Annons:

Coronaregimen bör benämnas vid sitt rätta namn

Totalitära samhällsutvecklingen

Den inställsamma följsamheten inför maktfullkomliga ultraglobalister som World Economic Forums förgrundsgestalt Klaus Schwab är ovärdig politiker som gör anspråk på att stå i tjänst till sina respektive nationer. Det har blivit hög tid att kalla coronapolitikens allt mer totalitära styren för vad de verkligen är: regimer.

Uppdaterad november 19, 2021, Publicerad mars 2, 2021 – av Isac Boman

Det sovjetiska östblockets politiska styren benämns i historieböckerna som avskräckande exempel på totalitära regimer. Under flera generationer har livet bakom den gamla järnridån i det allmänna medvetandet varit något av en absurd feberdröm i Väst inklusive Norden. För de flesta har det verkat som en avlägsen dystopi att leva i ett kontrollsamhälle med en likriktad medieapparat som systematiskt förvrider och undanhåller avgörande information för medborgarna. Lika främmande har det varit med en Storebrorsmaskin som åsidosätter den personliga integriteten för att bokföra medborgares privata korrespondens och betraktar det som en politisk angelägenhet vem som träffar vem, var, när och varför.

Varje nyktert tänkande människa kan idag samtidigt konstatera att inget av detta längre är så avlägset eller särskilt drömskt. Coronakrisen har markerat ett omvälvande skifte där otaliga politiska styren, inklusive det svenska, på ett helt nytt och godtyckligt sätt förhåller sig till vad som tidigare betraktats som absolut okränkbara medborgerliga fri- och rättigheter. Trots otaliga larm och visselblåsningar om falsk smittostatistik och vilseledande pandemiöverdrifter tycks det mediala och politiska maskineriet inte betrakta några åtgärder som för extrema under förevändningen att stoppa smittspridning av ett ständigt muterande virus.

Uppskjuten vård, psykisk ohälsa på grund av isolering och social distansering, hela branscher som går i konkurs med växande arbetslöshet som följd – inget tycks vara ett pris för dyrt att betala – inte ens att åsidosätta den grundlag som utgör själva fundamentet för demokratin. Frågan är – för vad?

Det ska i nuläget till en stor naivitet för att hålla fast vid bilden att den rådande makten sätter folkhälsan och medborgarnas intressen främst - med andra ord vad som utmärker en regering från en regim.

 

Nuvarande facit på hand efter snart två år av coronapolitik visar att man snarare utnyttjat den smittoskräck och det grupptryck som ingjutits i befolkningen för att försöka frånta dem deras grundlagsskyddade fri- och rättigheter och ersätta den traditionella demokratin med en ny teknokratisk samhällsmodell.

Annons:

I främsta rummet för coronapolitiken ligger World Economic Forums förgrundsgestalt Klaus Schwab och hans vision om ”den stora omstarten” - The Great Reset. Den ökände ultraglobalisten har under coronakrisen närmast kommit att förkroppsliga den moderna motsvarigheten av en pamp i politbyråns nomenklatura i det allt mer pseudodemokratiska systemet i Västerlandet. Under årets Davos Agenda var The Great Reset huvudtema, med en deltagarlista bestående av bland annat FN:s generalsekreterare Gutérres, Världshälsoorganisationens direktör Adhanom, Internationella valutafondens direktör Georgieva, den amerikanska smittskyddsmyndighetshetschefen Fauci, den europeiska centralbankens ordförande Lagarde och EU-kommissionens ordförande von der Leyen.

Bland mycket annat omfattar "den stora omstarten" att det nuvarande kapitalistiska och demokratiska systemet ska omformas till ett mer globaliserat och teknokratiskt styre, med långtgående digitalisering och robotisering inte bara av samhället i stort - utan även av människorna själva. Kombinerat med inriktningen på ekonomisk centralisering för hans vision sammantaget närmast tankarna till Lenins ”Nya Ekonomiska Politik”.

Den som främst konkurrerat med Schwab som mest profilerad ultraglobalist under coronakrisen är multimiljardären och vaccinlobbyisten Bill Gates. Det är i sammanhanget ej ägnat att förvåna att Bill & Melinda Gates Foundation och World Economic Forum var huvudarrangörer för den simulerade coronapandemiövningen Event 201 - som hölls flera månader före de första rapporterna om smittspridning i Wuhan i Kina. Gates stiftelse har likt Schwab också genom en uppsjö av olika initiativ sedan flera år tillbaka varit pådrivande inom det tekno-totalitära forskningsfältet.

