Annons:
Annons:
Ur arkivet

Så kan djur främja vår hälsa

Uppdaterad 31 mars 2026, Publicerad 5 november 2022 · Återpublicerad 25 juni 2025 – av Redaktionen
Både barn och vuxna mår bra av djur - såväl fysiskt som psykiskt.

Djur hjälper oss människor att må bra - på många sätt. För vissa finns de där varje dag och hjälper exempelvis diabetiker vid blodsockerfall eller ger tröst åt ett barn som mår dåligt. Hos äldre kan de sänka blodtrycket och ge meningsfullhet i en annars grå vardag. Generellt löper hund- och kattägare också mindre risk för att dö i hjärtinfarkt.

Sedan vi domesticerat flera djurarter har de blivit en del av våra liv som vi kan skapa relationer med, i många fall även kommunicera med på en nivå som kan anses som anmärkningsvärd med tanke på artskillnaderna. Hunden är kanske det djur som står oss närmast, men studier visar även att exempelvis hästar kan förstå oss. Något kanske ännu märkligare är vår relation till vilda djur. Forskare vid SLU och Linköpings universitet fann exempelvis förra året av en slump att vilda djungelhöns uppvisade ett kontaktsökande beteende gentemot människor, ett beteende som annars enbart domesticerade djur uppvisar.



I vår värld betyder djuren mycket i många avseenden, men de är mer än bara mat, kunskap och nöje för oss. De kan även vandra vid vår sida och hjälpa oss igenom det tuffa som är livet. Framför allt kan de ge oss en form av kärlek som kanske inte ens människor kan ge varandra.

Förebyggande från födseln

Annons:

Det finns flera förebyggande hälsofaktorer med att ha djur och det börjar redan vid födseln, visar en studie från University of Alberta. Kvinnor som hade pälsdjur under tiden de var gravida och/eller kort därefter, födde friskare barn. Barnen hade en större mängd av två typer av nyttiga mag-tarmbakterier, ruminococcus and oscillospira, vilka både har kopplats samman med en minskad risk för övervikt samt olika typer av barnallergier. På tal om allergier tyder forskning på att risken för kattallergi minskar om man växer upp med en katt och det kan också minska risken för hösnuva. Att ha hund minskade också risken för hund- och kattallergi senare i livet, men inte hösnuva.

Djur kan inverka förebyggande mot hjärtproblem. Studier tyder exempelvis på att kattägare har mindre risk att dö i hjärt- och kärlsjukdomar. I en svensk studie från Uppsala universitet kom man också fram till att hundägare hade 33 procent mindre risk att dö av hjärtinfarkt jämfört med icke-hundägare.

Att äga en hund gör att man automatiskt rör sig mer, förutsatt att man promenerar med sin hund. Studier visar också att 54 procent av hundägare var mer benägna att möta de rekommenderade nivåerna av fysisk aktivitet. I en annan studie från 2009 visade det sig att hundar är bättre promenadkompisar än faktiska kompisar när det gäller att göra träningen effektiv. De som promenerade med hundar var mer vältränade än de som tog promenader med människor.

Hjälper oss att läka

"Om du lägger en katt och några brutna ben i samma rum så kommer benen att läka", lyder ett veterinärordspråk. Katters spinnande sägs kunna hjälpa till att läka brutna ben och andra sjukdomar. Anledningen ska vara att det kurrande ljudet sker på en vibrationsnivå på 25–150 Hz, vilket ska kunna verka läkande. I en studie från 2015 med patienter som led av fibromyalgi testade man lågfrekvent ljudstimulering med en nivå på 40 Hz, som visade sig ha en förbättrande klinisk effekt på patienterna.

