Biståndsorganisationer får allt svårare att överleva. Det är bland annat bankernas hårdnande krav som gör att flera tvingas stänga ner sina verksamheter – eftersom man inte tillåter utlandstransaktioner och i många fall helt enkelt stänger ner bankkonton som gör betalningar till ett annat land.
Tamasi Foundation fick problem med Handelsbanken redan 2020 då man började begära in fler och fler uppgifter. Trots att allt besvarades i tid valde banken ändå att stänga ner biståndsorganisationens konto. Anledningen angavs vara att ”banken är enligt Lag om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism skyldig att ha god kännedom om sina kunder”, enligt en granskning som magasinet Omvärlden gjorde. Efter det bytte man till Nordea, men snart fick man samma besked där. Organisationen hade lagt mycket tid på att besvara alla bankens frågor och skickat in korrekt dokumentation, men ingenting hjälpte.
Organisationen har funnits sedan 1997 och skickade framför allt biståndspengar till Mellanöstern, men fick som en följd lägga ned sin verksamhet helt.
– Vi kan ju inte fortsätta arbeta som stiftelse när vi inte har ett bankkonto, berättar den tidigare ordföranden Ninni Rydsjö för skattefinansierade SR. Vi försåg banken med allt material vi hade om vår verksamhet, men det hjälpte inte.
Det var i slutet av 2019 som regeringen beslöt att tillsätta den tidigare generaldirektören för Domstolsverket, Barbro Thorblad, som särskild utredare gällande åtgärder som kan vidtas för att “stärka arbetet mot penningtvätt och finansiering av terrorism”. Utredningen slutade i en skärpt lagstiftning. Lagstiftningen har gjort att flera biståndsorganisationer som samarbetar med Sida gått liknande öde till mötes och gjort det svårt att skicka biståndspengar till utlandet. Marie Nordlund, ekonomichef på Sida, menar att det finns en stor oro för att bankerna helt ska sluta erbjuda vissa tjänster.
– Vår största oro handlar inte om att bankerna ställer frågor kring penningtvätt och korruption, även om det förorsakar mycket administration, säger hon. Det är när man beslutar sig för att dra in på tjänster på grund av att man inte tycker det finns lönsamhet att upprätthålla kontrollerna som behövs för att erbjuda transaktioner till vissa länder, förklarar hon.
Många är de som påtalat att bankernas ställning är systemhotande och att man med hänvisning till mycket godtycklig lagstiftning kan stänga ner oönskade kunder, i vissa fall även på uppenbart politisk grund. Finansmarknadsminister Niklas Wykman menar själv att han “har förståelse” för att bankernas förfaranden kan “upplevas som frustrerande”, men insinuerar samtidigt att man från regeringens håll inte ser det hela som ett allvarligt problem.
– Jag har full förståelse för att hushåll och företag kan uppleva detta som en frustrerande situation, men å andra sidan kan vi inte vara naiva inför de problem som vi har med organiserad brottslighet.
Vid misstanke om penningtvätt eller finansiering av terrorism är bankerna, och andra företag, skyldiga att rapportera till Finanspolisen.
Nya Dagbladets bankkonto hos Länsförsäkringar låstes för utlandsbetalningar under december och man hotade med att stänga ner hela kontot om NyD inte lämnade in svar på en lång rad ”kundkännedomsförfrågningar” på kort tid, något som lämnades in till banken med stora omkostnader. Banken har grundlöst hänvisat till misstankar om ”penningtvätt och finansiering av terrorism”, något som banken dock inte uppvisat bevis för eller kontaktat Finanspolisen om.
Ladda ner Nya Dagbladets mobilapp!
