Många väljare upplever de etablerade partiledardebatterna som en strid om obetydliga skillnader, rena marginaler – ibland om hundralappar – samtidigt som de partier de kan välja mellan uppfattas stå nära varandra i flera av de frågor dessa väljare själva ser som avgörande: EU och överstatligheten, Nato och DCA-avtalet, migrationen, kontanterna och den digitala kontrollen. Den upplevelsen är ett av skälen till att NyD ger partierna utanför riksdagen mer utrymme än de får i den nationella valrörelsen. Som Markus Andersson skriver i ledaren Demokratin som fruktar sina väljare gynnas de etablerade partierna dessutom av valsedelsreglerna, av fyraprocentsspärren och av ett medieurval som i praktiken avgör vilka alternativ väljaren alls ser.
Valkompassen är därför ingen rekommendation av något enskilt parti. Den är ett verktyg för att jämföra de åtta partier som vill ha din röst den 13 september 2026 utan att redan sitta i en riksdagsgrupp – och för att se var de faktiskt går isär. Ska botten av samhället vara en basinkomst på 8 000 kronor i månaden eller en platt inkomstskatt? Ska Sverige lämna EU, omförhandla villkoren eller utvidga unionen? Ska Nato-medlemskapet sägas upp eller kompletteras med starkare eget försvar? Ska Migrationsverket ersättas av ett Återvandringsverk eller ska alla ha rätt att bosätta sig där de vill? Därtill landsbygd och självförsörjning, kontanter och digital integritet, direktdemokrati och folkomröstningar. Vilket parti som sedan levererar verklig förändring är inget kompassen kan lova – den visar vad partierna själva skriver att de vill.
Källtransparensen är hela poängen. Varje kodad partiposition är kopplad till ett citat ur partiets eget program eller valmanifest. Partierna har inte fyllt i någon enkät hos NyD; underlaget är deras publicerade texter, som anger vad partierna vill, inte neutralt verifierade samhällsfakta. Kompassen rangordnar partierna efter hur väl deras belagda positioner stämmer med dina svar och visar en översikt per parti med citat och källor. Ingen totalvinnare utses, eftersom partierna har olika många belagda positioner – procentsatsen gäller bara de frågor där partiet har en verifierad hållning. Du kan ändra dina svar eller börja om, och svaren sparas inte och skickas inte till någon server.
Urvalet är de sju partier som medverkade i den direktsända debatt som NyD tidigare rapporterat om, plus Medborgerlig Samling. Det är inte en styrkt lista över landets åtta största partier utanför riksdagen. Kristna Värdepartiet var annonserat till debatten men saknade representant på grund av sjukdom och ingår därför inte här. Alla debattdeltagare var inte partiledare: Ambition Sverige företräddes av Bo Hansson och Enhet av Anders Axner. Uttrycket utanför riksdagen avser i den här texten att partiet saknar egen riksdagsgrupp – Elsa Widding valdes in i riksdagen 2022 på SD:s lista och lämnade partiet 2023.
Efter testet kan du fördjupa dig. Längre ned går NyD igenom varje parti med tre konkreta förslag ur programmet, ideologisk riktning och en granskningsfråga, följt av tematiska jämförelser i fördelningspolitik, EU och Nato, demokrati, migration och landsbygd – och en praktisk guide till hur du faktiskt röstar på ett litet parti utan att din valsedel blir en blankröst.
Nya Dagbladets valkompass 2026
Utforska alternativen utanför riksdagens åtta partigrupper. Ta ställning i sakfrågor, markera vad som väger tyngst och granska partiernas egna formuleringar.
Vilka områden vill du undersöka?
Svaren hanteras bara i den här sidan. De skickas inte till NyD eller partierna och sparas inte när sidan stängs.
Öppen metod
Alla åtta partier jämförs mot samma frågor. Partiernas positioner är redaktionellt kodade från egna program och webbtexter – inte partiernas svar på en enkät från NyD.
Skalan går från −2 (helt emot) till +2 (helt för). Överensstämmelsen i en fråga är 1 − |ditt svar − partiets position| / 4. Extra viktiga frågor får dubbel vikt. Procentsiffran avser enbart besvarade frågor med belagd partiposition.
