NyD Debatt

Annons:

”Skrämselpropaganda och det ryska hotet – perfekt underlag för storrån”

Kriget i Ukraina

Politiska ledare och medier framställer Ryssland som ett överhängande hot för att vinna stöd för en massiv upprustning som flyttar skattepengar till försvarsindustrin, skriver Andi Olluri.

Publicerad 23 juli 2026 – av Andi Olluri
Andi Olluri och ukrainskt artilleri
Andi Olluri och ukrainskt artilleri.
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 51 000,00 SEK 68% Mål: 75 000,00 SEK

Den dominanta synen, tvärs igenom det politiska spektrumet, är att NATO:s och Sveriges upprustning är en konsekvens av ett hot utifrån. Jag vill istället visa att “hotet”, säg från Ryssland, är något inte ens de högsta militära kretsarna i Väst egentligen tror på. I stället används det för att påtvinga befolkningen annars impopulära upprustningsreformer, som i praktiken innebär att staten tar skattebetalarnas resurser och ger dem som bidragsskänk åt elitinvesterare.

(Detta baseras på en föreläsning från våren 2026)

Det mest grundläggande faktumet om Västs och NATO:s upprustning är att den haft så gott som noll relation till något faktiskt externt hot mot oss. Men det är förstås ingen passande slutsats när man ska sno hundratals miljarder från befolkningen.

Alltså varnade Mark Rutte för att “Vi är Rysslands nästa mål. Och vi befinner oss redan i fara … många förstår inte brådskan. Och för många tror att vi har tiden på vår sida. Det har vi inte” – “nu är vi säkra, men det kommer vi inte att vara fem år från nu”. Därför måste vi rusta upp, annars “bör ni ta kurser i ryska språket eller flytta till Nya Zeeland”. På motsvarande sätt förklarade EU:s utrikeschef Kaja Kallas att Ryssland “kan förbereda en attack inom kommande år”, och därför måste “en enorm upprustning av europeisk försvarskapacitet ske under kommande år”.

Annons:

Media är inte ett dugg annorlunda, där liknande uttalanden återges som “nyheter” och indignerade ledartexter varnar för att upprustningen sker för långsamt, för lite, för sent.

Underrättelsebedömningar tonas ned

Men västerländska underrättelseexperter är väl medvetna om att det är en lögnaktig ploj. Låt mig välja bara ett mikroskopiskt litet urval.

U.S. Intelligence Community, de samlade 16 amerikanska underrättelsemyndigheternas gemensamma organ, noterade att “Sannolikheten för att Ryssland i närtid ska attackera ett Natoland bedöms vara extremt liten”, “ryska ledare än så länge har undvikit att vidta åtgärder som vidgar konflikten i Ukraina bortom Ukrainas gränser” (juli 2023). The New York Times rapporterade sommaren 2024: “Under hela kriget har amerikanska ämbetsmän dragit slutsatsen att Vladimir V. Putin inte vill expandera kriget bortom Ukrainas gränser”.

I en mycket detaljerad studie om det ryska hotet mot Europa, skrev Anatol Lieven och George Beebe – respekterad västerländsk Rysslandsexpert från brittiska och amerikanska UD, respektive CIA:s tidigare Rysslandsexpert – om “det ryska anfallshotet” mot Europa: “ryska avsikter och militära kapaciteter visar att denna uppfattning är farligt felaktig. Ryssland har sannolikt varken kapacitet eller avsikt att inleda ett anfallskrig mot NATO-medlemmar”.

Anatol Lieven påpekade därför:

Varningarna om ett kommande krig mellan Ryssland och Väst har nått en feberyra i Europa och Storbritannien. Den explicita avsikten med dessa är att skapa allmänt stöd för massiv upprustning bland befolkningen … Chanserna att en attack kommer att ske på grund av en planerad rysk invasion av ett NATO-land är minimala: Ryssland utgör helt enkelt inget hot mot EU eller NATO.

Och så här kan man lätt fortsätta exemplifiera. Alexus Grynkewich – tidigare verksamhetschef för den amerikanska generalstaben samt chef för US European Command – sade nyligen apropå en framtida rysk attack: “jag tror inte att det är något de planerat att göra. De vet hur starkt Nato är, och det avskräcker”.

Ryssland utgör helt enkelt inget hot mot EU eller NATO.

Om man är en verkligt fanatisk tidningsläsare med förstoringsglas kan man kanske ha stött på liknande uttalanden i svensk press.

Alltså förklarade Sveriges tidigare överbefälhavare Micael Bydén, i september 2023 (då Ryssland betraktades som relativt starkt): “Eftersom stora delar av Rysslands konventionella militära förmåga är uppbunden i Ukraina utgör deras armé och markstridskrafter inte något hot”. Hans efterträdare, Michael Claesson, fick frågan “om Ryssland vill starta krig mot Nato”, och svarade: “Jag svarar nej. Aldrig. De vet att om de slåss mot Nato så förlorar de. Det vet de”.

På motsvarande vis förklarade Robert Dalsjö, underrättelseexpert vid Totalförsvarets forskningsinstitut, att Ryssland “har händerna fulla med kriget i Ukraina som har gått väldigt illa och där de har kört fast, så de har inte resurser för någon större militär markering” mot Sverige eller övriga Europa.

Faktum är att västerländska eliter vältrar sig i lycka och skadeglädje över den ryska arméns inkompetens. Allesammans jublar över “Rysslands värdelösa” förmåga ens i de bästa scenarier i ukrainakriget, med Jeremy Shapiros ord (Europaexpert och tidigare rådgivare åt amerikanska State Department).

Det västerländska propagandasystemet har därmed en svår uppgift att tackla: hitta ett sätt att framställa Ryssland som ett existentiellt hot mot hela Europa, samtidigt som vi nästan svimmar av skratt och hån över deras patetiskt usla militära prestationer, och oförmåga att ta över bondbyar bara mil från sin egen gräns.