Hur kommer det sig att dessa två mäktiga aktörer så tidigt och precist kunde förutspå vad som komma skulle? Det enda rimliga svaret är den gemensamma ambition som alltid drivit politiska psykopater: makt och pengar.

Den inställsamma följsamhet som västerländska politiker visar inför gråa eminenser som Schwab och Gates är ovärdig politiska styren som gör anspråk på att stå i tjänst till sina respektive folk - snarare än som tjänstemän för den ekonomiska maktens globala institutioner som World Economic Forum. I Sverige är ett tydligt och besläktat exempel Stefan Löfvens besök på Bilderbergmötet 2014 på inbjudan av Jacob Wallenberg – något som till och med Schibsted-tidningen SvD överraskande nog uppmärksammade vid tillfället.

Redan före coronans år 2020 var likriktningen hos mainstreammedier i Väst påtaglig, med ett finstämt samförstånd kring alla punkter av djupgående betydelse för samhällsutvecklingen. Dessa inkluderar till exempel klimatfrågan, politik relaterad till migration- och demografi, samt den monetära politiken - där storbankernas dominanta ställning aldrig granskas i sina grundvalar. Under coronakrisen har den propagandistiska tonen dock lyfts till helt nya nivåer, där alla som har mage att ifrågasätta coronapolitiken speglats som bokstavligen livshotande fiender till systemet.

Vad gäller yttrandefriheten erkänner politiker och nätjättar sedan flera år tillbaka öppet sitt samarbete för att upprätthålla en omfattande censur av moderna digitala torg - något man på orwellskt manér försvarar som nödvändig för att "skydda demokratin”. Ett av många talande exempel för techjättarnas bidrag till coronarepressionens mörkläggning är hur behandlingsmetoder baserade på exempelvis ivermektin och hydroxiklorokin för covid-19 konsekvent tystats ner.

Hand i hand med detta går det digitala övervakningssamhälle som allt mer oblygt marscherar mot en samhällsskick som får den kinesiska modellen att verka allt mindre avlägsen. Redan tidigare har det i stort betraktats som oproblematiskt med en växande Storebrorsapparat för att hålla medborgarna ”säkra” från faror som terrorister, men den tendensen har nu eskalerat när den ska expanderas till att även omfatta virus och alla tänkbara mutationer av dessa.

Ett sjumilakliv i denna riktning är ambitionen att införa ett nytt apartheid-liknande system som ska dela upp samhället i vaccinerade och ovaccinerade, där de sistnämnda i praktiken fråntas sina grundläggande fri- och rättigheter.

 

Det borde vara en självklarhet att inte behöva visa upp en QR-kod baserad på ens privata medicinska status för att kunna utöva sin födslorätt som människa. Om vaccinen faktiskt är så effektiva som det tidigare påståtts kan man därtill fråga sig vad poängen är med vaccinpass. Om de inte är effektiva, eller rentav potentiellt skadliga, kan man fråga sig samma sak. Den typen av frågor finner endast sitt svar i att den politiska adeln agerar enligt sin egen logik - som lydhundar för den nya typ av teknokratiska samhälle som nu framträder i alltmer öppen dager.

Det socialdemokratiska styret i Sverige kan - trots sin djupa dominans i statens byråkratier och sina marxistiskt ideologiska rötter - samtidigt inte jämföras rakt av med det forna östblockets utpräglade kommunistdiktaturer. Likt många andra västerländska politiska styren tar detta snarare formen som en integrerad del av en hybridregim, där den yttersta makten är konsoliderad i och omkring den globala penningmakten. Det är med en träffande symbolik som Sveriges blivande socialdemokratiska statsminister Magdalena Andersson på G20-mötet i mars diskuterade vaccinfrågan i egenskap av ordförande för Internationella valutafondens högsta rådgivande organ IMFC.

