Annons:
MORGONDAGENS DAGSTIDNING –
Donera Annonsera Om Nya Dagbladet Kontakt
Globe
Nya Dagbladet
Senaste nytt
Annons:

https://nyadagbladet.se/utrikes/lackan-fran-energikommissionaren-eu-landerna-ska-dra-ned-forbrukningen/

Utrikes

Läckan från energikommissionären: EU-länderna ska dra ned förbrukningen

Energikrisen

Publicerad 28 september 2026 – av Emil Fjellstedt
Dan Jørgensen vid EU-flaggan, bredvid gröna sfäriska gasklockor
Dan Jørgensen uppmanar i ett opublicerat brev EU-länderna att dra ned förbrukningen av gas och el.
2 min läsning
Emil Fjellstedt
emil.fjellstedt@nyadagbladet.se
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 83 500,00 SEK 111% Mål: 75 000,00 SEK
Läs artikeln och bidra

EU-kommissionen vill att medlemsländerna drar ned på gas och el för att hålla nere priserna. Gaslagren ligger på 68 procent, långt under målet på 90, och kommissionären kallar läget utmanande trots att han inte ser några omedelbara försörjningsrisker.

Uppmaningen finns i ett brev från Dan Jørgensen, EU-kommissionär för energi och boende, till EU:s ministrar. Brevet är daterat 25 september och har inte publicerats. Nyhetssajten Politico har tagit del av det och rapporterar om innehållet.

"I ett läge med begränsat globalt utbud och kraftiga prissvängningar kan en minskad efterfrågan vara ett effektivt verktyg för att hålla nere priserna", skriver Jørgensen.

Han uppmanar ministrarna att vidta åtgärder för att minska efterfrågan på gas och el "så länge det behövs". Läget beskriver han som "utmanande", men enligt brevet finns det "för närvarande inga omedelbara risker för försörjningstryggheten".

Annons:

Prisåtgärder ska enligt kommissionären vara "välriktade" och "tillfälliga", så att de inte driver upp efterfrågan igen.

Lagren långt under målet

Lagersiffrorna ligger ändå långt under målet. EU-rådets gasgrafik, senast granskad 23 september, uppger att gaslagren i september ligger på 68 procent. Siffran kommer från branschorganisationen Gas Infrastructure Europe. Målet i EU:s regelverk är 90 procent.

Samma rapportering jämför med 71 procent vid samma tid 2021, före energikrisen som följde på covid-19 och kriget i Ukraina, och beskriver lagren som historiskt låga eftersom kriget i Iran stör de globala gasflödena.

Rådet skriver för sin del att det inte finns någon omedelbar risk för gasförsörjningen. EU är enligt rådet bättre förberett tack vare fler leverantörer, större kapacitet att ta emot flytande naturgas och lägre gasanvändning.

Målet finns kvar, med marginaler

När rådet den 18 juli 2025 förlängde gaslagringsreglerna i två år meddelade det att 90-procentsmålet ligger fast. Målet kan dock nås när som helst mellan 1 oktober och 1 december.

Samtidigt fick länderna en flexibilitet på 10 procent, vilket i praktiken kan innebära ett mål på 80 procent. Vid ihållande ogynnsamma marknadsförhållanden kan kommissionen genom en så kallad delegerad akt öka marginalen med ytterligare upp till 5 procent.

Kommissionens egen notis från 13 mars säger att länderna då inte såg några försörjningsrisker. Oljelagren var höga och gaslagren stabila. Länderna var ense om att regelverket ger tillräcklig flexibilitet och att lagren inte ska fyllas "till varje pris".

Kommissionen lovade samtidigt att ompröva läget om Hormuzsundet förblev stängt eller om störningarna fortsatte. Ett halvår senare är beskedet till huvudstäderna att dra ned på förbrukningen.

Emil Fjellstedt
emil.fjellstedt@nyadagbladet.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

https://nyadagbladet.se/ekonomi/hoga-elpriser-kan-kosta-sodra-sverige-200-000-jobb-till-2030/

Ekonomi

Dyr el driver bort jobben från södra Sverige

Energikrisen

Publicerad 29 oktober 2026 – av Emil Fjellstedt
Arkivfoto av Volvos fabrik i Olofström med parkerade bilar framför byggnaden under en blå himmel.
Volvos fabrik i Olofström, fotograferad 2011. Sydsvenska Handelskammaren varnar för att höga elpriser driver bort produktion och jobb från södra Sverige.
1 min läsning
Emil Fjellstedt
emil.fjellstedt@nyadagbladet.se

Södra Sverige förlorar investeringar, produktion och jobb när elpriserna stiger. Omkring 200 000 arbetstillfällen väntas försvinna fram till 2030, enligt Sydsvenska Handelskammaren.

Siffrorna kommer från Sydsvenska Handelskammaren, som redovisar dem för Ekot. Kammarens vd Johan Eklund beskriver hur de stigande elpriserna slår olika: sysselsättningen i norra Sverige påverkas positivt, medan södra Sverige blöder.