Vet ej och överhoppade frågor räknas inte. Saknad partiståndpunkt är inte en mittposition. Källtäckningen visar vilken andel av dina viktade svar som kunnat jämföras.
En partiplacering kräver minst 12 jämförbara frågor, 60 procents viktad källtäckning och tre områden. Därför visas ingen totalvinnare.
Intervallet i resultatet visar möjliga yttergränser om alla saknade partiståndpunkter skulle ge sämsta respektive bästa överensstämmelse. Det är inte ett statistiskt konfidensintervall.
Knapptryckarna uppger att de saknar ett eget sakpolitiskt program. Deras beslutsmodell visas separat utan påhittade positioner i exempelvis skatte- eller migrationsfrågor.
Researchprototyp: inte fullständigt jämförbar eller publiceringsklar. Saknade ståndpunkter får inte fyllas genom antaganden.
Sverige ska lämna EU, snarare än prioritera en omförhandling av medlemsvillkoren.
Utträde, omförhandling och fortsatt medlemskap är olika vägval. En folkomröstning kan vara vägen till utträde.
Sverige ska stå utanför Nato och vara militärt alliansfritt.
Frågan avser medlemskapet, inte om Sverige ska ha ett eget försvar.
DCA-avtalet med USA ska sägas upp.
Det bilaterala försvarsavtalet och Natomedlemskapet är skilda frågor. Ställningstaganden i den ena fyller inte automatiskt den andra.
Svensk vapentillverkning och vapenexport ska upphöra helt.
Ett generellt stopp är mer långtgående än stopp till enskilda länder eller krigförande parter.
Sverige ska införa en basinkomst.
Modeller kan skilja sig i belopp, inkomstprövning och finansiering. Frågan gäller principen; källdetaljer visas i resultatet.
Den statliga inkomstskatten ska avskaffas.
Kommunalskatten kan fortfarande finnas kvar. Frågan gäller inte att avskaffa all skatt på arbete.
Förmögenhetsskatt och progressiv kapitalbeskattning ska införas.
Detta gäller kapital och förmögenhet, inte bara löneinkomster.
Sextimmars arbetsdag ska införas stegvis.
Frågan gäller en politiskt beslutad arbetstidsförkortning, inte att enskilda arbetsgivare frivilligt provar kortare arbetstid.
Hyrorna i kommunala och statliga hyresrätter ska frysas i fem år.
Förslaget gäller offentligt ägda hyresrätter och en tidsbegränsad frysning.
Den allmänna löneavgiften ska tas bort.
Avgiften ingår i arbetsgivaravgifterna. Att ta bort den är inte samma sak som att ta bort samtliga socialavgifter.
Skattefinansierad välfärd på entreprenad ska ha begränsade vinster eller drivas utan vinst.
Frågan skiljer mellan ägande och tillåtna vinster. Den innebär inte i sig förbud mot alla privata utförare.
Rätten att använda kontanter ska stärkas.
Här avses kontanter i vardagen, inte ett förbud mot digitala betalningar.
Medborgarna ska få fatta fler politiska beslut genom folkomröstningar.
Det finns olika modeller för vilka frågor som omfattas och om resultaten ska vara bindande.
Digital röstning ska användas i den politiska beslutsprocessen.
Frågan gäller användningen av digital röstning, inte att alla säkerhets- och integritetsfrågor därmed är lösta.
Ett partis företrädare ska kunna följa väljarnas direkta beslut i stället för ett eget sakpolitiskt program.
Detta är en fråga om hur politiska beslut ska fattas, inte om en viss skatte- eller migrationsnivå.
Fyraprocentsspärren till riksdagen ska avskaffas.
Frågan gäller den nationella riksdagsspärren, inte spärrarna i kommun- eller regionval.
Tjänstemannaansvaret ska stärkas.
Ansvar vid felaktig myndighetsutövning kan utformas på olika sätt. Resultatet visar vilka formuleringar partierna själva använder.
Den asylrelaterade invandringen till Sverige ska begränsas kraftigt.
Detta gäller invandringens omfattning, inte om människor som redan bor här ska ha samma rättigheter inför lagen.
