MORGONDAGENS DAGSTIDNING – söndag 8 juni 2025

söndag 8 juni 2025


Danska experter larmar: Sociala medier skapar känslolösa barn

publicerad 26 mars 2024
– av Sofie Persson
Mycket tyder på att kulturen på sociala medier är extremt skadlig för unga.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

44 890 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Danska psykologer och experter varnar för att extremt våldsamma videoklipp på sociala medier skapar en generation som är mer sårbar och mindre känslomässig. Bland annat kallar man det för en ”total försummelse” av barnen och argumenterar för att sociala medier bör förbjudas för barn under 13 år.

På sociala medier som exempelvis TikTok och Instagram kan det ofta dyka upp innehåll med våld, sexuella övergrepp, självmord eller liknande bland den mer oskyldiga algoritmen. Danska experter menar att detta våldsamma innehåll påverkar hjärnan på samma sätt som när man ser våld i den verkliga världen, vilket i sin tur aktiverar hjärnans rädslocentrum. Psykologen David Madsen, som arbetar med ungdomar och digital utbildning, målar exempelvis upp en oroande bild av barns möten med våldsamt innehåll.

Det finns en risk att de kommer att utsättas för kattvideor kryddade med självmord och våldsporr. Det ska vi som samhälle inte acceptera, säger han till danska statskanalen DR och fortsätter:

Jag tycker inte att barn ska ha smartphones och tillgång till sociala medier. Förbjud plattformarna tills branschen har rett ut sina algoritmer.

Han menar att en konsekvens av att rädslocentrumet i hjärnan aktiveras är att man får svårare att koncentrera sig och även ökar risken för ångest och depression. Vidare ökar det risken för att bli mindre känslig för våld som inträffar i verkliga världen, menar neurovetenskapsmannen Kristoffer Hougaard Madsen. Att när barn om och om igen utsätts för våldsamt innehåll blir det en risk att att man sedan inte reagerar på rätt sätt i en verkligt våldsam situation.

Det finns en risk för att vi skapar en generation av unga människor som blir alltmer känslolösa, säger han.

”Nätverk av groomers”

Även psykologen Morten Fenger håller med och menar att det är ohälsosamt för nervsystemet samt att barn ” vänjer sig vid att leva i en misshandelszon”, och menar att han har svårt att förstå varför man låter barnen uppleva sådant våld.

Om en familj upplevde mord, våld, övergrepp och dickpics i sitt fysiska grannskap skulle de flytta därifrån. På samma sätt borde föräldrar skydda sina barn från medier där de exponeras för videor med samma våldsamma eller gränsöverskridande innehåll, säger han och fortsätter:

Internet bör vara förbjudet i förskolan. I princip har du gett tillgång till ett nätverk av groomers på dagis.

Både neuropsykologen och båda psykologerna är överens om att samhället är i god fart att skapa en generation med ett helt annat känsloliv. Madsen menar att dagens tonåringar redan ” blivit djupt ärrade för livet” och att ”vi kommer att få betala ett högt pris för det”.

Vi vuxna har inte lyssnat, och vi har tillåtit en digital kultur som inte på något sätt är barnvänlig. Det är en total försummelse av våra barn, säger han.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Välfärden kan offras när Danmark Nato-rustar

Det nya kalla kriget

publicerad 3 juni 2025
– av Redaktionen
Danmarks statsminister Mette Frederiksen har lovat att satsa mångmiljardbelopp på att rusta upp landets militära styrkor.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

44 890 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Danmark förbereder sig på att kraftigt öka försvarsutgifterna för att möta Natos nya mål – men notan blir hög.

Enligt beräkningar från Aarhus universitet kommer upprustningen att kräva ytterligare omkring 90 miljarder danska kronor utöver dagens nivåer. Frågan är nu var pengarna ska tas ifrån – och vad som måste offras i utbyte.

– Det här kommer att vara något den enskilda dansken faktiskt märker av, säger Bo Sandemann Rasmussen, professor i nationalekonomi vid Aarhus universitet, till TV 2.