Djur har länge använts terapeutiskt för att hjälpa patienter med bland annat ångest, depression och utmattningssyndrom. I en studie från 2016 tittade man på hur besök av terapihundar på akuten vid The Royal University Hospital i Kanada påverkade patienterna. Efter bara 10 minuters besök av terapihunden visade patienterna en stor minskning i smärta, ångest, depression och kände ett ökat välmående. I en studie publicerad i år har forskare tittat på hjärnaktiviteten i den prefrontala cortexen, det vill säga den främre delen av hjärnans pannlob, när man klappar en hund. Då såg man att aktiviteten i den delen av hjärnan ökade markant när man klappade hundar, vilket ger ytterligare bevis för att djurterapi är bra. Det är nämligen i den delen av hjärnan som exempelvis den sociala förmågan sitter och även där emotionella processer pågår. Även hästterapi har visats ha stora fördelar, exempelvis har man funnit att det kan hjälpa till att minska symptom från PTSD.

I en studie på spädbarn med motorisk problematik fann forskare att det hjälpte att introducera en terapihund i samband med fysioterapin. Hundens närvaro gjorde att resultaten inom motorik, socialisering och kognitiva förmågor ökade. Vid svenska SLU har man undersökt djurs och naturs betydelse för barn och autism, även där fann man att just barnens motorik stimulerades men också att husdjuren gav tröst, möjlighet till reglering av känslor och motverkade stress.

Djur har också en förmåga att se och känna saker som människor inte alltid uppfattar. Exempelvis kan hundar lukta sig till cancer, markera när diabetespatienter har för högt eller lågt blodsocker eller varna epilepsipatienter innan ett anfall samt hämta hjälp eller medicin. Även råttor har ett starkt luktsinne och jättepåsråttor har kunnat lära sig att lukta sig fram till tuberkulos hos barn.

Även andra till synes ovanliga djur kan användas vid olika terapier, som exempelvis getter, ormar och marsvin.

Foto: Dawn/Unsplash

Djurägare är mer sociala

Har man någonsin varit ute och gått med en hund kan nog de flesta konstatera att man kan få en mer social promenad. Andra hundägare kanske stannar och pratar eller hundintresserade som vill ställa någon fråga. Djurägare är ofta kontaktsökande med andra likasinnade vilket kan bidra till ökad socialitet i allmänhet. Faktiskt visar också studier att detta stämmer, då man såg att fler tog kontakt under en promenad i en park när en hund var med jämfört med när personen gick ensam. I en studie från 2017 kunde forskare även konstatera att djurägare har ett högre socialt kapital, speciellt gällde det hundägare som promenerade, men även andra djurägare.

Hos barn som var diagnostiserade med Autism Spectrum Disorder (ASD) fann forskare att hästterapi bidrog till en ökad socialisering. Djur överlag kan hjälpa barn att förebygga social-emotionell problematik, visar studier. Speciellt kan det hjälpa barn som inte har några syskon. Hos äldre har man sett att djurterapi generellt hjälper mot ensamhet.

Djur gör oss avslappnade

Djur får oss att stressa ner och hjälper oss att slappna av. En del av detta kan förklaras med att hormonet oxytocin frisätts när vi umgås med djur, vilket har en lugnande effekt och får oss att må bra. Att äga en katt sägs till exempel vara toppen mot stress och dess kurrande ska kunna hjälpa mot bland annat högt blodtryck och att lugna nervsystemet.

Viss forskning tyder också på att husdjur förbättrar sömnen, i en studie från Arizona i USA frågade man djurägare angående deras sömn. Då svarade 56 procent av djurägarna att man tillät sina husdjur att sova i sängen och 41 procent av dessa upplevde att sömnen blev bättre med djuren närvarande. Den främsta orsaken var att man kände sig mer trygg tillsammans med sitt djur.

I en amerikansk studie från 2015 visades att barn med hund i familjen upplevde mindre oro och ångest jämfört med barn som inte hade hund. Enbart 12 procent av barnen med hund i familjen led av oro eller ångest, jämfört med 21 procent av barnen i familjerna utan hund. Djur kan också hjälpa mot stress på jobbet, visar en studie från 2018. I studien tittade man på hur besök av en terapihund kunde påverka sjuksköterskors mentala hälsa. Sjuksköterskor har ofta ett stressigt arbete, vilket kan göra att man lättare blir exempelvis utbränd. Däremot såg man att besök av en terapihund regelbundet kunde lindra stress och utmattning.