Det avslöjar att västerländska ledare och planerare vet om att hotet mot oss från en fiende som militärt och ekonomiskt är en bråkdel så stark som EU, för att inte tala om NATO, i själva verket är påhittat. Men domedagsprofetior om en förestående rysk attack mot oss, slaviskt upprepade i media, måste ändå fortsätta.

Upprustning kräver ett övertygande narrativ

Det krävs inget geni för att lista ut anledningen till varför det fortsätter – till och med intensifieras. Det beskrivs av elit-businesspressen, såsom av Dagens Industris krönikör och vd för Timbro, PM Nilsson. Han förklarade att ett uppsvällt ryskt hot i det allmänna psyket presenterar “en perfekt öppning för en intelligent upprustning”. Då spelar det ingen roll om “Ryssland är nedslitet militärt, ekonomiskt och socialt”. “Nordens samlade BNP är större än Rysslands”, sade han, och förklarade: “Ändå beskriver den svenska statsledningen läget som ‘det allvarligaste sedan andra världskriget’. Hur går det ihop? Svaret är att beskrivningen mer är en uppmaning till upprustning och mindre en hederlig analys”. “De ryska påverkanskampanjerna”, fortsatte Nilsson, “är ett fiasko, särskilt i Sverige och Finland. Varje operation får motsatt effekt”.

Den ledande experten på europeisk strategi, professor Catherine de Vries, förklarade på liknande sätt att “upprustningen av kontinenten är dyr” för befolkningen och svår att genomföra av naturliga skäl. Enorma välfärdsbesparingar genomförs i hela Europa och förmyndarstatens generösa bidrag åt elitinvesterare (försvar) kan riskera massprotester. Så “för att kunna genomföra” upprustning på allmänhetens bekostnad “måste europeiska ledare skapa ett övertygande narrativ som ingjuter både en känsla av den brådskande faran och behovet av uppoffringar” i välfärd och ekonomisk jämlikhet “för att möta denna fara”.

Det finns nu en massiv industri bestående av medier, PR-byråer, “expertinstitut” och lobbyister som är inriktad på propaganda för att “bygga folkligt stöd för upprustning” utan “en politisk motreaktion”, vilket måste innefatta propaganda “från teatrar, författare, filmproducenter” och såklart “experter” som “presenterar en bra story om varför försvarsutgifter är nödvändiga”, och därigenom “designade för att nå befolkningen utanför säkerhetsetablissemanget” (Center for European Reform).

Ukraina som lönsam investering

För övrigt är det samma dynamik som gäller för vårt proxykrig mot Ryssland via Ukraina. Det har varit extremt funktionellt för oss, vilket förklarar varför Väst gjort allt som stått i dess makt för att förlänga kriget och blockera alla potentiella slut till kriget, såsom noggrant dokumenterats.

Att beväpna Ukraina, för att citera Stoltenberg från 2024,

är en bra affär, eftersom vi genom att använda endast en bråkdel av USA:s försvarsbudget kunnat markant förstöra och nöta ned den ryska armén, och därför bör vi fortsätta [skicka vapen], och därtill – inte minst – spenderas det mesta av dessa pengar i USA; vi köper amerikanska vapen för att stödja Ukraina.

“Att bistå Ukraina har varit en enorm investering för USA och NATO”, förklarade den ledande geostrategen professor Hal Brands, som erkände att detta är “ett hänsynslöst proxykrig mot en sårbar rival” med en ukrainsk “murbräcka”: “Så kallat stöd till Ukraina går egentligen åt att försörja amerikansk militär … Det har pumpat pengar direkt i Amerikas ekonomi - mer än 120 miljarder dollar av stöd till Ukraina har gått till amerikanska bolag”.

Dessutom, påpekade Brands, är konflikten extremt gynnsam eftersom Ukraina “dödar och dör” för vår skull: “Konflikten i Ukraina har varit ett av de absolut framgångsrikaste proxykrigen i historien. Genom att skicka pengar, vapen och underrättelser har” Väst dödat hundratusentals “ryska trupper. Moskva har förlorat tusentals stridsvagnar och åratal av militär modernisering. Det är denna sorts förstörelse Pentagon hade hoppats på i en direkt konfrontation - och man har åstadkommit det bara med en bråkdel av USA:s årliga militära budget, och utan att förlora en enda soldat i strid”. “För Ukraina”, avslutade Brands, “har krigets kostnader varit hemska. För USA däremot kunde de strategiska vinsterna inte vara bättre”.

Då och då kan läsaren av propaganda belönas av guldklimpar, såsom när The Washington Post ganska ärligt beskrev proxykriget som “en uttänkt, kallblodig strategi för USA – att nöta ned fienden till ett lågt pris för Amerika, medan ukrainarna betalar slaktarens kostnad”.

Det är helt naturligt att västerlänningar måste omsorgsfullt isoleras från sådana opassande fakta, så att vi bekvämligt kan finansiera denna “kallblodiga strategi” och låta ukrainska änkor och pojkar “betala slaktarens kostnad”.

Notera att 100 procent av utbildade västerlänningar betraktar detta som “stöd” för Ukraina, en monumental succé i propagandans annaler, helt klart.

En historisk modell för resursöverföring

Nå, användningen av skrämselpropaganda för att hålla befolkningen i schack och berika eliter är inget nytt: det är en standardteknik historiskt sett för att blåsa liv i ekonomin och koncentrera befolkningens resurser hos en liten klick mäktiga regenter. För det behövs snabbt föråldrat högteknologiskt slöseri (försvar), som alltid behöver förnyas via statens generösa hand, och skrämselpropaganda för att få befolkningen att gå med på det.

Roberto Gonzalez, ledande amerikansk forskare om upprustning och det militärindustriella komplexet, uttryckte situationen passande i den kanske mest detaljerade akademiska studien om upprustningsstrategier. “Genom denna process kan miljarder åter miljarder skattepengar enkelt skyfflas till privata bolag under förevändningen av rikets säkerhet”.

