NyD Debatt

Annons:

”Saker vi inte talar om i Sverige”

Valet 2026

Medan partierna tävlar om mindre ekonomiska löften lämnas Sveriges militära kurs, pandemipolitiken och den digitala övervakningen utanför valdebatten, skriver Andreas Sidkvist, vice partiledare för MoD.

Publicerad september 2, 2026
Porträtt av Andreas Sidkvist
Andreas Sidkvist, vice partiledare för MoD.
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Det är mycket prat om valfläsk. Partierna bjuder över varandra med några hundralappar hit och ett avdrag dit.

Samtidigt är några av de största besluten om Sveriges framtid redan fattade.

Sverige har gått med i Nato. Amerikansk militär har fått tillgång till svenska militära områden. Hundratals miljarder satsas på krig och upprustning. Grundlagsskyddade friheter har begränsats och EU bygger ut kontrollen över vår digitala offentlighet.

Men var är den stora valdebatten?

Annons:

Mindre partier som ifrågasätter färdriktningen släpps knappt fram i de stora medierna.

Du får välja färg på bilen, men motorn och destinationen är redan bestämda.

Här är sex riktiga valfrågor.

1. 128 miljarder till Ukraina

Sveriges militära stöd till Ukraina uppgår till omkring 128 miljarder kronor. Med civilt stöd cirka 157 miljarder.[1]

Samtidigt visade Gallup 2025 att 69 procent av ukrainarna ville se ett förhandlat slut på kriget så snart som möjligt. Bara 24 procent ville fortsätta till seger.[2]

Varför är svenska politikers svar fortfarande fler vapen och mer pengar?

Man kan fördöma Rysslands invasion och samtidigt vilja få slut på dödandet.

Fredsförhandlingar är inte kapitulation. Diplomati är inte förräderi.

2. Den nya krigsekonomin

Sveriges militära försvarsanslag är 175 miljarder kronor 2026, 18 procent mer än 2025. Ukrainastödet ligger utanför.[3]

Regeringen siktar på 3,5 procent av BNP till försvaret 2030 och Nato-länderna har åtagit sig att nå totalt 5 procent 2035, inklusive bredare försvars- och säkerhetsutgifter.[4]

Fem procent av en BNP på 7 000 miljarder skulle motsvara 350 miljarder om året.

Varifrån ska pengarna komma? Skatter? Statsskuld? Nedskärningar?

När några miljarder satsas på vården är det en stor reform. När tiotals miljarder går till försvaret är det en självklarhet.

Det är också valfläsk. Fast åt vapenindustrin.

3. Amerikansk militär på svensk mark

Genom DCA-avtalet har USA fått tillgång till 17 svenska militära anläggningar och områden.[5]

Delar kan dessutom upplåtas för amerikanska styrkors ensamma tillgång.[5][6]

Det är en historisk förändring.

Militära allianser innebär inte bara att någon lovar att försvara dig. Du blir också en del av deras militära infrastruktur och konflikter.

Varför är detta inte en av valets största frågor?

4. Från alliansfrihet till Nato

I mars 2022 varnade Magdalena Andersson för att ett svenskt Natomedlemskap kunde destabilisera vårt närområde.[7]

Sedan vände Socialdemokraterna.

Ingen folkomröstning hölls. 2024 blev Sverige medlem och mer än 200 år av militär alliansfrihet var över.

Har Sverige blivit säkrare, eller har vi gjort oss strategiskt viktigare i en konfrontation mellan Nato och kärnvapenmakten Ryssland?

Den frågan borde åtminstone diskuteras.

5. Pandemin är över. Var är granskningen?

Under pandemin infördes extraordinära begränsningar. Vaccinationsbevis infördes och människor utsattes för hårt tryck att vaccinera sig.

De som ifrågasatte risker eller virusets ursprung avfärdades ofta som antivaxxare och konspirationsteoretiker.

Sedan kopplades Astra Zenecas vaccin till mycket sällsynta fall av ovanliga blodproppar i kombination med låga nivåer av blodplättar.[8] Myokardit och perikardit identifierades som biverkningar som kan förekomma i mycket sällsynta fall efter vaccination med mRNA-vaccinerna Comirnaty och Spikevax.[9]

År 2025 bedömde CIA att ett laboratorierelaterat ursprung för covid-19 var mer sannolikt än ett naturligt ursprung, men myndigheten betonade att bedömningen gjordes med låg tilltro och att båda scenarierna var möjliga.[10]

Varför har Sverige inte genomfört en kompromisslös granskning av pandemipolitiken?

Det handlar inte om att vara för eller mot vaccin.

Det handlar om vad som händer med demokratin när människor förväntas lyda och de som ifrågasätter makten blir problemet.

6. Yttrandefriheten naggas sönder

Sedan 2023 gäller lagen om utlandsspioneri. Riksdagen skriver själv att den innebär begränsningar av meddelarfriheten och anskaffarfriheten.[11]

2025 placerade EU den schweiziske före detta översten Jacques Baud på sin sanktionslista, bland annat med hänvisning till prorysk propaganda och informationsmanipulering.[12]

Oavsett vad man tycker om Baud är principfrågan viktig:

Hur långt ska politiska institutioner få gå för att bestraffa människor för information och analyser de anser gynnar en främmande makt?