Statsminister Mette Frederiksen meddelade efter ett toppmöte i Vilnius att Danmark är redo att höja sina försvarsutgifter till 3,5 procent av BNP, samt lägga ytterligare 1,5 procent på annan säkerhetsrelaterad verksamhet såsom cybersäkerhet, gränsskydd och kustförsvar.

Totalt skulle alltså fem procent av landets bruttonationalprodukt gå till säkerhet – mer än dubbelt så mycket som det nuvarande målet på två procent.

Men enligt professorn krävs då ytterligare 90 miljarder kronor i budgeten – pengar som knappast kan hämtas från det så kallade ekonomiska reformutrymmet.

– Det framstår som alltmer osannolikt att vi kan räkna med att täcka 90 miljarder, bedömer han.

Nedskärningar i välfärden?

Danmark har redan ökat sina försvarsutgifter markant efter att kriget i Ukraina inleddes, och låg 2023 på cirka 2,4 procent av BNP – motsvarande 68 miljarder kronor. Men för att nå fem procent krävs betydligt mer – och det får konsekvenser.

– Befolkningen blir äldre, vilket kräver mer resurser till offentliga tjänster. Om vi vill behålla dagens servicenivå behöver vi sannolikt att hitta nya finansieringskällor, säger nationalekonomen.

Han menar att det politiska vägvalet nu står mellan att skära i offentliga utgifter – eller att höja skatterna, till exempel genom att införa en särskild krigsskatt.

– Det är svårt att se att vi inte skulle behöva en skattehöjning för att nå 90 miljarder. Det är trots allt en mycket stor summa.

”Andra saker vi inte har råd med”

För att sätta siffran i perspektiv lade Danmark under 2023 155 miljarder på utbildning och 14,9 miljarder på polisen. En upprustning på 90 miljarder motsvarar alltså sex gånger hela den samlade polisbudgeten.

– Om beloppet blir lägre än så är det kanske mer realistiskt att finansiera det, men då är det andra saker vi inte har råd med, förklarar Rasmussen.

Ett formellt beslut om de nya försvarsmålen väntas vid Nato-toppmötet i Haag i slutet av juni. Fram till dess återstår frågan om vilka delar av välfärden som kommer att få stryka på foten – och hur mycket danska hushåll själva kommer att få betala.

Krav från USA

Det kan noteras att Danmark inte är det enda Natoland som nu lägger mångmiljardbelopp på att rusta upp militären – satsningar som på många håll finansieras just med nedskärningar i välfärden.

Trump-administrationen kräver att Europa och Kanada tar ett större ”ansvar” för kontinentens försvar – och försvarsminister Pete Hegseth har deklarerat att han vill att medlemsländernas militärbudgetar uppgår till cirka fem procent av BNP.

– Två procent är en början, men det är inte tillräckligt som president Trump har förklarat. Det är inte heller tre procent eller fyra procent utan snarare fem procent, betonade han tidigare i år och uppmanade Nato-länderna till ”verkliga investeringar”.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Finska ungdomar vräks i rekordfart

publicerad 3 juni 2025
– av Sofie Persson
Antalet vräkningar på grund av obetalda boendekostnader har femdubblats på bara tre år.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

44 890 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Allt fler unga finländare vräks från sina hyresrätter på grund av obetalda hyror. Bristande kunskaper i privatekonomi pekas ut som en av de främsta orsakerna

Skuldproblem har ökat markant bland finländare där antalet betalningspåminnelser tiofaldigats sedan 2021. Under samma period har antalet indrivningar kopplade till obetalda boendekostnader tjugofaldigats.

Samtidigt ökar antalet vräkningar – under 2024 har 10 procent av indrivningarna för obetalda boendekostnader lett till vräkning, jämfört med bara två procent för tre år sådan.

Problemet finns i alla åldersgrupper, men sticker särskilt ut bland unga vuxna. Störst är det bland personer under 25 år, och hittills i år har lika många ungdomar fått problem med hyresskulder som under hela 2023.

”Allt har blivit digitalt”

På finska inkassobolaget Intrum får man intrycket av att unga inte lär sig sköta sin ekonomi när de växer upp och att en obetald räkning ofta handlar om glömska.