Det första kalla kriget tjänar som en användbar jämförelse till den nuvarande situationen, men det finns dessutom andra historiska skeenden som är värda att beakta. Till exempel skapandet av den amerikanska militariserade staten 1947 och implementeringen av säkerhetsinitiativ omedelbart efter elfte september 2001, vilka ledde till skapandet av nya hot, nya institutioner för att bekämpa dem och en kampanj för att mobilisera allmänheten genom rädsla.

Genom denna process kan miljarder åter miljarder skattepengar enkelt skyfflas till privata bolag under förevändningen av rikets säkerhet.

Kort sagt: staten är en bidragsgenerator åt Big business. Men när befolkningen har historiskt låga ersättningar, samtidigt som staten urholkar välfärden på punkt efter punkt och är skuldsatt som aldrig förr, är det svårt att övertyga den att ge ifrån sig sina redan knappa resurser åt superrika elitinvesterare. Därför måste man skrämma vettet ur dem, och maskera stölden som “försvar” och “avskräckning”. Det är ett av NATO:s just nu pågående huvudprojekt. Det är grunden för upprustningen just nu.

Läsaromröstning

Vilken syn på det ryska hotet och upprustningen i väst delar du mest?

Röstning stängd

Hotet överdrivs för att rättfärdiga upprustning som gynnar eliten på bekostnad av skattebetalarna. 93%
66 röster
Hotet är verkligt och upprustning är nödvändig för att skydda oss mot en framtida rysk attack. 3%
2 röster
Hotet är varken helt överdrivet eller helt verkligt – det används delvis politiskt, men visst finns risker. 4%
3 röster

71 röster totalt

Andi Olluri

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Tvångsmobiliseringen möter våldsamt motstånd – sex skjutna i Kiev

Kriget i Ukraina

Publicerad Igår 16:01 – av Emil Fjellstedt
Mörk och oskarp nattbild med personer och fordon framför en upplyst entré vid rekryteringscentret i Kiev.
Tre poliser och tre militärer fördes till sjukhus efter skottlossningen vid rekryteringscentret i Kiev under måndagskvällen. Bilden visar efterarbetet utanför byggnaden.

Sex personer skadades när en man som förts till ett rekryteringscentrum i Kiev, misstänkt för brott mot mobiliseringslagen, öppnade eld under måndagskvällen. Ukrainas tvångsmobilisering möter allt våldsammare motstånd efter återkommande övergrepp mot civila män, som sparkas, släpas bort och bärs ut ur sina bilar.

Skottlossningen inträffade vid 19-tiden på rekryteringscentret i stadsdelen Petjersk. Tre poliser och tre militärer fördes till sjukhus, uppger Kievpolisen.

Ukraina tvångsrekryterar män mellan 25 och 60 år för att fylla på förlusterna vid fronten. Rekryteringsräder som Nya Dagbladet skildrat visar hur en man sparkas på marken innan han släpas till en skåpbil, och hur en annan dras ur sin bil och bärs bort av fyra rekryterare.

Kritiken kommer även inifrån makten. Parlamentsledamoten Oleksandr Kachura från Zelenskyjs parti Folkets tjänare hävdar i en intervju med Natalja Vlasjtjenko att rekryteringsmyndigheterna fungerar som organiserad brottslighet. Enligt honom kostar regionala chefsposter 150 000 dollar och frigivning efter ett ingripande 10 000–15 000 dollar. Kachura vill avskaffa den nuvarande myndighetsstrukturen och ersätta tvångsrekryteringen med frivillig rekrytering.

Fick tag på vapen inne på centret

Journalisten Roman Bochkala, som rapporterade från platsen, uppger att mannen är i 40-årsåldern och hade gripits av en patrull. Enligt honom använde mannen en pistol av märket SIG Sauer. Myndigheterna har inte bekräftat uppgifterna.

Centret säger att mannen "skaffade ett skjutvapen" i lokalerna men har inte förklarat hur. Skytten är gripen och polisen utreder omständigheterna. Hans motiv är inte fastställt.

Motståndet blir blodigare

Kyiv Independent skriver att dussintals attacker mot rekryteringspersonal har rapporterats sedan kriget trappades upp 2022, och att antalet har ökat under 2026.

I augusti knivhöggs en rekryterare till döds i Lviv, och fyra rekryterare skadades i en skottlossning i Odesa. I september utlöste en explosion vid ett rekryteringscentrum i Lviv en terrorutredning.

Kraven på nya soldater lär knappast mildras. Presidentkansliets chef Kyrylo Budanov sade den 28 augusti att Ukraina måste mobilisera minst 30 000 personer i månaden. Kyiv Independent konstaterar att rekryteringen har blivit hårdare i takt med att färre anmäler sig frivilligt.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Zelenskyj ber EU-ledarna om minst 70 miljarder euro extra

Kriget i Ukraina

Publicerad 16 oktober 2026 – av Emil Fjellstedt
António Costa till vänster, Volodymyr Zelenskyj i mitten och Ursula von der Leyen till höger framför en blå bakgrund i Kyiv d
António Costa, Volodymyr Zelenskyj och Ursula von der Leyen i Kyiv den 24 februari 2026, när europeiska ledare besökte staden på fyraårsdagen av Rysslands intåg i Ukraina. Arkivbild, inte från det aktuella talet till EU-ledarna.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj ber EU-ledarna om minst 70 miljarder euro extra till försvaret nästa år. Pengabristen hindrar enligt honom en fördubbling eller tredubbling av drönarproduktionen, beroende på typ.

Kravet framförde Zelenskyj i ett tal till deltagarna vid Europeiska rådets möte den 16 oktober. Delar av talet publicerade han på sin officiella Telegramkanal.

— Nästa år kommer kriget att kosta 155 miljarder euro. Och vi behöver minst 70 miljarder euro mer från er – till försvar, vapen och vår motståndskraft. Det är en realistisk summa, säger Zelenskyj.