Med det skuldbaserade penningsystemet som maktbas, där enskilda medborgare och hela stater är satta i beroendeställning till storfinansen, lägger den verkliga härskarklassen framförallt press på sina politiska vasaller med uppbackning av systemlojal mainstreammedia. Med nätjättarnas censurapparat som kompletterande understöd har det därtill blivit allt svårare för de breda folklagren att bilda opinion som går emot den stora omstartens utpekade riktlinjer.

Situationen håller på att bli mycket allvarlig. Få hade före coronapolitikens tidevarv kunnat föreställa sig hur snabbt och metodiskt våra mänskliga fri- och rättigheter skulle kunna avvecklas på global front. Inget tyder i nuläget heller på att dessa kommer att återges till folket utan strid.

Åtgärdsprogrammet för att vända denna djupt oroväckande utveckling är fortfarande uppe för diskussion, men en sak är i dagsläget klar och det är följande:

De politiska styren som bifaller denna politik förtjänar inte längre att benämnas som ”regeringar”. Det har blivit hög tid att kalla dem för vad de verkligen är: regimer.

Det finns en känd passage i Bibeln som handlar om att det finns en tid för allt. Tiden för tålamod börjar lida mot sitt slut.

 

 

Isac Boman

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

EU-kommissionen får långtgående makt över ChatGPT

Totalitära samhällsutvecklingen

Publicerad september 1, 2026 – av Emil Fjellstedt
Människor utanför EU-kommissionens Berlaymontbyggnad vid Schumanplatsen i Bryssel
Berlaymont är EU-kommissionens huvudbyggnad i Bryssel och säte för den institution som ansvarar för tillsynen enligt EU:s rättsakt om digitala tjänster. Arkivbild.

EU-kommissionen placerar ChatGPT, Reddit och Roblox under unionens hårdaste digitala kontrollregim. Beslutet ger Bryssel rätt att granska data och algoritmer, kräva förändringar av tjänsternas funktion och utdöma böter på upp till sex procent av bolagens globala årsomsättning.

Kommissionen meddelade den 31 augusti att ChatGPT klassas som en ”mycket stor online-sökmotor”, medan Reddit och Roblox blir ”mycket stora onlineplattformar” enligt Digital Services Act, DSA.

Gränsen går vid 45 miljoner genomsnittliga månadsanvändare i EU. OpenAI har uppgett 159,1 miljoner användare av ChatGPT:s sökfunktion, Reddit 57,2 miljoner och Roblox 46,6 miljoner. Företagen har nu fyra månader på sig, till januari 2027, att följa de skärpta kraven.

ChatGPT blir det första stora generativa AI-systemet som behandlas som sökmotor enligt DSA. Kommissionens motivering är att tjänsten inte bara svarar på frågor utan även söker på internet, bearbetar resultat och sammanställer ett nytt svar. Därmed betraktas hela tjänsten som en hybrid med samma potentiella samhällspåverkan som en traditionell sökmotor.

”Systemrisker” utan skarpa gränser

Den mest långtgående delen av regelverket finns i artiklarna 34 och 35. De berörda företagen måste varje år identifiera, analysera och motverka ”systemrisker” som kan uppstå genom tjänsternas utformning, funktion och algoritmer.

Riskkategorierna omfattar spridning av olagligt innehåll, negativa effekter på grundläggande rättigheter, valprocesser och offentlig säkerhet samt påverkan på minderåriga, folkhälsa och människors fysiska och psykiska välbefinnande.

Formuleringarna ger tillsynen en räckvidd långt bortom borttagning av sådant som redan är förbjudet i lag. För att minska en bedömd risk kan plattformarna behöva ändra sina användarvillkor, rekommendationssystem, gränssnitt, innehållsmoderering, annonsverktyg eller ålderskontroller.

Det innebär inte att kommissionen genom beslutet förbjuder en viss åsikt eller får skriva enskilda ChatGPT-svar. DSA slår uttryckligen fast att tjänsterna inte får åläggas någon allmän plikt att övervaka allt innehåll eller aktivt leta efter brott. Riskåtgärder ska dessutom vara rimliga, proportionerliga och ta hänsyn till grundläggande rättigheter.

Problemet ligger i stället i den indirekta styrningen. När politiskt laddade och svårmätbara begrepp som ”samhällsdebatt”, ”valprocesser”, ”offentlig säkerhet” och ”psykiskt välbefinnande” kombineras med hot om omsättningsbaserade böter får företagen starka skäl att välja den säkraste vägen inför tillsynsmyndigheten.