Det är inte bara husdjur som kan hjälpa till att få ner stressnivåerna, forskare har även kommit fram till att vilda djur kan hjälpa med människans välmående. Exempelvis såg man i en studie från 2020 att ett besök till en safaripark i Storbritannien sänkte kortisolnivåerna och gjorde deltagarna på bättre humör efter endast 11-minuters besök. I parken fanns frigående lemurer. Även naturliga ljud som exempelvis fågelsång kan minska stressen och öka välmåendet.

Barn mår bra av djur

Barn mår oftast bra av husdjur vilket åtskilliga studier visa. Exempelvis konstaterades i en studie från april 2022 att förskolebarn som hade hund i hemmet hade färre timmar skärmtid, var mer aktiva och sov mer. I en fortsättningsstudie från 2015 fann man att grundskolebarn som hade både hund och katt som husdjur var mer empatiska än barn som enbart hade hund eller katt, eller inget djur alls. Forskare kom även fram till att barn som hade en djupare relation med sitt husdjur var mer empatiska mot andra. Empatinivån var också hög för barn som hade häst eller fågel som husdjur.

Att använda exempelvis sociala tjänstehundar i skolan har de senaste åren blivit mer vanligt och ska kunna hjälpa barn som har det svårt i skolan. Studier visar att djur skulle kunna ha en positiv verkan på barns lärande, speciellt när det gäller barn som har behov av särskilt stöd. I exempelvis Midgårdskolan i Röstånga har man två så kallade skolhundar som hjälper till att ge lugn och stöd i undervisningen.

Foto: Pietro Schellino/Unsplash

På äldre dagar finns djuren där

Det blir allt vanligare med djur inom äldrevården. På ett äldreboende i Finland får de boende regelbundet besök av ponnyn Moona, något som sprider glädje bland de äldre. Andra äldreboenden har också exempelvis permanenta katter som bor hos dem. I Sverige finns det hem där de äldre även får ta med sig sina egna husdjur, till och med höns. Det finns klara hälsofördelar med djuren. Exempelvis har en svensk studie från SLU 2018 funnit att ett besök från en vårdhund regelbundet gjorde att de äldres hjärtfrekvens och blodtryck sänktes. Samma forskargrupp kom år 2020 även fram till att ett besök av en vårdhund på äldreboenden regelbundet gjorde att fingertoppstemperaturen hos de äldre ökade, något man vet sedan tidigare studier innebär en ökad avslappning och mindre stress.

I en undersökning från 2019 med äldre och deras husdjur fann man även där positiva hälsofördelar. Husdjuren gav de äldre kamratskap, minskad ensamhet, ökad socialisering samt en ökad känsla av mening i livet som bidrar till bättre mental hälsa.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:
Ur arkivet

Periodisk fasta piggar upp – och kan bromsa åldrande

Publicerad 23 december 2023 · Återpublicerad 10 november 2026 – av Redaktionen

Periodisk fasta kan medföra åtskilliga hälsofördelar som bland annat sänkt blodtryck, fördröjt åldrande och även vara fördelaktig vid cancerbehandling. Fastande ska även kunna göra oss piggare och förbättra sömnen.

Det finns flera olika former av periodisk fasta, bland annat 5:2-metoden eller 16:8-metoden.

Periodisk fasta, även känd under sin engelska beteckning intermittent fasting, är en kostmetod där man växlar mellan perioder av fasta och ätande. Hälsosyftet med fastan är att låta kroppen vila och återhämta sig. Kroppen, som arbetar med till exempel spottkörtlar, lever, gallblåsa och bukspottkörtel vid matsmältningen, får behövlig vila och tid att reparera skador i cellerna när man fastar en period. Likt andra system i kroppen behöver även matsmältningssystemet vila för att fungera optimalt.