Zelenskyj räknar med att kriget kommer att kosta 155 miljarder euro nästa år.

Pengarna han begär är offentliga medel. Om EU-ledarna ställer sig bakom kravet är det ytterst Europas skattebetalare, inte ledarna själva, som får bära finansieringen och budgetrisken. Ett sådant stöd innebär däremot inte i sig någon redan beslutad skattehöjning.

Hur det fungerar framgår av EU:s lån till Ukraina på 90 miljarder euro för 2026–2027, som ministerrådet slutförde i april. EU lånar upp pengarna på kapitalmarknaderna med marginalen i EU-budgeten som säkerhet, och lånet är tänkt att återbetalas med ryska krigsskadestånd. Lånet är redan beslutat och gäller inte de 70 miljarder Zelenskyj nu begär.

Drönarna är hans huvudargument. Enligt Zelenskyj stoppar Ukraina det mesta av de ryska anfallen längs fronten med hjälp av drönare. Han säger också att tekniken används för att skära av ryska underhållslinjer och att ukrainska drönare bidrar till att försvaga den ryska ekonomin.

— Just nu skulle vi kunna fördubbla eller tredubbla drönarproduktionen – beroende på typ. Men vi har helt enkelt inte pengarna till det. Det är sanningen, säger Zelenskyj.

Han avslutade med en vädjan till ledarna att föreställa sig effekten av större ukrainsk kapacitet.

— Tänk er om vi kunde sätta två till tre gånger så mycket press på Ryssland som i dag, säger han.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Ukraina: Ryska attacker slog ut strömmen för hundratusentals

Kriget i Ukraina

Publicerad 15 oktober 2026 – av Jan Sundstedt
Två fotografier av ett skadat bostadshus i Kiev: brand under natten till vänster och brandskadad fasad i dagsljus till höger.
Ett bostadshus i Kiev brinner under de ryska attackerna. I dagsljus framträdde omfattande skador på byggnaden.

Minst 600 000 människor i Ukraina blev på onsdagen utan ström efter en rysk robot- och drönarattack mot energianläggningar och annan kritisk infrastruktur, uppger Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

Onsdagens angrepp riktades i huvudsak mot Kiev, den omgivande regionen och staden Charkiv i östra Ukraina.

Zelenskyj skriver att attacken orsakade omfattande skador på 26 anläggningar i elsystemet och fyra anläggningar inom olje- och gassektorn.

Kievs borgmästare Vitalij Klytjko uppger att ballistiska robotar slog mot huvudstadens energiinfrastruktur.

Myndigheterna i Kiev redovisade under onsdagsmorgonen att fyra människor hade dödats och 25 skadats i kvällens och morgonens attacker mot staden. Tre av de döda var kvinnor i stadsdelen Desnjanskyj och en person dödades i Holosijivskyj.

Ryssland använde 128 drönare och 39 robotar av olika typer i attacken, enligt ukrainska flygvapnets sammanställning.

Flygvapnet uppger också att luftförsvaret oskadliggjorde 115 drönare och fyra robotar och att flera robotar inte nådde sina mål. Nedslag registrerades på 22 platser, medan vrakdelar från nedskjutna projektiler föll på åtta platser.

Osäkert kring Trumps energivapenvila

Rysslands försvarsministerium meddelade på onsdagen att dess styrkor hade träffat sju ukrainska energianläggningar och ett datacenter i en massiv attack under natten.

USA:s president Donald Trump skrev i ett inlägg på sociala medier i söndags: "Med omedelbar verkan råder en ENERGIVAPENVILA i kriget mellan Ryssland och Ukraina. Båda parter har gått med på det. Bryt inte mot den!"

Moskva har dock inte bekräftat någon färdig överenskommelse, och Kremls Dmitrij Peskov sade på måndagen att kontakterna fortsätter.

Ukraina har ställt sig bakom initiativet men efterfrågat detaljer, rapporterar Politico.

SpaceX

Rymdföretaget SpaceX har dessutom begränsat hur snabbt Starlink-terminaler i Ukraina får förflytta sig, uppgav den ukrainske presidentens rådgivare Serhij Beskrestnov på onsdagen.

Gränsen gäller det militära tjänstepaketet Starshield och ligger på 100 miles i timmen, omkring 160 kilometer i timmen.

"Våra försvarsstyrkor fick ingen förvarning om en sådan begränsning, och det ledde till störningar i ett antal uppdrag", skriver Beskrestnov på Telegram, och antyder att åtgärden kunde ha samband med det "rådande politiska läget".

Elon Musk poängterar att Starshield ägs och kontrolleras av USA:s regering och att begränsningar beslutas av den amerikanska militären och ytterst av presidenten.

Den ukrainske ministern Mychajlo Fedorov uppgav att anslutningen för terminaler i upp till 160 kilometer i timmen höll på att återställas och krävde att Starshield-gränsen slopas helt.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Ur arkivet

Krigets sabotörer: En granskning av den högerextrema Azovbataljonen

Kriget i Ukraina

Vulgär nationalism, Hollywood-nazism och huliganism. Det är några av kännetecknen för den av Zelenskyj understödda Azov-bataljonen som välkomnat både kriminella och ligister i sina led. Den obskyra paramilitära styrkan har under kriget i Ukraina gjort sig skyldiga till tortyr, sabotage av mänskliga korridorer och grova krigsförbrytelser där man systematiskt gömt sig bland civila för att nyttja dem som mänskliga sköldar. Här är Nya Dagbladets granskning av den ökända milisen som finansierats av bland andra den ukrainsk-judiske oligarken Ihor Kolomojskyj som även lanserade Volodymyr Zelenskyj själv.