Bryssel får se data och algoritmer

Klassningen ger EU-kommissionen direkt tillsynsmakt över de tre tjänsterna. Den kan begära den information som anses nödvändig, få tillgång till data och algoritmer, hålla frivilliga intervjuer och genomföra inspektioner i företagens lokaler.

Kommissionen kan även kräva oberoende årliga revisioner och ge särskilt godkända forskare tillgång till icke-offentliga data för att studera systemrisker och företagens motåtgärder. ChatGPT, Reddit och Roblox måste inrätta interna kontrollfunktioner som ser till att riskerna rapporteras och hanteras.

Vid misstanke om allvarlig och brådskande skada kan kommissionen besluta om tillfälliga åtgärder innan en slutlig överträdelse har fastställts. På sin egen informationssida nämner myndigheten förändringar av rekommendationssystem och ökad bevakning av särskilda nyckelord eller hashtaggar som exempel.

För ChatGPT och Reddit sker tillsynen i samarbete med Irlands medieregulator Coimisiún na Meán. För Roblox medverkar nederländska Authority for Consumers and Markets, eftersom företagen har sina europeiska etableringar i dessa länder.

Böter med global hävstång

Om ett företag anses bryta mot DSA kan kommissionen kräva förändringar inom en egen fastställd tidsfrist och besluta om böter på upp till sex procent av den globala årsomsättningen.

Felaktiga, missvisande eller ofullständiga svar under en utredning kan ge böter på upp till en procent av den globala omsättningen. Vägran att lämna uppgifter, släppa in inspektörer eller följa beslut kan dessutom utlösa löpande vite på upp till fem procent av den genomsnittliga globala dagsomsättningen för varje dags försening.

Som sista utväg kan tillgången till en tjänst begränsas tillfälligt. Den befogenheten är betydligt snävare än bötesmakten och förutsätter en ihållande överträdelse som orsakar allvarlig skada och innefattar brottslighet som hotar människors liv eller säkerhet. Ett sådant ingrepp måste beslutas av domstol i etableringslandet.

Kritik: lagen belönar överblockering

Digitalrättsorganisationen Electronic Frontier Foundation, EFF, varnar för att systemriskerna är vagt definierade och kan politiseras. Organisationen pekar på risken att lagligt men kontroversiellt innehåll raderas eller nedprioriteras när företag försöker undvika sanktioner.

Forskare vid Humboldt Institute for Internet and Society beskriver samma strukturella incitament: när underlåtenhet att ta bort olagligt innehåll bestraffas hårdare än felaktig borttagning av lagligt material uppmuntras företagen att moderera för mycket. Institutet avvisar samtidigt påståendet att DSA i sig är ett munkavleförbud och understryker att också överblockering kan behandlas som en systemrisk.

EU-kommissionen framhåller att lagen ger användarna rätt till motivering, intern omprövning, extern tvistlösning och domstolsprövning när innehåll tas bort. Men även DSA-försvarande forskare medger att gränsen mellan legitim riskhantering och indirekt statlig styrning måste bevakas noggrant.

NyD har tidigare granskat hur DSA flyttar kontrollen över informationsflöden från plattformarnas egna regler till en gemensam struktur där EU-kommissionen både tolkar riskerna, utreder företagen och beslutar om sanktioner.

Ett prejudikat för generativ AI

Klassningen av ChatGPT är principiellt viktig eftersom DSA skrevs innan dagens generativa AI-tjänster fick sitt genomslag. Jurister har varit oense om hur en chattbot, som både söker, lagrar användarinnehåll och producerar egna svar, passar in i lagens kategorier.

Kommissionen väljer nu en teknikneutral och expansiv tolkning: eftersom ChatGPT kan söka på webben räknas tjänsten som sökmotor, och dess stora räckvidd öppnar dörren till den högsta tillsynsnivån. Beslutet kan överklagas till EU-domstolarna, men gäller tills det ändras eller upphävs.