Ett sätt att hålla periodisk fasta är exempelvis den så kallade 16:8-metoden, vilken innebär att man äter som vanligt under åtta timmar och fastar resterande 16 timmar av dygnet. Det är vanligt att man äter middag kring 18–19 på kvällen och åter äter vid 10–11 dagen efter. Det sägs att man ska kunna lägga dessa timmar som man vill, men vissa menar att man inte bör äta efter klockan 18 på kvällen för bästa effekt. Ett liknande, men "snällare", upplägg är att istället använda sig av en motsvarande 14:10-metod. Det förekommer även att "uppgradera" till 18:6 för den som vill hålla längre fasteperioder.

Annons:

En annan vanlig metod är 5:2, då man äter som vanligt under fem dagar och "halvfastar" två dagar. De dagar man "halvfastar" äter man cirka 500–600 kalorier i form av näringsrik mat. Det går även här att göra en snällare variant i form av 6:1.

Hälsofördelar

Att regelbundet använda periodisk fasta kan ge flertalet positiva hälsofördelar för bland annat blodtryck, blodfetter och tarmflora, enligt Kerstin Brismar, professor i diabetesforskning vid Karolinska Institutet.

– Ofta upplever också personer som fastar att de blir piggare, gladare och sover bättre, säger hon till tidningen Må Bra.

I en djurstudie från 2015 kunde man se att periodisk fasta förändrade tarmfloran, till stor fördel för de goda bakterierna. I en annan studie, publicerad 2019, visades att periodisk fasta kan leda till betydande förbättringar av leverfetma, särskilt hos personer med typ 2-diabetes. Resultaten indikerar att personer både med och utan diabetes upplever en minskning av leverfett och kroppsvikt genom denna typ av fasta.

Ofta förespråkas periodisk fasta som ett bra sätt att gå ner i vikt, men en studie från 2021 indikerar att detta kanske inte stämmer. I studien testades tre grupper där en använde periodisk fasta, en med traditionell diet och en som endast fastade delvis. Gruppen som fastade periodiskt gick nästan inte ner någonting i vikt under tre veckor, medan de som gick på en traditionell diet tappade 1,9 kilo.

Däremot kan man fortfarande gå ner i vikt med periodisk fasta, av det enkla skälet att man ofta inte äter lika mycket som när man inte fastar. Aptiten kan även minska vid fasta, vilket i sig också kan göra att man går ner i vikt.

– Motsägelsefullt nog har fasta visat sig minska hungerhormonet ghrelin, säger näringsspecialisten Whitney English till Livestrong.

Anledningen till att man kan känna sig mer alert och pigg vid fastande kan bero på att kroppen hamnar i det metabola tillståndet ketos, vilket innebär att den växlar från att använda glukos till att istället använda ketoner.

– Forskare kallar detta "intermittent metabolisk växling" och tror att det anpassades för att hjälpa människor att förbli i ett tillstånd av optimal funktion för att kunna jaga och samla mat under perioder av hunger, förklarar English.

Att fasta ska också kunna ge förbättrad insulinkänslighet, vilket kan skydda mot diabetes. Vidare kan det också bidra till sänkt blodsocker, förbättrade blodfetter och sänkt blodtryck, enligt Livestrong.

Fastande ska vara bra för hjärtat och ge bland annat sänkt blodtryck. Foto: Mara Ket/Unsplash

Minskar åldrandet

Professor Valter Longo, vid University of Southern California, har dedikerat över 15 år till forskning om fasta och dess hälsoeffekter och har kommit fram till att begränsat kaloriintag genom fasta kan förlänga livslängden. I en av hans studier genomförde deltagarna tre omgångar av fem dagars fasta, varvat med en kost låg på socker och protein. Resultaten visade att deltagarnas biologiska ålder minskade med i genomsnitt 2,5 år.