Samtidigt reglerar Digital Services Act hur de största plattformarna ska hantera bland annat systemrisker för samhällsdebatt och val.[13] Parallellt fortsätter EU-arbetet med det som brukar kallas Chat Control.[14]

Goda syften räcker inte. Vi måste fråga vilken infrastruktur för övervakning och kontroll som byggs.

Det är detta valet borde handla om

Sverige har övergett alliansfriheten. Amerikansk militär har fått tillgång till svenska militära områden. 128 miljarder har satsats på militärt Ukrainastöd. Försvarsutgifterna rusar. Grundlagsskyddade friheter har begränsats och EU:s digitala makt växer.

Ändå handlar valrörelsen om några hundralappar hit och dit.

De verkliga frågorna är större:

Krig eller fred.

Alliansfrihet eller stormaktsberoende.

Öppen debatt eller åsiktskorridor.

Medicinskt självbestämmande eller statlig lydnad.

Privatliv eller digital övervakning.

Det handlar om vilket samhälle våra barn ska leva i.

Bilen rullar redan mot sin destination. Frågan är om du någonsin fick vara med och välja den.

 

Andreas Sidkvist, vice partiledare och riksdagskandidat för MoD – Mänskliga rättigheter och Demokrati

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Valmyndigheten varnar för köer: ”Var gärna ute i god tid”

Valet 2026

Publicerad Igår 13:24 – av Emil Fjellstedt
En väljare håller ett röstkuvert i handen i kön till en förtidsröstningslokal.
En väljare håller ett röstkuvert i handen i kön till en förtidsröstningslokal. Förtidsröstningen 2026 inleddes den 26 augusti och pågick till och med valdagen den 13 september.

Valmyndigheten uppmanar väljarna att ta sig till vallokalen i god tid på söndagen. Skälet är risken för köer när röstmottagningen stänger klockan 20.

Söndagen den 13 september 2026 är valdag och sista dagen att rösta i valen till riksdag, region- och kommunfullmäktige. Vallokalerna håller öppet klockan 08–20.

"Var gärna ute i god tid på grund av risk för köer", säger Anna Nyqvist, kanslichef på Valmyndigheten.

Själva röstkortet behöver inte tas med till vallokalen. Däremot behöver väljaren kunna styrka sin identitet. På röstkortet framgår vilken vallokal väljaren tillhör.

Den som inte hinner eller kan ta sig till sin egen vallokal är inte utan alternativ. Minst en lokal för förtidsröstning i varje kommun håller öppet på valdagen, och där kan väljare från hela landet lägga sin röst.

När röstmottagningen stänger klockan 20 inleds den preliminära rösträkningen. En första preliminär mandatfördelning för riksdagsvalet väntas enligt Valmyndigheten omkring klockan 22.30.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

”Jag tänkte rösta på SD, men uppmanar nu alla att rösta på Alternativ för Sverige istället”

Valet 2026

Publicerad september 12, 2026
Jimmie Åkesson och Gustav Kasselstrand sida vid sida i ett fotomontage.
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Jag har under åren sett hur Sverige och min hemort förvandlats från ett tryggt svenskt samhälle till ett otryggt mångetniskt samhälle, fullt med konflikter, våld och kriminalitet som importerats utifrån. Jag har sett hur antalet utomeuropeiska invandrare ökat i lavinartad takt, samtidigt som svenskarna blir allt färre. Vi svenskar har oddsen emot oss. Om massinvandringen inte stoppas snart och en massiv återvandring av de stora invandrargrupperna tillbaka dit de hör hemma inte genomförs så blir vi etniska svenskar i minoritet i vårt eget land. Detta är helt oacceptabelt!

Vänster? Höger? Högre eller lägre skatter? Vem bryr sig om sådana sekundära frågor när hela vårt folk riskerar att översvämmas och försvinna bland andra folkgrupper som inte har här att göra från första början. Strunta i dessa saker som i jämförelse inte är viktiga, nu gäller det att säkra fortlevnaden av det svenska folket och säkra ett tryggt samhälle för våra barn och barnbarn och alla kommande svenska generationer!

Ja, jag vet att Sverigedemokraterna är det största partiet, långt ifrån ett perfekt parti. Jag förstår att SD måste kompromissa i frågor för att få inflytande. Men att totalt kapitulera som de nu mer eller mindre gjort i sin kärnfråga är skamligt. Jag tänkte ändå, trots SD:s brister, rösta på dem, för de är det stora partiet i riksdagen som kan åstadkomma någonting, tänkte jag.

Men vad har de åstadkommit egentligen? Ja, trots vissa mindre åtgärder i invandringspolitiken har de ändå tillåtit att hundratusentals nya utlänningar invandrat under SD:s tid som samarbetsparti till de borgerliga regeringspartierna! Enligt SCB registrerades 94 514 invandringar 2023, varav 10 593 var personer födda i Sverige. År 2024 registrerades 116 197 invandringar, varav 11 907 var födda i Sverige. År 2025 var motsvarande siffror 89 434 respektive 12 645. Räknar man bort de personer som är födda i Sverige blir det alltså 83 921 + 104 290 + 76 789 = exakt 265 000 registrerade invandringar av utrikes födda under dessa tre år!