Från januari 2027 ska alltså tre amerikanska tjänster anpassa sina algoritmer och interna kontrollsystem till en europeisk riskmodell vars centrala begrepp saknar skarpa gränser. Kommissionen kallar det ökad ansvarsskyldighet. I praktiken innebär det att Bryssel får en permanent plats i maskinrummet hos några av världens mest använda digitala tjänster.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Över 1 000 tyska jurister kräver AfD-förbud

Totalitära samhällsutvecklingen

Publicerad augusti 6, 2026 – av Jan Sundstedt
AfD:s valstuga på en gata i Hannover.
AfD:s valstuga på en gata i Hannover.

Över 1 000 tyska jurister har anslutit sig till ett upprop för att inleda ett förbudsförfarande mot Alternativ för Tyskland (AfD). Det är Författningsdomstolen i Tyskland – inte regeringen eller parlamentet – som i slutänden avgör om ett parti kan förbjudas.

Det öppna brevet har organiserats av Republikanischer Anwältinnen- und Anwälteverein, RAV.

Den 3 augusti uppgav organisationen att 1 051 personer hade undertecknat uppropet, däribland advokater, domare, åklagare och andra juridiskt verksamma. Uppropet riktas till den federala regeringen och Bundestag.

Undertecknarna vill att ett AfD-förbud ska prövas av Tysklands Författningsdomstol och hänvisar till ett rättsvetenskapligt utlåtande från organisationen Gesellschaft für Freiheitsrechte, GFF.

Utlåtandet bedömer att ett förbudsförfarande sannolikt skulle kunna vinna framgång.

Alternativ för Tyskland växer i flertalet tyska opinionsmätningar (arkivbild). Montage. Foto: Tino Chrupalla/Facebook.

Höga trösklar för partiförbud

Bedömningen är dock inte ett domstolsavgörande. RAV kan inte självt ansöka om ett förbud.

Enligt Författningsdomstolens regler kan endast Bundestag, Bundesrat eller den federala regeringen ansöka om förbud mot ett rikstäckande parti.

Domstolen ställer höga krav för ett partiförbud. Antikonstitutionella idéer räcker inte i sig; partiet måste bland annat aktivt och aggressivt verka för att undanröja den fria demokratiska grundordningen.

Det måste också finnas konkreta tecken på att partiet kan nå sådana mål. Något formellt förbudsförfarande mot AfD har ännu inte inletts.

Uppropet innebär därför i nuläget en uppmaning till de institutioner som har rätt att ansöka om en rättslig prövning.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Kommentar: Skrämselpropaganda håller befolkningen i schack

Totalitära samhällsutvecklingen

Klimatkatastrofer, ryska invasioner, pandemier och ständigt nya samhällshot. När rädslan blir ett politiskt verktyg blir den också ett effektivt sätt att hålla befolkningen i schack.

Uppdaterad juli 27, 2026, Publicerad juli 26, 2026 – av Jan Sundstedt
En person vid ett köksbord med räkningar, medan abstrakta hotbilder syns som skuggor på väggen.
En skrämd medborgare vid köksbordet kämpar med räkningar, samtidigt som återkommande hotbilder växer på väggen.
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Det finns alltid något att vara rädd för.

Är det inte klimatet som håller på att gå åt helvete, är det ryssen som står beredd vid gränsen. Om inte ryssen kommer så kommer kriminaliteten, pandemin, cyberattacken, energikrisen eller någon annan förestående katastrof som kräver nya miljarder, nya regler, nya myndigheter och nya uppoffringar från den redan hårt prövade medborgaren.

Budskapet är egentligen ganska enkelt: Var rädd. Var mycket rädd.

Och framför allt – ifrågasätt inte alltför mycket.

För den som ständigt får höra att katastrofen står för dörren har mindre tid och ork att fråga vem som definierat katastrofen, hur stor den faktiskt är och vilka som tjänar på att hantera den.

Väder blir politik

Ta den återkommande klimatretoriken.

Ingen seriös människa kan förneka att temperaturer varierar, att värme kan vara besvärlig eller att jordens klimat har förändrats genom historien. Jordens klimat har dessutom varit betydligt varmare än dagens under tidigare geologiska epoker, långt innan människan började köra bil, bygga fabriker eller uppfinna plastpåsen.

Samtidigt vore det lika ohederligt att låtsas som att dagens temperaturstatistik inte visar en uppvärmning.

Problemet är något annat. Varje varm sommardag behöver inte vara en klimatkatastrof. Och varje rubrik om ”extremvärme” berättar inte automatiskt hela historien.

