Debatt

”Medborgarlön är möjlig”

publicerad 5 april 2013

Det har sagts att medborgarlön, för alla eller som garanterad inkomst för dem som inte tjänar nog, blir för dyrt. En uträkning som Lars Wilderäng gjort på sin blogg Cornucopia visar att den är fullt möjlig och att stora administrationskostnader för socialt skydd sparas. Det är mer en fråga om utformning och opinion. Det skriver Hans Sternlycke.

I vart fall finns förutsättningar för en höjning till europeisk nivå av grundavdraget, minsta inkomsten innan man betalar skatt. Det har också sagts vara för dyrt.

År 2010 betalades 518 miljarder kronor i sociala avgifter på 1 788 miljarder i arbetsinkomster. Försäkringskassan med 12 800 anställda kostade sju miljarder kronor. CSN, Centrala studiestödsnämnden kostade 800 miljoner och studiebidragen 16 miljarder kronor. Ett antal andra myndigheter och departement kan avskaffas för tio miljarder kronor.

Annons:



Till det vill Wilderäng lägga till tre procents real avkastning från pensionssystemets 1 372 miljarder kronor vilket ger 41 miljarder kronor om året. Då får han ihop en totalsumma per år av 585 miljarder kronor. Om detta fördelas på alla boende i Sverige, svenska och utländska, över över 19 år blir det 6 678 kronor i månaden för var och en. Det vill han ha insatt på ett personligt medborgarkonto, som man får statslåneränta på, en och en halv procent, som man när som helst kan ta ut pengar från, och som också kan användas för investering.

Till det kan kommenteras att pensionssystemets avkastning i dag inte är real efter inflation, utan bara nominell. Och mycket investeras i ohållbart som oljesand och kärnkraft. Men det skulle kunna vara inflationsskyddat om investering bara gjordes i realkapital. Alltför lite läggs på nödvändiga och lönsamma satsningar i bostäder och infrastruktur.

Kostnaden för arbetsförmedlingen, sex miljarder kronor om året, är inte med i uträkningen. Behövde den inte ägna sig åt att skapa skensysselsättning kunde mycket sparas och mycket av jobbförmedlingen ske via nätet.

När man ändå funderar på vad vi lägger skatter på, kan det diskuteras vad vi får ut av att lägga 35 miljarder om året på EU och 40 miljarder kronor på försvaret. Behövs reseavdragen på fem miljarder kronor om året, med ett fusk som kostar 1,7? Skall vi ha rot-, rut- och jobbskatteavdrag för 100 miljarder kronor? Skall vi ha ränteavdrag som kostar samhället kanske 20 miljarder kronor om året, men som inte hyresgäster får del av, och som snedvrider marknaden för villor och bostadsrätter med skyhöga priser?

Med medborgarlön skulle garantipensionen om 18 miljarder kronor om året kunna ersättas. Utlägg för socialbidrag på 12 miljarder kronor per år skulle inte behövas, och åtföljande kommunal administration kunna minskas.

Med grundläggande inkomsttrygghet, och ett skattesystem där inte inkomstskatter står för det mesta av skatteintäkterna, skulle fler kunna starta egen verksamhet. Idag är 427 000 människor, 8,5 procent, arbetslösa. Förr låg arbetslösheten vid två procent. 300 000 människor skulle kunna bidra till produktion och skatter i stället för att bli försörjda. Det gåve en helt annan självkänsla, som skulle minska ohälsokostnaderna.

Vi kunde få ett mer arbetsintensivt samhälle och slippa behovet av en ständigt växande materiell konsumtion för att åtminstone några skall ha arbete i ett allt mer rationaliserat och kapitalintensivt samhälle. Skatteprocenten kunde sänkas och Sverige bli mindre av högkostnadsland. Den ökande andelen av BNP som går till kapital skulle minska. Framförallt stärks demokratin av ökad jämlikhet och av utjämnade styrkeförhållandena mellan arbetsgivare och anställda. Ingen behöver ta vilka skitvillkor som helst för att få jobb. Den pågående uppdelningen i ett A- och B-lag kan stoppas.

 

Hans Sternlycke




Ladda ner Nya Dagbladets mobilapp!

Välkommen att diskutera! NyD vill uppmuntra till en saklig och kvalitativ debatt vilken genomsyras av god ton och respekt för andra åsikter. Du är själv juridisk ansvarig för vad du skriver. Läs våra fullständiga kommentarsregler här.