Trots en transparent kundkännedom fick organisationen Människorätt för ofödda (MRO) sitt bankkonto avslutat hos Nordea. Organisationen nekades sedan att öppna ett nytt konto hos Handelsbanken.
– Det är svårt att tro att det faktum att vi är abortmotståndare inte spelar in i hur de behandlar oss, säger ordförande Mats Selander.
Förra året fick den abortkritiska organisationen MRO besked från sin bank Nordea att man inte skulle få ha kvar sitt bankkonto. Anledningen man uppgav var att banken saknade tillräcklig kundkännedom. Enligt Selander har banken fått en hel del kundkännedom om organisationen.
– Nordea har jättemycket kundkännedom om oss – jag vände ut och in på hela vår verksamhet och våra transaktioner i ett mycket bra samtal med en av Nordeas tjänstemän. Det var efter det samtalet vi blev utkastade, utan någon egentlig förklaring, berättar Selander för Världen Idag.
Han spekulerar i att det skulle kunna ha att göra med pengaöverföringar till en abortkritisk systerorganisation i Pakistan, något man däremot förklarade tydligt för banken att man kontrollerat noggrant eftersom det var viktigt att pengarna hamnade på rätt ställe.
MRO tog då kontakt med Handelsbanken för att istället öppna ett konto där. Selander berättar att banken först ”tappade bort ansökan”, och när man sedan skickade in en ny valde man att avsluta samarbetet med organisationen i Pakistan för att undvika eventuella problem med kundkännedom. Trots detta sade Handelsbanken nej och hänvisade istället till att organisationen skött ekonomin felaktigt.
– Under den perioden gick de få pengagåvor vi fick in till mitt privata konto. Jag tömde mitt sparkonto och lade MRO:s pengar där. Vi hade inga alternativ. Självklart har vi varit helt öppna med detta och kassör och revisor har haft full insyn, säger Selander.
I Sverige har allt fler organisationer, företag och även privatpersoner fått sina konton plötsligt avslutade av främst storbankerna. Ofta ges ingen mer förklaring än att man ställer sig bakom motiveringen ”bristande kundkännedom”. Detta har exempelvis gjort att fler biståndsorganisationer fått sina bankkonton nedstängda, trots att man varit transparent gällande vart pengarna går. Till och med Finansinspektionen har flaggat för att fler och fler privatpersoner får sina konton avslutade med samma hänvisningar.
Selander tror att det faktum att de är en abortkritisk organisation spelat in i bankernas agerande mot dem och att man i nuläget inte vet hur man ska gå vidare för att kunna hantera sin ekonomi.
– Bankerna gör oss rättslösa. Det här skjuter vår ekonomi och våra möjligheter att samla in pengar i sank. Det är svårt att tro att det faktum att vi är abortmotståndare inte spelar in i hur de behandlar oss. Det är trots allt människor som fattar besluten och många andra politiskt inkorrekta organisationer har råkat ut för samma sak.
Världen Idag har kontaktat Nordea och Handelsbanken gällande ärendet, där man menar att man inte kan kommentera enskilda kundärenden utan hänvisar till att man behöver ”tillräcklig kundkännedom”.
Även Nya Dagbladet tillhör dem som drabbats av bankernas utbredda maktmissbruk när Länsförsäkringar Bank i ett uppmärksammat tilltag låste och sedermera stängde av tidningens, och även redaktionsledningens privata konton i december med hänvisning till "bristande kundkännedom".
Nya Dagbladets advokat menar att banken gjort sig skyldig till flera tydliga lagöverträdelser i processen och en rättsprocess mot banken är nu inledd.
Du kan stödja arbetet via Swish 123 611 30 21 eller via bankgiro 5601-6462. Det går också att donera med betalkort, exempelvis Visa och Mastercard via denna länk, alternativt vår Paypal-sida. Gåvomottagare: Aeon Media AB.
Det går också att donera kontant helt anonymt genom att skicka sedlar väl dolda i ett slutet kuvert till: Nya Dagbladet, Box 1, 774 21 Avesta.
Vi accepterar också donationer via Bitcoin till: 37jwA6hJyYx3y9PmyDdZT6cYxLXZL9PMHQ (läs mer här) samt via Ethereum till: 0x437494eB1F26d63E501a6A80039d44be6A60b5c2 (läs mer här).