Muslimer ska erkännas som en nationell minoritetsgrupp.
Detta är ett särskilt rättsligt erkännande, inte en allmän fråga om religionsfrihet.
Sverige ska behålla kärnkraften och bygga ny när den behövs för elförsörjningen.
Frågan gäller energislaget, inte stöd till varje enskild reaktor eller finansieringsmodell.
Skatt från naturresurser och industrifastigheter ska återföras till områdena där resurserna finns.
Det gäller fördelningen av skatteintäkter mellan geografiska områden.
Sverige ska ha full självförsörjning av baslivsmedel, energi och drivmedel som mål.
Detta är mer långtgående än att allmänt förbättra beredskap och lagerhållning.
Sverige ska lämna Agenda 2030 som styrande ram för politiken.
Frågan gäller ramverket, inte om varje enskilt hållbarhetsmål är önskvärt.
Den ordinarie biståndsbudgeten ska avskaffas.
Enskilda särskilt beslutade engångsinsatser kan fortfarande göras enligt förslaget.
Alternativ för Sverige
Nationalistiskt parti med Gustav Kasselstrand, som också företrädde partiet i debatten, i ledningen. Nationalstaten, återvandringen och svenskt självbestämmande är den bärande linjen. Tre konkreta förslag ur programmet: Migrationsverket läggs ned och ersätts av ett Återvandringsverk som får besluta om att återkalla uppehållstillstånd och medborgarskap, med en särskild återvandringsminister. Skattesystemet förenklas kraftigt genom platt skatt, samtidigt som inflationsmålet sänks till noll procent. Den ordinarie biståndsbudgeten sätts till noll, medan särskilt beslutade engångsinsatser fortfarande ska kunna göras vid till exempel katastrofer i närområdet.
I EU-frågan beskriver partiet sig som europavänligt men kräver svenskt utträde och vill ersätta unionen med frivilligt mellanstatligt samarbete. Ideologisk riktning: nationalkonservativ och suveränistisk, ekonomiskt marknadsliberal med lågskatteprofil.
Granskningsfråga: partiet anger själv att återvandringsprogrammet kräver både lagändringar och grundlagsändringar. Hur ska processen för återkallade medborgarskap utformas rättsligt, vilka överklagandevägar ska gälla och över hur många mandatperioder räknar partiet med att den ordningen kan vara på plats?
Ambition Sverige
Partiet bildades 2025 av Elsa Widding och driver en suveränistisk och frihetlig linje mot överstatlig styrning. Tre konkreta förslag: Sverige ska lämna Nato, säga upp DCA-avtalet med USA och avbryta det militära stödet till Ukraina, eftersom partiet anser att alliansfrihet håller landet utanför krig. Kontanter ska grundlagsskyddas, en e-krona för allmänheten stoppas och digital euro avvisas, liksom EUDI-plånboken som villkor för samhällsdeltagande. Sverige ska dessutom lämna Agenda 2030 som styrande ram och säga nej till WHO:s pandemifördrag och bindande IHR-ändringar.
Partiet vill också att Sverige lämnar EU och att klimatpolitiken kostnads- och nyttovärderas. Widding är energiexpert med ledande befattningar i stora energibolag bakom sig. Ideologisk riktning: nationell suveränism med stark integritets- och frihetsprofil och mindre offentlig sektor.
Granskningsfråga: hur ska ett Nato-utträde och ett uppsagt DCA-avtal ersättas i praktisk försvarsförmåga – vilken numerär, materielplan och kostnadsnivå räknar partiet med för ett eget alliansfritt försvar?
MoD
MoD, med Gustaf Rydelius i ledningen, kombinerar antiglobalism med en tydligt omfördelande ekonomisk politik. Tre konkreta förslag ur valmanifestet: en stegvis basinkomst på 8 000 kronor i månaden under ett inkomsttak – alltså inte en universell och ovillkorlig summa till alla oavsett inkomst. Vidare förmögenhetsskatt och progressiv kapitalbeskattning, Tobinskatt på finansiella transaktioner och bankskatt på övervinster. Dessutom arbetstidsförkortning med sextimmarsdag införd stegvis.