– Vi ser tydligt i våra labbstudier att organ och celler krymper och sedan återuppbyggs. Kroppen slår på stamcellerna och börjar återuppbyggas, berättar Valter Longo i SVT-programmet Vetenskapens värld under 2022.

Longo har också forskat en del kring cancer och menar att fastande kan hjälpa vid cancerbehandling. Redan 2012 visade han att fasta tillsammans med cellgifter kan krympa tumörer mer än om man enbart använde cellgifter, eftersom fastan gör att cancercellerna inte får den näring de behöver för att växa. Däremot kan fasta även ge patienterna näringsbrist, varför man tagit fram en fasteliknande diet utan den näring cancercellerna vill ha, samtidigt som immunsystemets viktiga celler får vad de behöver. I senare försök, under 2016, testade man denna fasteliknande diet tillsammans med cellgifter hos cancerpatienter och fann att det fungerade, enligt en artikel från forskning.se. På sin hemsida beskrivs dieten och annan forskning Longo gjort.

Så börjar man med periodisk fasta

Vill man påbörja någon form av periodisk fasta kan det vara bra att inleda långsamt och gradvis, exempelvis genom att fasta i tolv timmar och se hur det känns, öka sedan successivt till längre perioder. Sedan kan man testa sig fram och se vilken typ av periodisk fasta som passar bäst. En del kanske vill varva mellan 5:2 och 16:8 medan andra endast vill använda 14:10-metoden.

Under ätperioder är det också viktigt att äta bra och näringsrik mat. Se till att det finns tillräckligt med proteiner, fibrer, fetter samt vitaminer och mineraler. Kom ihåg att dricka tillräckligt med vatten, särskilt under fasteperioderna.

Under dessa fasteperioder är det okej att förutom vatten även dricka kaffe och te.

Var noga med att lyssna på kroppen. Börjar man må dåligt eller känna sig yr, kan det vara bra att avbryta fastan.

Man ska alltid undvika att fasta vid graviditet, om man är underviktig, är under 18 år eller om man lider av någon form av ätstörning. Tar man mediciner bör man också rådgöra med läkare om periodisk fasta är okej.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Ur arkivet

Studie: Hjärnskador vanligare hos elsparkcyklister än hos MC-förare

Publicerad 9 augusti 2026 · Återpublicerad 9 november 2026 – av Jan Sundstedt
Elsparkcykel som ligger omkull vid en vägkant.
En elsparkcykel ligger omkullvält vid en vägkant.

Vuxna personer som skadats vid färd med elsparkcykel hade oftare traumatiska hjärnskador och skador på inre organ än skadade motorcyklister och cyklister, visar en brittisk registerstudie.

Forskare har granskat uppgifter från National Major Trauma Registry i England och Wales, och resultatet har publicerats i den sakkunniggranskade tidskriften Scientific Reports.

Materialet omfattar 15 247 patienter som vårdats för måttliga till svåra traumaskador under åren 2020–2022. I gruppen fanns 580 elsparkcyklister, 7 027 motorcyklister och 7 640 cyklister.

Efter statistisk justering var risken för traumatisk hjärnskada 3,45 gånger högre bland vuxna elsparkcyklister än bland motorcyklister. Risken för skador på inre organ var 1,46 gånger högre.

Annons:

Jämfört med cyklister var risken för traumatisk hjärnskada 1,74 gånger högre och risken för inre organskador 1,4 gånger högre.

Mildare frakturer registrerades däremot oftare bland elsparkcyklister än bland motorcyklister och cyklister.

Foto: Zoran Zeremski/iStock

Skadebild och olycksrisk

Registermaterialet beskriver skadebilden hos personer som redan fått svåra traumaskador. Underlaget ger därför inget svar på hur stor skaderisken är per resa eller per körd kilometer för samtliga trafikslag.

Ett separat material från uthyrningsbolaget Voi omfattade självrapporterade incidenter och tillbud.

Materialen analyserades var för sig och kan inte användas för direkta beräkningar av total olycksrisk. Voi-delen omfattar dessutom hyrda elsparkcyklar, inte privata fordon.

