DEBATT

Debatt

“Agave – klimaträddare och näringsrikt foder”

Agave-växten har använts i tusentals år som föda och material och kan om den odlas i större skala bli en klimaträddare och återställare av bördighet. Det skriver Hans Sternlycke.

Mexikansk farmare skördar agaveplantor.
Publicerad 4 februari 2020

Två femtedelar av jordytan är ökenartade eller halvtorra. Suckulenter och kaktusar klarar torra miljöer. Agave kan växa om nederbörden är minst 250 millimeter om året och temperaturen inte under tio minusgrader. Bladen, kan ta tillvara varje fuktighet i luften och rötterna den från jorden. Den kan binda 30-60 ton koldioxid per år. Tyvärr är den oätlig, men med fermentering (anaerob jäsning) av bladen, som kan skördas efter tre år med maskiner, kan de ge ett näringsrikt och välsmakande foder. Via Organica, ett jordbruk och utbildningscenter för regenerativ odling (för att återskapa mullhalten) i Guanajuato i Mexiko, har utvecklat en modell för odling av agave. 86 procent av bönderna i Mexiko har ingen annan vattenkälla än nederbörden.

Juan Frias har utarbetat Modelo Zamarippa för torrområden som innebär styrt bete av får och getter i en ny solskyddad beteshage var dag kompletterat med ensilage av fermenterad agave. Agaven växer tillsammans med existerande djupt rotade kvävefixerande träd som mesquite (en baljväxt), huizache (bladkaktus), ökenironwoodträd (ett mycket hårt träslag), Wattle och andra akacior (ärtväxter). Med tio kilo agaveensilage ökar lamm kroppsvikten ett kilo. Ensilaget blir mycket billigt, 50 öre kilo.

Med 43 kilos produktion i torrvikt av biomassa per hektar och år ger det den högsta koldioxidinbindningen i världen näst efter frisk skog. Om man bara räknar med bindning av 25 ton koldioxid per hektar och år innebär innebär det på värdens 12,5 miljarder hektar torrmarker bindning av 12,5 miljarder ton kol. Det är lika mycket som hälften av våra utsläpp av växthusgaser.

Naturligt har torrmarker inte så stor trädtäckning att de uppfyller ersättningsreglerna för klimatkompensation enligt Clean Development Mechanism i Kyoto-protokollet. Men med tilläggsplantering av träd kan de göra det, och då kan också agavens stora kolbindningsförmåga räknas in i underlaget för ersättning.

Agaven har använts i tusentals år för mat, dryck, sirap och fibrer kan med de reglerna och fermentering och boskapsskötsel bli en klimaträddare och återställare av bördighet. Den behöver inte konstbevattning, inte konstgödsel ihop med kvävefixernade träd och inte växtgifter

 

Hans Sternlycke

Hans Sternlycke är tidigare ledarskribent i Miljömagasinet och ordförande i Föreningen Centrum för Ekologisk Teknik.

Sternlycke har en tidigare bakgrund med studier i samhällsvetenskap och vid journalisthögskolan. Han är författare till boken Bättre med tåg (2012).

 


Liknande artiklar:

Eftersom du läser det här…

Nya Dagbladet är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning. Vi ägs inte av några mediekoncerner eller utländska riskkapitalbolag. Vi styrs inte av industriintressen eller någon politisk korrekthet.

Men att driva fri oberoende media kostar. Med ditt stöd kan vi fortsätta att växa och bli en verkligt utmanande kraft till de gamla mediehusen.

Stöd oss via Swish på 072 722 01 72, PayPal eller via andra alternativ på denna länk.

Tack för ditt stöd!