Annons:

Så gör du egen kefir

Publicerad maj 7, 2026 – av Redaktionen
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 41 700,00 SEK 56% Mål: 75 000,00 SEK

Kefir ska vara en av de äldsta surmjölksprodukter som finns och ger mängder med hälsofördelar för hela kroppen, bland annat tack vare dess goda bakterier.

Att göra egen kefir är enkelt och dessutom billigare och nyttigare än att köpa den färdig i matbutiker.


Artikeln publicerades ursprungligen den 13 maj 2023.


Kefir brukar betraktas som en av de äldsta surmjölksprodukter som finns. Den sägs ha sitt ursprung omkring bergskedjan Kaukasus, som går mellan Europa och Asien. Där ska man ha förvarat kefir i getskinnspåsar utanför dörren där människor som gick förbi förväntades röra om i blandningen. Tillverkningen brukade överföras mellan generationer, men man fick inte ge kornen till vem som helst eftersom det kunde göra andarna arga. Eftersom man inte hade kylskåp ska kefir också ha används för att konservera mat. Vissa brukar säga att kefiren var en av de största anledningarna till att kaukasierna levde så långa liv. Idag är den vanligast i Östeuropa, men förekommer i många andra länder, som exempelvis i Sverige.

Annons:

Kefir tillverkas av så kallade kefirgryn, också kallat kefirsvamp eller tibetansk svamp, som är en blandning av mjölksyrabakterier och jästsvamp. Svampen förökar sig när den får näring, som exempelvis mjölk, och det bildas små vita klumpar som liknar blomkål. Det är alltså en levande bakteriekultur som behöver matas, och som kan dö i exempelvis för hög värme. Det går även att köpa kefir i matbutiker, men den tillverkas industriellt och är även pastöriserad, vilket gör att alla nyttiga bakterier inte följer med.

Hälsofördelar med kefir

Kefir innehåller en massa goda bakterier som är bra för magen och tarmen. En god mag- och tarmhälsa är A och O för vår hälsa eftersom en större del av immunförsvaret finns där. Kefir ska även vara rik på ett flertal vitaminer som vitamin K, D, A samt flera B-vitaminer och även innehålla en hel del magnesium och kalcium. Drycken är allmänt bra för hälsan och har fördelar som att den är antibakteriell, motverkar svamp och tumörer. Den ska även vara antiinflammatorisk, kunna sänka kolesterol och ha mycket antioxidanter, visar en sammanställning av kefir från 2015 som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Frontiers in Microbiology.

Det finns också studier som tyder på att den fermenterade mjölken kan sänka blodtrycket. Kefir kan också användas för att läka sår. I en studie från 2012, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Burns, har man tittat på kefir-gel och dess förmåga att läka infekterade brännskador. Sammanfattningsvis var kefir-gel ett effektivt terapeutiskt tillvägagångssätt för att förbättra resultaten efter svåra brännskador jämfört med den vanliga behandlingen med silversulfadiazin, som ofta används vid brännskador.

Kefirgryn och kefir under tillagning.

Så gör du din egen kefir

Det är lätt att göra egen kefir och ska vara betydligt nyttigare än den man köper i affären. Framför allt blir det billigare. Kefirgryn kan anskaffas genom exempelvis Facebook-grupper där många skänker bort eller säljer gryn. Det går också att köpa både frystorkad och färska kefirgryn hos utvalda hälsobutiker.

Här är ett grundrecept:

  • 1-2 matskedar kefirgryn
  • 5 deciliter lågpastöriserad mjölk (ofta står det färsk mjölk på förpackningen)
  • Ren glasburk
  • Saftsil eller sil
  • En ren kökshandduk eller liknande tygbit och gummiband

Tillsätt mjölken och kefirgrynen i burken. Förslut sedan burken med en kökshandduk med gummisnodd runt.

Låt stå 24–48 timmar i rumstemperatur. Rör om eller skaka till burken lite då och då. Vätskan ska tjockna och ju längre den står, desto tjockare blir den. Står den för länge kan den bli överfermenterad. Det går också snabbare i högre temperaturer och tar längre tid i svalare temperatur. Kefirgrynen ska helst inte stå längre än 48 timmar då de kan börja svälta och därmed kan gå förlorade.