265.000 nya utlänningar under SD:s tid vid makten, låt det sjunka in! Var det verkligen därför du röstade på SD? Om inte, varför skulle de få en ny chans igen när de svikit dig som väljare?

Dessutom har Jimmie Åkesson öppet vid flera tillfällen gjort klart att bevarandet av en etniskt svensk majoritet inte i sig är ett politiskt mål för honom. SD är ju för "öppen svenskhet", alltså att vem som helst kan bli svensk oavsett ursprung. Det spelar enligt Åkessons resonemang inte i sig någon roll om de etniska svenskarna blir en minoritet, så länge utlänningarna anpassar sig till det svenska samhället.

265.000 nya utlänningar under SD:s tid vid makten, låt det sjunka in! Var det verkligen därför du röstade på SD? Om inte, varför skulle de få en ny chans igen när de svikit dig som väljare?

Alternativ för Sverige svarade direkt på detta och skrev att svenskar "aldrig någonsin" ska acceptera att bli en minoritet i sitt eget land och att det därför krävs ett "massivt återvandringsprogram":

Åkesson sade också i P3 att han inte såg något fel med att en troende muslim var svensk statsminister, så länge religionen förblev en privatsak och inte omsattes i exempelvis krav på sharialagar. Gustav Kasselstrand reagerade direkt:

Nej, Jimmie Åkesson. Det är absolut inte okej med en muslimsk statsminister i Sverige.

Sverigedemokraterna vill inte stoppa invandring av främmande folkgrupper till Sverige, och de vill inte heller se en återvandring i den omfattning som Alternativ för Sverige förespråkar. SD:s nuvarande svenskhetsdefinition innebär att människor med annan etnisk bakgrund kan assimileras och "bli svenskar". Håller du med om detta och är nöjd med massinvandringen med SD vid makten? Ja, fortsätt då att rösta på Sverigedemokraterna.

Jag har däremot fått nog! Jag tänker rösta på Alternativ för Sverige, som säger sig vilja värna svenskarna och säkerställa att de etniska svenskarna förblir en klar majoritet i Sverige även i framtiden. De vill stoppa massinvandringen helt och påbörja ett massivt återvandringsprogram för över en miljon utlänningar.

Kasselstrand har också varit väldigt tydlig om skillnaden mot SD:s "öppna svenskhet". I ett videoklipp säger han bland annat:

En somalier kan aldrig någonsin bli svensk och en svensk kan aldrig någonsin bli somalier.

Han säger i samma sammanhang bland annat att "Somalier ska inte bo i Sverige" och "Inga somalier i landet". Det är alltså stor skillnad mellan AfS och dagens SD i synen på svenskhet.

Om du håller med om AfS:s mål och vill säkerställa ett tryggt och svenskt Sverige även för framtida generationer svenskar, ja då bör du också rösta på Alternativ för Sverige!

Alternativ för Sverige har dessutom fått ökat stöd den senaste tiden. I Nordisk Opinions julimätning fick partiet 1 procent. Kasselstrand har själv argumenterat för att ett växande stöd nu kan lägga grunden för att AfS så småningom tar sig in i riksdagen.

Jag tycker också att det känns som att AfS har fått ett helt annat medvind nu än tidigare. Kolla bara på torgmötet i Göteborg, där det var fullsmockat med folk! Jag blev faktiskt riktigt glad av att se så många svenskar samlas tillsammans!

Och sedan kommer argumentet man alltid får höra: "Men en röst på AfS är ju en bortkastad röst!"

Kasselstrand har vänt på just det argumentet. Efter Åkessons uttalande om den etniskt svenska majoriteten frågade han ungefär: "Vad är det egentligen för mening med att rösta på SD om partiet inte ens eftersträvar det mål som du själv vill se och tycker är det viktigaste?"

Det är precis den fråga jag själv har börjat ställa mig. Om jag anser att den viktigaste frågan är att svenskarna ska förbli övervägande majoritet i Sverige, varför ska jag då "taktikrösta" på ett större parti som inte har detta som politiskt mål längre?

För mig spelar det därför ingen roll om SD skulle få 30, 40 eller 51 procent av rösterna om partiet ändå inte vill genomföra den politik som jag anser krävs. Ett partis storlek hjälper inte om målet är ett annat än mitt eget.

NU får det banne mig vara nog! NU får vi alla skärpa oss och göra vår plikt! Sverige ska bli svenskt igen, rösta på Alternativ för Sverige för tusan!

Tack för mig.

