrisen sätter NyD på kartan

Hösten 2015 når hysterin kring flyktingkrisen i världen sin kulmen, vilket starkt påverkar Sverige och Europa genom de stora strömmar av migranter som söker sig till våra breddgrader. Som många senare kommer att konstatera har förloppet i praktiken dock mycket lite att göra med några försök till en human flyktingpolitik, utan är snarare en förlängning av den demografiska revolution som makthavare redan tidigare och sedan dess fortsatt att pressa över hela Västvärlden - och i synnerhet i Sverige. Nya Dagbladet granskar tidigt de bakomliggande orsakerna till krisen och det bedrägeri som genomsyrar hela migrationspolitiken och det omfattande mottagandet av vad som i praktiken är unga friska män från tredje världen, som lämnat kvinnor och barn bakom sig. Fräcka angrepp från medströmsmedier riktas mot tidningen som budbärare för en berättigad kritik av det bedrägliga skeende som bryter mot de officiella narrativen, men samtidigt vinner tidningen många nya läsares respekt. Det höga tonläget, under den internationella mediekampanj som driver på migrationsströmmarna till Europa, föranleder samtidigt självaste Dalai Lama att engagera sig i frågan. Bortom sin kamp för tibetanernas framtid i Tibet tar det ockuperade landets andlige ledare nu även explicit parti för europeiska folkgruppers rätt till sina hemländer. I eftermälet av detta tar NyD initiativ till en upplysningskampanj för universella etniska rättigheter.

Nya Dagbladet hamnar på Nato-kopplade Atlantic Councils radar

Tankesmedjan Atlantic Council, som står Nato nära och bland annat finansieras av bankdynastin Wallenberg tillsammans med den ökände globalisten George Soros, får upp ögonen för NyD:s rapportering som man i april 2017 beskriver som "problematisk". I tankesmedjans styrelse sitter mycket profilerade internationella aktörer som USA:s tidigare utrikesminister Henry Kissinger, den neokonservativa säkerhetsrådgivaren Condoleezza Rice, den tidigare utrikesministern Madeleine Albright, Nato-generalen Wesley Clark och Victoria Nuland på amerikanska utrikesdepartementet. Uppmärksamheten följer på att NyD publicerat ett öppet brev, riktat till den nytillträdde amerikanske presidenten Donald Trump, som fått mycket stor spridning på sociala medier under hashtaggen #SwedenSOS. Grundbudskapet i brevet är att det svenska folket behöver USA:s hjälp för att bryta den negativa samhällsutveckling som följt på migrationskrisen, och man efterlyser även att Soros, liksom andra subversiva aktörer som drivit på denna kris, ställs inför rätta. Tidningen beskrivs i samband med detta helt befängt som en del av en "internationell vit makt-rörelse" tillsammans med ett flertal andra Sverigekopplade kanaler, däribland den USA-baserade mediekanalen Red Ice TV som drivs av svenske Henrik Palmgren.

NyD konfronterar Bonnier och Google

I mars 2018 bedrivs en intensiv kampanj från Bonnierpressen för att stänga ner det medborgarjournalistiska initiativet Granskning Sverige (GS) - bland annat efter att GS-reportrar ringt till det gamla mediehusets journalister. Bonnier lyckas få till stånd ett möte med företrädare för den svenska regeringen och med Google. Kort därefter stängs Granskning Sveriges kanal under märkliga omständigheter ned för gott från Youtube. Dagen inleds med ett besök till Googles svenska huvudkontor i jakten på dess vd Anna Wikland. Google varnar sin personal och anmäler videoreportaget som NyD släpper, vilket tvingar redaktionen att göra det omöjligt att identifiera Googles anställda i publiceringen. Många läsare beskriver reportaget som en närmast surrealistisk inblick i den ljusskygga techjättens internkultur. Nya Dagbladet fortsätter dagen med att konfrontera Bonniermedierna i deras högnäste på Gjörwellsgatan i jakten på Peter Wolodarski och Thomas Mattsson. Det mest spridda klippet kommer att bli när NyD:s chefredaktör Markus Andersson träffar Expressens "stjärnreporter" Nina Svanberg som får i uppdrag att representera den ökända skvallertidningen när man möter NyD. Mötet leder till en ytterst dråplig "konversation" som kanske kan sammanfattas med orden - "Vad gör ni här?"...