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Rättsförhandlingarna mellan Nya Dagbladet och Länsförsäkringar Bank är nu fastslagna av Södertörns tingsrätt till början av september, då det ska avgöras i ett första skede om banken gjort sig skyldig till lagbrott när man blockerat en stiftelse för oberoende medier.
Inför rättsförhandlingarna går banken nu till ny attack mot Nya Dagbladet, där man menar att övergreppet på tidningen och redaktionsledningens privata bankkonton ska motiveras på ideologiska och politiska grunder.
– Redan tidigare misstänkte vi ju att banken gått till angrepp av rent politiska skäl, för att vi utmanar mäktiga intressen. Att det skulle bli en så extremt politiskt formulerad attack riktad mot Nya Dagbladets journalistiska verksamhet får nog samtidigt beskrivas som direkt häpnadsväckande, säger NyD:s chefredaktör Markus Andersson om utvecklingen av rättsfallet.
– Att det skulle bli en så extremt politiskt formulerad attack riktad mot Nya Dagbladets journalistiska verksamhet får nog samtidigt beskrivas som direkt häpnadsväckande, säger NyD:s chefredaktör Markus Andersson om utvecklingen av rättsfallet.
Under många år har Nya Dagbladet uppmärksammat missförhållanden och korruption både hemma i Sverige och i omvärlden. Inte minst har tidningen rapporterat om ett exceptionellt omfattande maktmissbruk hos storbankerna där många tusentals människor nu stängts ute ur samhällslivet och fått sina liv förstörda genom att de nekats bankkonton, eller låsts ute från grundläggande banktjänster som utgör basen för att vara en del av det moderna samhället överhuvudtaget.
Även NyD och tidningens medarbetare har i allra högsta grad mött denna form av repression i samband med att tidningens bolagskonton och även redaktionsledningens privata konton under dramatiska omständigheter stängdes ned av Länsförsäkringar Bank i slutet av 2022, som i så många andra fall med hänvisning till ”bristande kundkännedom” – det svepskäl som systematiskt används som förevändning för att låsa tiotusentals hederliga människor och verksamheter ute från sina egna pengar.
Storbanken har sedan dess ihärdigt fortsatt att blockera tillgången till bankkontot för en stiftelse med ändamålet att främja oberoende journalistik. Även trots att det befintliga skyddet gentemot bankerna är svagt är det mycket troligt att bankens agerande varit rättsvidrigt, varpå NyD valt att dra Länsförsäkringar Bank till domstol. Detta inte endast för att ge mediehuset upprättelse efter övergreppet utan framförallt för att också symboliskt markera att bankernas godtyckliga nedstängning inte är förenlig med en modern demokratisk rättsstat.
– Det är tydligt att taktiken har varit att knäcka oss med det över 30 sidor långa svaromålet till tingsrätten som är fullt med ideologiska och politiska angrepp som helt saknar relevans i rättsfallet kring den oberoende mediestiftelse vars bankkonto med tillgångar man fryst, säger Nya Dagbladets chefredaktör Markus Andersson om utvecklingen av rättsfallet.
Istället för att bemöta sakfrågan eller kompromissa i den pågående rättsprocessen, som alltså handlar om att man bör öppna den stiftelse man stängt ned, har banken i ett nytt skede av rättsprocessen istället gått till öppet angrepp på redaktionsledningen och tidningens verksamhet – med starkt politiska och ideologiska förtecken.
Bankens ställningstagande: NyD en ”extrem” publikation
Redan i ett tidigt stadium har det funnits en misstanke om att mediehuset och stiftelsen angripits av politiska skäl – och att operationen från Länsförsäkringar Bank tydligt framstått som att den motiverats av fientlighet mot tidningens journalistik. I ett yttrande till Södertörns tingsrätt bekräftar nu också banken genom sina advokater dessa farhågor, där man lägger stort fokus på att ideologisera NyD, tidningens redaktion och även den separata stiftelse vars konto man valt att frysa.
I detta tar banken stöd av utspel från den obskyra vänsterextrema underrättelsegruppen kring Stiftelsen Expo, ett projekt som har sina historiska rötter i den våldsbejakande så kallade autonoma miljön och i nuläget är nära förbunden med den internationella judisk makt-rörelsen, framförallt med den högerextrema amerikanska lobbygruppen ADL som är en uttalad systerorganisation.