Publicerad 27 december 2023 · Återpublicerad 15 oktober 2026 – av Isac Boman, Markus Andersson
Azovbataljonen är kanske den mest ökända stridande enheten i Ukraina.
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

När kriget i Donbass i östra Ukraina drog igång 2014 insåg ukrainska makthavare snabbt hur dåligt rustad och förberedd den reguljära armén var för att bekämpa de ryskspråkiga separatisterna i regionen och hur undermåligt det militära ledarskapet fungerade.

Efter att ha lidit flera nederlag startades det, med det ukrainska inrikesministeriets välsignelse och godkännande, istället upp ett flertal paramilitära miliser och frivilligförband för att slåss mot separatisterna. Ukrainas inrikesminister Arsen Avakov utfärdade den 13 april 2014 ett dekret som godkände skapandet av nya paramilitära grupper med upp till 12 000 medlemmar och tre veckor senare grundades officiellt Azovbataljonen.

Finansieras av förmögna oligarker

Gruppen finansierades initialt av privata aktörer – bland andra de mycket förmögna oligarkerna Ihor Kolomojskyj och Serhij Taruta, som räknas som två av Ukrainas allra mest förmögna män.

 

Oligarkerna Taruta och Kolomojskyj. Foto: Andriy Makukha/CC BY-SA 4.0/faksimil/Youtube

 

Den ukrainsk-judiske mångmiljardären, mediemogulen och tidigare guvernören Kolomojskyj äger bland annat PrivatBank och mediegruppen 1+1 media. Han pekas ut som den som drivit fram Volodymyr Zelenskyjs politiska framgångar och varit helt avgörande för att få denne vald till landets president – bland annat genom att tidigare bekosta en populär tv-serie där Zelenskyj spelar just en oligarkbekämpande president och ”man av folket”.

Oligarkens motiv för att lansera komikern Zelenskyj som president ska ha varit att få bort den dåvarande presidenten Petro Porosjenko eftersom denne ville nationalisera landets största bank (PrivatBank) som ägdes av just Kolomojskyj. Efter att Zelenskyj vunnit valet stoppades också nationaliseringen av storbanken och den återlämnades i oligarkens ägo.

Ihor Kolomosjkyj finansierar och har haft stor kontroll även över andra frivilligbataljoner i Ukraina – bland annat Dnipro 1 och 2, Aidar och Donbass. Han har även lovat att betala 10 000 dollar från sin privata förmögenhet för varje ”tillfångatagen rysk sabotör”.

Den kontroversielle oligarkens ljusskygga affärer, där pengar gömts och tvättats via olika offshore-bolag, har bland annat lett till att Kolomojskyj och hans familj inte längre tillåts resa in i USA eftersom han bedöms vara inblandad i omfattande bedrägerier och penningtvätt.

– Han är inblandad i korrupta handlingar som undergräver rättsstatsprincipen och den ukrainska allmänhetens tilltro till deras regerings demokratiska institutioner och offentliga processer, vilket inkluderar att använda sitt politiska inflytande och officiella makt för sin egen personliga vinning, konstaterade USA:s utrikesminister Antony Blinken och menade vid tillfället att oligarken ”utgör ett allvarligt hot mot Ukrainas framtid".

Foto: faksimil/The Times of Israel

 

Mångmiljardären har även varit ordförande för flera judiska lobbyorganisationer och är i Ryssland misstänkt för mord, kidnappning och annan grov brottslighet.

Serhij Taruta, som också utpekats som en viktig finansiär av bataljonen, har även han en bakgrund som guvernör (i Donetsk) och sitter numera i det ukrainska parlamentet. Mångmiljardären är grundare av ett av Ukrainas största företag, Industrial Union of Donbas – ett holdingbolag som äger delar av ett 40-tal industriföretag i Östeuropa.

Taruta har som många andra oligarker tagit tydlig ställning för att Ukraina ska distansera sig från Ryssland och istället närma sig Väst. Han har även under årens lopp konsekvent gett sitt stöd till USA- och EU-vänliga presidentkandidater som Viktor Jusjtjenko och Julia Tymosjenko.

Efter maktskiftet blev Taruta och Kolomosjkyj belönade med guvernörstitlar men precis som sin oligarkkollega blev Taruta snart avsatt efter en konflikt med president Petro Porochenko, där han bland annat kritiserat presidentens försök att få till fred i östra Ukraina.

 

Oligarkerna hamnade i konflikt med president Petro Porochenko. Foto: faksimil/Youtube

 

Stålmagnaten förespråkade redan 2014 en mycket aggressiv linje mot de rysktalande separatisterna i östra Ukraina och argumenterade öppet för att de som ”vägrar föra dialog med regeringen” måste ”tas ut med våld".

Taruta har även beskrivit de pro-ryska utbrytarrepublikerna i Donetsk och Luhansk som ”terroristorganisationer” och hävdat att krigföringen mot separatisterna är nödvändig för att ”skydda freden och ordningen” i landet.

– De (separatisterna) är terrorister och vi kommer inte att låta dem styra vårt land.

Exakt hur stora summor de båda oligarkerna plöjt ner i Azov har hittills inte offentliggjorts.

Ideologi

Vid bildandet dominerades Azovbataljonen huvudsakligen av radikala nationalister och nationalsocialister. Bataljonens förste befälhavare Andrij Biletski var även medgrundare av det etnonationalistiska partiet Socialnationalistiska församlingen vars uttalade mål är att skapa en ”socialnationalistisk” stat i Ukraina, stoppa invandringen och säkra Ukrainas ”europeiska identitet".

 

Andrij Biletski, intervjuad av ukrainsk tv. Foto: Carl Ridderstråle/CC BY-SA 4.0

 

– (Den ukrainska nationens mål) är att leda världens vita raser i ett sista korståg [...] mot semitledda undermänniskor, deklarerade han 2010.

Andra i ledarskiktet hade en liknande bakgrund och som symbol antog Azovbataljonen varghaken – en uråldrig hednisk symbol men som idag kanske främst förknippas med det nationalsocialistiska Tyskland, Waffen-SS och Wehrmacht och som idag av den tyska staten klassas som ”hatsymbol”. Även svastikor och andra symboler förknippade med Tredje riket användes flitigt av bataljonens medlemmar.