Det finns en detalj som gärna försvinner i alarmismen: var temperaturen mäts.

Städer är inte neutrala termometrar placerade i ett vakuum. Betong och asfalt absorberar och lagrar solvärme, medan bristen på vegetation minskar den naturliga avkylningen. SMHI beskriver den urbana värmeöeffekten och konstaterar att Stockholm under sommaren kan ha temperaturer upp till omkring tre grader högre än det omgivande landskapet.

Det betyder inte att temperaturmätningar i städer är värdelösa. Det betyder att miljön där människor bor påverkar temperaturen – och att det är relevant att förstå skillnaden mellan en asfaltbelagd innergård och det omgivande landskapet.

Sedan har vi skogsbränderna.

När lågorna slår upp blir förklaringen ibland förbluffande snabbt färdigskriven: klimatet!!

Men en brand behöver fortfarande en antändningskälla. Eldning, skogsarbete, gnistor från tåg, maskiner och fordon, blixtnedslag och anlagda bränder kan alla spela in. Under torra perioder kan en liten antändning utvecklas till en omfattande brand.

Det är betydligt mer komplicerat än den pedagogiska berättelsen om att termometern stiger och skogen därefter spontant bestämmer sig för att börja brinna.

När varje värmebölja, torrperiod och skogsbrand omedelbart placeras in i samma stora katastrofberättelse blir vädret inte längre bara väder. Det blir politik.

Ryssen kommer...

Nästa stora skräckobjekt är Ryssland.

Här måste man förstås vara försiktig. Ryssland är en militär stormakt, landet bedriver ett krig mot Ukraina och den europeiska säkerhetsordningen har förändrats radikalt sedan februari 2022.

Sverige har dessutom gått med i den USA-styrda militärpakten Nato och med hjälp av skattebetalarnas penningpung byggt ut sitt försvar kraftigt. Just därför blir den intressanta frågan inte om Ryssland kan vara farligt.

Vad menar man konkret när man talar om "det ryska hotet mot Sverige"?

Hur skulle ett angrepp egentligen se ut – genom sabotage och cyberattacker, till sjöss eller med luftburna styrkor?

Antag att Ryssland mot alla odds lyckas besegra Sverige militärt. Vad händer då? Ska landet ockuperas permanent? Ska en rysk lydregering installeras? Ska svenska myndigheter ersättas?

Och hur länge ska ockupationen pågå? Ett år? Tio år? Ett sekel? Vad är egentligen slutmålet?

Ovan frågeställningar är inte argument för att Ryssland är ofarligt. Det är argument för att hotbilden måste kunna diskuteras utan slagord och utan att varje fråga om dess omfattning avfärdas som naivitet eller illojalitet.

Att slå mot svensk infrastruktur är en sak. Att invadera, ockupera och under lång tid kontrollera ett helt land är något helt annat.

Om Moskva först ska ta Sverige, vad kommer sedan? Norge? Finland? Danmark? Tyskland? Frankrike? Storbritannien?

Verkliga krig kräver transporter, logistik, personal, materiel, ekonomi, politiska mål och en plan för vad som ska hända efteråt.

Här kommer vi till något betydligt mer intressant än frågan om huruvida det ena eller andra hotet existerar. För det behöver inte finnas någon hemlig sammansvärjning. Det räcker att det finns intressen.

Försvarsindustrin tjänar på försvarsbeställningar. Säkerhetsindustrin tjänar på ökade säkerhetsbehov. Konsulter, teknikföretag och delar av statsapparaten får mer att göra när nya riskområden identifieras.

Det betyder inte att hoten är uppdiktade. Men det betyder att det finns anledning att ställa den gamla, tråkiga och synnerligen besvärliga frågan: Vem tjänar på alla dessa ständiga hot?

Cui bono?

Sverige har beslutat om en historisk upprustning. De militära försvarsanslagen ökar med 26,6 miljarder kronor från 2025 till 2026 och uppgår till 175 miljarder kronor under 2026.

Det kan vara klokt. Det kan vara nödvändigt. Det kan också vara alldeles för dyrt.

Alla tre påståendena kan vara sanna samtidigt.

Problemet uppstår när den som ifrågasätter utgifterna omedelbart placeras i facket ”Putins nyttiga idiot”, ”säkerhetsrisk” eller något annat bekvämt epitet.