De förstår nödvändigtvis inte följderna av att låta bli att betala en räkning, säger Reetta Lehessaari, chef för inkassotjänster, till finska statskanalen Yle, och fortsätter:

– Tydligen lär man sig inte längre att betala räkningar hemma på samma sätt som tidigare. Allt har blivit digitalt. Ungdomar ser inte längre konkret att räkningar betalas.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Dyrare att döda fridlysta djur i Finland

Den biologiska mångfalden

publicerad 30 maj 2025
– av Redaktionen
Böterna ligger på 17 656 euro om man dödar en fjällräv i Finland.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

44 890 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Miljöministeriet i Finland har kraftigt höjt böterna för att döda fridlysta djur. Exempelvis blir det nu tre gånger så dyrt som tidigare att ta livet av en flodpärlmussla.

Nyligen beslutade man att uppdatera listan på fridlysta djur och lämplig påföljd om man dödar något sådant. I Finland uppdaterade man senast listan under 2002, där totalt 286 djurarter inkluderades.

I den nya uppdaterade listan finns nu 320 djurarter samt även 158 växtarter som är fridlysta och därmed olagliga att döda eller skada. Bland andra har huggormen lags till.

Vidare har man ökat de böter som ges om man dödar en fridlyst art. Exempelvis ökar böter för att döda en fjällräv från 7 400 euro till 17 656 euro. För arten svarttärna ökar boten från 185 euro till 9 865 euro. Flodpärlmusslan ökar i sin tur från 589 euro till 1 496 euro.

Vissa arter på listan har istället fått en mindre bötessumma, som exempelvis havsörn, som gått från 7 400 euro till endast 407 euro.

Värdet på en art bedöms utifrån ett antal kriterier, som hur stor populationen är, hur hotad arten är och hur snabbt den förökar sig.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Danmark vill förbjuda reklam för skräpmat till barn

publicerad 29 maj 2025
– av Redaktionen
Skräpmatsproducenterna tar ofta hjälp av "influerare" vars innehåll riktar sig till en mycket ung publik.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

44 890 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


I ett nytt lagförslag vill den danska regeringen sätta stopp för reklam för läsk, chips och snabbmat riktad till barn under 15 år. Detta kommer efter att två företag fått kritik efter att ha använt så kallade ”influerare” för att marknadsföra skräpmat till minderåriga.

Förra året använde livsmedelsföretagen Orkla och danska hamburgerkedjan The Burger Concept ”influerare” för att marknadsföra chips och burgare.

Bland annat marknadsförde chipsmärket Kims, som ägs av Orkla, sina chips genom ”Kims Chips Battle”, som gick ut på att lansera och marknadsföra nya chipssmaker. De man betalade för att göra reklamen var Morten Münster, Jas & Mika och Alexander Husum, som alla är aktiva på Youtube. Gemensamt för dessa ”influerare” är att man har ett stort antal yngre följare,

Danska industriförbundet för livsmedelsreklam konstaterade att reklamen var olämplig och stred mot branschens riktlinjer kring marknadsföring eftersom den riktat sig mot barn.

”Måste stoppas”

Nu vill den danska regeringen förbjuda reklam för skräpmat riktade till barn, rapporterar danska statskanalen DR. Främst vill man rikta lagstiftningen mot sociala medier och digitala plattformar eftersom det är där som barn exponeras mest.

– Är man lite ute på sociala medier ser man att det finns ett problem. Inte minst bland influencers har mycket tid och energi lagts på att rikta reklam mot barn och unga, och det måste stoppas, säger näringslivsminister Morten Bødskov från danska socialdemokraterna.

Det kommer fortfarande att vara tillåtet att göra reklam för skräpmat i det offentliga rummet, så länge reklamen inte är riktad mot barn eller använder sig av barn i marknadsföringen. Bødskov uppmanar att man kontaktar Konsumentombudsmannen om man är osäker, då böterna kan bli höga.

Vi har redan regler inom marknadsföringslagen, och där handlar det om rätt höga böter. Det kommer även att gälla här, säger Bødskov.

Enligt Danska cancerfonden handlar nära 80 procent av all mat- och dryckesreklam som barn och unga exponeras för om produkter med högt innehåll av fett, socker och salt.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.