En del av tillverkningen flyttar till norra Sverige, där elen är billigare. Stora delar läggs i stället ned eller försvinner till andra länder.

Södra Sverige har redan sett utvecklingen i ungefär fem år. Framöver väntas effekten bli störst i Mellansverige.

Annons:

Så stora skillnader som dagens mellan landets elprisområden är en ny företeelse. Före 2020-talet var prisområdesskillnaderna inte så stora, påpekar energimarknadsanalytikern Christian Holtz vid konsultbolaget Polite Energy. Därför har vi enligt honom ännu inte sett de fulla konsekvenserna av dagens prisgap.

Elområdena går tillbaka på ett beslut i Bryssel. EU-kommissionen invände mot att Svenska kraftnät hanterade interna svenska flaskhalsar genom att begränsa kapaciteten över gränserna och beslutade 2010 att göra myndighetens åtagande om flera elområden rättsligt bindande.

Sverige delades in i fyra elområden 2011. I stället för exportbegränsningar hanteras överföringsbegränsningarna inom landet med separata områdespriser, som skiljer sig åt när kapaciteten inte räcker.

Emil Fjellstedt
emil.fjellstedt@nyadagbladet.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

https://nyadagbladet.se/ekonomi/gaspriset-i-europa-hogsta-sedan-2022-lagren-bara-75-procent-fyllda/

Ekonomi

Gaspriset i Europa på högsta nivån sedan 2022

Energikrisen

Publicerad 27 oktober 2026 – av Redaktionen
LNG-terminalen i Świnoujście med vita lagringstankar och industribyggnader bakom ett stängsel.
EU:s gaslager var omkring 75 procent fulla den 26 oktober, enligt Gas Infrastructure Europe. Arkivbild från LNG-terminalen i Świnoujście i Polen.
2 min läsning
Redaktionen
redaktionen@nyadagbladet.se

Europas gaspris passerade på måndagen 97 euro per megawattimme, den högsta nivån sedan december 2022. Lagren inför vintern är bara tre fjärdedelar fyllda.

Grossistpriset på europeisk naturgas var på måndagen det högsta på nästan fyra år. På tisdagen gav det vika något och handlades kring 95–96 euro, uppger Trading Economics, men ligger fortfarande nära flerårshögsta. Priset är ungefär tre gånger så högt som för ett år sedan och drygt en tredjedel högre än för en månad sedan.

Rekordet från mars 2022, 345 euro, är fortfarande långt borta. Lagren ger ändå ett tydligt besked. Gas Infrastructure Europe, som samlar in lagerdata från operatörerna, redovisar att EU:s lager var fyllda till 74,92 procent den 26 oktober. Tyskland, med EU:s största lagerkapacitet, låg på 61,65 procent.

Trading Economics kallar nivån den lägsta för årstiden som någonsin uppmätts. Temperaturen väntas sjunka över kontinenten, vilket ökar uppvärmningsbehovet, och oplanerade avbrott i Norge drar ner tillgången ytterligare. Europa och Asien tävlar dessutom om samma laster, och konkurrensen kan hårdna när kylan sätter in.

Annons:

Marknaden är särskilt känslig för flytande naturgas, LNG. Det är gas som kyls ned till vätska så att den kan fraktas med tankfartyg. Attackerna mot fartyg i Hormuzsundet fortsätter, och det håller oron för leveranserna uppe. Hoppet om fred efter samtal mellan Saudiarabien, Turkiet, Pakistan och Iran på måndagen var det som drog ned priset på tisdagen.

Siffrorna gäller grossistpriset. Det är inte detsamma som hushållens räkning.

Rysk gas på väg ut

Samtidigt stänger EU dörren till den ryska gasen. Enligt EU-kommissionen har unionens beroende av rysk gas minskat från 45 procent av importen 2021 till 12 procent 2025. EU-länderna antog i januari en förordning som förbjuder rysk rörledningsgas och LNG permanent.

De återstående 35 miljarder kubikmetrarna som importeras varje år ska vara borta från marknaden om mindre än två år. Kommissionen anger att EU betalar omkring 10 miljarder euro om året för den gasen.

Trading Economics räknar med att priset når 98,20 euro vid utgången av fjärde kvartalet och 119 euro om tolv månader.

Redaktionen
redaktionen@nyadagbladet.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

https://nyadagbladet.se/inrikes/vattenfalls-vindkraft-forlorade-1-27-miljarder-kronor-2025/

Inrikes

Växande förluster för Vattenfalls vindkraft – miljarder skjuts till

Energikrisen

Publicerad 21 oktober 2026 – av Emil Fjellstedt
Vindkraftverk i Stor-Rotliden med ett stort verk i förgrunden och fler verk över ett snötäckt skogslandskap.
Vattenfalls vindpark Stor-Rotliden. Bolagets svenska vindkraft gick enligt Affärsvärldens sammanställning med 1,27 miljarder kronor i förlust 2025. Arkivbild.
2 min läsning
Emil Fjellstedt
emil.fjellstedt@nyadagbladet.se

Förlusterna i Vattenfalls svenska vindkraft fortsätter att växa. Under 2025 gick verksamheten back 1,27 miljarder kronor, samtidigt som den fick 3,5 miljarder kronor i aktieägartillskott.