En demokrati som inte tål frågor om sina försvarsutgifter har större problem än en demokrati som ställer dem.

Den permanenta katastrofen

Samma mekanism återkommer på område efter område.

Vi ska vara rädda för klimatet, kriget, ryssen, gängen, terroristerna, virusen, cyberattackerna och nästa kris.

Och när vi inte längre är rädda för något av detta finns det alltid någon som kan tala om för oss vad vi bör vara rädda för härnäst.

Den vanlige medborgaren förväntas vara beredd på krig, klimatkatastrofer och samhällskollaps – samtidigt som samma medborgare får allt svårare att få den egna ekonomin att gå ihop.

Medborgaren förväntas vara beredd på världskrig – men får allt svårare att få hushållsbudgeten att gå ihop.

Det finns något djupt osunt i den kontrasten. För medan hotbilderna växer, växer också notan.

Försvaret ska byggas ut. Beredskapen höjas. Klimatåtgärder finansieras. Säkerheten stärkas. Nya kontrollsystem införas.

Någon ska och måste betala kalaset och denna någon är, som vanligt, skattebetalarna.

Var lugn men rädd

Begreppet har blivit vår tids samhällsmantra. Här borde vi därför tala mindre om de enskilda hoten och mer om rädsla som styrmedel.

En människa som känner sig trygg har tid att tänka. En människa som känner sig hotad söker skydd, söker auktoritet och accepterar lättare extraordinära åtgärder.

Det behöver inte finnas någon hemlig konspiration. Verkligheten är nästan alltid mer banal än så.

Det räcker med ett system där rädsla belönas, alarmism får större rubriker än nyanser och den som varnar för katastrofen framstår som handlingskraftig medan den som ber om perspektiv riskerar att beskrivas som naiv.

Det behöver inte finnas en konspiration för att det ska finnas intressen. Det behöver heller inte finnas en lögn bakom varje varning för att summan av alla varningar ska skapa ett samhälle präglat av rädsla.

Klimatet kan förändras utan att varje värmebölja behöver beskrivas som civilisationens undergång.

Ryssland kan utgöra ett säkerhetspolitiskt problem utan att varje svensk behöver föreställa sig ryska stridsvagnar på Drottninggatan.

Skogsbränder kan vara allvarliga utan att varje brand behöver reduceras till en klimatpolitisk reklampelare.

Sverige kan behöva ett starkt försvar utan att varje invändning mot försvarsnotan behöver behandlas som landsförräderi.

Det är möjligt att hålla två tankar i huvudet samtidigt. Det kallas vuxen samhällsdebatt.

En rädd människa är en foglig människa

Den fria människan måste kunna säga: Visa mig siffrorna. Visa mig källorna. Visa mig alternativen. Visa mig kostnaden.

Visa mig vad som händer om vi inte gör detta. Visa mig vad som händer om vi gör det.

Framför allt: Förklara varför jag ska vara rädd.

För det är en fråga som makten borde tåla. Kanske är det till och med den viktigaste frågan av alla.

För en befolkning som ständigt får höra att nästa katastrof väntar runt hörnet får till slut svårt att minnas hur trygghet känns, och en befolkning som aldrig får känna sig trygg blir märkligt lätt att styra.

 

Jan Sundstedt

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Telefonen beslagtogs – nu skriver journalisten handbok för att skydda din data

Övervakningssamhället

Publicerad juli 23, 2026 – av Emil Fjellstedt
Montage med journalisten Richard Medhurst och en telefon med GrapheneOS-logotyp.
Richard Medhurst och en telefon med GrapheneOS, operativsystemet som han uppger skyddade hans källor när mobilen beslagtogs.

Journalisten Richard Medhurst har gripits i Storbritannien, frihetsberövats i Österrike och fått sin utrustning beslagtagen. Erfarenheterna har nu fått honom att skriva en handbok om hur journalister och andra utsatta personer kan skydda sina telefoner, datorer och källor.

Den brittiske journalisten berättar för Computer Weekly att han tidigare höll sina säkerhetsrutiner hemliga. När myndigheterna väl hade tagit hans utrustning såg han inte längre samma skäl att tiga. Nu vill han omvandla det han lärt sig till en omfattande säkerhetsmanual.

