Internationella valutafonden efterlyser global koldioxidskatt

Globalismens framfart

publicerad 16 oktober 2019
- av Isac Boman
Nya IMF-direktören Kristalina Georgieva talar inför internationella valutafondens årliga möte i Washington den 8 oktober.

Hjälp Nya Dagbladet att klara ekonomin under sommaren!


4360 kr av 50 000 kr insamlade. Stöd kampanjen via swish 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


I en ny rapport vädjar Internationella Valutafonden (IMF) till politiker att “vidta omedelbara åtgärder” eftersom “global uppvärmning hotar planeten och människors levnadsstandard”. I konkreta ordalag efterlyser man framförallt en global koldioxidskatt.

Skatten man föreslår i rapporten Fiscal Monitor: How to Mitigate Climate Change är 75 dollar per ton koldioxid, något som man bedömer ytterligare kommer att höja elpriser med i snitt 45 procent under en tioårsperiod och bränslepriser med 15 procent.

Finansministrar kan möta denna kris genom koldioxidbeskattning eller liknande åtgärder, så att klimatkompensering genom skatter och utgifter görs mer acceptabelt” skriver man bland annat i sin slutkläm.

I rapporten lyfter valutafonden speciellt fram Sverige som ett föredömligt exempel med koldioxidskatt i landet som redan i dagsläget ligger på 127 dollar per ton. Inkomsterna för den globala skatten föreslår man bland annat ska fördelas till att uppfylla FN:s mål eller delas ut som “medborgarlön”.

IMF verkar bland annat för det uttalade ändamålet att främja “globalt monetärt samarbete“. Framförallt är organisationen känd för sina så kallade “räddningspaket”, med lån som beviljas med hårda villkor till konkursmässiga stater – ofta inkluderande att privatisera offentlig egendom.

EU-kommissionens tidigare viceordförande, bulgariskan Kristalina Georgieva, övertog i början av oktober posten som IMF-direktör från fransyskan Christine Lagarde.

Internationella valutafonden (International Monetary Fund) tog form tillsammans med Världsbanken i juli 1944, vid Förenta nationernas monetära och finansiella konferens – även känd som Bretton Woods-konferensen. Det uttalade ändamålet med konferensen var att slå fast hur det internationella monetära och finansiella systemet skulle se ut efter en allierad seger i andra världskriget.

USA:s dåvarande president Franklin D. Roosevelts två profilerade judiska rådgivare – finansministern Henry Morgenthau som var konferensens ordförande, samt framförallt nationalekonomen Harry Dexter White – betraktas generellt som chefsarkitekterna bakom IMF i synnerhet och den bredare struktur i allmänhet som uppkom i Bretton Woods kölvatten.

Ladda ner Nya Dagbladets mobilapp!