NyD uppmärksammar valfusk - släcks ned av webbhotellet under mystiska omständigheter

Under det svenska valet 2018 kommer NyD att spela en betydande roll, med en upplösning som det fortfarande råder stora frågetecken kring. Efter en rad olika rapporter om valfusk och en valnatt där Länsstyrelsens och Valmyndighetens webbplats stängs ned under mystiska omständigheter, riktar NyD uppmärksamheten på detta i en sammanfattande ledarartikel som blir fullständigt viral och efter bara några timmar blir den tidningens vid tidpunkten mest lästa artikel. När spridningen är som störst släcks dock hela sajten plötsligt ned av webbhotellet med motiveringen att webbhotellet står under ett ”exceptionellt och mycket ovanligt angrepp” och hänvisar till en "skyddsåtgärd" utan närmare förklaring. Den virala spridningen om misstänkt valfusk dödas effektivt av nedstängningen, men trots detta har över hundra tusen läsare besökt sajten på mindre än ett dygn.

Redaktionen övergår till Linux och öppen källkod

Ett område som tidningen under åren satt fokus på är den fria världens teknik som möjliggör för människor att dela med sig av sina idéer genom öppen källkod och fria licenser. NyD har sedan starten haft målsättningen att basera verksamheten på denna princip och i juli 2019 överger redaktionen Microsoft fullt ut till förmån för Linux och är sedan dess helt baserade på öppen programvara. – Vi gör också denna övergång med respekt för våra läsare och tipsare. Vi vill inte lägga någon information i amerikanska molntjänster hos högst tveksamma företag utan någon transparens, konstaterar chefredaktör Markus Andersson vid tillfället.

Google-visselblåsare går ut med sin dramatiska historia på NyD

I september 2019 går Google-ingenjören Zach Vorhies ut med insider-information som definitivt bekräftar det många redan anat - att Google systematiskt och på politisk grund tillämpar avancerade censurmekanismer på alla sina tjänster. I en exklusiv intervju med NyD berättar Vorhies om hela bakgrunden till den spektakulära visselblåsningen inifrån ett av världens mäktigaste företag och om den djupt korrupta internkulturen på techjätten. – Jag kände mig delaktig och det kändes inte rätt i själen att vara en del av detta ondskefulla system – och att det enda sättet jag kunde gottgöra detta på var ett komplett avslöjande av vad Google ägnade sig åt, berättar Vorhies i intervjun.

Svensk minister medverkar på NyD Debatt - Schibsted-tidning går i taket

I augusti 2019 medverkar socialdemokraternas infrastrukturminister Thomas Eneroth som förste svenske minister på Nya Dagbladets debattsida där han bemöter folklig kritik mot regeringens linje för vattenskotrar. Insändartexten från regeringskansliet får den pseudokonservativa Schibsted-tidningen Svenska Dagbladets (SvD) ledarskribent och Nato-lobbyist Henrik Sundbom att gå i taket och menar att Eneroth borde avgå från regeringen för sin insändartext. Den dråpliga reaktionen har en given hedersplats i våra historiska arkiv och förevigas bland annat med en ledare från NyD som konstaterar att SvD är en utdaterad tidning som saknar egentligt berättigande.

NyD vinner utdragen strid mot statens mediamyndighet

För publiceringsåret 2019 erbjuds för första gången möjligheten för nätbaserade tidningar att söka så kallat redaktionsstöd. Stödet visar sig dock inte vara avsett för verkligt oberoende medier. Efter avslutad ansökningsprocess konstaterar mediamyndigheten MPRT att NyD rent tekniskt uppfyller samtliga krav för att ta del av det nya stödet. Myndighetens nämnd nekar dock tidningen stöd med motiveringen att redaktionen ironiskt nog "arbetar för mycket ideellt" - och "därför inte anses ha behov av ekonomiskt stöd för sin redaktionella verksamhet" - en motivering som sedermera kan konstateras helt sakna stöd i regelverket. I eftermälet av beslutet inleder NyD en djupgående granskning av myndigheten, vilket bland annat exponerar politiskt motiverad aktivism och grava missförhållanden som påverkat beslutsprocessen för mediestöd. Granskningen får vida uppmärksamhet och blir även en riksnyhet som lyfts fram i statstelevisionen. Året därpå tvingas mediemyndigheten till slut att utfärda ett engångsbelopp på 89 182 kronor, som dock kommit att bli det enda statliga stöd som redaktionen någonsin kommit att erhålla under tio verksamhetsår.