Sedan är det dags att sila. Använd en ny burk eller liknande och skilj grynen från vätskan med hjälp av en sil. Det brukar fungera bäst med en mjuk saftsil, men går också fint med en annan form av finmaskig sil.

Drycken, som påminner om filmjölk, är nu klar och kan förvaras i kylen några dagar. Man bör dock passa på att dricka den inom två dygn då den har som mest goda bakterier då.

Lägg sedan grynen i ny mjölk och börja om.

Notera att kefirgrynen kommer att föröka sig och då måste separeras. Man kan exempelvis göra flera uppsättningar, eller också dubbla "receptet", det vill säga ha dubbelt så mycket gryn tillsammans med dubbelt så mycket mjölk. Ge bort gryn till vänner och familj, eller gå med i en kefirgrupp på Facebook och skänk bort så att fler kan ta del av den nyttiga drycken.

Det är viktigt att komma ihåg att inte använda metall eftersom grynen kan bli förstörda vid långvarig kontakt. Det är däremot okej att exempelvis använda en vanlig sked när man rör om lite snabbt. Förvara heller inte färdig kefir i någon form av metallkärl.

Vill man "pausa" sin kefir kan man lägga grynen i lite mjölk och ställa i kylen - då ska den hålla några veckor. Det går också fint att frysa in kefirgryn, lägg i så fall också till lite mjölk och frys in i exempelvis en fryspåse och märk med datum. Grynen ska kunna hålla i tre månader, men vissa menar att de kan hålla ännu längre än så i frysen. Ett tips är att frysa in lite då och då eftersom man då har extra uppsättningar om grynen råkar dö. När man vill använda grynen igen är det bara att sila bort mjölken och hälla i ny mjölk, eller lägga dem frysta kefirgrynen i mjölk. Det kan då ta lite extra tid för grynen att aktiveras.

Det går också att göra kefir på grädde och även annan mjölk som exempelvis getmjölk. Det går också att göra så kallad vattenkefir, men då använder man sig av en annan typ av kefirgryn vilket tar längre tid och man måste tillsätta socker. Det går också att göra på växtbaserad mjölk, men då rekommenderas man också att tillsätta socker. När det gäller mjölkkefir behövs inget tillsatt socker eftersom det finns mjölksocker (laktos) i mjölken.

Notera att när man börjar dricka kefir kan det ha en utrensande effekt på kroppen, börja därför med lite i taget och känn efter hur kroppen reagerar samt för att vänja den vid de goda bakterierna. Senare kommer man att kunna dricka mycket mer utan problem.

Overnight oats går fint att göra med kefir. Foto: Alisha Hieb/Unsplash

Det här kan du göra med kefir

Kefir kan man dricka som den är, eller kanske lägga i müsli, flingor eller vad man än tycker om. Ett tips är att blanda i valfritt nötsmör (exempelvis mandelsmör). Det kan bli ett enkelt och nyttigt mellanmål.

När kefiren är klar kan man lägga i frukt eller bär i drycken och låta stå över natten, det kallas för en andra fermentering. Lägg i valfri frukt eller bär, även exempelvis apelsinskal ska fungera fint för att ge smak. Låt burken stå lite på glänt i kylen i omkring tio timmar. Stäng sedan burken och låt stå i kyl tills den dricks upp.

Använd vassle till att fermentera. När man gör ost skiljer man den klara vätskan (vassle) från mjölkens fasta delar. Den klara vätskan kan man använda när man exempelvis vill göra surkål eller fermentera någon annan grönsak. Det ska också fungera fint att använda om man vill starta upp en surdeg, att man ersätter vattnet med vassle när man startar surdegen.

Det man kan göra för att enkelt få vassle är att lägga färdig kefir i ett kaffefilter som sätts fast i en burk och sedan silas långsamt. Efter några timmar kommer man att ha vassle i botten av burken och i kaffefiltret finns de fastare delarna av kefiren som kan användas som färskost att breda på smörgås. Ett tips är att blanda i lite färska eller torkade kryddor för en mer smakrik färskost, som exempelvis gräslök.

Gör hälsosammare kolsyrad dryck. Köp juice, eller gör egen om möjlighet finns, och lägg i en skvätt vassle tillsammans med juicen i en glasflaska. Förslut flaskan helt och ställ i rumstemperatur. Efter några dagar kommer en slags kolsyra att bildas i drycken och den kan då förvaras i kylen.

