Annons:

Så sover du bättre

Uppdaterad 13 mars 2026, Publicerad 13 augusti 2019 – av Redaktionen
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 51 000,00 SEK 68% Mål: 75 000,00 SEK

Sömnsvårigheter är vanligt i alla åldrar. Enligt Folkhälsomyndigheten 2018 uppgav befolkningen i åldrarna 16-84 att 39 % av dem upplever sömnbesvär. Dock var det bara 7 % som upplevde sina problem som stora.

Oftast är sömnsvårigheter ingenting att oroa sig för. Det är inte farligt att sova dåligt då och då, enligt vårdguiden 1177.se. Men sover du för lite natt efter natt kan det påverka ditt mående negativt och du kan behöva hjälp med din sömn.

De flesta sover mellan 6-9 timmar per natt och det varierar hur mycket sömn just du behöver. Tecken på sömnbrist visar sig mycket i din vardag och hur du fungerar i den. Kanske har du svårare att klara av vardagliga uppgifter och koncentrera dig. Något som också är vanligt vid sömnbrist är att du somnar till när du är passiv. Det kan vara när du exempelvis tittar på TV, sitter i möte eller på en föreläsning. Dina känslor kan också svänga mycket. Har du sömnbrist kan du ha lättare för att bli arg, ledsen eller irriterad.

Ibland kan sömnen vara bättre än du tror. Alla är vakna kortare stunder under natten, dock minns du det bara om du varit vaken längre än 3-5 minuter. Har du ett par längre uppvaknanden kan det kännas som om du sovit för lite, men den kan ha varit tillräcklig ändå.

Annons:

Att du känner trötthet på morgonen behöver inte heller betyda att du har sovit dåligt. Sömnen har olika faser och under dessa faser sover du ibland djupare och ibland ytligare. Befinner du dig i djupsömn när klockan ringer kommer du troligen känna dig tröttare och ha svårare att vakna. Därför bör du bedöma din nattsömn efter hur du mår senare på dagen.

Den vanligaste orsaken till sömnbesvär är stress. När vi upplever stress ställer hela nervsystemet in sig på vakenhet, därför får du svårare att varva ner och sova. Sömnen kan också bli ytligare och du kan därför lättare vakna tidigt. Då kan det också vara svårt att somna om.

En annan orsak kan vara ljud i din omgivning. Kanske har du mycket trafik omkring dig, högljudda grannar eller sover nära någon som snarkar. Bland småbarnsföräldrar är det speciellt vanligt att ständigt få sin nattsömn störd av barnen.

Alkohol, nikotin och koffein kan störa din sömn. Även om alkohol kan göra att du somnar lättare så sover du ytligare och sömnen kan bli sämre. Alkohol förkortar dessutom sömnen så att du vaknar tidigare än vanligt. Den kan även göra snarkningar värre då den ger en avslappnande effekt.

Är du rökare eller snusare är det vanligare att det tar längre tid att somna. Det är också vanligare att du vaknar under natten om du förbrukar nikotin. Koffein har såklart en uppiggande effekt och kan påverka din sömn om du dricker det för sent.

När vi blir äldre ändras också sömnen. Vi sover ytligare och vaknar därför lättare. Det kan du upplevas som att du sover sämre, men det är helt normalt. Kroppen behöver helt enkelt inte mer sömn.

Det finns mycket du själv kan göra för att påverka din sömn. Tror du att stress är orsaken är det då en bra idé att försöka minska på den. Ett sätt kan vara att minska de aktiviteter som ger dig stress. Ett annat är att göra sådant som får kroppen att slappna av. Det kan vara avslappningsövningar eller mindfullness. Kanske blir du mer avslappnad av att spendera tid i naturen eller i trädgården. Hitta det som får dig att slappna av.

Fysisk aktivitet är också bra mot stress och även mot sömnbrist. Du kommer att bli piggare, må bättre och känna dig mer naturligt trött mot kvällen.

När kroppen förbereder sig för sömn går den in i viloläge. Det kan du känna genom att t.ex. kroppstemperaturen sjunker. Därför är det bra att ta det lugnt 1-2 timmar före läggdags. Att exempelvis läsa eller ta ett varmt bad kan vara bra. Ignorerar du kroppens sömnsignaler så avbryts viloläget och då måste du vänta tills kroppen går in i ett nytt, vilket kan dröja någon timme. Därför kan det vara bra att planera din kväll om du vill sova i bra tid.

Försök att släppa tankarna på morgondagen genom att skriva en lista på saker du behöver göra eller tänker på. Det kan hjälpa dig att somna.