 

Foto: faksimil/Youtube

 

Företrädarnas politiska historik, återkommande kontroversiella uttalanden och de symboler som användes, ledde till flera kontroverser och uppmärksammade reportage där Azov pekades ut som en ”nazistisk” bataljon. 2015, när Azov uppgraderats till regemente och blivit en officiellt erkänd del av det ukrainska nationalgardet (direkt underställt inrikesministeriet), uttryckte många mer liberala medier, opinionsbildare och politiker sin oro över ”nazismen” inom den ukrainska armén och det faktum att framträdande officerare i bataljonen ”belönats” för sina insatser och fått höga poster inom det ukrainska samhället, som i fallet med den tidigare vice befälhavaren Troyan som blev polischef över Kiev-regionen.

 

Azovbefälet Vadim Troyan blev Kievs polischef. Foto: Иванов Олександр/CC BY-SA 4.0

 

För att bemöta de många anklagelserna fick en företrädare för bataljonen gå ut i pressen och försäkra omvärlden att bara omkring 20 procent av medlemmarna i bataljonen definierade sig som nationalsocialister.

Flera judiska sympatisörer och medlemmar har också gått ut i medierna och deklarerat att Azovs ideologi är tydligt "anti-rysk" – inte "antisemitisk" och att judar är varmt välkomna att ansluta sig till bataljonen.

– Det fanns ortodoxa judar i Azov. Jag vet detta eftersom jag var med i striderna. Ingen brydde sig om att jag var jude, konstaterar Daniel Kovzhun.

– Jag blev chockad när jag såg män med hakkorstatueringar. Men jag pratade med dem hela tiden om att jag var jude och de hade inget negativt att säga, de hade ingen anti-judisk ideologi, försäkrar Konstantyn Batozsky.

 

Kombattanter med Nato-, Azov- och hakkorsflaggor. Foto: faksimil/Youtube

 

Noterbart är också att den ortodoxe juden Nathan Khazin säger sig vara en av Azovbataljonens grundare och skapade en specifikt judisk enhet som deltog i stridigheterna och som hade en egen fältsynagoga. Han har också tjänstgjort i den israeliska armén, men valde att återvända till Ukraina.

 

Nathan Khazin säger sig vara medgrundare till Azov. Foto: faksimil/Twitter

 

Även profilerade nationalistiska kanaler har anmärkt på att bataljonens vulgära framtoning, hänsynslösa våld och splittrade ideologiska prägel. Bland annat Red Ice TV menar att det är tydligt att det inte inte handlar om ett genuint projekt.

– Det spretar åt alla håll. Jag förstår inte deras motivationer, deras framtoning eller deras allianser med Väst-backade personer som Zelenskyj, säger programledaren Henrik Palmgren.

 

Utbildning

I mars 2015 deklarerade den dåvarande ukrainske inrikesministern Arsen Avakov stolt att Azovbataljonen blir en av de allra första ukrainska enheterna att tränas och utbildas av USA på en militärbas i de västra delarna av landet. 290 amerikanska fallskärmsjägare skulle flygas över för att hålla i utbildningarna och effektivisera bataljonen.

 

Foto: Carl Ridderstråle/CC BY-SA 4.0

 

USA:s träning av bataljonen ställdes dock in bara månader senare efter att det amerikanska representanthuset sagt nej till alla former av stöd till Azov på grund av dess ideologiska inriktning. Förbudet drogs sedan tillbaka i november samma år efter påtryckningar från Pentagon och bataljonen kunde återigen ta emot amerikansk träning, stöd och vapen – ett besked som fick kritik av vissa judiska lobbygrupper men stöttades av andra.

2018 förbjöd USA:s representanthus återigen amerikansk träning och stöd till Azov och ett flertal amerikanska politiker har även krävt att frivilligbataljonen bör klassas som en utländsk terrororganisation.

2019 kom även beskedet att Facebook beslutat bannlysa bataljonen från sina plattformar och även infört ett förbud från att hylla bataljonen och deras agerande. Den 24 februari 2022 - samma dag som Ryssland gick in i Ukraina meddelade dock företaget att det numera är fritt fram att hylla Azov igen.

Exakt hur mycket resurser USA lagt på att träna och beväpna Azovbataljonen är svårt att avgöra, delvis för att träningen skett i det fördolda utan möjlighet till granskning men också för att den inte är det enda ukrainska paramilitära förband som fått amerikanskt stöd.

 

Soldater från Azov deltar i en parad i Mariupol. Foto: Wanderer77/CC BY-SA 4.0

 

Yahoos nationelle säkerhetskorrespondent Zach Dorfman konstaterar samtidigt att USA:s underrättelsetjänst CIA ansvarat för ett ”intensivt träningsprogram” av ukrainska paramilitära styrkor sedan 2015 och att de USA-tränade soldaterna kommer att ”spela en kritisk roll” vid en rysk invasion.

CIA-träningen ska ha pågått under såväl Obamas som Trumps och Joe Bidens tid som presidenter och lagt stort fokus på att lära de paramilitära grupperna hantera vapen, kamouflage, orientering, underrättelseverksamhet och olika stridstaktiker som används av amerikanska elitförband.

Enligt en tidigare chef vid CIA kan operationen bäst beskrivas som att USA tränar ukrainarna ”att döda ryssar”.

– Om ryssarna invaderar så kommer de (deltagarna i CIA:s träningsprogram) att vara er milis, era rebelledare… Vi har tränat de här killarna i åtta år nu. De är riktigt duktiga krigare. Det är här byråns program kan ha en betydande påverkan, konstaterar han vidare.