Så kallade "overnight oats", det vill säga havregryn med olika tillbehör som stått i en burk i kylen över natten, har blivit populärt på senare år som lämplig och lättlagad frukost. Vissa menar att om man gör overnight oats med kefir istället för exempelvis vanlig mjölk blir det mycket godare, och dessutom nyttigare. Ett enkelt recept är att blanda lite kefir, havregryn och en skvätt honung (eller lönnsirap) i en burk som sedan försluts. Det går också att lägga exempelvis frukt eller annat man gillar på toppen. Låt sedan stå i minst sex timmar, med andra ord perfekt att göra kvällen innan till frukost.

Det går även fint att använda färdig kefir till brödbakning, exempelvis istället för filmjölk i filmjölksbröd. Det finns flera olika recept att pröva sig fram med.

Läsaromröstning

Har du gjort kefir någon gång?

Röstning stängd

Ja 16%
3 röster
Nej 16%
3 röster
Nej, vill pröva 68%
13 röster

19 röster totalt

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Så förvarar du skörden i vinter

Publicerad Idag 08:02 – av Markus Andersson
Många grödor går att torka, syra eller sylta.

Hur förvarar man potatis och morötter bäst utan jordkällare? Vad går egentligen att torka och frysa? Här har du några användbara tips på hur man kan förvara skörden för att den ska hålla i vinter.

Hösten närmar sig och skördetiden är här. Oavsett om man har en liten odling på balkongen eller en stor trädgård kanske man vill spara en del av det man odlat för att äta under vintern, något som allt fler börjat ägna sig åt bland annat mot bakgrund av de skenande matpriserna. Dock behöver man veta lite vad man gör när man ska förvara matvaror under de kalla månaderna.


Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet den 26 augusti 2022.


Torkning

Enklaste sättet att torka är med en torkmaskin, men det går också bra att torka i ugnen eller i rumstemperatur beroende på vad man ska torka. Alla kryddväxter går utmärkt att torka och görs bäst i rumstemperatur. Ett tips är att ta en bukett kryddor och sticka in den i en papperspåse och knyta runt öppningen så att kryddorna hänger i påsen. Sedan kan man hänga upp påsen och kryddorna kommer att torka i den och eventuella blad som ramlar av kommer att samlas i påsen. Chilifrukter kan också torkas genom att hängas upp. Bönor går bra att torka i ett soligt fönster.

Frukt och bär kan också med fördel torkas, vilket dock bör göras i torkmaskin eller ugn. Ett tips om man vill torka blåbär utan torkmaskin är att först låta dem stå i rumstemperatur i ungefär ett dygn innan man lägger in dem i ugnen. Det gör att en del av vätskan försvinner och förhindrar att blåbären blir till en stor, seg klump i ugnen.

Även zucchini och tomat går att torka i ugn.

Syra eller sylta

Att syra, eller fermentera, är en konserveringsmetod där man i korthet låter mjölksyrabakterier på grönsakerna omvandla, det vill säga fermentera, kolhydrater till bland annat mjölksyra som i sin tur gör att det blir syrligt, enligt Livsmedelsverket. Vanligast är att man fermenterar vitkål, morötter, rödbetor, gurka och oliver. Det är viktigt att följa recept noga så att inte oönskade bakterier kommer in, vilket rentav kan göra att man blir sjuk.

Gillar man sötsaker är annars en idé att göra på det gamla goda viset, det vill säga göra saft, sylt, gelé, marmelad eller sirap. Många trädgårdar brukar överflödas av exempelvis rabarber, så passa på att göra lite sirap eller saft av det. Är man noga med hygienen kan saft och sylt hålla i minst 1 till 2 år oöppnade, men även längre än så.

Frys

Det går att frysa in det mesta men ibland är det bäst att förvälla först. Bär och frukt går exempelvis bra att frysa in som de är. Även tomater, zucchini och kryddväxter. Grönkål, broccoli och mangold kan man förvälla först. Det går att frysa in det mesta utan förvällning, men smakerna kan förändras och det finns risk för missfärgningar. Ett tips är att testa sig fram, men man bör inte förvänta sig att allt man fryser in är i samma skick när man tinat det. Exempelvis kan bladväxter bli sörjiga när man tinar dem, men det man kan göra är att smula ner dem i grytor eller smoothies för extra vitaminer.

