Vänsterpartiets och Socialdemokraternas logotyper återanvänds av okända avsändare i arabiskspråkiga inlägg som varnar väljare för utvisning om fel sida vinner. Vänsterpartiet säger att man ingriper när det upptäcks. Samtidigt mobiliserar moskéer för att få fler att rösta.
Privatpersoner sprider bilder med Vänsterpartiets logotyp och arabisk text i sociala medier med budskap som "Rösta på V eller åk till flygplatsen".
Skattefinansierade Sveriges Radio har granskat spridningen och konstaterar att inläggen kommer från privatpersoner och inte partiernas officiella konton. Vem eller vilka som skapat materialet är oklart.
Vänsterpartiets vice partiledare Ida Gabrielsson förnekar att partiet står bakom bilderna och säger att partiet ingriper när andra utnyttjar loggan.
Annons:
Mohamed Saad El Din, 27, såg materialet på Facebook och Instagram. Ryktet har fått stor spridning bland arabisktalande väljare, berättar han.
50-årige Amer har stött på samma bild på flera plattformar.
– Jag ser den här bilden överallt, på TikTok, Messenger, Facebook. Jag fattar ingenting.
– Vi är rädda att de ska slänga ut oss, vart ska vi ta vägen? säger han till P3 Nyheter.
Ett annat inlägg uppmanar väljare att rösta på Socialdemokraterna för att slippa utvisning.
Moskéer mobiliserar
Statskanalen SVT beskriver hur moskéer i flera städer driver kampanjer för högre valdeltagande. Göteborgs moské har valambassadörer och egen valkompass.
Uppsala moské håller valskola, Helsingborgs moské sprider klipp och Islamiska förbundet i Malmö knackar dörr i Rosengård.
Imamen i Rosengårdsmoskén uppmanar i fredagspredikan församlingsborna att rösta. Valambassadörer utanför bönelokalen svarar på frågor på sju språk.
Kampanjerna uppger sig vara partipolitiskt oberoende. Statsvetaren Magnus Hagevi bedömer ändå att de kan gynna vänsterpartier.
Socialdemokraterna har 55–60 procents stöd bland svenska muslimer i Hagevis mätningar.
Till skillnad från de falska inläggen med V:s och S:s namn har Miljöpartiet tagit fram en valbroschyr på arabiska som partiet står bakom.
Broschyren sätter rasism, diskriminering, hudfärg och etnicitet i centrum. Partiet beskriver utrikes födda som utsatta för diskriminering på arbets- och bostadsmarknaden.
Miljöpartiet kräver hårdare sanktioner mot arbetsgivare och vill att människor med olika bakgrund ska bo tillsammans.
Även skolbudskapet kretsar kring rasism och diskriminering. Partiet efterlyser en mer inkluderande skolmiljö.
SD: "felinformerade"
Muslimska opinionsbildare uppmanar väljare att undvika SD och Tidöpartierna, och forskare beskriver stor oro bland muslimer.
Sverigedemokraternas partisekreterare Mattias Bäckström Johansson svarar skriftligt att de oroliga är felinformerade om partiets åsikter.
Väljare som anpassar sig, arbetar, bidrar och håller religionen privat är välkomna att stanna, skriver han.
Forskaren Zeth Isaksson kallar retoriken fruktansvärt hård och varnar för polarisering, men ser inte språkvalet i sig som problemet.
Riksdagsledamoten Alexander Christiansson (SD) säger i en intervju med Samnytt att parallella valkampanjer är ett tecken på segregation och vill genomlysa alla partiers finansiering.
På söndag röstar Sverige. Hur många väljare de falska utvisningsbudskapen nått är hårt när omöjligt att säga.
Läsaromröstning
Vad är viktigast för att motverka vilseledande politiska budskap i sociala medier?
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Fredrik Reinfeldt (M), statsminister 2006–2014, konfronterades vid en av Moderaternas valstugor av en ung frågeställare om det omdiskuterade uttalandet "Ursvenskt är bara barbariet. Resten av utvecklingen har kommit utifrån." Först svarade Reinfeldt med en hänvisning till Tegnér och till utländska influensers betydelse för Sverige. Under den fortsatta ordväxlingen beskrev han i stället frågeställaren som en av de "högerextrema killar" som enligt honom utnyttjar skolvalet – och avslutade samtalet när frågorna gick över i migrationspolitiken.
Frågeställaren heter Vilhelm och uppger själv att han är 15 år. Själva samtalet dokumenteras i en film som han publicerade på Youtube den 8 september. På en skylt i bild syns texten Moderaterna Sundbyberg.
Reinfeldts första svar var inte något avfärdande. Han uppgav att formuleringen härstammar från Tegnér och beskrev den som en påminnelse om att mycket av det som byggt Sverige kommit hit i form av influenser eller människor från andra länder – i en tid då nationstillhörighet, som han uttryckte det, inte hade samma innebörd.