Undvik ljus på kvällarna, det hjälper dig att hålla reda på din inre dygnsrytm. Detta gäller även skärmar från mobiler, datorer eller liknande. Låt också din säng vara en sovplats. Försök göra din säng till en plats din hjärna associerar med vila. Se därför till att det är mörkt, tyst och svalt. Ta inte med dig jobbpapper eller liknande i sängen, det är bättre att jobba någon annanstans.

Känner du stress över att titta på klockan så flytta den eller mobilen längre bort, så du inte kan titta på den. En annan sak är att inte ligga kvar i sängen för länge om du inte kan sova. Gå upp om du inte somnat efter en halvtimme. Annars kan hjärnan börja förknippa sängen med stress över att inte kunna sova.

Då ska du söka vård

  • Det tar dig mer än 45 minuter att somna.
  • Du vaknar en eller flera gånger per natt och har svårt att somna om.
  • Du vaknar för tidigt på morgonen, innan du är utsövd och utan att somna om.
  • Du har långvariga sömnproblem (4 veckor eller mer) som du inte kan komma tillrätta med själv.

 

Källor: Folkhälsomyndigheten, 1177.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Hur du sitter kan påverka mer än ryggen

Publicerad Igår 08:29 – av Markus Andersson
En man i vit skjorta sitter hopsjunken i en kontorsstol med överkroppen framåtlutad och armarna vilande på skrivbordet framfö

Forskare vid McGill University i Kanada har undersökt hur sittställningen påverkar känslor och risktagande. De som satt upprätt tog större risker än de som satt hopsjunkna.

Forskarna, som redovisar studien i tidskriften British Journal of Psychology, rekryterade nästan 200 personer ur universitetets krets. Deltagarna fick veta att de skulle testa en mobilapp på surfplatta, men forskarna undersökte i själva verket hur sittställningen påverkade dem.

Hos en grupp stod plattan på ett ställ på ett justerbart bord, vilket drog upp ryggen. Hos en annan låg den platt på ett lägre skrivbord, och deltagarna kröp ihop över skärmen. Ingen sade åt dem hur de skulle sitta, och i intervjuer efteråt uppgav de flesta att de inte förstått att hållningen styrts. Nackvinkeln mättes med videoprogram.

Ballongen som sprack

Uppgiften var ett riskspel med en virtuell ballong. Varje pumpning gjorde ballongen större och ökade den möjliga belöningen. Sprack ballongen gick belöningen för den omgången förlorad.

Varje ny pumpning blev alltså en avvägning mellan en större vinst och risken att förlora det som redan byggts upp. I just den avvägningen skilde sig grupperna: den upprätta gruppen tog större risker i spelet och tenderade att få större belöning.

Forskarna läser det inte som slarv. Seniorförfattaren Jorge Armony, professor i psykiatri och psykologi, tolkar resultatet så här:

— Det tyder på att de inte agerade mer impulsivt utan i stället tog effektivare risker, förklarar Armony.

I enkäten efteråt uppgav den upprätta gruppen dessutom statistiskt signifikant mer stolthet. Enligt studiens sammanfattning höll sig resultaten även när man tog hänsyn till deltagarnas obehag och medvetenhet om manipulationen.

Att deltagarna inte fick veta vad som undersöktes var avsiktligt, så att vetskapen inte skulle styra hur de betedde sig.

Skillnaderna var små och försöket gjordes i ett laboratorium, skriver universitetet. Resultaten visar inte att en rak rygg ger bättre beslut i vardagen, och Armony betonar att hållningen knappast förändrar ett liv. Enligt honom väcker studien i stället frågan om vardagsmiljöer, som arbetsplatsens utformning, kan påverka humör och beteende även utanför labbet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

När vardagen behöver en strandkant

Publicerad 16 oktober 2026 – av Redaktionen
Kvinna sedd bakifrån sitter på sanden framför en brytande havsvåg.
En kort promenad vid vatten kan ge bättre självrapporterat välbefinnande, men det är inte samma sak som behandling av psykisk ohälsa. Genrebild.

En bänk vid ån, en runda längs stranden eller några minuter med utsikt över sjön på väg hem. Korta pauser vid vattnet kan ge välbefinnandet ett lyft, och ingen behöver prestera något för att prova.

Blå miljöer kallas de platser där vattnet tar stor plats: hav, sjöar, åar och floder. Intresset för dem som en plats för återhämtning har vuxit, både i forskningen och bland organisationer som använder vattnet i sin verksamhet.