Alternativ till jordkällare

Har man tillgång till jordkällare kan man förvara exempelvis potatis, rotsaker och även äpplen där. Lägg dock inte äpplen nära andra grödor då de utsöndrar etylengas som påskyndar mognaden och därför kan påverka de andra grödorna.

Alla har förstås inte tillgång till en jordkällare, men det finns andra alternativ. Det går till exempel att gräva en stuka i jorden som fungerar på liknande sätt. Enkelt förklarat fyller man gropen med exempelvis granris och halm, lägger i rotsakerna och täcker sedan över med jord. Det finns dock flera sätt att göra detta på.

För den som inte har en tomt att gräva på går det även att göra en slags ”minijordkällare” med en frigolitlåda som man kan ställa på balkongen.

Kom ihåg att ta bort all blast innan och endast spara dem som är hela och friska.

Flera rotsaker kan övervintra i jorden. Detta kan fungera för exempelvis morötter, purjolök och jordärtskockor. Täck över grödorna med exempelvis halm eller löv för att skydda mot den värsta kylan. Även grönkål, spenat och mangold kan hålla i flera minusgrader. Kryddor som persilja, salvia och timjan tål någon minusgrad. Det är dock en risk att förvara i trädgården då det kan bli för kallt och skadedjur kan komma åt grödorna.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Förläng skörden – torka frukt och bär hemma

Publicerad september 4, 2026 – av Emil Fjellstedt
Färgglada torkade skivor av bland annat kiwi, citrus och päron
Olika sorters frukt lämpar sig för torkning, men tiden varierar beroende på frukt och skivornas tjocklek.

Att torka frukt och bär är ett enkelt sätt att ta vara på skörden. Smakerna bevaras och kan ge glädje långt efter att säsongen är över.

Att torka är ett enkelt sätt att ta hand om mer än man hinner äta färskt. När vattnet långsamt försvinner blir smaken fylligare, samtidigt som frukten tar betydligt mindre plats än i frysen.

Metoden passar särskilt bra för äpplen, päron, plommon och jordgubbar. Resultatet kan ätas som mellanmål, blandas i müsli eller användas i gröt och bakning.

Välj fina råvaror

Börja med mogen men fast frukt. Sortera bort sådant som är mögligt eller illa skadat. Skölj frukt och bär, se till att synlig jord försvinner och låt dem sedan rinna av ordentligt.

Ta bort kärnhus och skaft och skär större frukter i jämna skivor. Tunna äppelskivor blir lättare spröda, medan tjockare klyftor brukar bli sega. Äpplen och päron kan torkas med skalet kvar.

Ljus frukt mörknar ofta under torkningen. Det är ofarligt, men den som vill behålla en ljusare färg kan doppa bitarna en kort stund i vatten med citron.

Ugn eller torkapparat

En torkapparat ger jämn värme och bra luftcirkulation. Lägg bitarna i ett lager utan att de överlappar varandra och följ apparatens anvisningar.

Äppelskivor utlagda i en mattork bredvid ett färskt äpple
Jämnt skurna äppelbitar med luft mellan sig torkar jämnare i mattorken. Foto: Natalia Sevruk/Pexels

Det går också bra att använda varmluftsugn. Lägg frukten på plåtar eller galler och torka vid omkring 55–60 grader.

Fukten måste kunna lämna ugnen. Luckan kan därför behöva stå lite på glänt, men gör det bara om ugnens tillverkare tillåter det. Kontrollera bitarna då och då och byt plats på plåtarna om torkningen blir ojämn.

Hur lång tid det tar beror på råvara, tjocklek och utrustning. Räkna med flera timmar. Höj inte värmen för att skynda på – då kan ytan bli torr medan mitten fortfarande är fuktig.

Så gör du med bären

Jordgubbar går snabbt att förbereda: skiva dem eller dela dem på mitten. Hallon och björnbär kan torkas hela, men behöver längre tid. För blåbär kan det vara bra att låta dem lufttorka ordentligt efter sköljningen innan de sätts in i ugnen. Blåbär och vinbär har ett skal som håller kvar fukten och kan prickas försiktigt eller krossas lätt före torkningen.