 

Jörgen, pensionär

PS. Har du redan gått och förtidsröstat men ångrat din röst på Sverigedemokraterna eller något annat dåligt parti? Ingen fara! Ta med dig legitimationen och gå till din vallokal nu på söndag den 13 september och be att få rösta om, för det har du rätt till. Saknas Alternativ för Sveriges valsedlar i vallokalen? Ingen fara där heller, ta bara en tom valsedel till riksdagen (den gula) och skriv helt enkelt Alternativ för Sverige på den, så räknas det precis som en vanlig röst.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Nya Dagbladets valkompass: 24 sakfrågor där åtta partier utanför riksdagen faktiskt går isär

Valet 2026

Nya Dagbladets valkompass är här. 24 sakfrågor, åtta partier utanför riksdagens åttaklöver och dina egna prioriteringar: du väljer ämnen, svarar i fem steg – eller vet ej – och kan dubbla vikten på de frågor som betyder mest för dig. 

Uppdaterad Igår kl 13:04, Publicerad september 11, 2026 – av Emil Fjellstedt
Åtta partilogotyper på neutral ljus och mörkgrå bakgrund framför en illustrerad riksdagsmiljö med en kompass i centrum.
Valkompassen jämför 24 sakfrågor mellan åtta partier som saknar egen riksdagsgrupp.

Många väljare upplever de etablerade partiledardebatterna som en strid om obetydliga skillnader, rena marginaler – ibland om hundralappar – samtidigt som de partier de kan välja mellan uppfattas stå nära varandra i flera av de frågor dessa väljare själva ser som avgörande: EU och överstatligheten, Nato och DCA-avtalet, migrationen, kontanterna och den digitala kontrollen. Den upplevelsen är ett av skälen till att NyD ger partierna utanför riksdagen mer utrymme än de får i den nationella valrörelsen. Som Markus Andersson skriver i ledaren Demokratin som fruktar sina väljare gynnas de etablerade partierna dessutom av valsedelsreglerna, av fyraprocentsspärren och av ett medieurval som i praktiken avgör vilka alternativ väljaren alls ser.

Valkompassen är därför ingen rekommendation av något enskilt parti. Den är ett verktyg för att jämföra de åtta partier som vill ha din röst den 13 september 2026 utan att redan sitta i en riksdagsgrupp – och för att se var de faktiskt går isär. Ska botten av samhället vara en basinkomst på 8 000 kronor i månaden eller en platt inkomstskatt? Ska Sverige lämna EU, omförhandla villkoren eller utvidga unionen? Ska Nato-medlemskapet sägas upp eller kompletteras med starkare eget försvar? Ska Migrationsverket ersättas av ett Återvandringsverk eller ska alla ha rätt att bosätta sig där de vill? Därtill landsbygd och självförsörjning, kontanter och digital integritet, direktdemokrati och folkomröstningar. Vilket parti som sedan levererar verklig förändring är inget kompassen kan lova – den visar vad partierna själva skriver att de vill.

Källtransparensen är hela poängen. Varje kodad partiposition är kopplad till ett citat ur partiets eget program eller valmanifest. Partierna har inte fyllt i någon enkät hos NyD; underlaget är deras publicerade texter, som anger vad partierna vill, inte neutralt verifierade samhällsfakta. Kompassen rangordnar partierna efter hur väl deras belagda positioner stämmer med dina svar och visar en översikt per parti med citat och källor. Ingen totalvinnare utses, eftersom partierna har olika många belagda positioner – procentsatsen gäller bara de frågor där partiet har en verifierad hållning. Du kan ändra dina svar eller börja om, och svaren sparas inte och skickas inte till någon server.

Urvalet är de sju partier som medverkade i den direktsända debatt som NyD tidigare rapporterat om, plus Medborgerlig Samling. Det är inte en styrkt lista över landets åtta största partier utanför riksdagen. Kristna Värdepartiet var annonserat till debatten men saknade representant på grund av sjukdom och ingår därför inte här. Alla debattdeltagare var inte partiledare: Ambition Sverige företräddes av Bo Hansson och Enhet av Anders Axner. Uttrycket utanför riksdagen avser i den här texten att partiet saknar egen riksdagsgrupp – Elsa Widding valdes in i riksdagen 2022 på SD:s lista och lämnade partiet 2023.

Efter testet kan du fördjupa dig. Längre ned går NyD igenom varje parti med tre konkreta förslag ur programmet, ideologisk riktning och en granskningsfråga, följt av tematiska jämförelser i fördelningspolitik, EU och Nato, demokrati, migration och landsbygd – och en praktisk guide till hur du faktiskt röstar på ett litet parti utan att din valsedel blir en blankröst.

Valkompass

Nya Dagbladets valkompass 2026

Riksdagens kammare under en votering.

Utforska alternativen utanför riksdagens åtta partigrupper. Ta ställning i sakfrågor, markera vad som väger tyngst och granska partiernas egna formuleringar.

Vilka områden vill du undersöka?

Svaren hanteras bara i den här sidan. De skickas inte till NyD eller partierna och sparas inte när sidan stängs.

Alternativ för Sverige

Alternativ för Sveriges autentiska logotyp på en neutral ljus sektionsvinjett.
Alternativ för Sverige ingår i jämförelsen mellan åtta partier utanför riksdagen. Bild: NyD.