Den första delen ska handla om mobiltelefoner. Senare delar ska behandla datorer, nätverk, de säkerhetsinriktade operativsystemen Qubes och Tails, diskkryptering samt hur filer kan flyttas utan att lämna onödiga kriminaltekniska spår.

Greps på Heathrow och fick telefonerna beslagtagna

I augusti 2024 greps Medhurst när han landade på Heathrow i London. Han hölls frihetsberövad i nästan ett dygn och förhördes i två timmar. Polisen beslagtog bland annat två telefoner, mikrofoner, hörlurar, kablar, adaptrar och en Faradaypåse som blockerar radiosignaler. Nya Dagbladet rapporterade då att han gripits med stöd av den brittiska terrorlagstiftningen.

Medhurst har därefter också frihetsberövats och fått sin bostad och studio genomsökta i Österrike. Enligt Computer Weekly har den brittiska utredningen pågått i närmare två år utan att han åtalats.

Staten använder den här osäkerheten för att hålla ett hot hängande över dig, vilket kyler ned ditt arbete och skickar ett budskap till andra reportrar, säger Medhurst till tidningen.

Automatisk omstart kan ha skyddat källorna

En av telefonerna var en Google Pixel 7 Pro där Medhurst själv hade installerat GrapheneOS, en öppen och säkerhetshärdad variant av Android. Han uppger att telefonen var uppdaterad och att han fortfarande använder systemet.

När en telefon har startats och låsts upp ligger krypteringsnycklar i arbetsminnet. Det gör enheten lättare att använda, men också mer utsatt för avancerad kriminalteknisk åtkomst. Detta tillstånd kallas After First Unlock, AFU. Efter en fullständig omstart, innan lösenordet har skrivits in, befinner sig telefonen i det säkrare läget Before First Unlock, BFU, där data åter är fullständigt krypterade.

Polisen tog den låsta telefonen ur Medhursts händer innan han hann stänga av den. GrapheneOS var dock inställt på att automatiskt starta om enheten om rätt lösenord inte angavs inom 18 timmar. När tidsgränsen löpte ut gick telefonen tillbaka till BFU-läget.

Medhurst anser att funktionen skyddade hans konfidentiella uppgifter. Som stöd pekar han på att polisen under flera månader fortsatte att begära hans lösenord. Han avslog varje begäran och avvisade även ett erbjudande om att lämna koden till en så kallad oberoende polis som skulle sortera ut material som omfattades av journalistiskt källskydd.

Ingen teknik ger fullständigt skydd

Säkerhetsexperter som Computer Weekly talat med bedömer att GrapheneOS kan ge ett starkare skydd än vanlig Android, särskilt på en modern och nyligen omstartad enhet. Men de varnar samtidigt för att inget system är omöjligt att knäcka.

Professor Steven Murdoch vid University College London säger att även ledande kriminaltekniska verktyg i vissa fall har misslyckats med att hämta data från GrapheneOS-enheter utan lösenord, framför allt när telefonen nyligen startats om. Systemet begränsar också biometrisk upplåsning och kan kräva en extra kod tillsammans med fingeravtrycket.

Harlo Holmes vid den amerikanska pressfrihetsorganisationen Freedom of the Press Foundation betonar i stället arbetsrutinerna. Känsligt material bör delas upp mellan olika enheter och hållas borta från den telefon som tas med genom en gränskontroll. Den säkraste informationen är, enligt henne, den som inte finns tillgänglig för en motståndare.

Rådet: Stäng av telefonen före gränsen

Medhurst medger att hans främsta misstag var att inte stänga av telefonen innan flygplanet landade. Han räknade inte med att polisen skulle gå ombord för att hämta honom. Holmes råd till journalister är att låta telefonen vara avstängd medan de passerar pass- och tullkontroll och att använda separata enheter när risken för beslag är hög.

Den planerade handboken bygger därmed inte på föreställningen att en viss produkt löser alla problem. Medhursts erfarenhet visar snarare hur kryptering, automatisk omstart och genomtänkta rutiner kan försvåra åtkomst när en telefon tas med kort varsel. För journalister som hanterar känsliga källor har sådan teknisk beredskap, menar han, blivit ett nödvändigt arbetskrav.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.