Enligt andra rapporter har amerikanska granatkastare och andra vapen skickats till Azovbataljonen och även vänstertidningen Daily Beast kunde konstatera att ansvariga för de amerikanska träningsprogrammen i Ukraina varken sållade bort ”nazister” eller personer som kan ha begått krigsförbrytelser. Det har också framkommit att även kanadensisk militär har tränat medlemmar i bataljonen.

– Att stötta Ukrainas nynazister tjänar USA:s egna intressen. Genom att elda på konflikter mellan Ukraina och Ryssland så har USA försvagat Ryssland och ytterligare drivit Ukraina mot Nato; man har också förbättrat sina relationer med Europa som har blivit mer strategiskt beroende av USA. USA är den stora vinnaren på spänningarna mellan Ryssland och Ukraina, konstaterar Li Wei, kinesisk expert på nationell säkerhet.

 

Azovs nuvarande befälhavare Denys Prokopenko.

 

Påstådd avradikalisering

Efter att Azovbataljonen uppgått i det ukrainska nationalgardet och fått stöd och träning av Nato-länder har det blivit allt viktigare för dess apologeter att skifta fokus från bataljonens ideologiska bakgrund och åsikter och istället få bataljonen att framstå mer som vilket stridande förband som helst.

2017 hävdade exempelvis den profilerade tankesmedjan Council on Foreign Relations, som anses ha ett avgörande inflytande på USA:s utrikespolitik, i sin publikation Foreign Affairs att Azovbataljonen har ”avradikaliserats och avpolitiserats” efter att han blivit en del av Ukrainas officiella försvarsmakt. Den ukrainska regeringen hävdar också att man infört rigorösa bakgrundskontroller för att sålla bort ”nynazister” och utländska kombattanter med tveksamma motiv och bataljonens grundare Biletski har även tydligt tonat ner sin radikala retorik.

Den Nato-kopplade tankesmedjan Atlantic Council har också deklarerat att Azov inte borde klassas som en utländsk terrororganisation – eftersom man numera är ett riktigt regemente underställt nationalgardet och inrikesministeriet. Man hävdar vidare att bataljonens ideologiska prägel är ”tämligen irrelevant idag”.

Andra stora internationella vänsterliberala medier och flera betydelsefulla tankesmedjor började i samband med krigets utbrott i Ukraina 2022 argumentera för att det var Azovs rykte som stridande förband och dess förmåga att träna nya rekryter som lockade människor att söka sig dit – inte deras politiska ideologi och historik, samt att det numera är "patriotism" och vreden mot Ryssland som motiverar bataljonen – inte "nynazism".

Man har också varit noga med att påpeka att den ”högerextrema rörelsen” i Ukraina är betydligt mindre än i många andra länder och att Azovsoldaternas politiska tillhörighet inte är någonting man bör fokusera på.

 

Tankesmedjan Democratic Initiatives Foundation menar att Azov är opolitiska. Foto: faksimil/dig.org.ua

 

Övergrepp och krigsbrott

Sedan bildandet har Azovbataljonen sammankopplats med en lång rad krigsbrott – inklusive plundring, kidnappningar och tortyr.

Kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter skriver exempelvis i en rapport att cirka tio medlemmar i bataljonerna Azov och Donbass våldtagit och torterat en förståndshandikappad man och att denne efter övergreppen tvingades läggas in på en psykiatrisk klinik. Ett annat fall rör en man i staden Mariupol som stödde separatisterna och som därför kidnappades av Azov och hölls fången i en källare i över en vecka samtidigt som han utsattes för tortyr med sexualsadistiska inslag.

Azovbataljonen har framförallt anklagats för att ta sig in i civila byggnader, bland annat härbärgen, bostadshus och museum, plundra dem och beskjuta ryska och pro-ryska mål från dessa – någonting som innebär livsfara för de civila och som varit en huvudförklaring till förstörelsen i bland annat Mariupol.

Vidare har tyska Bild kunnat bekräfta hur medlemmar ur Azovbataljonen torterat ryska krigsfångar – bland annat genom att skjuta dem genom benen och sedan lämna dem att förblöda.

Andra vittnesmål gör gällande att Azovbataljonen satt i system att terrorisera den civilbefolkning de påstår sig beskydda och hur människor som vägrat ta upp vapen mot Ryssland eller som misstänks samarbeta med landet misshandlats, torterats och bundits fast vid lyktstolpar.

Enligt civila på plats ska även barn ha utsatts för övergrepp och medlemmar ur Azovbataljonen påstås även ha attackerat civila som tackat ryska soldater för att de fått fri lejd från det belägrade Mariupol.

Andra personer vittnar om hur bataljonen sedan dess bildande 2014 ägnat sig åt att sätta skräck i lokalbefolkningen i östra Ukraina, hur den rysktalande minoriteten förbjuds tala sitt modersmål och hur boende i regionen utsatts för olika former av övergrepp av Azov och andra grupperingar.

Ryssland har länge anklagat Azovbataljonen för att använda civila som mänskliga sköldar och för att bland annat ockupera sjukhus och därifrån beskjuta ryska mål. När Ryssland senare besvarat elden har västerländska medier systematiskt undanhållit bakgrunden till detta och istället menat att det handlat om oprovocerad beskjutning av civila byggnader från ryskt håll.

Nya Dagbladet har också tidigare kunnat rapportera om hur civila ukrainare vittnat om denna strategi och berättar hur de hotats och hållits inlåsta som fångar av Azov i det av Ryssland belägrade stålverket Azovstal.

– De satte oss i en bur, de släppte inte ut oss. De kom och hotade oss: ”Vi kommer att begrava er här”, vittnar en kvinna.

Enligt Ryssland ägnar sig också bataljonen åt så kallade attacker under falsk flagg där man bland annat påstås ha planerat en terroristattack mot västerländska diplomater i syfte att sedan skyllda denna på Ryssland och få till en flygförbudszon över Ukraina.