Nationalistiskt parti med Gustav Kasselstrand, som också företrädde partiet i debatten, i ledningen. Nationalstaten, återvandringen och svenskt självbestämmande är den bärande linjen. Tre konkreta förslag ur programmet: Migrationsverket läggs ned och ersätts av ett Återvandringsverk som får besluta om att återkalla uppehållstillstånd och medborgarskap, med en särskild återvandringsminister. Skattesystemet förenklas kraftigt genom platt skatt, samtidigt som inflationsmålet sänks till noll procent. Den ordinarie biståndsbudgeten sätts till noll, medan särskilt beslutade engångsinsatser fortfarande ska kunna göras vid till exempel katastrofer i närområdet.

I EU-frågan beskriver partiet sig som europavänligt men kräver svenskt utträde och vill ersätta unionen med frivilligt mellanstatligt samarbete. Ideologisk riktning: nationalkonservativ och suveränistisk, ekonomiskt marknadsliberal med lågskatteprofil.

Granskningsfråga: partiet anger själv att återvandringsprogrammet kräver både lagändringar och grundlagsändringar. Hur ska processen för återkallade medborgarskap utformas rättsligt, vilka överklagandevägar ska gälla och över hur många mandatperioder räknar partiet med att den ordningen kan vara på plats?

Ambition Sverige

Ambition Sveriges autentiska logotyp på en neutral ljus sektionsvinjett.
Ambition Sverige ingår i jämförelsen mellan åtta partier utanför riksdagen. Bild: NyD.

Partiet bildades 2025 av Elsa Widding och driver en suveränistisk och frihetlig linje mot överstatlig styrning. Tre konkreta förslag: Sverige ska lämna Nato, säga upp DCA-avtalet med USA och avbryta det militära stödet till Ukraina, eftersom partiet anser att alliansfrihet håller landet utanför krig. Kontanter ska grundlagsskyddas, en e-krona för allmänheten stoppas och digital euro avvisas, liksom EUDI-plånboken som villkor för samhällsdeltagande. Sverige ska dessutom lämna Agenda 2030 som styrande ram och säga nej till WHO:s pandemifördrag och bindande IHR-ändringar.

Partiet vill också att Sverige lämnar EU och att klimatpolitiken kostnads- och nyttovärderas. Widding är energiexpert med ledande befattningar i stora energibolag bakom sig. Ideologisk riktning: nationell suveränism med stark integritets- och frihetsprofil och mindre offentlig sektor.

Granskningsfråga: hur ska ett Nato-utträde och ett uppsagt DCA-avtal ersättas i praktisk försvarsförmåga – vilken numerär, materielplan och kostnadsnivå räknar partiet med för ett eget alliansfritt försvar?

MoD

MoDs autentiska logotyp på en neutral ljus sektionsvinjett.
MoD ingår i jämförelsen mellan åtta partier utanför riksdagen. Bild: NyD.

MoD, med Gustaf Rydelius i ledningen, kombinerar antiglobalism med en tydligt omfördelande ekonomisk politik. Tre konkreta förslag ur valmanifestet: en stegvis basinkomst på 8 000 kronor i månaden under ett inkomsttak – alltså inte en universell och ovillkorlig summa till alla oavsett inkomst. Vidare förmögenhetsskatt och progressiv kapitalbeskattning, Tobinskatt på finansiella transaktioner och bankskatt på övervinster. Dessutom arbetstidsförkortning med sextimmarsdag införd stegvis.

Säkerhetspolitiskt vill MoD att Sverige lämnar Nato, säger upp DCA-avtalet, förbjuder permanenta utländska baser och undertecknar FN:s kärnvapenförbud. EU-medlemskapet ska avgöras genom folkomröstning. Demokratiskt vill partiet avskaffa fyraprocentsspärren, införa medborgarinitiativ till folkomröstning och återinföra tjänstemannaansvaret. Ideologisk riktning: vänsterorienterad fördelningspolitik förenad med nationellt självbestämmande och alliansfrihet.

Granskningsfråga: hur ska basinkomst, sextimmarsdag och höjda barnbidrag finansieras samtidigt – vilka intäkter från förmögenhetsskatt, kapitalbeskattning och bankskatt räknar partiet med, och vad händer med kalkylen om kapital flyttar utomlands?

Enhet

Enhets autentiska symbol med namnet Enhet diskret utskrivet på en neutral ljus sektionsvinjett.
Enhet ingår i jämförelsen mellan åtta partier utanför riksdagen. Bild: NyD.

Enhet, med Vide Geiger som ordförande och talesperson, driver en pacifistisk och ekologisk linje. Tre konkreta förslag: basinkomst utan motkrav till alla, som grundtrygghet och möjlighet till delaktighet. Ett fredsdepartement inrättas och Sverige ska verka som neutral fredsmäklare – vilket enligt partiet förutsätter att svensk vapentillverkning och vapenexport upphör. Migrationspolitiskt slår programmet fast att alla har rätt att bosätta sig och leva där de önskar, förutsatt att de följer lagarna på platsen.