Många söker sig dit när de behöver rensa tankarna. Ytan står sällan helt still, ljudet av vågor eller strömmande vatten fyller ut tystnaden och blicken kan vandra långt utan att fastna på något som kräver svar. Man behöver inte gå fort eller långt, och det går lika bra att bara sitta en stund.

Strandrundan slog stadsrundan

Frågan är om det är vattnet som gör skillnad, eller om vilken promenad som helst hade gett samma lyft. Spanska forskare prövade just det när de lät 59 friska kontorsanställda gå 20 minuter längs stranden, 20 minuter bland gatorna intill eller vila lika länge i ett rum.

Direkt efter strandpromenaderna rapporterade deltagarna bättre välbefinnande och humör än efter både stadsrundan och vilan. Blodtryck och hjärtrytm visade däremot ingen fördel för havet, och studien säger inget om någon behandlingsdos eller effekt på lång sikt.

Segling och surfing som komplement

Vattnet används också i mer organiserad form, där segling och surfing blir en del av ett återhämtningsprogram. Ett exempel är Waves of Recovery, som grundades 2022 och verkar i Kalifornien i samarbete med behandlingsverksamheter.

Organisationen beskriver program som kombinerar surfing med professionellt samtalsstöd och kamratstöd för människor som återhämtar sig från beroende eller psykisk ohälsa.

Hur mycket vattnet i sig betyder är svårare att säga. I en randomiserad amerikansk studie fick 96 aktiva militärer med diagnostiserad depression gå antingen ett sex veckor långt surfprogram eller ett lika långt vandringsprogram. Symptomen minskade i båda grupperna, och de flesta gick samtidigt i vanlig behandling.

Studien jämförde alltså två aktivitetsprogram, inte surfing mot ingen insats alls. Varje program rymde dessutom mycket mer än själva miljön, och studien var inte upplagd för att visa hur stor del av förbättringen som berodde på just vattnet.

Forskningen om vattenbaserade insatser är fortfarande begränsad, och det behövs bättre studier för att skilja miljön från aktiviteten och stödet runt omkring.

Varför vattnet har hamnat efter har geografen Catherine Kelly en förklaring till. Hon ger råd kring statliga initiativ om blå miljöer i Storbritannien och tar social förskrivning som exempel, alltså när människor får aktiviteter som naturvistelser på ordination i stället för, eller vid sidan av, mer traditionell behandling.

— Forskningen börjar först nu få finansiering, eftersom alla var fokuserade på grönområden i åratal. Om du är beslutsfattare och försöker finansiera social förskrivning, till exempel, är det mycket säkrare att skicka människor till en terapeutisk insats i en skog, en trädgård, en park eller en nationalpark än att skicka ut dem i vattnet, säger Catherine Kelly till The Guardian.

Du behöver inte bada

Den som vill prova behöver alltså varken våtdräkt eller doppa en tå. Anna María Pálsdóttir, universitetslektor vid SLU som forskar om hälsofrämjande utomhusmiljöer, har ett enkelt råd.

— Hitta en plats där du kan titta ut över vattnet, oavsett om det är en sjö eller strand. Där du känner dig trygg, där du kan slappna av och sitta bekvämt. Och låt bara tankarna och blicken vandra, säger hon till MåBra.

Det kan vara bryggan i grannskapet, en parkbänk vid ån eller en runda längs stranden. Gå om det känns bra, sitt om det passar bättre. Ta med en termos kaffe eller ingenting alls, och låt det vara okej om tankarna drar iväg till inköpslistan.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Grönare bostadsmiljö kopplas till friskare hjärna

Publicerad 15 oktober 2026 – av Redaktionen

Äldre stockholmare med mycket grönska runt bostaden drabbades mer sällan av demens. Tydligast var sambandet för växtligheten inom 100 meter från hemmet.

Forskare vid Stockholms universitet och Karolinska institutet har undersökt hur grönskan runt hemmet hänger ihop med demensrisken hos 2 993 äldre på Kungsholmen i Stockholm.

Deltagarna var 60 år eller äldre och utan demens vid starten och följdes i upp till 16 år. Under den tiden fick 477 av dem en demensdiagnos, visar studien i tidskriften Alzheimer's & Dementia.

Grönskan mättes med satellitbilder inom 100, 250 och 500 meter från bostäderna. Forskarna tog hänsyn till ålder, utbildning, socioekonomi, levnadsvanor, luftföroreningar, trafikbuller och närhet till vatten.

Ett standardiserat steg uppåt i grönska inom 100 meter, motsvarande den vanliga spridningen mellan deltagarna, hörde ihop med ungefär 20 procent lägre relativ risk att få demens. Vid större avstånd blev sambandet svagare.