Förlusten är 400 miljoner kronor större än 2024, då den stannade vid 870 miljoner. Siffrorna gäller Vattenfalls svenska vindkraftsbolag sammantaget, inte koncernen som helhet, enligt en genomgång som Affärsvärlden publicerat. Enligt tidningen har den svenska vindkraften gått med förlust varje år sedan 2020.

Omkring hälften av förlusten kommer från en enda post: en nedskrivning på 600 miljoner kronor av vindkraftsprojektet Velinga, som då ännu inte var färdigbyggt. Som enda orsak anger bolaget "uppdaterade investeringsförutsättningar".

Velinga, på 67 megawatt, har sedan dess tagits i drift enligt Vattenfalls delårsrapport för januari–mars 2026.

Annons:

Aktieägartillskottet på 3,5 miljarder kronor framgår av kassaflödesanalysen. Beloppet är nästan tre gånger så stort som årets förlust.

"Elpriser nära noll"

Vattenfall Vindkraft AB förklarar i årsredovisningen det dåliga året med "låga elpriser på grund av överkapacitet, milda väderförhållanden och höga nivåer i vattenkraft". I årsredovisningen för delägda Blakliden Fäbodberget Wind AB beskrivs "långa perioder med elspotpriser nära noll".

I delägda Vattenfall Toledo Vind gick det så långt att bolaget stängde av produktionen. Enligt Affärsvärlden reglerades motsvarande 31 procent av Toledos möjliga produktion bort.

Skälet, enligt årsredovisningen: "den rörliga kostnaden för att exportera produktionen i transmissionsnätet var högre än intäkterna".

Trots det skriver Vattenfall Vindkraft AB att bolaget "avser fortsatt att utveckla, bygga och förvalta vindkraftsanläggningar i Sverige".

Emil Fjellstedt
emil.fjellstedt@nyadagbladet.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

https://nyadagbladet.se/ekonomi/expert-varnar-elrakningen-kan-bli-10-000-kronor-dyrare-i-vinter/

Ekonomi

Prognosen: Elräkningen kan bli 10 000 kronor dyrare i vinter

Energikrisen

Publicerad 20 oktober 2026 – av Emil Fjellstedt
Kraftledningar över snötäckt mark i Riga, med skog till höger och bostadshus till vänster.
En kall vinter kan pressa upp elkostnaderna ytterligare, enligt 1komma5:s prognos.
2 min läsning
Emil Fjellstedt
emil.fjellstedt@nyadagbladet.se

Vinterns elräkningar ser ut att bli tyngre för hushållen. Enligt en prognos från energiteknikföretaget 1komma5 kan ett hushåll som förbrukar 20 000 kilowattimmar om året få betala 5 000–10 000 kronor mer för elen.

Bedömningen bygger på att elpriset under uppvärmningssäsongen blir 15 procent högre än under samma period förra året. Siffrorna är en prognos, inte ett utfall.

Bakom prognosen står Marianne Andera, kommersiell chef på 1komma5. Hon säger till Bonniertidningen Expressen att hushållen möter ett högre elpris än förra vintern, just när uppvärmningsbehovet är som störst.

— Alla prognoser ser ut att gå åt samma håll, och det blir ju en tuffare vinter, säger Marianne Andera.

Annons:

Hon pekar ut tre faktorer. Vattenmagasinen i Sverige innehåller mindre vatten än normalt för årstiden. Delar av kärnkraften står stilla under hösten för underhåll och revision.

Dessutom påverkar krig och konflikter gaspriserna i Europa, och det slår mot det svenska elpriset eftersom marknaderna hänger ihop.

— Det blir som en perfekt storm. Får vi dessutom en kall vinter utan mycket nederbörd och vind samspelar de här faktorerna än mer, säger hon.

Prisuppgången har redan börjat synas. Enligt statistik från SCB betalade svenska elkonsumenter i genomsnitt över tio procent mer för elen under första halvåret 2026 än under samma period 2025.

I september steg spotpriset i elområde SE4 i södra Sverige till nästan nio kronor per kilowattimme under den dyraste kvarten. Andera menar att sådana toppar kommer att återkomma.

— De här spikarna, pristopparna, är något vi behöver vänja oss vid. Det här är ett väldigt tydligt mönster som vi går in i, säger Marianne Andera.

Längre fram finns enligt henne ett ljusare tecken. Elpristerminerna pekar mot en viss lättnad under första halvåret 2027.

Emil Fjellstedt
emil.fjellstedt@nyadagbladet.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Senaste nytt

Annons: