”Sex – med och för barn, en verklighet vi tillåter”

Vi sätter åldersgränser på filmer och dataspel och håller det för självklart att det ska vara så. Barn under 13 år får inte arbeta/feriearbeta, och barn från 13 får utföra endast lättare sysslor. Vi har 15-årsgräns för köp av energidrycker och 20-årsgräns för köp av alkoholhaltiga drycker på Systembolaget. Man måste vara 18 år för att ta körkort, för innan dess anses man inte mogen nog för att framföra ett fordon. Allt med syfte att skydda våra barns välbefinnande, inte utsätta dem för sådant som de inte är mogna nog att hantera och därmed värna deras fysiska och psykiska hälsa.

Men vi tillåter att vuxna män som klär sig i kvinnokläder och presenterar sig med obscena namn läser sagor för våra barn på förskolor och kommunala bibliotek. Att föräldrar tar med sina barn på Pridearrangemang för att se vuxna människor klä sig i minimala läderutstyrslar, jucka på gator och torg eller låtsas vara djur, tillåts utan protester eller åldersgränser. Seriösa diskussioner hålls om att barn skall ha rätt att "byta kön" utan föräldrars medgivande. Barn skall själva kunna bestämma sin könstillhörighet och därmed sitt pronomen, det vill säga hur man vill att andra skall tilltala en.

Vi sätter åldersgränser på filmer och dataspel och håller för självklart att det ska vara så.

Föräldrar sätter i sann ansvarsanda upp ramar för när det är läggdags, för vad barnen äter och dricker och vad de får se på TV, hur mycket skärmtid som tillåts och att de ska ha på sig kläder efter väder. Säg, gör vi inte sådant för att värna våra barns hälsa och välmående, för att det är viktigt att vi tar ansvar för att våra barn skall kunna växa upp på ett hälsosamt och stärkande sätt innan de är vuxna och mogna nog att själva fatta beslut, bestämma antal sömntimmar, vilken föda de stoppar i sig och så vidare?

Det verkar, obegripligt nog, inte lika viktigt att i verkliga livet upprätthålla ramar eller åldersgränser mot att utsätta våra barn för åsynen av läderklädda vuxnas utlopp för sexuella perversioner som att hålla på åldersgränser mot pornografiska eller sexuella inslag på film. Lika obegripligt är det att vi vill framhärda, ibland till och med uppmuntra, att det är ”normalt” för omyndiga barn att själva ”välja kön” och tilltalspronomen samtidigt som de, från hälsosynpunkt, inte är mogna nog att dricka koffeinhaltiga drycker, välja sina egna läggdagstider, förvärvsarbeta eller gå över en trafikerad gata själva. Vart har det sunda vuxna ansvaret tagit vägen?

Barn har rätt att vara barn

Prideveckan har nu åter passerat och debatten varit högljudd om huruvida Priderörelsen och hbtq-lobbyn propagerar för sexualisering av barn samt legalisering av pedofili eller inte.

Björn Söder (SD) anklagades av regeringen, det egna ledet inom Sverigedemokraterna och från mediehåll för att komma med ”svepande anklagelser” mot Pridearrangemanget när han pekar på nära och numera öppna kopplingar till pedofili och lobbyism för att barn legalt skall vara en del av perversa vuxnas sexuella aktiviteter.

Varken regeringen eller media yppar dock någonting om att aktivt ta avstånd från pedofili utan kontrar enbart med ”kärlek åt alla” och fortsätter att hylla Pride. Skall detta tolkas som att pedofiler har sin fulla rätt till ”kärlek” även om ett barn kommer till skada, genom att exempelvis få pedofilens penis införd i sin slida eller analöppning? Vilken rätt har då barnet till en trygg uppväxt bland sunda vuxna som låter barnet vara barn, utan inblandning av perversa vuxna som vår regering uppenbarligen vill ge den lagliga rätten att uttrycka sin ”kärlek och ömhet” efter eget behag?

Varken regeringen eller media yppar dock någonting om att aktivt ta avstånd från pedofili utan kontrar enbart med ”kärlek åt alla” och fortsätter att hylla Pride.

Man bemöter överhuvudtaget inte frågan i sak. Antagligen för att man vet att de ”svepande anklagelserna” är sanna. Det ska poängteras att sakfrågan inte handlar om vilken sexuell läggning som är den rätta eller vilken som skall råda. Den sexuella läggningen är en privat sak och vad två vuxna människor, eller fler, gör i samförstånd med varandra, är helt och hållet deras ensak. Detta handlar om det faktum att inte blanda in barn som delaktiga i vuxnas sexuella böjelser, fantasier eller perversioner.

Visste du till exempel att:

• RFSL öppet uttalat sig om att pedofili ”är ett sätt att skänka kärlek och ömhet till barn”?
• RFSL:s egen reseguide Spartacus används som vägledning för pedofiler som är på jakt efter barn utomlands?
• Flera hbtq-aktivister med kopplingar till Pride och RFSL dömts för sexbrott mot barn och barnpornografibrott?
• RFSL:s grundare hävdar att ”sex med barn kan vara något fint”?
• Tidskriften "Kom ut" rapporterat om att två av tre av manliga homosexuella önskar sex med unga pojkar?
• Stockholm Pride rekryterat personer dömda för våldtäkt mot barn?
• Pedofili-aktivisten Kjell Rindar invigningstalat på Pride-festivalen?

Varför är det så viktigt att bombardera våra barn och unga med hbtq-lobbyns framhärdande av diverse sexuella, mer eller mindre perversa, läggningar. Varför är det nödvändigt att låta barnen se juckande läderklädda ”djur”? Varför för vi inte diskussioner om, eller ens reflekterar över om och på vilket sätt det kan vara skadligt för våra barn, fysiskt och/eller psykiskt, att utsättas för, om så bara åsynen av, de sexuella perversioner som somliga vuxna självbestämmande individer valt att identifiera sig med?

Låt barn vara barn. Låt dem vara pojkar och flickor. Låt dem få växa upp utan perversa sexuella inslag och könskrisskapande lobbyism. Låt heterosexuella, homosexuella, könsbinära, transsexuella, queera och alla andra ha sin läggning, sina fantasier och sina sexuella relationer privat och i samtycke med varandra – men blanda inte in varken våra, dina eller någon annans barn i det hela. Inte på gator och torg, inte i skolor och bibliotek, inte någonstans i det offentliga rummet.

För Veidos hälsocenter,

Cecilia Gustafsson

Dano Kostovski

Kostas Elefteriadis

Lena Nilsson

Janne Hanhela

Jimmy Mattsson

Lena Allzén

Henrik Eklund