Tonläget skiftade när Vilhelm ställde följdfrågan om också Mellanösterns kultur var barbarisk från början. Reinfeldt frågade då om samtalet spelades in och invände mot inspelningen. Han anklagade sedan frågeställaren för att förvanska honom och för att försöka förflytta honom till att ha sagt något annat än vad han faktiskt sagt.
Annons:
Uttalandet från Ronna 2006
Själva formuleringen fälldes hösten 2006, kort efter valsegern, i samband med ett besök i det invandrartäta Ronna i Södertälje. Bonnierägda DN inledde sin artikel om besöket med just den meningen och kallade den statsministerns lakoniska slutsats. Enligt en insändare i VLT återgavs uttalandet av TT den 15 november samma år.
Kritiken lät inte vänta på sig. VLT-skribenten Hans Thunström från Västerås beskrev orden som mycket inställsamma i Ronna, men som en förolämpning mot Sverige. Han frågade om inte han och hans förfäder bidragit till landets utveckling, och krävde att debatten om det mångkulturella samhället skulle legitimeras även i Sverige.
Det är också den tråden Vilhelm tar upp nästan tjugo år senare. Hans poäng, som han redovisar i anslutning till samtalet, är att fråga hur bra integrationsmetod det egentligen är att kalla den kultur som invandrare ska integreras i för barbariet. Frågan om Mellanöstern var enligt honom ett sätt att pröva om Reinfeldt ansett att beskrivningen gällde enbart Sverige och den svenska kulturen.
Reinfeldt hänvisar inledningsvis till Tegnér och Sveriges influenser från andra länder. Skärmdump: @TVilhelmN/X.
"Inte här för att svara på den här typen av frågor"
Något svar på den frågan gavs aldrig. Reinfeldt invände att frågorna varken hade med skolvalet eller med Moderaternas politik att göra, och undrade om Vilhelm ville ställa frågor om politik eller bara driva en tes. Frågeställaren påpekade att Reinfeldt är en tidigare makthavare och därför rimligen kan tillfrågas om vad han sagt som statsminister. Längre fram i samtalet kom beskedet: "Jag är inte här för att svara på den här typen av frågor."
Vilhelm försökte därefter byta spår till migrationspolitiken under Reinfeldts åtta år vid makten. Svaret blev detsamma, följt av "Så nu lägger vi ner det här." Enligt Vilhelm ombads han därefter att lämna valstugan.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Liberalerna når 4,3 procent i en färsk mätning från Novus. Ökningen är statistiskt säkerställd, men partiet står ännu inte säkert över riksdagsspärren.
I sin senaste väljarbarometer från den 7 september redovisar Novus en uppgång för L på 1,0 procentenhet sedan mätningen den 2 september.
Enligt Novus kommer ökningen främst med hjälp av stödröster från Moderaterna och Kristdemokraterna.
Novus uppger därmed en uppåtgående trend för partiet, med över fyra procent för första gången sedan valet 2022.
Annons:
Siffran innebär dock inte att Liberalerna med självklarhet kommer klara fyraprocentsspärren till riksdagen. Marginalen är fortfarande liten.
Trots Liberalernas uppgång ligger Tidöpartierna fortfarande 2,4 procentenheter efter oppositionen i mätningen, med 47,9 mot 50,3 procent. Skillnaden mellan blocken ligger inom felmarginalen.
Novus genomförde undersökningen den 1–5 september bland 2 888 röstberättigade svenskar.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Jimmie Åkesson lovar att en regering han företräder ska stå upp för ett "fritt Iran". Vid manifestationen i Humlegården en vecka före riksdagsvalet krävde SD-ledaren fortsatt press mot "regimens ombud" och åtgärder mot islamism i Sverige. Löftet kommer efter att Åkesson tidigare sagt sig hoppas att israeliska och amerikanska anfall skulle få Irans styre på fall.
Åkesson sade att han inte skulle hålla ett valtal när han talade vid den Iranstyrelsekritiska manifestationen den 5 september 2026. Men han påminde om att det var en vecka kvar till riksdagsvalet och gjorde regeringsfrågan till en del av sitt budskap till deltagarna.
I talet, som Sverigedemokraterna publicerar i sin helhet, ställde han en regering som står upp för ett "fritt Iran" mot en som inte gör det.
— Det betyder någonting om vi får en regering som står upp för ett fritt Iran eller om vi får en regering som inte gör det. Och jag vill lova att den regering som jag kommer att företräda står upp för ett fritt Iran, säger Jimmie Åkesson.