Partiet vill styra landet med måttet Gross National Happiness i stället för BNP, verka för ett räntefritt och spekulationsfritt system, lämna EU och på sikt införa direktdemokrati med beslut i folkomröstningar lokalt och nationellt. Migrationssynen är därmed dramatiskt öppnare än AfS:s. Ideologisk riktning: ekologisk, pacifistisk och decentralistisk vänsterhumanism.

Granskningsfråga: hur ska en basinkomst utan motkrav finansieras, och hur förhåller den sig till den fria bosättningsrätten – vilka intäkter och vilka institutionella spärrar föreslår partiet?

Landsbygdspartiet oberoende

Landsbygdspartiet oberoendes autentiska logotyp på en neutral ljus sektionsvinjett.
Landsbygdspartiet oberoende ingår i jämförelsen mellan åtta partier utanför riksdagen. Bild: NyD.

Landsbygdspartiet oberoende, som i tv-debatten företräddes av partiledaren Benneth Thyr, bygger hela sin politik på en enda konfliktlinje: centralorterna mot resten av landet. Ideologiskt beskriver partiet sin utgångspunkt som kärleken till landsbygden och tron att byar, tätorter och småstäder erbjuder en bättre livsmiljö än storstäderna, med beslut fattade så nära medborgarna som möjligt. Programmet slår också fast att partiet inte ska verka för rasism mot minoriteter.

Tre konkreta förslag: skattemedel från industrifastigheter och naturresurser ska återföras till de regioner där verksamheten och utvinningen finns; arbetsgivaravgifterna ska differentieras geografiskt för att göra det lättare att skapa jobb utanför städerna; målet ska vara 100 procent självförsörjning av baslivsmedel, energi och drivmedel.

I säkerhetsfrågan är beskedet att Sveriges medlemskap i Nato ska gå hand i hand med en stark egen förmåga att försvara landet och att stödja de allierade. Något krav på utträde finns inte i partitexten, som i stället lyfter försvarsförmåga i hela landet och högre egen försörjningsförmåga.

Granskningsfrågan: hur ska en geografisk differentiering av arbetsgivaravgifterna konstrueras utan att skapa gränsdragningstvister mellan kommuner, och vad kostar den statskassan? Partiprogrammet.

Partiet Nyans

Partiet Nyanss autentiska logotyp på en neutral mörkgrå sektionsvinjett.
Partiet Nyans ingår i jämförelsen mellan åtta partier utanför riksdagen. Bild: NyD.

Partiet Nyans, lett av Mikail Yüksel, beskrev sig i debatten som mittenorienterat med minoritetsfrågor som profil men med program över hela det politiska fältet. Det gör partiet till undantaget i sällskapet i EU-frågan: det är uttryckligen EU-vänligt. Därtill driver partiet en betydligt öppnare minoritetspolitik än de nationalistiska konkurrenterna.

Tre konkreta förslag: muslimer ska erkännas som nationell minoritetsgrupp i grundlagen och islamofobi få en egen brottsrubricering; hyrorna i kommunala och statliga hyresrätter ska frysas fem år framåt; EU ska utvidgas och partiet är positivt till bosniskt och turkiskt medlemskap, samtidigt som man säger nej till EMU. Yüksel pekar dessutom själv ut LVU-missbruk, integration, diskriminering och segregation som partiets prioriterade frågor.

Granskningsfrågan: hur ska en femårig hyresfrysning finansieras för de kommunala bostadsbolagen utan att underhåll och nyproduktion stryps? Partiets politik.

Knapptryckarna

Knapptryckarnas autentiska logotyp på en neutral ljus sektionsvinjett.
Knapptryckarna ingår i jämförelsen mellan åtta partier utanför riksdagen. Bild: NyD.

Knapptryckarna är det parti i urvalet som saknar sakpolitiskt program helt och hållet, och det är själva poängen. I debatten företräddes partiet av Ulf Bejerstrand. Partiet vill att de röstberättigade ska få rösta i alla stora viktiga frågor och att folket tillsammans blir beslutande i stället för de 349 riksdagsledamöterna. Målet är, enligt partiet, i förlängningen full direktdemokrati.

Tre konkreta förslag: röstberättigade ska rösta direkt i alla stora politiska frågor; en säker och lättanvänd plattform ska byggas där medborgarna kan rösta om politiska frågor; digital röstning ska bli en del av beslutsprocessen på både kommunal och nationell nivå.

Att partiet kallar sig neutralt gäller beslutsmodellen, inte en mittenposition i sakfrågor. Väljaren får alltså ingen linje i skatter, migration, EU eller Nato – utan en metod för hur linjen ska avgöras. Partiets egen FAQ ställer själv frågan hur folket ska få kunskap om för- och nackdelar i sakfrågorna.

Granskningsfrågan: vem ansvarar för att en digital röstningsplattform blir manipulationssäker, och hur formuleras frågorna? Vanliga frågor.

Medborgerlig Samling

Medborgerlig Samlings autentiska logotyp på en neutral mörkgrå sektionsvinjett.
Medborgerlig Samling ingår i jämförelsen mellan åtta partier utanför riksdagen. Bild: NyD.