Säkerhetspolitiskt vill MoD att Sverige lämnar Nato, säger upp DCA-avtalet, förbjuder permanenta utländska baser och undertecknar FN:s kärnvapenförbud. EU-medlemskapet ska avgöras genom folkomröstning. Demokratiskt vill partiet avskaffa fyraprocentsspärren, införa medborgarinitiativ till folkomröstning och återinföra tjänstemannaansvaret. Ideologisk riktning: vänsterorienterad fördelningspolitik förenad med nationellt självbestämmande och alliansfrihet.
Granskningsfråga: hur ska basinkomst, sextimmarsdag och höjda barnbidrag finansieras samtidigt – vilka intäkter från förmögenhetsskatt, kapitalbeskattning och bankskatt räknar partiet med, och vad händer med kalkylen om kapital flyttar utomlands?
Enhet
Enhet, med Vide Geiger som ordförande och talesperson, driver en pacifistisk och ekologisk linje. Tre konkreta förslag: basinkomst utan motkrav till alla, som grundtrygghet och möjlighet till delaktighet. Ett fredsdepartement inrättas och Sverige ska verka som neutral fredsmäklare – vilket enligt partiet förutsätter att svensk vapentillverkning och vapenexport upphör. Migrationspolitiskt slår programmet fast att alla har rätt att bosätta sig och leva där de önskar, förutsatt att de följer lagarna på platsen.
Partiet vill styra landet med måttet Gross National Happiness i stället för BNP, verka för ett räntefritt och spekulationsfritt system, lämna EU och på sikt införa direktdemokrati med beslut i folkomröstningar lokalt och nationellt. Migrationssynen är därmed dramatiskt öppnare än AfS:s. Ideologisk riktning: ekologisk, pacifistisk och decentralistisk vänsterhumanism.
Granskningsfråga: hur ska en basinkomst utan motkrav finansieras, och hur förhåller den sig till den fria bosättningsrätten – vilka intäkter och vilka institutionella spärrar föreslår partiet?
Landsbygdspartiet oberoende
Landsbygdspartiet oberoende, som i tv-debatten företräddes av partiledaren Benneth Thyr, bygger hela sin politik på en enda konfliktlinje: centralorterna mot resten av landet. Ideologiskt beskriver partiet sin utgångspunkt som kärleken till landsbygden och tron att byar, tätorter och småstäder erbjuder en bättre livsmiljö än storstäderna, med beslut fattade så nära medborgarna som möjligt. Programmet slår också fast att partiet inte ska verka för rasism mot minoriteter.
Tre konkreta förslag: skattemedel från industrifastigheter och naturresurser ska återföras till de regioner där verksamheten och utvinningen finns; arbetsgivaravgifterna ska differentieras geografiskt för att göra det lättare att skapa jobb utanför städerna; målet ska vara 100 procent självförsörjning av baslivsmedel, energi och drivmedel.
I säkerhetsfrågan är beskedet att Sveriges medlemskap i Nato ska gå hand i hand med en stark egen förmåga att försvara landet och att stödja de allierade. Något krav på utträde finns inte i partitexten, som i stället lyfter försvarsförmåga i hela landet och högre egen försörjningsförmåga.
Granskningsfrågan: hur ska en geografisk differentiering av arbetsgivaravgifterna konstrueras utan att skapa gränsdragningstvister mellan kommuner, och vad kostar den statskassan? Partiprogrammet.
Partiet Nyans
Partiet Nyans, lett av Mikail Yüksel, beskrev sig i debatten som mittenorienterat med minoritetsfrågor som profil men med program över hela det politiska fältet. Det gör partiet till undantaget i sällskapet i EU-frågan: det är uttryckligen EU-vänligt. Därtill driver partiet en betydligt öppnare minoritetspolitik än de nationalistiska konkurrenterna.
Tre konkreta förslag: muslimer ska erkännas som nationell minoritetsgrupp i grundlagen och islamofobi få en egen brottsrubricering; hyrorna i kommunala och statliga hyresrätter ska frysas fem år framåt; EU ska utvidgas och partiet är positivt till bosniskt och turkiskt medlemskap, samtidigt som man säger nej till EMU. Yüksel pekar dessutom själv ut LVU-missbruk, integration, diskriminering och segregation som partiets prioriterade frågor.