Hjälmanvändning var dokumenterad hos 5,9 procent av elsparkcyklisterna, 45 procent av cyklisterna och 75,7 procent av motorcyklisterna.

Forskarna lyfter hjälmanvändning, fordonens utformning, trafikmiljö och förarbeteenden som tänkbara förklaringar. Observationsstudien fastställer dock inte ett exakt orsakssamband.

Resultaten ger därmed stöd för en mer försiktig slutsats än breda rubriker om det farligaste färdmedlet.

Allvarligt skadade elsparkcyklister hade en särskild skadeprofil i registret, medan jämförelser av total olycksrisk kräver uppgifter om faktisk användning, reslängd och privata fordon.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

PFAS kopplas till bröstcancer i ny studie

Publicerad 9 november 2026 – av Emil Fjellstedt

Kvinnor med höga halter av de långlivade kemikalierna PFOA och PFOS i blodet drabbades oftare av en aggressiv form av bröstcancer, visar en ny studie från de amerikanska nationella hälsoinstituten NIH.

Studien, som NIH presenterade och som publiceras i Journal of Clinical Oncology, gäller östrogenreceptornegativ, eller ER-negativ, bröstcancer. Tumörerna saknar de receptorer som låter hormonet östrogen driva cancercellernas tillväxt. De är ofta mer aggressiva, har sämre prognos och har få kända riskfaktorer.

PFAS är en stor grupp ämnen i vanliga konsumentprodukter. De kallas evighetskemikalier eftersom de bryts ned mycket långsamt i miljön och kan stanna i kroppen i flera år.

USA:s hälsominister Robert F. Kennedy Jr skriver i pressmeddelandet: "Kvinnor förtjänar tydliga svar på hur kemikalier i deras miljö kan påverka deras hälsa. Den här NIH-studien kopplar två evighetskemikalier till en högre risk för ER-negativ bröstcancer och kräver vidare utredning".

Annons:

Nästan dubbelt så hög andel

Forskarna mätte 17 PFAS-ämnen i blodprover som tagits flera år innan kvinnorna fick sin diagnos. I gruppen med högst halter av PFOA var förekomsten av ER-negativ bröstcancer 67 procent högre än i gruppen med lägst halter. För PFOS var den 93 procent högre, nästan dubbelt så hög.

Siffrorna beskriver relativa skillnader mellan exponeringsgrupperna, inte en enskild kvinnas risk. Något tydligt samband mellan de två ämnena och bröstcancer totalt såg forskarna inte.

Underlaget kommer från Sister Study, där 50 884 kvinnor i åldern 35–74 år i USA och Puerto Rico anslöt sig mellan 2003 och 2009. Ingen hade bröstcancer vid starten, men alla hade en hel- eller halvsyster som fått sjukdomen. PFAS-analysen omfattade 1 609 kvinnor som senare fick bröstcancer och ett jämförelseurval på 2 269 kvinnor.

Studien är en observationsstudie och visar samband, inte orsak. Studieledaren Alexandra White uppger att fynden bekräftades i en metaanalys av tidigare forskning.

Eftersom sambandet var starkast för tumörer utan hormonreceptorer tror forskarna att PFAS kan verka via andra vägar än hormonerna, exempelvis genaktivitet eller immunförsvaret.

Dansk studie fann inget samband

En dansk studie, publicerad i Environmental Research, kom fram till ett annat resultat. Forskarna jämförde 500 kvinnor som fått bröstcancer efter klimakteriet med 500 kontroller och fann inget tydligt samband mellan PFAS och bröstcancer, varken totalt eller för undertyper efter ER-status.

PFOA och PFOS är i dag till stor del utfasade och ersatta av nyare PFAS-ämnen. White efterlyser därför mer forskning, särskilt om bröstcancerrisken med de nya ersättningskemikalierna.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Ur arkivet

Därför ska du ha aktivt kol i hemmet

Publicerad 16 februari 2025 · Återpublicerad 9 november 2026 – av Redaktionen

Aktivt kol har använts i tusentals år inom olika områden. Idag används det främst vid förgiftning och vattenfiltrering, men har också åtskilliga andra användningsområden.