Avslöjandet av en subversiv kraft i det svenska alternativmedialandskapet

I slutet av 2020 kan NyD gå ut med ett avslöjande av ett subversivt sektnätverk kring föreningen ”Education4Future” som bland annat stått bakom den så kallade "Alternativa bok- och mediamässan". Den efterföljande granskningen blottlägger det frimurarliknande nätverket som dessvärre involverar en rad profilerade medieprojekt. Granskningen blir en vattendelare i det nya medielandskapet, där Nya Dagbladet markerar ett kraftigt avstånd från aktörer med koppling till sektnätverket.

Banbrytande rapportering under pandemibedrägeriet

I januari 2020 kommer oroväckande rapporter från Kina om att en ny och farlig form av coronavirus sprids i staden Wuhan, varefter Världshälsoorganisationen anser att en "pandemi" råder i världen. Inledningsvis antar NyD en linje att uppmana till försiktighetsåtgärder från politiskt håll och ägnar även betydande uppmärksamhet till möjliga tillgängliga metoder för behandling av dylika virus och för att stärka immunförsvaret. Redan i mars 2020 gräver NyD samtidigt fram de första anmärkningsvärda uppgifterna om att krisen omgärdas av exceptionell korruption och systematiskt utnyttjas bland annat av World Economic Forums teknokratiske profil Klaus Schwab och den mäktiga vaccinlobbyn med Bill Gates i spetsen. Bland mycket annat uppdagar NyD att den beryktade övningen Event 201, där dessa och andra makthavare simulerat en coronapandemi flera månader innan de första rapporterna om virusutbrottet i Wuhan. Senare exponerar tidningen även de suspekta forskningsprojekten vid laboratoriet i Wuhan där forskning bedrivits på coronavirus från fladdermöss, finansierat av amerikanska skattepengar genom den skandalomsusade smittskyddschefen Anthony Fauci. Exemplen på häpnadsväckande avslöjanden om det hisnande pandemibedrägeriet som publiceras först i Norden på NyD är så många att de skulle kräva en tjock bok för att sammanställas. Den banbrytande rapporteringen leder sammantaget till ett bredare erkännande och mer definitivt genombrott för tidningen. Under den så kallade "coronakrisen" växer NyD till att bli en av svenskarnas främsta, och en av ett fåtal informationskällor, som djupgående granskar bedrägeriet kring den så kallade "pandemin", kraven på massvaccinering och den totalitära nedstängningspolitiken. Antalet läsare växer flerfaldigt under coronakrisens år från 2020 till 2022.