Mjuka bär passar också till fruktläder. Mixa dem till puré, bred ut ett tunt lager på en torkduk och torka tills ytan inte längre känns klibbig. Låt lädret svalna innan det rullas ihop.

Rullar av mörkrött fruktläder omgivna av blåbär
Fruktläder görs genom att bär mixas till puré och torkas i ett tunt lager. Foto: iStock/Larysa Lyundovska

När är det färdigt?

Låt några bitar svalna innan du provar dem. Färdig frukt ska kännas seg eller böjlig utan att släppa ifrån sig fukt när den delas och pressas. Bär blir ofta torrare och fastare.

För att upptäcka gömd restfukt kan den avsvalnade frukten läggas löst i rena glasburkar i sju till tio dagar. Skaka burkarna varje dag. Om det bildas kondens behöver innehållet torkas en stund till.

Förvara i täta burkar

När allt är helt torrt kan frukten packas i rena, täta burkar. Mindre portioner är praktiska eftersom resten av satsen då slipper utsättas för fukt varje gång en burk öppnas.

Skriv innehåll och datum på burken och ställ den mörkt, torrt och svalt. Titta till innehållet ibland. Om det luktar konstigt eller syns mögel ska det inte ätas. Möglig mat ska som regel kastas.

Frukt och bär som är ordentligt torkade och förvaras lufttätt, mörkt och svalt håller ofta i omkring sex till tolv månader. Värme och fukt förkortar hållbarheten. Kondens i burken eller bitar som har blivit fuktiga visar att innehållet behöver kontrolleras. Synligt mögel, avvikande lukt eller spår av skadedjur är tecken på att hela innehållet bör kastas.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Gratis surströmming – men bara för vuxna

Publicerad september 4, 2026 – av Jan Sundstedt

Ica Söråker skänker bort fjolårets surströmming – men har infört en 18-årsgräns för att minska risken att burkarna används till bus.

Flera butiker i Västernorrland säljer just nu ut burkar från förra året för noll kronor, rapporterar Sveriges Radio.

På Ica Söråker gäller dock erbjudandet bara vuxna. Handlaren Torbjörn Lagergren säger att åldersgränsen är en förebyggande åtgärd.

— Det kan finnas en liten risk att det kan misskötas. Det kan hamna surströmmingsburkar ute på diverse olika saker och därför har vi satt 18-årsgräns bara för att minimera den risken, säger han till Sveriges Radio.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Hönsens vardag direktsänds vid ägghyllan

Publicerad september 2, 2026 – av Markus Andersson
En flock höns på grönbete framför ett mobilt hönshus vid Alvas Naturbete
Hönsen på Alvas Naturbete vistas utomhus under säsongen och flyttas regelbundet till nytt bete.

Kunder vid ägghyllan på Ica Kvantum Liljeholmen kan följa höns på en småländsk gård i direktsändning. Försöket ska visa om större insyn i djurhållningen kan öka intresset för småskaligt producerade grönbetesägg.

Bakom satsningen står nätbutiken Gårdens, som säljer äggen, och den fristående producenten Alvas Naturbete utanför Mönsterås. En kamera vid gårdens mobila hönshus sänder hönsens vardag till en skärm i Stockholmsbutiken. Samma direktsändning går även att följa på nätet.

Sex ägg kostar 49 kronor. Tanken är att kunderna ska få se vad som skiljer produktionen från billigare alternativ, i stället för att enbart mötas av några rader på en förpackning.

— Vi vet inte svaret ännu, och det är precis därför vi gör testet, säger Oskar Karlsson, medgrundare och operativ chef på Gårdens, i ett pressmeddelande som återges av Jordbruksaktuellt.

Hönsen vistas utomhus under säsongen och flyttas regelbundet till nytt bete. En tid efter att gårdens kor har betat på en yta släpps hönsen dit för att krafsa efter bland annat gräs och insekter.

Gårdens samlar mat från småskaliga svenska producenter och säljer bland annat kött, mejerivaror, ägg, grönsaker och skafferivaror med hemleverans. Alla förädlade livsmedel i Gårdens sortiment är Ä-märkta, enligt konsumentföreningen Äkta vara. Föreningen uppger att Gårdens är den första svenska butiken med ett sådant sortiment. Ä-märket används för livsmedel utan tillsatser, fejkade aromer och industriella ingredienser. Märket används inte på oförädlade råvaror som ägg.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.