Granskningsfrågan: hur ska en femårig hyresfrysning finansieras för de kommunala bostadsbolagen utan att underhåll och nyproduktion stryps? Partiets politik.
Knapptryckarna
Knapptryckarna är det parti i urvalet som saknar sakpolitiskt program helt och hållet, och det är själva poängen. I debatten företräddes partiet av Ulf Bejerstrand. Partiet vill att de röstberättigade ska få rösta i alla stora viktiga frågor och att folket tillsammans blir beslutande i stället för de 349 riksdagsledamöterna. Målet är, enligt partiet, i förlängningen full direktdemokrati.
Tre konkreta förslag: röstberättigade ska rösta direkt i alla stora politiska frågor; en säker och lättanvänd plattform ska byggas där medborgarna kan rösta om politiska frågor; digital röstning ska bli en del av beslutsprocessen på både kommunal och nationell nivå.
Att partiet kallar sig neutralt gäller beslutsmodellen, inte en mittenposition i sakfrågor. Väljaren får alltså ingen linje i skatter, migration, EU eller Nato – utan en metod för hur linjen ska avgöras. Partiets egen FAQ ställer själv frågan hur folket ska få kunskap om för- och nackdelar i sakfrågorna.
Granskningsfrågan: vem ansvarar för att en digital röstningsplattform blir manipulationssäker, och hur formuleras frågorna? Vanliga frågor.
Medborgerlig Samling
Medborgerlig Samling deltog inte i tv-debatten men ingår i denna guide med flera antagna sakpolitiska program. Partiet leds av ordföranden Daniel Sonesson och står ideologiskt närmast en borgerlig, statsskeptisk linje med tydlig skattesänkningsprofil och strama migrationskrav.
Tre konkreta förslag: den statliga inkomstskatten på 20 procent avvecklas så att inkomstskatten blir platt, det vill säga samma procentsats i alla skikt ovanför grundavdraget; den allmänna löneavgiften tas bort så att arbetsgivaravgifterna sänks; nettoinvandringen ska bli negativ tills segregationsproblemen enligt partiet hanterats på ett betryggande sätt.
Försvaret ska bygga på Natos artikel 5 och EU:s solidaritetsklausul 42.7, med 2,5 procent av BNP som golv och en budget mot omkring 4 procent under krig i närområdet. EU-linjen är omförhandling först – och folkomröstning om medlemskapet först som sista utväg om omförhandling nekas. Det är alltså varken okritisk EU-vänlighet eller villkorslöst utträde.
Granskningsfrågan: hur ska bortfallet från platt skatt och slopad löneavgift täckas samtidigt som försvarsbudgeten ska föras mot omkring 4 procent av BNP under krig i närområdet enligt programtexten? Skattepolitiskt program.
Fördelningen: 8 000 kronor i månaden eller platt skatt
MoD, som leds av Gustaf Rydelius, vill införa en stegvis basinkomst på 8 000 kronor i månaden under ett inkomsttak, alltså inte en universell summa till alla, och finansiera omfördelningen med bland annat förmögenhetsskatt och progressiv kapitalbeskattning. Enhet går längre i princip och kortare i detalj: basinkomst utan motkrav till alla, med ekonomisk grundtrygghet som uttalat mål.
Motpolen är lika tydlig. Alternativ för Sverige vill ha platt skatt, nollad biståndsbudget och inflationsmål på noll procent. Medborgerlig Samling, med Daniel Sonesson som ordförande, vill avveckla den statliga inkomstskatten på 20 procent så att inkomstskatten blir platt – samma procentsats i alla skikt ovanför grundavdraget – samt slopa den allmänna löneavgiften så att arbetsgivaravgifterna sjunker. Landsbygdspartiet oberoende driver i stället en geografisk fördelningslinje: differentierade arbetsgivaravgifter och återförd skatt från naturresurser till de regioner där utvinningen sker. Nyans lägger tyngdpunkten på hushållens utgifter med fem års hyresfrys i kommunala och statliga hyresrätter. Ambition Sverige vill ha mindre offentlig sektor, Knapptryckarna har medvetet ingen egen linje alls.