Medborgerlig Samling deltog inte i tv-debatten men ingår i denna guide med flera antagna sakpolitiska program. Partiet leds av ordföranden Daniel Sonesson och står ideologiskt närmast en borgerlig, statsskeptisk linje med tydlig skattesänkningsprofil och strama migrationskrav.

Tre konkreta förslag: den statliga inkomstskatten på 20 procent avvecklas så att inkomstskatten blir platt, det vill säga samma procentsats i alla skikt ovanför grundavdraget; den allmänna löneavgiften tas bort så att arbetsgivaravgifterna sänks; nettoinvandringen ska bli negativ tills segregationsproblemen enligt partiet hanterats på ett betryggande sätt.

Försvaret ska bygga på Natos artikel 5 och EU:s solidaritetsklausul 42.7, med 2,5 procent av BNP som golv och en budget mot omkring 4 procent under krig i närområdet. EU-linjen är omförhandling först – och folkomröstning om medlemskapet först som sista utväg om omförhandling nekas. Det är alltså varken okritisk EU-vänlighet eller villkorslöst utträde.

Granskningsfrågan: hur ska bortfallet från platt skatt och slopad löneavgift täckas samtidigt som försvarsbudgeten ska föras mot omkring 4 procent av BNP under krig i närområdet enligt programtexten? Skattepolitiskt program.

Fördelningen: 8 000 kronor i månaden eller platt skatt

MoD, som leds av Gustaf Rydelius, vill införa en stegvis basinkomst på 8 000 kronor i månaden under ett inkomsttak, alltså inte en universell summa till alla, och finansiera omfördelningen med bland annat förmögenhetsskatt och progressiv kapitalbeskattning. Enhet går längre i princip och kortare i detalj: basinkomst utan motkrav till alla, med ekonomisk grundtrygghet som uttalat mål.

Motpolen är lika tydlig. Alternativ för Sverige vill ha platt skatt, nollad biståndsbudget och inflationsmål på noll procent. Medborgerlig Samling, med Daniel Sonesson som ordförande, vill avveckla den statliga inkomstskatten på 20 procent så att inkomstskatten blir platt – samma procentsats i alla skikt ovanför grundavdraget – samt slopa den allmänna löneavgiften så att arbetsgivaravgifterna sjunker. Landsbygdspartiet oberoende driver i stället en geografisk fördelningslinje: differentierade arbetsgivaravgifter och återförd skatt från naturresurser till de regioner där utvinningen sker. Nyans lägger tyngdpunkten på hushållens utgifter med fem års hyresfrys i kommunala och statliga hyresrätter. Ambition Sverige vill ha mindre offentlig sektor, Knapptryckarna har medvetet ingen egen linje alls.

EU och Nato: fler linjer än två läger

AFS beskriver sig som nationalistiskt med svenskt självbestämmande i centrum och Ambition Sverige som EU-kritiskt. MoD och Enhet driver ett uttryckligt utträde. MoD formulerar det uttryckligen som Swexit genom folkomröstning, följd av ett nytt samarbetsavtal, och vill återta kontrollen över lagstiftning, välfärd och gränspolitik. Ambition Sverige vill lämna Nato, säga upp DCA-avtalet och bygga säkerheten på alliansfrihet och eget försvar. Enhet säger nej till EU, WHO och Nato, ja till Swexit och utvidgat nordiskt samarbete, och vill stoppa svensk vapentillverkning och vapenexport. Partiets ordförande och talesperson är Vide Geiger.

Motsatt håll: Medborgerlig Samling driver omförhandling av EU-villkoren först, med folkomröstning om medlemskapet som sista utväg om omförhandling nekas – alltså varken okritisk EU-vänlighet eller ovillkorlig Swexit. Landsbygdspartiet oberoende accepterar Nato och skriver att medlemskapet ska gå hand i hand med en stark egen förmåga att försvara landet och stödja de allierade. Nyans är uttryckligen EU-vänligt och vill dessutom öppna unionen för bosniskt och turkiskt medlemskap. Knapptryckarnas svar är procedurellt: frågan avgörs av väljarna i omröstning.

Demokrati, migration, landsbygd och självbestämmande

Direktdemokrati förenar partier i urvalet men i olika grad. Knapptryckarna vill att de röstberättigade ska rösta direkt i alla stora viktiga frågor och att digital röstning blir en del av beslutsprocessen på kommunal och nationell nivå, medan Enhet lyfter direktdemokrati och lokal delaktighet som en del av sin profil. MoD vill införa medborgarinitiativ till folkomröstning. Landsbygdspartiet oberoende driver i stället decentralisering: beslut ska fattas så nära medborgarna som möjligt.

I migrationsfrågan är kontrasterna skarpa. AFS vill lägga ned Migrationsverket och inrätta ett Återvandringsverk med rätt att återkalla uppehållstillstånd och medborgarskap. MED vill se negativ nettoinvandring tills segregationsproblemen hanterats. Enhet står för att alla har rätt att bosätta sig där de önskar om de följer platsens lagar – en betydligt öppnare hållning än AFS. Nyans vill ha muslimer erkända som nationell minoritet och en egen brottsrubricering för islamofobi. Partiledaren Mikail Yüksel lyfter också LVU-missbruk bland de frågor partiet driver.