Det ryska försvarsdepartementet hävdar även att ukrainsk säkerhetstjänst tillsammans med Azovbataljonen minerat en experimentell kärnkraftsreaktor nära staden Charkiv och planerade att spränga denna och sedan anklaga Ryssland för dådet. Inget av terrordåden har hittills ägt rum, och skeptiker menar att det aldrig heller funnits några sådana planer.

Flera vittnen berättar även om hur Azovbataljonen aktivt beskjuter civila som försöker lämna områden med pågående strider i syfte att försvåra för ryska styrkor att inta områden utan civila förluster och hur det ökända regementet med detta i åtanke dödat ”busslaster” med människor som försökt lämna Mariupol. Medlemmar ur bataljonen anklagas också av lokalbefolkningen för att begå sexuella övergrepp mot unga kvinnor.

 

 

Aiden Aslin – en britt som åkte ner för att slåss på den ukrainska sidan men som tillfångatogs av ryska styrkor har också vittnat om hur man torterat tillfångatagna ryska soldater och utsatt dem för olika former av extrema övergrepp – och hur många av de legosoldater som anslutit sig till Ukraina visar tydliga sadistiska tendenser.

– De skar av deras fingrar och torterade dem. Fångar misshandlades grovt och förvägrades mat och dryck, hävdar han och anklagar dem även för att mörda civila och för att delta i kriget ”för att de njuter av det”.

 

 

Enligt underrättelser från Donetsk drar Azovbataljonen och den ukrainska militären inte heller alltid jämt och medlemmar i bataljonen ska ha svårt att acceptera order från högre ukrainska befäl. Enligt rapporter ska det hela ha eskalerat så till den grad att Azovkombattanter skjutit ihjäl en högt uppsatt ukrainsk officer – och att den ukrainska armén då svarade med att beskjuta en Azovbas med missiler och dödade ett 20-tal medlemmar i bataljonen. Uppgifterna är dock svåra att bekräfta.

Rapporterna och vittnesmålen om Azovbataljonens olika former av övergrepp och förbrytelser är många och dess medlemmar anklagas också av vittnen för att ha avrättat kvinnor och barn och för att systematiskt beskjuta civila.

Ukrainas president Volodomyr Zelenskyj har samtidigt avslagit anklagelser mot Azovbataljonen och istället fortsatt att hylla denna.

– Jag skulle vilja tillägga att idag är Azovbataljonen en del av Ukrainas nationalgarde som är professionella soldater som skyddar Mariupol. Tvärtom är det ryssarna som beter sig som nazister, hävdar han.

Företrädare för Azov har också fått tala inför det grekiska parlamentet och fått utrymme att i de stora internationella medierna paradoxalt framhäva sig själva som "antinazistiska" hjältar och modiga krigare som står emot rysk imperialism.

 

Foto: faksimil/The Times

 

Kopplingar till Sverige

Sedan kriget bröt ut har minst 20 000 utländska frivilliga anslutit sig till olika stridande förband i Ukraina för att slåss mot Ryssland - hur många av dessa som återfinns i Azov är dock oklart. Tittar man tillbaka finns dock även en tydlig koppling mellan Sverige och Azovbataljonen.

Flera svenskar åkte redan 2014 ner för att strida för det ökända förbandet – mest känd av dessa var Mikael Skillt med en bakgrund i Svenskarnas parti och Nordiska motståndsrörelsen och även den förste svensken att ansluta sig till Azov.

– 300-400 från deras sida dog. Första dagen dödade jag tre. Andra dagen två, berättar han i en intervju med Bonniertidningen Expressen

– Jag vet att den grupp jag var verksam i har dödat 150. Vi var 35 man i gruppen. Prickskyttemässigt dödade jag kanske ett 20-tal av dem, fortsätter han.

 

Mikael Skillt i Mariupol 2014. Foto: Carl Ridderstråle/CC BY-SA 4.0

 

Han hävdar vidare att man som soldat måste ”stänga av alla moraliska betänkligheter” och att även om Azov i början bestod av radikala nationalister så har ”alla möjliga” personer sedan börjat ansluta sig till förbandet. Enligt italienska medier har Skillt även under 2022 deltagit i stridigheterna för Azovbataljonens förband "Misanthropic Division" men uppgifterna har inte kommenterats eller bekräftats närmare.

Flera andra svenskar har valt att ansluta sig till Azov och andra frivilligbataljoner i projektet ”Svenska Ukrainafrivilliga” som drogs igång i syfte att få svenskar att åka ner och strida mot pro-ryska separatister. Sammanlagt ska cirka 30 svenskar med denna bakgrund ha rest ner under 2014 – även om inte alla deltagit i faktiska strider.

För alla slutade vistelsen heller inte lyckligt. 31-årige Leo Sjöholm omkom efter att bilen som han och tre andra personer färdades i under ett militärt uppdrag fick sladd och körde av vägen.

– Han har levt hela livet i ett utanförskap. Med Ukraina fick han en uppgift i livet. Plötsligt var han någon… Jag trodde nog in i det sista att han inte skulle åka. Vi pratade om det och han köpte biljetter och packade kläder, men jag förträngde det. Hade jag verkligen förstått hade jag nog lagt mig under flygplanet för att hindra honom, berättar hans mamma Marinette.

Enligt ryska UD har minst fem svenskar dödats även under 2022 och det är belagt att det fanns svenskar på plats när en ukrainsk militärbas besköts med raketer och minst 35 personer dödades. Varken ukrainska eller svenska myndigheter har dock velat kommenterat uppgifterna om avlidna svenskar i kriget.

 

Den ställföreträdande befälhavaren "Mikhail" ska ha stupat i Mariupol. Foto: faksimil/Youtube

 

Som utomstående är det svårt att få en tydlig bild över Azovbataljonens status i dagsläget och hur många kombattanter man har kvar. Det rapporteras om att flera högt uppsatta ledare har dödats i kriget och att ett stort antal av regementets medlemmar ska ha mist livet under striderna vid Mariupol.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.