Aktivt kol är ett material som har behandlats med syre vid mycket höga temperaturer för att skapa en extremt porös struktur. Det framställs av organiska material med hög kolhalt, såsom stenkol, träkol, torv och kokosnötskal.

Denna ”aktiveringsprocess” avlägsnar tidigare absorberade ämnen från kolet och frigör bindningsställen, samtidigt som porstorleken reduceras och fler porer skapas. Detta resulterar i en mycket stor inre yta – ibland motsvarande flera hundra kvadratmeter per gram – vilket gör aktivt kol extremt effektivt som adsorberande medel för molekyler, joner och atomer. Det innebär exempelvis att en tesked aktivt kol har ungefär samma yta som en fotbollsplan.

Aktivt kol ska inte förväxlas med grillkol, grillbriketter eller brända matrester. Dessa material saknar den porösa struktur och adsorptionsförmåga som aktivt kol har.

Annons:

Användning av kol går att spåra till egyptierna, där det främst användes till matlagning och metalltillverkning. Det finns också bevis som stödjer att det senare kan ha använts mot tarmbesvär, för att ta bort dåliga lukter från exempelvis infekterade sår samt att skriva på papyrus. Kol har också använts som tandkräm av ett antal civilisationer sedan Hippokrates (450 f.Kr. till 380 f.Kr.) i det antika Grekland, enligt en studie från 2022.

Förgiftning

Aktivt kol används främst vid förgiftningar och det rekommenderas att ha i sitt hemapotek. Den första rapporterade användningen av aktivt kol som motgift inträffade 1811. Det var den franske kemisten Michel Bertrand som enligt uppgifter ska ha intagit aktivt kol tillsammans med 5 gram arseniktrioxid. 1852 testade även professor Pierre-Fleurus Touéry att ta en stor dos stryknin tillsammans med kol inför sina skeptiska kollegor i den franska medicinakademin utan att bli sjuk.

När man tar aktivt kol adsorberas det inte av tarmen, det når alltså tarmen i oförändrad form. Då vätskor eller gaser passerar genom det aktiva kolet binds de till det genom en process som kallas adsorption, vilket sedan fångas upp och sedan försvinner ut genom avföringen istället för att tas upp av kroppen, enligt Healthline. Det är därför viktigt att ta aktivt kol en kort tid efter förgiftning, så att gifterna inte hinner tas upp av kroppen.

Kol kan binda till sig åtskilliga ämnen som exempelvis svampgifter, växtgifter samt även en hel del läkemedel. Däremot ska man alltid ringa Giftinformationscentralen innan man ger aktivt kol vid förgiftning då det ibland kan vara olämpligt att ge, enligt 1177. Aktivt kol kan dock inte binda alla typer av gifter och läkemedel, särskilt inte sådana som är frätande. Det hjälper heller inte mot alkoholförgiftning.

Aktivt kol listas i Världshälsoorganisationens lista över nödvändiga läkemedel.

Kan slå ut läkemedel

Det finns fler användningsområden med aktivt kol, däremot bör man alltid tala med sin läkare innan användning, särskilt vid förtäring. Eftersom aktivt kol också binder en hel del läkemedel bör man ha det i åtanke. Likadant är det med användning av preventivmedel som exempelvis p-piller då det kan förta effekten.

När man tar aktivt kol kan det framkalla kräkning för vissa på grund av smak och textur, vilket i sin tur kan leda till att man råkar få ner sina kräkningar i lungorna som då kan orsaka tillståndet aspiration.

Vanliga biverkningar kan vara förstoppning och att avföringen blir svart, enligt WebMD. Stora eller upprepade doser av aktivt kol kan också orsaka en blockering i matsmältningskanalen. Vidare kan man behöva dricka mer vatten vid intag.