Decennier av publicistiskt arbete framåt

Efter att ha tagit sig igenom ett dramatiskt första decennium har Nya Dagbladet bevisat sig som en fullvärdig svensk dagstidning och visat att tidningen menar allvar med att fullgöra det uppdrag journalistiken är ämnad att göra. Samtidigt är detta bara början, betonar chefredaktör Markus Andersson och tillägger att siktet under de kommande tio åren ytterst är inställt på att allvarligt utmana de gamla drakarnas position i medielandskapet med utgångspunkten att trumfa Dagens Nyheter som Sveriges största morgontidning. – Om allt går som det ska kommer dessutom vårt mediahus ganska snart att bjuda på en ny överraskning som garanterat får Bonnier att sätta kaffet i halsen ännu en gång, säger Andersson något hemlighetsfullt.]]> https://nyadagbladet.se/redaktionellt/nya-dagbladet-firar-10-ar-som-svensk-dagstidning/feed/ 3 Bonnier ger miljon till ukrainska medier https://nyadagbladet.se/inrikes/bonnier-ger-miljon-till-ukrainska-medier/ https://nyadagbladet.se/inrikes/bonnier-ger-miljon-till-ukrainska-medier/#comments Thu, 03 Mar 2022 13:09:44 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=118743 Ledningen för Bonnier News har beslutat att skänka en miljon kronor till ukrainska medieaktörer med motiveringen att man under den rådande situationen ”vill göra allt för att stödja fria medier”. – Vår vision och vårt uppdrag handlar om att stärka det fria ordet och att verka för ett fritt och demokratiskt samhälle. I och med det allvarliga läget vill vi göra allt för att stödja fria medier i Ukraina så att de kan upprätthålla sin verksamhet och rapportera kring vad som sker, menar Bonnier News vd Anders Eriksson i Dagens Nyheter. Hur Bonnier kommer att avgöra vilka ukrainska medier som räknas som fria eller ej framgår inte av sammanhanget. – Vårt viktigaste uppdrag är så klart att vara på plats och rapportera. Men det är också viktigt att hjälpa medier på plats som kan nå ut till den ukrainska befolkningen, påstår han vidare. Man låter också meddela att man ”ser över den egna IT-säkerheten” eftersom Bonnierkoncernens olika tidningar enligt Eriksson är en tänkbar måltavla för cyberattacker. – Det är ett pågående arbete, men det är klart att det blir mer aktuellt nu. Cyberattacker sätts ju in åt olika håll och kan även drabba oss, även om vi inte är en primär måltavla. Enligt Säpo finns det dock inget förhöjt hot mot Bonnier News för närvarande.]]> https://nyadagbladet.se/inrikes/bonnier-ger-miljon-till-ukrainska-medier/feed/ 7 Därför slutade DN:s medicinreporter https://nyadagbladet.se/kultur/darfor-slutade-dns-medicinreporter/ https://nyadagbladet.se/kultur/darfor-slutade-dns-medicinreporter/#comments Fri, 21 May 2021 08:23:30 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=101683 Den före detta medicinreportern på Bonniertidningen DN, Amina Manzoor, berättar nu i sin nya bok varför hon slutade på DN. Såväl chefredaktören Peter Wolodarski som den nya mediaombudsmannen får stark kritik av Manzoor som bland annat avslöjar att hon förbjuds att diskutera mediernas roll under den så kallade pandemin. Amina Manzoor jobbade tidigare på Dagens Nyheter som vetenskaps- och medicinreporter men meddelande abrupt i februari i år att hon lämnar Bonnierkoncernens mest profilerade dagstidning. Hon förklarade för Journalisten att hon inte kunde jobba kvar, men ville inte gå närmare in på det. – Det här är ett beslut som har växt fram under en längre tid, men det har hänt några saker på senare tid som påskyndat beslutet. Jag har sagt upp mig för att jag tycker att jag inte kan jobba kvar på DN, sade hon då. Nu har hennes nya bok ”Pandemier!” kommit ut och rätar ut flera frågetecken. I sin bok och även för Schibsted-konkurrenten SvD berättar Manzoor nu bland annat om tiden på DN:s redaktion under coronakrisens första år. Hon menar att hennes kunskaper som medicinreporter ofta förbisågs och hur chefredaktören Peter Wolodarski hellre googlade till saker än att rådfråga henne. Hon har även förbjudits att medverka i olika program där mediernas roll granskas. Förfrågningar om att medverka i mediegranskande programmet Medierna i P1 och ett annat medie-inslag i P1 morgon fick hon tacka nej till. ”Redaktionschefen förbjöd mig att vara med i Sveriges Radios mediegranskande program Medierna och uppmanade mig att tacka nej till att diskutera mediernas roll under pandemin i P1 Morgon”, står att läsa i ett utdrag ur boken. När hon på Twitter tackade en forskare som gett henne beröm fick hon kritik från dåvarande redaktionschefen Caspar Opitz eftersom det ”inte såg bra ut” på grund av att forskaren var ”kritisk till chefredaktören och ledarskribenterna” på DN. Opitz är sedan nyligen medieombudsman – med andra ord den som ska granska medierna. Manzoor menar även att hon har ljudinspelningar där Opitz varnar och hotar henne. Hennes make har öppet