Tre LF-medarbetare som arbetade med centrala funktioner på bankens anonyma avdelningar där man arbetat med bankens nedlåsning av stiftelsens och redaktionsledningens privata bankkonton. Till vänster Susann Fredriksson, centralt funktionsansvarig för penningtvättsfrågor. Mitten: Christian von Ahlefeld, compliance-chef. Till höger Ellinor Örtegren-Johansson, chef för ”Financial Crime Prevention”. Montage. Foto: Privat/Facebook/LinkedIn
Banken motiverar sitt tilltag mot den oberoende stiftelsen, som alltså utgör en helt separat juridisk person gentemot tidningen Nya Dagbladet, med ett ideologiskt resonemang där man skandaliserar att NyD uppmärksammat dylika judiska lobbygrupper och att tidningen i ett annat tidigare sammanhang även lanserat en kampanj för att uppmärksamma FN-stadgans skydd mot folkmord som en replik på den pågående befolkningsutbytespolitiken i Väst, sakfrågor och projekt som banken menar ”bevisar” att NyD är en ”extrem” publikation.
Man försöker därtill också misstänkliggöra NyD genom en mer än 10 år gammal annons på tidningen för en firma som säljer bildelar från Tyskland där företagaren haft ukrainskt etniskt påbrå, något som bankens advokater menar ska vara till ytterligare belastning för tidningen.
Fortsätter undvika sakfrågan
Utspelen från banken fortsätter. Liksom tidigare undviks själva sakfrågan gällande att banken brutit mot befintlig lagstiftning när man blockerat stiftelsen från att mottaga finansiering och bedriva sin verksamhet. Ansvariga för Länsförsäkringar Bank förklarar inte heller närmare vad syftet är med de starkt laddade politiska och ideologiska ställningstaganden man väljer att göra i rättsfallet, men Nya Dagbladets chefredaktör Markus Andersson menar att mycket tyder på att det i brist på alternativ handlar om en strategi att försöka skärra tingsrättens så kallade nämndemän, som är tillsatta av riksdagspartier.
– Länsförsäkringar fortsätter gång på gång att visa att man inte har några som helst moraliska betänkligheter i denna affär, kommenterar Nya Dagbladets chefredaktör Markus Andersson.
– Man verkar självmedvetna nog att inse att man agerat fel i sak, men det kan man förstås inte erkänna utåt. Det alternativ som då återstår i det svenska rättssystemet är att satsa de resurser man har på att försöka skjuta budbäraren istället, genom att försöka skrämma de politiska nämndemännen i tingsrätten. De verkar helt enkelt hoppas på att sakfrågan över bankens agerande kanske skyms om man lyckas få dem att tänka att vi är riktigt hemska personer, fortsätter chefredaktören.
Skandaliserar kontantuttag
Vid sidan av den politiskt formulerade attacken argumenterar bankens advokater för att det är suspekt att Nya Dagbladet accepterar donationer av sina läsare i form av kontanter. Även det faktum att tidningen välkomnar kryptovalutadonationer utmålas som skandalöst. Det faktum att människor kan skänka pengar till tidningen anonymt och utan risk för att bli spårade är något som banken uppger att man tar mycket allvarligt på, där advokaterna genom skärmdumpar på Nya Dagbladets hemsida vidare ”bevisar” och skandaliserar att NyD möjliggör för integritetsvänliga donationer. Man har också synpunkter på att personerna bakom Nya Dagbladet gjort privata uttag av kontanter, under den aktuella perioden omfattande i snitt drygt 1800 till 3000 kronor i månaden. Detta menar man sammantaget motiverar bankens beslut att sabotera stiftelsens journalistiska verksamhet och fortsätta hålla den blockerad.
”Uttag av kontanter i den storleksordningen är, i dagens kontantlösa samhälle, anmärkningsvärda”, menar man bland annat.
Redaktörerna om Länsförsäkringar: ”Totalitära attityder”
NyD:s nyhetschef, Isac Boman, kommenterar bankens beteende som ”bisarrt men inte förvånande” att Länsförsäkringar åter visar tydliga tecken på en djupt antidemokratisk internkultur.
– Banker finns egentligen till för att tjäna och spara hederliga medborgarnas pengar, på våra villkor. De totalitära attityder som Länsförsäkringar Bank uppvisar är givetvis lika motbjudande som de är demokratiskt problematiska, men likväl tror vi att de fortsätter att tjäna väl som ett pedagogiskt exempel på graden av moralisk förruttnelse som i nuläget präglar branschens internkultur, menar Boman.
– Det är därför en självklar, enkel och viktig demokratisk protesthandling mot deras maktanspråk och det kontantlösa samhället de tvingar på oss att ta ut så mycket kontanter vi bara kan om vi vill att det ska finnas kontanter även i framtiden. Det gör jag såklart personligen också, så mycket jag bara kan, tillägger han.
Sammantaget menar banken att man, med utgångspunkt från sina ideologiska utgångspunkter, inte ska dömas av tingsrätten för brott för att ha fryst och blockerat de betydande donationer och medel som kan kopplas till den journalistiska stiftelsen.
– Redan tidigare misstänkte vi ju att banken gått till angrepp av rent politiska skäl, för att vi utmanar mäktiga intressen. Att det skulle bli en så extremt politiskt formulerad attack riktad mot Nya Dagbladets journalistiska verksamhet får nog samtidigt beskrivas som direkt häpnadsväckande, säger NyD:s chefredaktör Markus Andersson om utvecklingen av rättsfallet.
Rättsförhandlingarna är fastslagna av Södertörns tingsrätt till början av september, då det alltså kommer att avgöras i ett första skede om banken gjort sig skyldig till lagbrott när man blockerat stiftelsen för oberoende medier.
Hjälp NyD att hålla ut det viktiga rättsfallet mot Länsförsäkringar via Swish, 123 611 30 21, eller bankgiro, 5601-6462, eller donera med betalkort, exempelvis Visa och Mastercard via formuläret nedan eller denna länk, alternativt via vår Paypal-sida. Gåvomottagare: Aeon Media.
Det går också att donera kontant helt anonymt. Skicka sedlar väl dolda i ett slutet kuvert till: Nya Dagbladet, Box 1, 774 21 Avesta.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Det är inte bara i Sverige som bankerna väcker allt större folkligt förakt. I Polen uppger nu en majoritet av befolkningen låg tilltro till det nationella banksystemet, något som förklaras av en storbankschef med ”antisemitiska” stereotyper.
Przemek Gdański, vd för BNP Paribas Bank Polska, har väckt debatt i Polen efter att ha pekat ut antisemitism som grundorsak till landets utbredda misstro mot banker.
– Enligt min mening har antipatin mot banker sina rötter i antisemitismen. Historiskt sett sköttes penningutlåningen, som under vissa perioder kallades ocker, av judar, uttryckte Gdański i samband med en intervju med tidningen Puls Biznesu.
Han hänvisar vidare till en ”brist på grundläggande förståelse” för hur bankväsendet fungerar, och kopplar detta till negativa associationer kring amorteringar, räntor och kreditgivning.
”Być może nadal na poziomie podświadomym funkcjonuje skojarzenie, że banki to Żydzi, a przecież Żydów się nie lubi” – mówi Przemek Gdański. Oburza się też na sugestię, że banki mogłyby starać się o klienta jak Biedronkahttps://t.co/iTahBNzkcT
Uttalandet har utlöst starka reaktioner i flera medier, där bland andra den liberala tidningen Gazeta Wyborcza beskriver det som ett ”åskväder av kritik” mot att företrädare för bankväsendet svepande använder begreppet antisemitism som förklaring till institutionell kritik.
Bakgrunden till Gdańskis resonemang är den historiska kopplingen mellan judisk diaspora och finansverksamhet. Branschföreträdare varnar för att förklaringar som bygger på ”historiska fördomar”, riskerar att överskugga mer konkreta orsaker, såsom avgifter, räntor och upplevd brist på transparens.
Tidigare motsvarande opinionsmätningar i Polen har indikerat ett relativt högt förtroende för banksektorn.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Efter att ha varit kund hos SEB i närmare tio år stängde banken plötsligt ner Lindas tre företagskonton. Trots åtskilliga mejl och försök till telefonkontakt har Linda inte fått någon förklaring från banken om varför man valt att stänga av henne.
Det var 2014 som Linda köpte Titans Sportbar i Norrköping tillsammans med sin före detta man. Köpet gjordes genom deras gemensamma holdingbolag, som startades strax innan köpet.
Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet den 29 november 2024.
Företagskontot för sportbaren fanns i banken, SEB, och Linda behövde därför gå dit och ordna med avtal samt diverse annat som krävs vid ett företagsköp.
SEB meddelade att det krävdes att Linda skapade ett privatkonto hos dem för att allt skulle gå igenom. Hon hade både huslån och Holdingbolaget i en annan storbank, men hon skapade ändå ett privatkonto hos SEB.
Kundkännedom
Under 2015 köpte de nattklubben Stopet. Denna gång behövde Linda och hennes före detta man skapa ett nytt företagskonto för nattklubben, och hon frågade därför SEB om det gick bra att öppna ytterligare ett företagskonto hos dem. Det gick bra och sedan dess har företagen flutit på utan problematik. Linda har skickat in alla kundkännedomsfrågor i tid och aldrig haft något lån eller krediter i SEB-banken. Hon har heller inte tagit emot eller skickat pengar utomlands, något som svenska banker blivit alltmer motvilliga att tillåta.
Förra året hittade Linda och hennes nuvarande man en ny lokal i Norrköping som de fattade tycke för och valde att starta ett tredje företag, Lindas kula. Även då ansökte Linda om ett företagskonto i SEB och fick i maj 2024 godkänt. I samma veva beslöt hon att flytta över Holdingbolaget till SEB, så att det mesta skulle vara samlat på samma bank, och i somras slog de upp dörrarna till Lindas Kula.
Allt rullade på för Linda och de tre krogarna i Norrköping. Under hösten fick hon nya frågor om kundkännedom, där hon som företagare också ska skicka in bland annat kontotransaktioner, årsredovisningar och frågor om kontantuttag. Allt skickades in i vanlig ordning, det enda som inte gick att skicka in var en årsredovisning för Lindas Kula, som endast varit öppen några månader.
I september i år fick Linda ett meddelande från SEB om att man inte ”förstod” de inkomna svaren och att man därför skulle avsluta alla engagemang, det vill säga alla företagskonton och även holdingbolaget. Hon ombads att omedelbart föra över innestående medel till konto utanför SEB. Ingen närmare förklaring gavs överhuvudtaget. Linda var förvirrad över beskedet och svarade direkt.
”Jag har ju mailat in underlag på det ni efterfrågat? Eller är det något ni saknar?” skrev hon som svar på meddelandet.
Ingen närmare förklaring gavs överhuvudtaget
Inget svar kom in från banken. Linda försökte ringa och mejlade igen, men ingen svarade.
Rätt att veta varför
Linda fick kontakt med den lokala kontorschefen för SEB i Norrköping, som faktiskt svarade henne. Kontorschefen skrev att Linda givetvis hade rätt att veta varför hennes företagskonton plötsligt skulle bli uppsagda efter nästan tio år som kund, och chefen skulle ta kontakt med den ansvariga avdelningen. Kontorschefen ska dock inte ha fått tag på någon ansvarig trots åtskilliga samtal. Eftersom lokala bankkontor inte äger dessa frågor fick hon veta att det var svårt för kontorschefen att göra mer.
Linda lyckades också få mejlkontakt med en anstäld på det lokala SEB-kontoret, som arbetade specifikt med företagsfrågor, men hon var inte lika hjälpsam som kontorschefen utan hänvisade endast till den centrala supporten. När Linda ringde telefonnumret hon fått kom hon till fel avdelning.
Banken ska skicka ut brev
Chefen meddelade också Linda att vid avstängning av konton ska SEB skicka ut tre brev med post innan kontona stängs, men Linda har inte fått ett enda brev hem. Banken ska också ta kontakt med kunden om de inte får in rätt svar, vilket inte heller har skett.
Trots upprepade försök har Linda ännu inte fått något svar och hennes konton stängdes ner utan återkoppling från banken. Eftersom företagskontona stängdes ner kunde Linda inte längre ta emot kortbetalningar på sina krogar, utan kunde endast ta emot kontanter.
– Jag har förlorat mycket pengar på de här veckorna, utan någon som helst anledning, berättar Linda för Nya Dagbladet. Foto: Privat
Trots att det i regel är extremt svårt för företagare att hitta en ny bank efter att ha gått igenom det Linda varit med om, har hon mot alla odds lyckats hitta en ny bank och räddat sina företag, men hon väntar fortfarande på en förklaring från SEB. En anmälan är gjord till Finansinspektionen och konsumentverket.
– Det är så sjukt att man kan få bli så här illa behandlad som företagare i Sverige, avslutar Linda.