Annons:
Från Irans styre till moskéer i Sverige
När det hördes publikrop om att stänga Irans ambassad hänvisade Åkesson till att SD och vissa samarbetspartier hade medverkat till sanktioner mot det iranska ledarskapet och personer som går dess ärenden. Han krävde att trycket mot dessa personer skulle fortsätta.
— Alla som springer den regimens ärenden ska få den press på sig som de förtjänar, säger Jimmie Åkesson.
SD-ledaren kopplade därefter stödet till de iranska styrelsekritikerna till kampen mot islamism på svensk mark. Han sade att islamism inte hör hemma i Sverige och ville stoppa statsbidrag till islamistiska organisationer, stänga deras moskéer och låta staten tvångsinlösa fastigheter för att hindra att nya islamistiska samlingslokaler öppnas.
Efter manifestationen skrev Åkesson på X: "Vi står upp för ett fritt Iran!" Han jämförde också stödet till iranska oppositionella med stödet till Ukraina:
"Precis som vi står vid Ukrainas sida i kriget mot Ryssland, så går vi sida vid sida med de iranska frihetskämparna i deras kamp mot islamisterna."
Liknelsen placerar Iranfrågan i samma blockpolitiska ram som kriget i Ukraina, men Åkesson förklarade inte vilka svenska åtgärder formuleringen "går sida vid sida" ska innebära.
Tidigare välkomnat västliga anfall
I Humlegårdstalet preciserade Åkesson inte vad stödet från en framtida regering skulle innebära. Hans tidigare uttalanden visar däremot att han har knutit Irans politiska framtid till israeliska och amerikanska militära angrepp.
Sveriges Radio rapporterade den 24 juni 2025 att Åkesson i P1 Morgon sade sig hoppas att israeliska och amerikanska anfall mot Iran skulle leda till att landets styre föll.
I riksdagen den 13 mars 2026 argumenterade SD-ledamoten Nima Gholam Ali Pour för att "det iranska folkets frihet" endast kan förverkligas genom ett maktskifte. Han beskrev USA:s och Israels militära anfallskrig som en "humanitär intervention".
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Jimmie Åkesson säger att svenskar inte ska bli minoritet – men tömmer samtidigt ordet på dess etniska och historiska innebörd. Därmed lämnar SD det svenska folkets kontinuitet utanför sin nationalism, skriver Markus Andersson.
Jimmie Åkesson utvecklar sin syn på svensk identitet och har gett frågan om etniska svenskars framtida majoritetsställning i Sverige en önskvärd klarhet – vi är utbytbara.
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.
Det avgörande beskedet kom inte när Jimmie Åkesson talade om språk, försörjning eller svenska sociala koder. Det kom när frågan preciserades: Spelar det någon roll om den svenska kulturen och de svenska traditionerna lever vidare, men människorna i Sverige inte längre ser ut som den historiska majoritetsbefolkningen?
Åkessons svar var att hudfärg inte spelar någon större roll – ”det spelar faktiskt ingen roll”. Därmed drog han den yttersta konsekvensen av Sverigedemokraternas så kallade öppna svenskhet. Etniska svenskar kan bli en minoritet i sitt eget land, så länge en framtida befolkning säger sig bära svenska normer, värderingar och traditioner.
Åkessons besked är ingen randanmärkning i ett annars nationalistiskt resonemang, utan själva slutpunkten för den nationalism som SD har valt och nedgraderats till vad man nu kallar "socialkonservatism".
Kulturen frikopplas från folket
I intervjun hos Riks säger Åkesson först att han håller med om att svenskar inte får bli minoritet i Sverige. Men han tillägger omedelbart att detta ”inte nödvändigtvis” har en etnisk aspekt. Det handlar enligt honom om identitet, värderingar, normer och sociala koder.
Annons:
Partiets officiella linje säger samma sak. I SD:s principprogram definieras nationen genom kultur, språk, identitet och lojalitet – inte genom historisk nationstillhörighet eller genetisk grupptillhörighet. Den som föds in i en annan nation kan enligt partiet aktivt välja att uppgå i den svenska.
Att en enskild människa med utländsk bakgrund kan assimileras och bli svensk är inte den avgörande stridsfrågan. Den avgörande frågan är om denna individuella möjlighet innebär att det saknar betydelse vad som händer med det folk som har byggt landet, burit språket och fört kulturen vidare mellan generationerna.
SD:s svar är i praktiken ja. Om kulturen kan läras in och identiteten kan väljas, blir folket utbytbart. Svenskheten förvandlas till ett kulturellt kontrakt som vilken tillräckligt anpassad befolkning som helst kan underteckna.
En kultur kan inte frikopplas från det folk som har skapat, burit och överlämnat den mellan generationerna utan att till slut förändras till något annat.