— Det pekar på att den omedelbara miljön precis runt bostaden är viktig i arbetet med att skapa goda förutsättningar för hjärnhälsa och hälsosamt åldrande, säger Cecilia Stenfors, docent i psykologi och forskningsledare vid Stockholms universitet, i ett pressmeddelande.

Hjärnhälsa i stadsplaneringen

Forskarna menar att resultaten ger stöd för att bevara och förbättra grönskan närmast bostäderna. Enligt universitetets pressmeddelande kan träd, bostadsgårdar, parker och vegetation längs gator ge nytta även när större naturområden är svåra att nå.

Studien är en observationsstudie och visar inte att grönskan orsakar den lägre risken. Deltagarna kommer från ett relativt välbärgat område i Stockholm, så resultaten gäller inte nödvändigtvis andra miljöer.

— Hjärnhälsa behöver finnas med när vi planerar och utvecklar våra städer och bostadsmiljöer. Bostadsnära grönska kan vara en gemensam resurs för folkhälsa, klimatanpassning och biologisk mångfald. Det handlar både om att värna befintlig vegetation och om att skapa gröna miljöer som är tillgängliga och användbara för människor med olika förutsättningar, säger Stenfors.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Sardisk by kan vara en ny blå zon

Publicerad 14 oktober 2026 – av Markus Andersson
Panoramavy över Bolotanas täta bebyggelse med röda tak, omgiven av sluttningar och öppet landskap på Sardinien.
Bolotana på Sardinien är kandidat till en ny blå zon. Forskarna vill följa ortens ovanligt höga överlevnad bland äldre kvinnor under längre tid. Arkivbild.

Kvinnorna i bergsbyn Bolotana på Sardinien beräknas ha en ovanligt stor chans att nå hundra år. Forskare lyfter nu byn som kandidat till en ny blå zon.

Så kallade blå zoner är områden där människor lever märkbart längre än omgivningen, som Okinawa i Japan, Nicoya i Costa Rica och Barbagia på Sardinien. Kost, vardagsmotion och starka sociala band brukar lyftas fram som möjliga förklaringar.

Nu pekar en studie i tidskriften Frontiers in Aging ut Bolotana, en bergskommun med drygt 2 200 invånare omkring elva mil från den ursprungliga sardiska zonen. Bakom studien står en internationell forskargrupp där University of Illinois Chicago är ett av lärosätena. Utifrån dödligheten i byn under studieperioden beräknar forskarna att sannolikheten för en 70-årig kvinna att nå hundra år är 13,8 procent. För Italien är den beräknade sannolikheten cirka 3,5 procent.

Hundraåringarnas åldrar har kontrollerats mot civilregister och församlingsböcker. Separat från beräkningen dokumenterade forskarna 38 personer som blev minst hundra år av de 3 060 som föddes i byn 1900–1925.

Kvinnorna sticker ut

Med samma dödlighet beräknas en 70-årig kvinna i Bolotana ha nästan 21 år kvar att leva i genomsnitt. För Italien är motsvarande beräknade siffra cirka 18 år. I forskarnas internationella jämförelse hamnar byns kvinnor på andra plats efter Hongkong.

Sardinien har redan ett annat kartlagt område med exceptionell livslängd, den ursprungliga sardiska zonen, där ovanligt många män nådde mycket hög ålder. I Bolotana är det i stället kvinnorna som sticker ut. Medförfattaren S. Jay Olshansky, professor emeritus vid universitetet, lyfter just den skillnaden.

— Kvinnor lever nästan alltid längre än män överallt i världen, men på Sardinien var det inte så. Det är en av sakerna som gjort det så ovanligt, säger han.

Resultatet hänger på perioden

Beräkningen förändras med vilken period som mäts. Med dödligheten under en tidigare femårsperiod beräknas en 70-årig kvinna i Bolotana ha 1,46 procents sannolikhet att nå hundra år. För den ursprungliga sardiska zonen är motsvarande beräknade siffra 8,76 procent.

Författarna beskriver därför Bolotana som kandidat till blå zon. Längre observation krävs innan byn kan räknas som etablerad.

Förklaringen saknas

Varför invånarna lever så länge kan studien inte svara på. Den bygger på registerdata och undersökte varken kost eller livsstil. Olshansky pekar på ledtrådar som är värda att undersöka vidare: branta gator, familjer som bor nära varandra och lokalt producerad mat, bland annat olivolja rik på nyttiga fetter.

— Om vi kan identifiera vad som ligger bakom den långa livslängden och hjälpa människor att ta efter det, kan resten av världen dra nytta av att förstå de värden som de här samhällena lever efter, säger Olshansky.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.