EU och Nato: fler linjer än två läger
AFS beskriver sig som nationalistiskt med svenskt självbestämmande i centrum och Ambition Sverige som EU-kritiskt. MoD och Enhet driver ett uttryckligt utträde. MoD formulerar det uttryckligen som Swexit genom folkomröstning, följd av ett nytt samarbetsavtal, och vill återta kontrollen över lagstiftning, välfärd och gränspolitik. Ambition Sverige vill lämna Nato, säga upp DCA-avtalet och bygga säkerheten på alliansfrihet och eget försvar. Enhet säger nej till EU, WHO och Nato, ja till Swexit och utvidgat nordiskt samarbete, och vill stoppa svensk vapentillverkning och vapenexport. Partiets ordförande och talesperson är Vide Geiger.
Motsatt håll: Medborgerlig Samling driver omförhandling av EU-villkoren först, med folkomröstning om medlemskapet som sista utväg om omförhandling nekas – alltså varken okritisk EU-vänlighet eller ovillkorlig Swexit. Landsbygdspartiet oberoende accepterar Nato och skriver att medlemskapet ska gå hand i hand med en stark egen förmåga att försvara landet och stödja de allierade. Nyans är uttryckligen EU-vänligt och vill dessutom öppna unionen för bosniskt och turkiskt medlemskap. Knapptryckarnas svar är procedurellt: frågan avgörs av väljarna i omröstning.
Demokrati, migration, landsbygd och självbestämmande
Direktdemokrati förenar partier i urvalet men i olika grad. Knapptryckarna vill att de röstberättigade ska rösta direkt i alla stora viktiga frågor och att digital röstning blir en del av beslutsprocessen på kommunal och nationell nivå, medan Enhet lyfter direktdemokrati och lokal delaktighet som en del av sin profil. MoD vill införa medborgarinitiativ till folkomröstning. Landsbygdspartiet oberoende driver i stället decentralisering: beslut ska fattas så nära medborgarna som möjligt.
I migrationsfrågan är kontrasterna skarpa. AFS vill lägga ned Migrationsverket och inrätta ett Återvandringsverk med rätt att återkalla uppehållstillstånd och medborgarskap. MED vill se negativ nettoinvandring tills segregationsproblemen hanterats. Enhet står för att alla har rätt att bosätta sig där de önskar om de följer platsens lagar – en betydligt öppnare hållning än AFS. Nyans vill ha muslimer erkända som nationell minoritet och en egen brottsrubricering för islamofobi. Partiledaren Mikail Yüksel lyfter också LVU-missbruk bland de frågor partiet driver.
Landsbygden är Landsbygdspartiet oberoendes sakpolitiska profil, med målet 100 procent självförsörjning av baslivsmedel, energi och drivmedel. Personligt självbestämmande är en av Ambition Sveriges profilfrågor: partiet vill grundlagsskydda kontanter, stoppa e-krona för allmänheten och lämna Agenda 2030 som styrande ram.
Så röstar du på ett litet parti den 13 september 2026
Förtryckta valsedlar krävs inte. Enligt Valmyndigheten är valsedlarna färgkodade: gul till riksdagen, vit till kommunen och blå till regionen. På en blank valsedel skriver du själv partiets namn tydligt. Skriver du inget partinamn räknas sedeln som blankröst.
Kontrollera partiets exakta beteckning och att partiet har anmält deltagande i det val du röstar i. Registrerat partinamn, anmälan till val och personröst är tre olika saker: anmälan avgör om rösten kan ge mandat, och vad som gäller för personröst på just det partiet framgår av Valmyndighetens regler. Skriv alltså inte in ett valfritt personnamn i tron att det blir en personröst. Lägg en valsedel per kuvert.
En röst på ett litet parti är inte automatiskt ogiltig. Den räknas, men mandat i riksdagen kräver 4 procent i hela landet, eller 12 procent i en valkrets – det senare ger bara fasta mandat i just den valkretsen. I kommunvalet gäller 2 procent i kommuner utan valkretsindelning och 3 procent i indelade kommuner, i regionvalet 3 procent. Alla partier ställer inte upp överallt, så kontrollera vad som gäller där du bor.