En nationalism utan rätt till kontinuitet
Åkesson har rätt i att kultur, gemensamma normer och lojalitet är nödvändiga för ett fungerande samhälle. Han har också rätt i att medborgarskap och faktisk nationell tillhörighet inte är samma sak. Under intervjun framhåller han att första generationens invandrare ofta har mycket svårt att bli svenska och att verklig assimilering kräver lång tid och kontakt med människor som redan har en svensk identitet.
Men detta gör motsägelsen större, inte mindre. Om assimilering är en lång process som kan ta flera generationer, och om stora grupper gör den svårare, kan inte den historiska majoritetsbefolkningens ställning samtidigt avfärdas som irrelevant. Utan en stabil svensk majoritet finns det till slut inte heller någon självklar majoritetskultur att assimileras in i.
Än märkligare blir motsägelsen när SD numera uttryckligen vill att brott med motiv kopplade till offrets ”svenska etnicitet” ska kunna bedömas som hatbrott. Partiet erkänner alltså den svenska etniciteten när svenskar utsätts för brott, men avstår från att försvara samma grupps rätt att förbli majoritet i sitt historiska hemland.
Dubbelheten gör svenskheten till ett politiskt redskap. Etniciteten finns när den kan användas i ett vallöfte om svenskfientlighet, men löses upp när frågan gäller folkets långsiktiga fortbestånd.
”Folkutbyte” utan folket
Så sent som 2024 skrev Åkesson att det pågår ett folkutbyte och att ett Sverige som människor känner igen håller på att ersättas av något annat. Men även då var han noga med att definiera utbytet kulturellt och inte etniskt.
Det skapar en uppenbar begreppsförvirring. Om en befolkning kan ersättas demografiskt utan att folket anses utbytt, så länge efterföljarna tar över vissa normer och högtider, har ordet folk förlorat sin historiska betydelse. Kvar blir ett administrativt och kulturellt medlemskap som staten och politiken kan omdefiniera.
Samma linje återkom i Åkessons vårtal 2026, där han förklarade att svenskheten inte sitter i hudfärgen eller någon annan kroppsdel. Nu har han också klargjort vad den formuleringen betyder när den förs hela vägen till den demografiska frågan: Det historiska folket behöver inte bestå som majoritet.
AfS formulerar motsatsen
Som kontrast publicerade Alternativ för Sverige ett kort budskap efter intervjun. Partiet skriver att svenskar ”aldrig någonsin” får acceptera att bli minoritet i sitt eget land och kopplar detta till kravet på ett omfattande återvandringsprogram.
Man kan invända mot AfS:s politik, dess genomförbarhet eller dess sätt att formulera frågan. Men någon oklarhet om principen finns inte. Där SD talar om en öppen svenskhet som kan överleva en fullständig demografisk omvandling, säger AfS att ett folk också har rätt till kontinuitet och ett eget historiskt hemland.
Skillnaden är inte kosmetisk. Den går till nationalismens kärna. Är nationen endast en uppsättning värderingar och kulturella vanor, eller är den också ett historiskt folk med band mellan döda, levande och ännu ofödda generationer?
SD har gjort sin egen nationalism ofarlig
Sverigedemokraterna vill gärna tala om att Sverige ska förbli Sverige. Partiet kampanjar om återvandring, svenskfientlighet, assimilation och en stramare migrationspolitik. Allt detta kan påverka utvecklingens hastighet och minska de mest omedelbara konflikterna.
Men när partiledaren får den principiella frågan om etniska svenskar får bli minoritet finns ingen röd linje. Det finns inget mål om att det svenska folket ska förbli majoritet och ingen vilja att ens definiera vad en sådan kontinuitet skulle innebära.
Kapitulationen inför den samhällsomvandling som partiet påstår sig vilja stoppa är därmed fullständig. Man försvarar svenska traditioner, men inte nödvändigtvis de svenskar som har skapat dem. Man försvarar ett kulturellt skal, men avstår från att slå fast att folket inuti det har en självklar rätt till framtiden.
SD:s öppna svenskhet gör därmed partiets nationalism fullständigt ofarlig för den ordning som har drivit fram den demografiska förändringen. Så länge framtidens befolkning lär sig språket, följer lagarna och antar en godkänd svensk identitet kan processen fortsätta – och partiet kan ändå hävda att Sverige har förblivit svenskt.
För väljare som anser att svenskarna inte bara är bärare av utbytbara normer, utan ett historiskt folk med samma rätt till kontinuitet som andra folk, är beskedet tydligt. Sverigedemokraterna företräder inte längre den självklara principen.
På den här punkten kan man inte vara annat än glasklar:
Svenskar existerar otvivelaktigt som etnisk grupp och vi européer skall nu och i framtiden utan det minsta ursäktande dominera kontinenten som är vår civilisations vagga och urhem!
Markus Andersson
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
