”Hyggesfritt kan fördubbla koldioxidbindningen och tredubbla vinsten”

Den 15 juni röstar riksdagen om regeringens skogsproposition. Propositionen, som bygger på den hårt styrda utredningen Ett tydligt regelverk för aktivt skogsbruk, öppnar enligt skribenten för total rovdrift från skogsindustrin, utan miljöhänsyn. SCA har blivit så ökänt för sitt skogsbruk att stora köpare vägrar ta emot dess produkter, trots att det marknadsförs som miljöcertifierat. Kyrkan, som är en stor skogsägare, presenterade en skogsbruksutredning som föreslog att en femtedel av skogen skulle skyddas, en tredjedel brukas hyggesfritt och resten skötas med miljöhänsyn. Förslaget röstades ner av anhängarna till dagens plantageskogsbruk förra året.

För två år sedan utraderades all Mats Hagners forskning vid SLU, som om han aldrig hade funnits eller verkat som professor i skogsskötsel. Han var då 90 år gammal och hade under lång tid fått utstå förföljelse. Provområdena för att jämföra olika typer av skogsbruk var redan igenlagda.

Hyggesfritt alternativ

I början av sin karriär var han lika präglad av kalhyggesbruket, men en elev fick honom på andra tankar och han utarbetade en metod för hyggesfritt som kallades Naturbruk. Det gällde att låta ett träd i varje trädgrupp dominera och bli stort, och att göra en kalkyl och bestämma vad man ville uppnå. Avverkningen blev 25 procent dyrare, men träden var grövre och man slapp markberedning och nyplantering. Hans slutsats var att vinsten kunde tredubblas och koldioxidbindningen fördubblas om man enbart avverkade mogna träd.

Vinsten kunde tredubblas och koldioxidbindningen fördubblas om man enbart avverkade mogna träd.

Det skulle skapa fler arbetstillfällen i glesbygden, förutsatt att råvaran inte fraktas direkt till industrin vid kusten. Industrin klarar sig med klent, snabbväxande virke, som kan produceras billigare i utlandet, medan dagens skogsbruk ger stor brist på grovt kvistfritt kvalitetsvirke.

Att virket blir kvistfritt beror på att skogen i ett kontinuitetsskogsbruk står tätt under hela växtperioden, till skillnad från i planteringsskogen där det dröjer innan beståndet tätnar. Det ger också hög koldioxidbindning och ingen risk för stormfällning i hyggeskanterna. Skogen får en rik biologisk mångfald och blir lavrik, vilket gynnar rennäringen. Det ger en vacker och lättframkomlig skog som är attraktiv för turismen.

Regeringens linje

Kalhyggesbruket kom sent, på femtiotalet, men har helt förändrat skogens utseende. Det finns nästan ingen hyggesfri skog kvar – skog där man gallrar med trettioårsintervall och låter träden nå en ålder av minst 90 år. Nu vill regeringen göra förstörelsen total. Man struntar i att EU vill att nettoupptaget i svensk skog ska öka kraftigt för klimatets skull. I stället kommer det att minska.