Kan hjälpa njurfunktionen

Det finns vissa bevis som stödjer att aktivt kol kan hjälpa njurfunktionen genom att filtrera bort gifter och läkemedel, även om det behövs mer forskning inom området. En studie från 2013 visar att råttor med kronisk njursjukdom, som fick ta aktivt kol, minskade tarminflammationer och skador. I en annan studie från 2014 utfodrades råttor med kronisk njursvikt med blandningar som innehöll 20 procent aktivt kol. Forskarna såg att råttorna fick en förbättrad njurfunktion och en minskad grad av inflammation samt skador i njurarna.

Tarmhälsa

Viss forskning visar att aktivt kol tros kunna lösa upp tarmgaser. Två studier inom ämnet har visat att personer som lider av kraftig gasbildning fått förbättrade symptom vid användning av aktivt kol. Trots den begränsade forskningen har en panel vid Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA) ansett att det finns tillräckliga bevis för att stödja användningen av aktivt kol för att minska kraftig gasbildning i tarmarna. Idag finns ingen fastställd dosering, men EFSA rekommenderar att man tar minst ett gram 30 minuter före och efter varje måltid.

Eftersom aktivt kol kan fungera vid förgiftningar och överdoser menar vissa forskare att det  därför också skulle kunna användas vid diarré. Diarré orsakas ofta av läkemedel och bakterieinfektioner, därför föreslår forskare i en studie från 2018 att det skulle kunna vara verksamt vid diarré. Däremot betonar forskarna att det behövs mer forskning inom området.

I en studie gjord på råttor under 2019 upptäckte forskare att aktivt kol skulle kunna förebygga högt kolesterol, samt att det även fanns bevis för att det minskade inflammation och skyddade blodkärlen från skador som kan orsakas av en kost rik på kolesterol. I en annan studie från 1989 deltog personer med hyperkolesterolemi, det vill säga väldigt höga nivåer kolesterol i blodet. Deltagarna fick ta aktivt kol under tre veckors tid och sänkte därmed kolesterolhalten med mellan 23 och 41 procent.

Vattenrening

Människor har använt aktivt kol som naturligt vattenfilter i tusentals år. Precis som det verkar i tarmarna och magen kan aktivt kol interagera med och adsorbera en rad olika gifter, läkemedel, virus, bakterier, svampar och kemikalier som finns i vatten. En studie från 2015 visar exempelvis att vattenfiltreringssystem som använde kol tog bort så mycket som 100 procent fluorider i 32 ofiltrerade vattenprover efter sex månader.

Bra för tänder och hud

Idag finns det åtskilliga produkter inom tandvård som innehåller aktivt kol. Vissa menar framförallt att det ska ha en blekande effekt, men samtidigt menar andra att det finns risk för skada på emaljen. En del menar också att aktivt kol generellt ska vara bra för munhälsan genom exempelvis att vara antibakteriell och svampdödande.

I en studiesammanställning från 2017 visades att det i nuläget inte finns tillräckligt med forskning som stödjer dessa påståenden.

Aktivt kol används också mycket inom skönhetsindustrin där det bland annat ska kunna behandla finnar, förbättra torr eller fet hy, reducera rynkor och hjälpa mot porer. Det finns en hel del produkter på marknaden som innehåller aktivt kol, som exempelvis tvål, ansiktsmasker och hudkrämer. Däremot finns det ytterst lite underlag som bevisar dessa påståenden, men det ska vara relativt säkert att använda på huden enligt forskare. Om det uppstår irritation på huden bör man i regel avsluta behandlingen.

Inom traditionell medicin i olika delar av världen används aktivt kol från kokosnötter för att behandla hudinfektioner, enligt Medical News Today. Det ska ha en antibakteriell effekt på huden och därför också vara verksamt vid exempelvis insektsbett.

Liksom egyptierna använde aktivt kol för att ta bort dåliga lukter ska det också fungera utmärkt som deodorant.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.