Hotet från bankerna
Lindas upplevelse är långt ifrån unik och har snarare kommit att bli symptomatisk för hur svenska banker behandlar sina kunder, med svävande hänvisningar till ”bristande kundkännedom” och genom att gömma sig bakom sin ”kundkännedomsavdelning” utan att någon i praktiken kan ställas till svars. I artikelserien Hotet från bankerna har Nya Dagbladet bland annat tittat närmare på några av de upprörande vittnesmål från tusentals svenskar om hur bankerna på liknande sätt förstört deras företagsverksamheter och även satt dem i hopplösa privatekonomiska situationer.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Finansinspektionen konstaterar i en kartläggning att nästan 160 000 svenskar har fått sina bankkonton nedstängda under åren 2020 till 2022.
2020 avslutade bankerna i Sverige, på eget initiativ, 45 000 konton, följt av 54 000 året senare och hela 60 000 bankkonton 2022 – en 33-procentig ökning på bara två år.
Någon tillgänglig statistik för åren 2023 och 2024 har inte presenterats – och det är alltså ännu oklart om nedstängningarna av svenskarnas bankkonton har fortsatt att öka sedan dess.
Syftet med Finansinspektionens kartläggning beskrivs som att se hur bankerna hanterar sin lagstadgade skyldighet att erbjuda betalkonton till konsumenterna, och det är en dyster bild som presenteras:
”Antalet konsumenter som får sina betalkonton avslutade har ökat med 30 procent på senare år. Samtidigt fortsätter bankerna att neka konsumenter att öppna konto i samma utsträckning som tidigare. Bankernas vanligaste skäl till att neka och avsluta konton är bristande kundkännedom”, noterar man.
Alternativa lösningar
FI konstaterar att det innebär mycket stora negativa konsekvenser för en privatperson som nekas konto eller kastas ut från banken, och att man därför behöver göra mer för att förbättra sin hantering.
Även om bankerna förvisso är skyldiga att motverka misstänkt penningtvätt och finansiering av terrorism, menar FI att det ofta finns bättre alternativ än att helt stänga ute människor från banken.
Vid tveksamma fall föreslår man bland annat att övervakningen av kundens transaktioner istället intensifieras eller att anpassade beloppsgränser införs.
”FI anser att bankerna behöver arbeta målmedvetet med att sänka trösklarna för att kunna få ett konto som åtminstone kan användas för vissa vardagliga behov”, skriver man vidare.
”Allvarliga konsekvenser”
Man har också kartlagt hur bankerna hanterar erbjudanden av betalkonton till företag. Även om det inte finns någon juridisk skyldighet att erbjuda företag bankkonton på samma sätt som privatpersoner så betonar FI att inte heller dessa lättvindigt bör nekas konton hos bankerna.
”Samtidigt är även företags tillgång till finansiella tjänster av stor praktisk betydelse. Att nekas betalkonto får ofta konsekvenser för det enskilda företaget som kan vara mycket allvarliga”, slår man fast.
När bankerna stänger ner sina kunders konton hävdar de oftast att de inte har kunnat uppnå ”fullgod kundkännedom” och att kundernas svar på olika frågor och formulering bedöms vara ”bristfälliga”.
De utkastade konsumenterna har dock en annan bild och menar att det överhuvudtaget är mycket svårt att föra en konstruktiv dialog med banken, eller att föra någon dialog överhuvudtaget.
Svårt för de drabbade
FI noterar också att ”konsumenter som av olika skäl har ovanliga transaktionsmönster eller gör transaktioner som bedöms innebära en högre risk verkar få sina betalkonton uppsagda i större utsträckning än tidigare”. Det kan exempelvis handla om att man återkommande tagit ut eller satt in kontanter, eller handlar med kryptovalutor.
Det framgår också att bara en femtedel av de svenskar som begär en omprövning av bankens beslut får rätt i slutändan – och att det överhuvudtaget är mycket svårt att ens få ett beslut från banken som går att ompröva.
”Konsumenter ombeds ofta komplettera sina ansökningar, vilket innebär att en ansökan inte anses vara upprättad. Därmed får konsumenten inget avslag, och inte heller någon information om var de kan lämna klagomål. I praktiken får konsumenten därmed svårt att lämna in en ansökan och kan inte, inom ramen för en upprättad ansökan, ifrågasätta om efterfrågade kompletteringar är relevanta eller inte”, skriver FI.
Avslutningsvis slår förvaltningsmyndigheten fast att det ”behövs fortfarande ett förstärkt skydd för konsumenter” och uppger att man ”kommer att fortsätta arbeta för att förbättra tillgången till betalkonto”.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.