Landsbygden är Landsbygdspartiet oberoendes sakpolitiska profil, med målet 100 procent självförsörjning av baslivsmedel, energi och drivmedel. Personligt självbestämmande är en av Ambition Sveriges profilfrågor: partiet vill grundlagsskydda kontanter, stoppa e-krona för allmänheten och lämna Agenda 2030 som styrande ram.

Så röstar du på ett litet parti den 13 september 2026

Förtryckta valsedlar krävs inte. Enligt Valmyndigheten är valsedlarna färgkodade: gul till riksdagen, vit till kommunen och blå till regionen. På en blank valsedel skriver du själv partiets namn tydligt. Skriver du inget partinamn räknas sedeln som blankröst.

Kontrollera partiets exakta beteckning och att partiet har anmält deltagande i det val du röstar i. Registrerat partinamn, anmälan till val och personröst är tre olika saker: anmälan avgör om rösten kan ge mandat, och vad som gäller för personröst på just det partiet framgår av Valmyndighetens regler. Skriv alltså inte in ett valfritt personnamn i tron att det blir en personröst. Lägg en valsedel per kuvert.

En röst på ett litet parti är inte automatiskt ogiltig. Den räknas, men mandat i riksdagen kräver 4 procent i hela landet, eller 12 procent i en valkrets – det senare ger bara fasta mandat i just den valkretsen. I kommunvalet gäller 2 procent i kommuner utan valkretsindelning och 3 procent i indelade kommuner, i regionvalet 3 procent. Alla partier ställer inte upp överallt, så kontrollera vad som gäller där du bor.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Filmade tomma valsedelsfack – nu polisanmäls Malmölistan

Valet 2026

Publicerad september 11, 2026 – av Emil Fjellstedt
Nils Littorin bredvid ett valsedelsställ med Malmölistans gula valsedlar.
Nils Littorin leder Malmölistan, som polisanmälts efter att ha filmat röstmottagare i lokaler där partiets valsedlar uppgavs saknas.

Malmö stads valkansli har polisanmält Malmölistans agerande i röstningslokaler, sedan partiföreträdare filmat tomma valsedelsfack och på plats anklagat röstmottagare för valfusk. Anmälan registrerades först efter att polisen medgett att den gjort en felaktig bedömning – och någon slutlig brottsrubricering framgår inte av tillgängliga uppgifter.

Valkansliet tog kontakt med polisen redan den 27 augusti, samma dag som förtidsröstningen kommit igång. Då registrerades ingen anmälan. Polisen ansåg att ett eventuellt förtalsbrott måste anmälas av de enskilda röstmottagarna själva. Den bedömningen var fel, uppger polisen nu, och en anmälan har registrerats, rapporterar Sveriges Radio P4 Malmöhus.

Bakgrunden är de filmer där Malmölistans ordförande Nils Littorin går in i röstningslokaler, visar upp fack där partiets valsedlar saknas och talar om valfusk. Filmerna publicerades därefter av partiet. NyD dokumenterade samma dag saknade valsedlar i Malmö och Järfälla under förtidsröstningens första dygn. I Malmö visade filmen tomma fack för både Malmölistan och Örebropartiet.

Valchefen: ingenting tyder på avsikt

Malmös valchef Daniel Olsson avvisar att det skulle röra sig om fusk. Inget tyder enligt honom på att valsedlar medvetet plockats bort. I ett fall hade partiet ännu inte lämnat in sina sedlar, i ett annat skulle de just läggas ut, återger Sydsvenskan.

Alla former av hot eller anklagelser gentemot dem är väldigt allvarliga. Vi ser superallvarligt på detta, säger Olsson om röstmottagarna.

Ansvarsfördelningen är samtidigt delad. Valmyndigheten anger att röstmottagarna ansvarar för att lägga ut alla typer av valsedlar och för ordningen i valsedelställen – men att partier utan rätt till offentligt distribuerade partivalsedlar själva måste leverera sitt material till varje röstmottagningsställe. Saknas ett partis sedlar kan väljaren skriva partinamnet på en blank valsedel.

Filmning är i sig tillåten

Själva filmandet står inte i strid med regelverket. I Valmyndighetens vägledande ställningstagande slås fast att vem som helst får besöka ett röstmottagningsställe och fotografera eller filma. Gränsen går vid valhemligheten och ordningen: den som stör kan uppmanas att sluta eller tillfälligt lämna lokalen.

Littorin står fast vid att partiet handlat rätt.

Det var det mest idiotiska jag någonsin har hört, eftersom man får lov att filma inne i vallokalerna, så länge man inte filmar dem som ska rösta. Men man måste få lov att dokumentera valfusk, säger han.

Anmälan gäller alltså agerandet i lokalerna och anklagelserna mot röstmottagarna, inte filmandet som sådant. Att en anmälan registrerats innebär inte att något brott är fastställt. Nu ligger prövningen hos polisen – i ett läge där kommunen och partiet har helt olika beskrivningar av vad de tomma valsedelsfacken betyder.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.