kritiserat DN:s ledning på Twitter och Opitz hotade då Manzoor att om detta inte upphörde skulle det leda till ”konsekvenser och problem”. Tidningens HR-chef medverkade vid samtalet ifråga och kan bekräfta det, men ljudinspelningarna är inte publicerade då de innehåller privata uppgifter. Hon menar också att Peter Wolodarski inte visat något stöd till henne och att hon först i efterhand konstaterat hur djupt osunt kontrollbehovet på DN var. ”Jag har accepterat allt detta, kanske för att jag inte riktigt förstått hur sjukt det var. Alla dessa begränsningar kom inte samtidigt. Men när de vill hålla mig ansvarig för vad min man har gjort och indirekt vill begränsa vad han kan skriva i sociala medier så förstår jag hur långt det har gått, hur hårt tidningen kontrollerar mig. Så här i efterhand inser jag att utrymmet för att ha en annan åsikt än chefredaktören är extremt begränsat, något som också märks på journalistiken”, skriver hon. Wolodarski själv håller inte med och säger till Schibstedägda Aftonbladet att han visst visat stöd, åtminstone efter att det blev offentligt att Manzoor skulle lämna DN. – Då uttryckte jag min uppskattning för henne på Twitter. Han påstår också att han inte vet varför hon slutade. – Jag vet inte varför hon slutade. Jag talade själv med Amina innan hon slutade och försökte övertala henne att stanna, något som jag vet att även andra chefer gjorde. Mycket av det som står i hennes text kom inte riktigt fram när vi pratade, men hon får själv svara för sina bevekelsegrunder. Vi har verkligen uppskattat henne och visat det. Caspar Opitz har också svarat på anklagelserna till Aftonbladet och menar att det inte är reporterns roll att delta i debatter och att han därför avrådde Manzoor från det. – Jag ville att våra reportrar skulle jobba faktabaserat, göra det som Amina är bäst på i Sverige – att skriva evidensbaserat om corona. Inte ge sig in i något skyttegravskrig, säger han. På anklagelserna angående Manzoors mans twitterinlägg svarar han att det varit ”oansvarigt att inte agera”. – Det är jättesvårt med en respektive som inte jobbar där, det är arbetsrättsligt knepigt. Så då bad jag vår HR-avdelning på DN om hjälp. Vi hade samtal där jag berättade att arbetskamrater var ledsna, att vi ska respektera varandra på jobbet och försöka hålla en god ton. Det här var heller inte första gången, han har twittrat ganska aggressivt mot DN många gånger. Och det får man göra, men när kollegor blir drabbade måste man in och agera. Idag jobbar Manzoor som medicinreporter på Bonnierkoncernens kvällstidning Expressen.]]> https://nyadagbladet.se/kultur/darfor-slutade-dns-medicinreporter/feed/ 2 DN: Afrikaner skall ersätta nya generationer europeér https://nyadagbladet.se/inrikes/dn-afrikaner-skall-ersatta-nya-generationer-europeer/ https://nyadagbladet.se/inrikes/dn-afrikaner-skall-ersatta-nya-generationer-europeer/#comments Mon, 27 Jul 2020 11:09:21 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=82068 "Kraftigt ökad migration från Afrika" är lösningen på minskat barnafödande på andra kontinenter inklusive Europa. Det skriver DN i en artikel som öppet omfamnar etnisk undanträngningspolitik inte bara i Västvärlden utan även i Asien och Latinamerika. "Nigeria kan rädda Europa från framtida åldersfälla" lyder rubriken för den kontroversiella Bonniertidningens nya artikel. Bakgrunden till artikeln är en studie publicerad i tidskriften The Lancet som bland annat förutspår att Afrikas befolkning kommer att öka från 1,4 till 3,5 miljarder invånare till 2100. Exempelvis Nigerias befolkning ska enligt studien år 2100 komma att passera Kinas befolkningsmängd som samtidigt minskar. Med ”åldersfälla” åsyftas att den äldre delen av befolkningen med nuvarande demografiska trender inte kan försörjas av den yngre befolkningen. I artikeln tycks man dock inte ta någon notis om det numera välbelagda konstaterandet att immigrationen i dagens former inte stärker ekonomin utan snarare utgör en betydande nettokostnad för samhället. Låg livslön gör bland annat enligt Pensionsmyndigheten (2016, PID14639) att invandrare som grupp i Sverige inte täcker kostnader för bidrag, vård och pensioner. Även nationalekonomer som Tino Sanandaji har sedan länge vederlagt hypotesen om att immigrationen skulle vara ekonomiskt fördelaktig på längre sikt. "Samtidigt på DN har tiden stått still. Hur många gånger har den här tesen - att invandring räddar befolkningspyramiden - motbevisats vid det här laget?", kommenterar SvD-ledaren Ivar Arpi på Twitter. Några moraliska förbehåll om etnisk undanträngningspolitik som kan omfattas av FN:s folkmordskonvention lyfts heller inte fram i DN:s artikel, som speglar Bonnierkoncernens pådrivande linje för de senaste decenniernas demografiska omdaning av Sverige.]]> https://nyadagbladet.se/inrikes/dn-afrikaner-skall-ersatta-nya-generationer-europeer/feed/ 29